THE CONTRIBUTION OF INTERNALISATION THEORY TO INTERNATIONAL BUSINESS: NEW
REALITIES AND UNANSWERED QUESTIONS. PETER J. BUCKLEY (2016)
Bidraget av internationaliseringsteori till internationellt företagande: Nya förutsättningar/verkligheter och
obersvarade frågor av Peter J. Buckley.
ÖVERSIKT
I rapporten fastställs vikten och bidragandet av internationaliseringsteori till forskning och för verksamheter
inom internationellt företagande. Första delen undersöker hur internationaliseringsteori har förändrats
gentemot olika nya förutsättningar och verkligheter av en föränderlig global ekonomi från 70-talet och framåt
som miljömässiga förhållanden som de multinationella företagen utvecklats inom och fenomenet som den
teorin har förklarat just då. Den tar sig även an utmaningen till att undersöka teorin bakom ”obesvarade
frågor” såsom; styrning, geografiteori, dynamik, multionationella nätverk, innovation, entreprenörskap och
rollen som risk och osäkerhet spelar.
INTERNATIONALISERING STEORI OCH DEN FÖRÄNDERLIGA GLOBALA EKONOMIN
70-TALET OCH TIDIGARE
Tillväxten av multinationella företag som en dominerande aktör i världsekonomin erkändes efter andra
världskriget genom politisk, social och akademisk uppmärksamhet av sin växande framträdning. Det började
växa fram teorier och den överväldigande reaktionen var misstänksamhet och ibland fientlighet, framförallt
från politiker, för potentiell stor dominans av stora företag som sträckte sig nationella gränser och utförde
nationella kontroller, små nationer skulle skyddas mot stora företag. I detta skede sågs MNE:s (multionationella
företag) som enheter, monolitiska företag och att det tog tid att ta fram teorier för att motsäga denna
stereotypiska beskrivning.
80-TALET
Nu var intenationaliseringsteori inte längre helt nytt men fortfarande oro till hur mindre utvecklade länder
skulle hjälpas och utvecklas när stora företag tog delar av sin verksamhet dit. Joint ventures bildades mellan
värdländerna och utländska investerare för att värdländerna skulle behålla inflytande. Började öppnas upp
artificiella gränser till förståelsen till MNE:s – små företag, non-western companies, icke-tillverkande företag
och icke-hierarkiska, icke-monolitiska företag tog in omfånget av teorierna. Teorierna handlade primärt om
inhemsk utveckling och att makten låg hos ”the host countries”. Konkurrensen mellan utvecklade rika länder
ökade och alternativ till MNE:s, som licensering, testades.
90-TALET
Under 90-talet sågs utveckligen av flexibla MNE:s. Styningen blev mer sofistikerad; företagen fick ökad kulturell
förståelse, bättre öppenhet gentemot marknader och man såg stora teknologiska framsteg.
Informationsteknologi bidrog till fler möjligheter till att vara öppen gentemot MNE:s.
Förmågan hos multinationella företag att flytta rörliga faktorer (teknologi, kompetens, kunskap, information)
och att kombinera dem med ett ökande utbud av fasta resurser (öppna marknader, arbetsmarknader,
naturresurser ) skapade nya företagskombinationer över hela världen
20-TALET, DEN GLOBALA F ABRIKEN
Erkännandet av globaliseringen som fenomen var en faktor ökar i hela denna period. Världens
produktionssystem börjar arbeta med globala värdekedjor och det är stark konkurrens för att attrahera
utländska direktinvesteringar. MNE:s ökade användandet av utlagda verksamheter, med hjälp av alternativ på
marknaden) och offshoring blev ett element i detta. Synonymt med denna period är'' utlagda verksamheter,
internationaliserad kunskap”
2015 OCH FRAMÅT
Kinas framfart är en historia som inte kan ignoreras i en analys av globalisering. Genom att växa mycket
snabbare än resten av BRICS (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och (ibland) Sydafrika) tog Kina platsen där
företag har största delen av sina värdeskapande aktiviteter. Företag har flertalet viktiga platser i världen och
olika lägen, och det är world-wide konkurrens om aktiviteter.
Enligt författarna finns tre olika former av internationaliseringsteori
- Firm-based view; Företagsbaserade teorier
- Supply Chain view; Teorier som kopplas till och är baserade på globala värdekedjor
- Global systems view; baserade på ett globalt synsätt och perpektiv.
OBESVARADE FRÅGOR
GOVERNANCE OF MNE:S (STYRNING)
Det finns olika teorier rörande vilket styrsätt som är det bästa och effektivaste. Att internationalisering minskar
kostnaderna för styrning är fel, även om internationalisering bidrar till minskade kostnader kan det bero på
andra faktorer. En svårighet är att styrning är mycket svårt att mäta effekten av medan det är lättare att mäta
exempelvis minskade produktionskostnader vilket dessutom är mer konkret.
LOCATON THEORY (GEOGRAFI)
En koppling mellan lokaliserings/geografisk teori och internationaliseringsteori går enkelt att finna, men det
borde utvecklas vidare. Framförallt är kombinationen av styrning och geografisk plats ett intressant område –
om det uppkommer problem eller missförstånd till följd av den distans eller skillnad i plats som finns mellan
ledningen och var besluten kommer ifrån och det operativa verksamheten.
DYNAMICS (DYNAMIK)
Författarna ställer sig mycket kritiska till att Uppsalamodellen anses vara en dynamisk teori, för att den
beskriver internationaliseringsprocessen, medan andra teorier som beskriver MNE:s beskrivs som statiska. De
menar på att Uppsalamodellen inte tar hänsyn till innovation eller utveckling, den förutsätter att MNE:s
verksamhetsleverabler är just statiska. Uppsalamodellen säger ingenting om marknader anses istället mer
beskriva internationaliseringens riktning, men inte tidsaspekten som behövs för att den ska dynamisk. Detta är
ett områdes som således behöver utvecklas mycket.
NETWORKED MULTINATIONALS (MULTINATIONELLA NÄTVERK )
Teorier kring nätverksrelationer anses vara mycket viktiga i och med globaliseringen och att MNE:S går emot
att vara ”global factories”. Nätverk ses som en koordinationsmekanism. De viktigaste delarna i denna
meknaism anses vara kontroll av information samt kontroll över kvalitet.
INNOVATION
Författarna börjar att diskutera patent och hur det kan skapa sub-monopol på marknader i olika regioner. En
regel inom teknologiska uppköp är ”uppfinn det, byt det eller sälj det”. Vidare anser de att Uppsalamodellen
ser över organisatoriskt lärande och internationalisering medan andra teorier i ämnet är mer riktade mot
innovation och innovationens effekter inom internationalisering. Detta behöver utvecklas. Författarna vill se en
integrerad synvinkel där aspekterna sammanvävs.
RISK AND UNVERTAINTY (RISK OCH OSÄKERHET)
Teorier säger att osäkerhet uppstår huvudsakligen på grund av bristande information, vilket kan motverkas
primärt genom att samla kunskap och erfarenheter. Genom fler kvalitativa undersökningar borde detta område
vidare efterforskas.
ENTREPRENÖRSKAP
Integrerandet av entreprenörskapsundersökning med internationaliseringsundersökningar och
internationaliseringsteorier är inte bara en möjlighet, det är ett nätverk av möjligheter. Författarna tycker att
detta område bör utvecklas med fler internationaliseringsteorier. Def. av entreprenörsskap: Att någon som
specialiserar sig i att ta analytiska beslut om koordinering av knappa resurser – att personer och inte ett företag
är huvudingrediensen för att analys ska utföras. Detta område ”[..]is a masively underexploited research
resource area”.
SLUTSATS
Det har skett stora framsteg i tillämpningen av internalisering teori till multinationellt företag och författarna
radar upp en rad olika författare som spelat störst roll. Exempelvis:



The basic internalisation theory of the MNE (Buckley & Casson, 1976; Dunning, 1979, 2000; Hennart,
1982; Rugman, 1981)
The analysis of joint ventures and trust (Buckley & Casson, 1988)
The rigorous analysis of foreign market servicing strategies (Buckley & Casson, 1996, 1998a,b, 2011).
Utvecklingen av en global systemuppfattning har lett till konceptualisering av den ”globala fabriken” som
integrerad entreprenörsskaps- och nätverksteori i analysen och låta denna teori till fullo omfatta MNE:s
tillväxtmarknader.
Författarna menar på att Internaliseringsteorier är teorier som faktiskt fungerar. Dessutom är det relevant för
både ledningens beslutsfattande, för skapandet av policys och vid bedömning eftersom det kan uttryckas på ett
tydligt och grundläggande språk.