Internationaliseringsprocesser
TEIM09
5 april 2016
Per Carlborg
AGENDA
Hur ser internationaliseringen ut?
Olika typer av internationaliseringsprocesser
Info om litteraturseminarium
Mycket i våra liv är resultatet av internationellt företagande
• Vi vaknar upp till en ringsignal från en telefon gjord i Kina
• Tar på oss kläder som tillverkats i Vietnam
– Skor från Indonesien
• Vi äter frukt från Argentina
• Vi dricker kaffe från Etiopien, och te från Sri Lanka.
• Lyssnar på musik från England i en iPhone från Taiwan
• Internationellt företagande är alla kommersiella transaktioner som
korsar en gräns mellan två eller flera länder.
• Varje år exporterar jordens länder varor och tjänster för 18 biljoner
(1012) dollar
2016-04-05
4
Näringsministern skrev om
betydelsen av internationella
utbyten för den svenska ekonomin
och förordar ett nytt handelsavtal
mellan EU och USA
EU är en av de allra viktigaste aktörerna på världsmarknaden
5
• Handelsavtal och policier är
en viktig del av EU:s strategi
för relationer med
omvärlden.
• Kina har avancerat sin
position under årtionden.
Både stora och små aktörer
2016-04-05
6
• Stora företag från de rikaste
länderna
– Större än många länders
ekonomier
– Får utökade möjligheter i TTIP
via särskilda domstolar
• Små och medelstora företag blir
alltmer aktiva på den globala
marknaden
Bygger på data från
”Fortune G11 500: The
world’s largest
corporations”, Fortune,
Juli 23, 2012.
Globaliseringen påverkar vårt samhälle och sätt att leva
7
I Kina har Shanghai under kort tid med
snabb tillväxt vuxit till en viktig stad för
företag som vill etablera sig i Kina.
Förändringen för staden har varit
dramatisk.
Shanghai, Pudong. 2015 och 1970
Skillnader och likheter mellan globalisering och
internationalisering
• I regel handlar globalisering om den allmänna trenden mot ökat
ekonomiskt, kulturellt, politiskt, och teknologiskt beroende mellan
nationalstaters institutioner och ekonomier. Man pratar bla om
”denationalisering” där gränser mellan länder suddas ut.
– Innefattar koncept från politisk vetenskap, sociologi, antropologi,
filosofi, och även nationalekonomi
– Globalisering av marknader och produktion
• Internationalisering handlar om enskilda företags handlanden och
samarbeten över nationsgränser
– Påverkas och regleras av bilaterala handelsavtal
– Nytt avtal mellan EU och USA under förhandling (Transatlantic Trade
and Investment Partnership, TTIP)
8
Mäktiga institutioner styr och reglerar internationella marknader
•
G7(8)
– Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Storbritannien, USA, (Ryssland).
Samlar finansministrar och centralbankschefer för att diskutera globala
ekonomifrågor.
•
G20
– Internationellt forum för diskussioner mellan utvecklade och framväxande
länder för att främja global ekonomisk stabilitet
•
Världsbanken och Internationella valutafonden (Bildades 1944 i Bretton Woods)
– Överstatliga organisationer som ska främja ekonomisk utveckling globalt
– USA var påskyndare av dessa. Multilaterala avtal som främjar ekonomisk
utveckling och en fredlig framtid.
•
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
– Bildades 1948 i syfte att bygga upp Europa
Förhandlingarna i Bretton Woods,
New Hampshire, 1944
Utländska direktinvesteringar (FDI) har varit en viktig
motor för globaliseringen
• Växande betydelse av framväxande
ekonomier (emerging economies = mitt
emellan I- och U-länder där ekonomin
växer. Ex, Kina, Indien Ryssland,
Brasilien)
• FDI är kärnan i den internationella
fragmenteringen av
produktionsaktiviteter
• Varför görs FDI?
Utländska direktinvesteringar (miljarder USD)
10
Globalisering av marknader erbjuder fördelar för företag
• Reducera kostnader till följd av
standardiseringar över globala
marknader
• Skapar nya marknadsmöjligheter
• Utjämnar intäktsflöden (exempelvis
säsongsberoende försäljning)
11
Globalisering av produktionen medför fördelar
• Tillgång till teknisk expertis
– Ericsson anlitar programmerare i
Indien
• Tillgång till arbetskraft till lägre
kostnad
– HM tillverkar kläder i Vietnam
• Tillgång till resurser
– Ex. Stora Enso äger pappersbruk i
Brasilien
Textilfabrik i Vietnam
12
Kort gruppdiskussion med de närmaste
grannarna:
Vad innebär en växande internationell marknad?
För- och nackdelar?
Till vilka exporterar Sverige?
2016-04-05
14
Sveriges totalexport, SEK efter handelspartner och år (källa SCB, 2016)
140 mdr
120 mdr
100 mdr
Vilka är
Sveriges största
exportländer?
80 mdr
60 mdr
40 mdr
20 mdr
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
Till vilka exporterar Sverige?
2016-04-05
15
Sveriges totalexport, SEK efter handelspartner och år (källa SCB, 2016)
140 mdr
120 mdr
100 mdr
Vilka är
Sveriges största
exportländer?
80 mdr
60 mdr
40 mdr
20 mdr
2003
2004
Norge
2005
Tyskland
2006
USA
2007
2008
2009
Storbritannien och Nordirland
2010
Danmark
2011
2012
Finland
2013
Frankrike
2014
2015
Kina
Europa fortfarande den viktigaste exportmarknaden
16
Källa: SCB, 2016
Vad exporterar Sverige mest av?
• Fordonsmarknaden
dominerar
• Traditionella industrier som
skog och stål är viktiga
17
SITC (Standard International Trade
Classification) är en varuindelning som
är rekommenderad av FN.
Tjänsteexporten på frammarsch
2016-04-05
18
• Utgör ca 30 % av den totala exporten men har sedan 2007 vuxit med 42 %
(jämfört med varuexport som minskat med 1%)
• Består av affärstjänster, exempelvis forskning och utveckling,
marknadsföring och teknik
• Resor utgörs till stor del av resevaluta som utländska medborgare
spenderar i Sverige (ex, hotell och restaurangbesök)
De vanligast exporterade tjänsterna 2014, Källa: SCB
Sveriges import – stor tysk dominans
2016-04-05
Varuimport till Sverige, Källa: SCB, 2016
250 mdr
200 mdr
150 mdr
100 mdr
50 mdr
2003
Tyskland
2004
2005
Norge
2006
Danmark
2007
2008
2009
2010
Storbritannien och Nordirland
2011
Kina
2012
Finland
2013
2014
2015
19
AGENDA
Hur ser internationaliseringen ut?
Olika typer av internationaliseringsprocesser
Info om litteraturseminarium
INTERNATIONALISERINGSPROCESSER
Organisatoriskt lärande (Uppsalamodellen)
Nätverksperspektivet
Entreprenörsperspektivet
3 olika internationaliseringsprocesser som försöker beskriva
och förstå hur företag utvecklar internationell verksamhet
Entreprenörsperspektivet
-Internationell
expansion ses som
en entreprenöriell
möjlighet
Uppsalamodellen
- Internationalisering
som en inkrementell
lärandeprocess
Nätverksperspektivet
- Internationalisering är
beroende av kontext och
miljö
UPPSALAMODELLEN
Internationalisering enligt Uppsalamodellen
Samspel mellan engagemang och kunskapsutveckling
Tillståndsaspekter
Marknadsengagemang
Marknadskunskap
Förändringsaspekter
Engagemangs
-beslut
Löpande
aktiviteter

Utveckling från
etableringsmodellen

Fyra till varandra kopplade
grundbegrepp som syftar till att
förklara processen

Två syftar till förändringar
(Engagemangs-beslut och
löpande aktiviteter) – vilka
internationaliserings aktiviteter
föregår?

Två andra avser tillstånd
(Marknads-engagemang och
markandskunskap) – hur
internationellt är företaget?
Källa: Andersen (1993, s. 210-212; 220-222); Johanson and Vahlne (1977, s. 24); Johansson & Wiedersheim-Paul (1975)
Exempel enligt Uppsalamodellen - Sandvik
• Grundades 1862 i Sandviken, Gästrikland
• Stark internationell prägel från början
– Grundaren Göran Göransson hade tidigare varit chef i ett
handelsbolag
– 1865 etablerades säljkontakter (agenter) i Schweiz och
1868 i Norge och Danmark. Här fanns välutvecklade
kundkanaler.
• Försäljningsbolag (dotterbolag) etableras 1914 i
Storbritannien
• Tillverkningsbolag (dotterbolag) etableras 1937 i Frankrike
• Inkrementell process som bygger på lärande och kunskap
om marknader. Närliggande marknader utforskas först.
Källa: Johansson & Wiedersheim-Paul, 1975
Marknadsengagemanget
beskriver hur beroende
företaget är av en utländsk
marknad. Det handlar om hur
starkt integrerade företagets resurser
är med marknaden.
Marknadsengagemanget kan även
vara beroende av kunskaper om en
viss marknad eller den kundkrets
marknaden utgörs av.
Tillståndsaspekter
Förändringsaspekter
Marknadsengagemang
Engagemangsbeslut
Marknadskunskap
Löpande
aktiviteter
Ett företag lär sig om nya
marknader genom olika former
av kunskap; erfarenhetsbaserad
kunskap, som innebär kunskap
människor emellan, samt objektiv
kunskap, som är kunskap som kan
läras ut.
Källa: Johanson and Vahlne (1977)
De erfarenheter och
kunskaper om nya marknader ett
företag införskaffar kan leda till att
det ser chansen att lösa problem,
fylla tomrum eller utnyttja
affärsmöjligheter. Det är genom
sina erfarenheter företaget ser nya
möjligheter och engagerar sig i nya
marknader.
De vardagliga händelser ett
företag erfar kan vara lärorika
inför en utlandsetablering.
Dessa händelser utgörs av
kontakt med ex mellanhänder,
leverantörer etc. vilket leder till
erfarenhetsbaserad kunskap.
En viktig aspekt att beakta är genom vilken organisation
ett företag kan sälja bäst på en utländsk marknad
28
En utmaning är att hitta den bästa
marknadskanalen till så låga kostnader
som möjligt och så snabbt som möjligt
uppnå lönsamhet i investeringen
Egna kanaler innebär oftast högre fasta
kostnader
Mindre företag har oftast begränsade
resurser för riskexponering
Se också: Johanson and Vahlne (1977, s. 24)
Processen följer en etableringskedja
Ingen regelbunden
exportförsäljning
• Exporten är
blygsam
• Liten del av
företagets
försäljning
• Några få
marknader
Export via
fristående
representant
Eget
försäljningsbolag
• Organisationen
• Företaget lär
byggs ut för att
känna vissa
bättre kunna
marknader genom
bedöma
den erfarenhet
marknadsutveckl
exporten ger
ingen och villkor
• Krav på att
• Parallellt
kontrollera
utvidgas
avsättningen på
försäljningen till
andra marknader
de större
marknaderna
2016-04-05
29
Eget
tillverkningsbolag
Med erfarenhet
från försäljningsbolagen har man
förutsättningar att
starta tillverkning
utomlands
Internationaliseringen för ett företag består ofta av stegvisa
ökningar där graden av styrning och kontroll ökar
Johanson & WidersheimPaul (1975)
Det finns flertalet primära marknadskanaler att beakta
Indirekt
export
Primära
Marknadskanaler
Export
Lokal tillverkning
Handelshus
Exportagent
Direkt till slutkund
Agent
Filial
Kommissionär
Representant
Återförsäljare
Exportsamverkan
Företagsförvärv
Försäljningsbolag
Nyetablering
Licensiering
Joint venture
Franchising
Företagsförvärv
Managementkontrakt
Nyetablering
Tillverkningsbolag
Joint venture
Se även: Johanson and Vahlne (1977, s. 23-24)
30
Internationaliseringsprocessen enligt Uppsalaskolan
handlar om kunskapsutveckling över tid
2016-04-05
31
Viktiga aspekter för modellen:
•
Empirisk baserad modell
•
Under internationaliseringsprocessen genomgår företaget en kunskapsutvecklingsprocess
under vilken företagets marknadskunskaper och kunskaper om olika marknadskanaler
successivt förbättras
•
Internationaliseringen för ett företag består av stegvisa ökningar av engagemanget på
utländska marknader istället för enstaka stora investeringar. Företaget skaffar sig
utlandserfarenhet i små steg (gärna i marknader nära)
•
Internationaliseringen är ofta en långsam process (första steget är att gå utomlands
genom en agent)
•
Successiv internationalisering (små företag börjar när de är små och gradvis expanderar)
•
Gradvis inlärningsprocess som kan avslutas om internationaliseringen inte fortgår som
planerat
•
Baserad på resursbaserad teori (jfr. kärnkompetenser och förmågor)
Källa: Andersen (1993, s. 210-212; 220-222); Johanson and Vahlne (1977, s. 24); Johanson and Vahlne (2009, s.1412)
Det finns dock undantag till Uppsalamodellen och även
kritik mot den
Tre undantag
32
Kritik mot modellen

När företaget har stora resurser

Deterministisk

När marknadsförutsättningarna är
stabila och homogena

Säger bara något om de tidiga stegen i
modellen

När företaget har betydlig
erfarenhet av marknader med
liknande förutsättningar

Tar inte med i beräkningen det ömsesidiga
beroendet mellan länder/marknader
(omvärlden blir mer homogen)

M&As; Born-globals
Som ett svar på kritiken har Johanson & Vahlne utvecklat
modellen i sin artikel från 2009 där man ser
internationalisering genom ett närverk (se Johanson &
Vahlne, 2009, s.1424) men även andra modeller har
utvecklats med mer fokus på innovation/entreprenörskap
(se Andersen 1993, s. 212-213)
Kort gruppdiskussion med de närmaste
grannarna:
Vilka drivkrafter finns för ett småföretags internationalisering?
Hur går denna process till?
NÄTVERKSPERSPEKTIVET
En uppdaterad Uppsalamodell
Nätverkets roll ses som central för internationaliseringsprocessen
Nya Uppsalamodellen ger ett bredare perspektiv på internationalisering
1977
2009
Analysenhet
Analys av enskilda
företag
Analys av multipla
företag
Kunskap
Marknadskunskaper
Kunskaper att känna igen
möjligheter
Syn på
företaget
Företaget som
producent
Nätverket och dess
relationer
Process
Faser,
besultsfattande
Aktörer, resurser, aktiviteter
Framgångsfaktorer
Marknadsengagemang
Nätverksposition
Källa: Johanson and Vahlne (2009)
40
Nya Uppsalamodellen är inspirerad av ett nätverksperspektiv
Ett företags kunskaper om
framför allt möjligheter, men
även om vilka förmågor och
resurser andra aktörer i
nätverket besitter
Tillståndsaspekter
Kunskap
Möjligheter
Entreprenörsförmågor
• Internationalisering
uppnås eller genomförs
inom ett nätverk och
relationer kan kännas
igen av särskilda
kunskaper och
engagemang
• Nätverken expanderar
och fördjupar
företagets kunskapsbas
Nätverksposition
Förändringsaspekter
Beslut om
relationsengagemang
Engagemangsbeslut tas i
relationer eller nätverk
Lärande
Skapande
Förtroendebyggande
Lärande, skapande och
förtroendebyggande, styr
det aktuella resultatet av
vad som genomförs.
Källa: Johansson & Vahlne, 2009
Schweizer, Johanson & Vahlne , 2010
Några lärdomar från dagens föreläsning
• Utbyten och relationer på den internationella
marknaden fortsätter att växa i betydelse
– Historisk viktig marknad för Sverige som är
exportberoende
• Uppsalamodellen förklarar på vilket sätt ett (stort)
företags internationaliseringsprocess går till.
– Internationalisering innebär ofta att företaget
skaffar sig utlandserfarenhet i små steg (jmf. gradvis
inlärningsprocess) – finns dock undantag
• Den nya Uppsalamodellen (nätverksperspektivet)
betonar att en viktig del i internationaliseringsprocessen
är nätverken
• För små företag kan internationaliseringsprocessen följa
andra mönster (mer om detta nästa föreläsning med
mig).
2016-04-05
42
AGENDA
Hur ser internationaliseringen ut?
Olika typer av internationaliseringsprocesser
Info om litteraturseminarium
Litteraturseminarium den 11 april
• En hjälp för inläsning av litteratur
• Vi går igenom och diskuterar delar av kursens totala litteraturlista (27
artiklar)
• Varje grupp (4-5 personer) tilldelas tre artiklar
– Sammanfattning (1-2 sidor) för varje artikel laddas upp på
kurshemsidan
– Artiklarna redovisas/diskuteras i storgrupper med 4 grupper (ca
16-20 personer totalt) i 2h (12 artiklar/storgrupp).
– Varje grupp förbereder och presenterar en syntes av de artiklar ni
läst under ca 15 min. Sedan följer diskussion på ca 5 min med hela
storgruppen.
Litteraturseminarium den 11 april
• Klockan 13.15-15
– Grupp 1-4 (T11, Staffan)
– Grupp 5-8 (T15, Per)
• Klockan 15.15-17
– Grupp 9-12 (T11, Staffan)
– Grupp 13-16 (T15, Per)
• Klockan 17.15-19
– Grupp 17-20 (T15, Per)
Grupp 1 & 5 läser artiklar 1,2 & 11
Grupp 9,13 & 17 läser artiklar 4,13 & 19
Grupp 2 & 6 läser artiklar 10, 12 & 26
Grupp 10, 14 & 18 läser artiklar 3, 14 & 24
Grupp 3 & 7 läser artiklar 5, 15 & 25
Grupp 11,15 & 19 läser artiklar 6,8 & 23
Grupp 4 & 8 läser artiklar 9, 16 & 27
Grupp 12 & 16 läser artiklar 7, 17 & 22
Grupp 20 läser artiklar 18, 20 & 21
www.liu.se