1
Avdelningen för Statsvetenskap
Statsvetenskap 3
Självständigt arbete 15 hp, VT-12
C-uppsatsen
(Kandidatuppsats)
Guidelines for writing a Bachelor Thesis
Version 3.3
Linköpingsversion
Mats Lindberg
Professor i statskunskap
Antal ord: 5368
2
1. Allmänt
1.1 Inledning
Den här handledningen är en fortsättning på ett tidigare handledningshäfte ”B-uppsatsen”.
Den bygger vidare på den terminologi och de tankegångar som presenterades där, och är
egentligen bara ett tillägg som innehåller det man behöver veta och kunna som är nytt för Cuppsatsen. Det viktigaste från tidigare häfte gäller även för C-uppsatsen, är två saker: 1) synen
på vetenskapligt förhållningssätt och uppsatsskrivandet syfte, samt 2) de formella kraven på
uppsatsens utformning. Det innebär att en hel del nedan kan verka ofullständigt om man inte
känner till innehållet i tidigare handledningshäfte om B-uppsatsen.
1.2 Målen med uppsatsskrivandet i C-kursen
Målet med delkursen Självständigt forsknings- och utredningsarbete i C-kursen är att
studenten, med stöd av handledare, ska kunna:
– planera en mindre vetenskaplig undersökning (välja problem, litteratur, material, metodiskt
tillvägagångssätt samt disponera tiden för arbetet)
– formulera ett forskningsproblem på ett systematiskt sätt,
– genomföra en undersökning metodiskt, och hantera dess valda material och forskningsteknik,
– skriva en vetenskaplig uppsats enligt sedvanliga formkrav och tradition i svenskt
universitetsväsen (inom humaniora och samhällsvetenskap).
1.3 Formkraven på en uppsats
Formkraven på en uppsats framgår av handledningen ”B-uppsatsen”. Även C-uppsatsen ska:
– vara skriven på vårdad sakprosa,
– vara utformad enligt de formella krav som förtydligas i ”B-uppsatsen” (omslag, abstract,
notapparat och referensförteckning),
– vara upplagd på ett sammanhängande, systematiskt och pedagogiskt sätt enligt grund modellen
”fråga ––– svar”, och med ”den röda tråden” mellan fråga och svar tydlig och synlig.
1.4 Uppsatsens innehåll och uppläggning (översiktligt)
Traditionellt säger man att en uppsats har tre delar: Inledning, Avhandling och Avslutning.
I den vetenskapliga världen och med det vetenskapliga förhållningssättet kan vi precisera
detta till: Utgångspunkter, Undersökning och Slutsatser. Inom dessa delar ska vissa moment
finnas med. I olika uppsatser i olika ordning eller med olika omfång.
(Se nedan avsnitt 4 om C- uppsatsens normaldisposition.)
3
A. Utgångspunkter (normalt kap. 1-2, i vissa fall kap. 1-3)
* Ämnesval, problembild i politik och samhällsdebatt samt författarens avsikt/syfte. Viktigt
att förtydliga ämnesvalets och syftets relevans. Obs! Relevansdiskussion viktigt!
* Inordnande av ämnet i ett statsvetenskapligt sammanhang genom att anknyta till litteratur,
dvs. tidigare forskning som rör det valda ämnet. Detta sammanhang eller
denna bakgrund blir ofta ett eget kapitel.
* Analysbegrepp (begreppsschema), i vissa fall teorianknytning till förklarande teori eller
normativ teori. Kan i vissa fall bli ett eget kapitel.
* Preciserad problemformulering: Formulering av grundfråga och delfrågor.
* Metodiskt tillvägagångssätt. Val av:
a) uppläggning (angreppssätt, design),
b) avgränsning (viktigt för generaliserbarheten)(!)
c) material
d) forskningsteknik.
* Disposition
B. Undersökning (normalt kap. 3-4 eller 3-5)
* Presentation av undersökningens empiriska resultat och analys i uppsatsens substanskapitel.
Redovisning av material och forskningsresultat samt analys i varje kapitel. Varje kapitel
avslutas med kapitelvisa analyser och delslutsatser som svar på delfrågorna. (Analysen kan
ibland skrivas i ett eget kapitel, men då har man valt en väldigt induktiv uppläggning och då
är substanskapitlen mer materialnära redovisningar. Eller omvänt, om substanskapitlen skrivs
som materialnära redovisningar kan det vara lämpligt med ett särskilt analyskapitel efter
substanskapitlen.)
C. Slutsatser (normalt ett kapitel, kap. 5 eller kap. 6)
* Sammanfattning av resultat och analyser från substanskapitlen. Svar på delfrågorna.
* Slutsatser av uppsatsens helhet. Svar på grundfrågan. Slutkläm.
* Diskussion om undersökningens giltighet, behov av ytterligare forskning.
* diskussion om uppsatsens och resultatens relevans. Har jag uppnått vad jag hoppades.
* Avslutande diskussion (mer fri och informell, kanske kritisk eller tyckande).
1.6 Vad är ett forskningsproblem och vad är problemformulering?
Definitioner:
’forskningsproblem’ =def ’en undran som utgår från och är förankrad i en viss
bakgrundskunskap om ett valt ämne som man vill undersöka eller skaffa sig kunskap om’.
’problemformulering’ =def ’processen när ett forskningsproblem ges språklig form genom
att formulera ämnesval + problembild + syfte (avsikt)’
’problemprecisering ’ =def ’processen när en problemformuleringen förs fram till en precis
grundfråga samt precisa delfrågor genom att anknytas till tidigare litteratur’
4
1.7 Handledarhantering
Här nedan några viktiga råd och principer:
§ 1 Ge och ta i diskussionen med handledaren. Lyssna och tänk!
§ 2 Framför frejdigt vad du har tänkt dig och vad du önskar.
§ 3 Framför också dina tvivel och din undran.
§ 4 Det är lättare för handledaren att vara tydlig om du berättar vad du inte förstår.
§ 5 Infoga namn och telefonnummer i all text som du lämnar in!
§ 6 Numrera sidorna!
§ 7 Lämna aldrig handledaren utan att vara säker på vad ni kommit fram till!
§ 8 Lämna aldrig handledaren utan att ha fått en ny tid!
1.8 Uppsatsskrivande som yrkesförberedelse
De flesta yrken som handläggare, utredare eller analytiker inom den offentliga och politiska
sfären (stat, landsting, kommuner, EU, frivilligorganisationer, politiska partier etc.) handlar
om att kunna:
–
–
–
–
–
–
argumentera sakligt och logiskt,
formulera tydliga frågor
söka information i bibliotek, databaser och informationssystem
hänvisa till källor och referera litteratur (notapparat, referensförteckning)
göra utredningar, undersökningar, utvärderingar och (omvärlds)analyser
kunna sammanfatta sig kort i abstracts (kort sammandrag på engelska) och med
tydliga slutsatser
– skriva sakprosa med tydlighet, språkriktighet och stilistisk klarhet.
– ge och ta kritik (seminariekultur)
– vara konstruktiv i grupparbete och gruppdiskussioner (seminariekultur)
Allt detta tränas i våra kurser om självständigt arbete och uppsats. Det som kan tyckas vara
formalistiska petitesser i formkraven, eller överdriven noggrannhet i syftesformulering eller
presentation av metodisk uppläggning, är alltså egentligen baskrav och grundläggande träning
för färdigheter i det framtida yrkeslivet. På olika arbetsplatser kan det sedan råda olika
formkrav. Men här lär man sig sådana grunder som kan anpassas till olika miljöer.
2. Skillnaden mellan C-uppsats och B-uppsats
Vad skiljer då en C-uppsats från en B-uppsats nivåmässigt och kvalitetsmässigt? Vad gör en
uppsats, så att säga, ”B-nivå-aktig” respektive ”C-nivå-aktig”? Det är främst fyra saker: 1)
omfånget; 2) litteraturanknytning av bakgrund, ämnesval och syfte; 3) analysbegrepp och
forskningsfrågor (teori, begreppschema); 4) abstract på engelska med keywords; 5) du själv.
5
2.1 Omfånget
Den första skillnaden är omfånget. Detta är en till synes ytlig faktor, men den har innehållsliga
konsekvenser. Medan B-uppsatsen rekommenderades i Statsvetenskapen vid Linköpings
universitet till att omfatta 7-8000 ord, är den rekommenderade storleken för C-uppsatsen
mellan 10-12000 ord. Den innehållsliga konsekvensen av att ha detta omfång som riktmärke
är att det ger gränser som påverkar innehållet. Med detta omfång, och med en normalstudents
beläsenhet och metodinsikt, blir resultatet, erfarenhetsmässigt sett, en undersökning av en viss
omfattning och kvalitet. Erfarenhetsmässigt blir det en uppsats som är ”C-nivå-aktig”, en Cuppsats.
2.2 Litteraturanknytning av bakgrund, ämnesval och syfte
Den andra skillnaden är ämnesvalets litteraturanknytning och förankring i en historisk,
politisk, idémässig eller rättslig bakgrundskunskap. Litteraturen är tidigare forskning eller
sammanställning av forskning om det valda uppsatsämnet. Detta innebär att C-uppsatsen ska
vara förankrad i tidigare samhällsvetenskaplig och/eller statsvetenskaplig litteratur. Genom
litteraturförankringen och bakgrundskunskapen inordnar du ditt ämne som ett fall inom ett fält
av existerande kunskap. Det blir tydligt vad det är för en undran du har, vilken aspekt och
vilket tidsutsnitt av samhället och politiken som du vill undersöka.
Bakgrundskunskapen hämtar du från tidigare forskning, pågående vetenskaplig diskussion
eller aktuella läroböcker och handböcker, allt detta kallar vi litteratur. Med ”handböcker”
menas vetenskapliga arbeten av översiktskaraktär. Genom din litteraturanknytning gör du
tydligt vilket kunskapsfält och vilken forskningsdiskussion (”diskurs”) som du utgår från och
anknyter till. Den valda litteraturen utgör den innehållsliga bakgrund och tidigare kunskap
som du behöver för att kunna tänka vidare och undersöka på egen hand.
Litteraturanknytningen är särskilt viktig för att:
(i)
(ii)
(iii)
(iv)
ge dig bakgrundskunskaper om ditt ämne;
förankra uppsatsen i ett systematiskt kunskapsfält och dess begreppsvärld
(diskurs);
ge dig kunskaper för att motivera och förtydliga uppsatsens syfte, vad det är du vill
göra;
ge bakgrundskunskap och begreppsvärld för uppsatsens vägledande
forskningsfrågor (grundfråga och delfrågor) Obs!
Kort sagt, litteraturanknytningen ger den bakgrund och sammanhang som du behöver för att
kunna formulera och precisera ditt forskningsproblem! Det är en viktig term som kan behöva
definieras.
Hur vet man då hur mycket bakgrundslitteratur som ”behövs” för ett visst forskningsproblem?
Du måste främst lita till din intuition och din nyfikenhet och dina kunskaper. När man som du
har läst både 1 och 2 i statsvetenskap, och kanske en del andra samhällsvetenskapliga ämnen,
så har man börjat bygga upp en kunskap och ett personligt intresse. Under kurserna har du
stött på frågor som inte är utforskade, eller så har din nyfikenhet lett dig fram till frågor som
du skulle vilja veta mer om. Ju mer man läser, desto mer har man att undra över. Paradox? Ja,
men som de flesta paradoxer ett skenbart problem. Det är egentligen mycket naturligt att man
6
har mer att undra över, och att man har mer preciserade frågor, ju mer man kan . Det gäller
oavsett om man är konsertmusiker, bilmekaniker, snickare, svampexpert, konditor eller
samhällsvetenskaplig forskare. Men detta är ju också något som du ska ha handledaren och
andra studiekamrater till: att diskutera vilken bakgrundslitteratur som ”behövs” för din
undersökning och i ditt fall.
Litteraturanknytningens djup och omfång består i normalfallet av: a) förvärvade kunskaper
från 1 och 2; b) studier på 3-nivån motsvarande Delkurs 2, Valfri alternativkurs; c) viss
speciallitteratur i anslutning till uppsatsarbetet.
2.3 Analysbegrepp. ”Analytiska” respektive ”öppna” forskningsfrågor
Analysbegrepp
Den tredje skillnaden gentemot B-uppsatsen gäller uppsatsens analysbegrepp (eller teori eller
modell). Analysbegreppen är kärnan i ditt analytiska perspektiv och ditt grepp om ditt ämne.
De kommer därför att stå centrala i ditt syfte och dina forskningsfrågor (grundfråga och
delfrågor).
Analytiska forskningsfrågor
Exempel: Om man har valt analysbegreppen ”centralisering-decentralisering” eller ”nationellinternationell” som kärnan i sitt teoretiska perspektiv på sitt valda ämne, bör dessa begrepp
också ställas centralt i utformningen av forskningsfrågorna. Exempel: Är Säffle
kommunförvaltning centraliserad eller decentraliserad? Är Sverigedemokraternas ideologi
nationalistisk eller internationalistisk?
Sådana forskningsfrågor benämner vi ”analytiska forskningsfrågor”. De har ett inbyggt
analytiskt perspektiv i sin formulering. Det finns dock även en annan typ av forskningsfrågor
som vi benämner ”öppna forskningsfrågor” och som då alltså inte har något analytiskt
perspektiv inbyggt.
Öppna forskningsfrågor
Det är också i C-uppsatsen acceptabelt att ha öppna forskningsfrågor, vilket kan vara
nödvändigt i vissa uppsatser, alltså forskningsfrågor som inte utgår från ett analytiskt
perspektiv utan är mer induktivt öppna. Exempel: Hur är Säffle kommunförvaltning
uppbyggd? Vilken är Sverigedemokraternas ideologi. När man har induktivt öppna
forskningsfrågor är det vanligt att man har ett särskilt avsnitt eller kapitel som kallas analys.
Vid analytiska forskningsfrågor (normalfallet i statsvetenskap) blir ju analysen inbyggd i
själva frågandet och i resultaten.
Obs! Tänk igenom skillnaden mellan analytiska forskningsfrågor och induktivt öppna
forskningsfrågor. Prata med handledaren om saken.
Ovan framhölls att bakgrundslitteraturen huvudsakligen borde vara vetenskaplig litteratur och
vetenskapliga handböcker (forskningslitteratur) inte elementära läroböcker.
Du måste på samma sätt som i B-uppsatsen tydligt klargöra definitionen av de valda
analysbegreppen, vad de innebär och vad de inte innebär, begreppens gränser gentemot andra
begrepp. Du ska också diskutera eventuell värdeladdning som kan ligga implicit i viss
7
terminologi eller teoretiskt perspektiv (genom att vissa aspekter lyfts fram och andra lyfts bort
eller tonas ner), och vad det kan få för konsekvenser för din undersökning.
Vetenskaplig kumulativitet i princip. All mänsklig kultur bygger på kumulativitet, att man för
vidare eller förändrar eller bryter mot en konst, en genre, en musikstil eller tankestil. Det
gäller också vetenskaplig kunskap. All vetenskap bygger på tanken om kumulativitet, att nya
undersökningar utgår från gammalt vetande för att skapa bättre och nytt vetande. Här i Cuppsatsen kräver vi vetenskaplig kumulativitet i princip. Dvs. du måste inte gå igenom all
tidigare forskning inom ditt område för att bevisa poängen och relevansen med att göra just
din undersökning, men du bör kunna förankra din uppsats i en forskningstradition och knyta
an till centrala arbeten. Du ska alltså tänka undersökningen som litteraturanknytande och du
ska behärska konsten att litteraturanknyta. Dels vid formuleringen av ditt problem ur en fond
av bakgrundskunskap, som består av tidigare forskning eller tidigare litteratur. Dels vid
hämtandet av dina analysbegrepp från forskningslitteratur (en bok eller en artikel).
2.4 Abstract
Du skall skriva en kort sammanfattning om högst 250 ord på engelska som ska placeras före
innehållsförteckningen och inte sidnumreras. Den skall även innehålla mellan tre-fem s.k.
nyckelord, keywords på engelska som säger mest om innehållet i uppsatsen och som du väljer
ut.
2.5 En fjärde viktig skillnad, Du själv
Därtill kommer en ytterligare faktor, som kanske får till konsekvens den viktigaste skillnaden
mellan B-uppsats och C-uppsats. En fjärde viktig skillnad är nämligen författaren, du själv.
Det kan också tyckas vara en ytlig faktor, liksom uppsatsens omfång, men den har liksom
uppsatsens omfång innehållsliga konsekvenser (Sic!). Du själv som forskande och undrande
person ska inte underskattas. Efter att ha genomgått 1-kurs och 2-kurs, och efter att ha
genomgått den inledande metodkursen på 3-nivån och läst den valfria alternativkursen, har du
fått en viss inneboende bakgrundskunskap, mognad och rutin. Du är säkrare på vad det
innebär att formulera ett undersökningsproblem, precisera syfte och frågeställningar, välja
material och forskningsteknik, planera det metodiska tillvägagångssättet, förtydliga
uppsatsens röda tråd och hantera formalia i en vetenskapligt syftande framställning. Dessa
kunskaper medför automatiskt att dina 10 veckors handlett forskningsarbete, med en viss
bakgrundslitteratur och vissa omfångskrav, liksom av sig själv mynnar ut i en uppsats på en
viss erfarenhetsmässigt given nivå av kunskap och analys, en ”C-nivå-aktig” uppsats – en Cuppsats.
3. Skillnaden mellan C-uppsats och Magisteruppsats
Ovan har en del förtydliganden gjorts gentemot B-uppsatsen, och vilken skillnad i krav som vi
ställer. För att förtydliga behöver man ju också förtydliga uppåt, gentemot magisteruppsatsen.
3.1 Omfång
Magisteruppsatsens riktmärke vid Statsvetenskapen i Linköping är till omfånget mellan 1517000 ord. Med normalstudentens beläsenhet och metodinsikt, och med vissa ytterligare krav
enligt nedan, så blir det en uppsats som erfarenhetsmässigt är ”magisteraktig” gällande
innehåll, begreppsprecision och metodinsikt, dvs. en magisteruppsats.
8
3.2 Forskningsproblemets litteraturanknytning, kumulativitet i begränsad mening
C-uppsatsen ställer ett krav på kumulativitet i princip – endast litteraturanknytning i princip –
vid formuleringen av forskningsproblemet och för de valda grundbegreppen. Vid
magisteruppsatsen ställs kravet på kumulativitet i begränsad mening. Det valda
forskningsproblemet ska vara av sådan art att ny kunskap frambringas gentemot ett
förtydligat, men avgränsat, forskningsläge. Det betyder att en noggrannare diskussion av
tidigare forskning behövs i magisteruppsatsen för det problem man valt att behandla. Man kan
säga att man i magisteruppsatsen väljer ut och preciserar en avgränsad vetenskaplig
diskussion, eller en avgränsat urval ur tidigare forskning, och låter den vara den fond av
tidigare forskning som man utgår från och vill lämna ett bidrag till.
3.3 Analysbegreppens litteraturanknytning och precision, kumulativitet i begränsad mening
I C-uppsatsen räcker det med att uppsatsens analytiska grundbegrepp (eller teori) hämtas ur
elementära läroböcker. I magisteruppsatsen ska analysbegreppen hämtas från vetenskapliga
handböcker eller forskningslitteratur. Dessutom är det en fördel om alternativa perspektivval
eller begreppsliga scheman, modeller eller teorier jämförs och diskuteras. Man ska också i
magisteruppsatsen liksom i C-uppsatsen diskutera och tydliggöra sitt val av
värdeutgångspunkt eller värdeperspektiv samt dess innehållsliga och metodiska konsekvenser.
I magisteruppsatsen är det inte lika vanligt och möjligt med induktivt öppna forskningsfrågor.
Kravet på begreppsschema, modell eller teori är mer självklart. Det betyder att
forskningsfrågorna normalt är analytiska, och att de som bärande begrepp har analysbegrepp
som hämtats från ett begreppsschema, modell eller teori. Då blir också analysen inbyggd i
själva resultatredovisningen och något särskilt analyskapitel onödigt.
3.4 Författaren
På samma sätt som vid C-uppsatsen är författaren till en magisteruppsats en annan person
med ytterligare kunskaper, insikter och erfarenheter som gör skillnad.
9
4. C-uppsatsens normaldisposition
4.1 Att ha en undran
”All början är svår, det gäller i varje vetenskap.” Citatet är från Karl Marx. Problemet är att
kunna formulera ett problem. Det är ett ”måste” i allt självständigt kunskapsinhämtande och
forskningsarbete. Det är därmed en grundläggande färdighet i alla utredningar och
kunskapsöversikter, i alla diskussions-PM och idépresentationer inom allt möjligt nutida
arbetsliv i kunskapssamhällets alla miljöer. Det vi gör i C-uppsatsen är att träna detta moment
systematiskt, steg för steg, och med krav på litteraturförankring, saklighet och tydlighet.
Startpunkten för en undersökning är en undran eller ett intresse att få veta mera. Karl Popper
talar om det vetenskapliga förhållningssättet som ”a search-light theory of mind”, en
strålkastare som riktas åt ett visst håll. Det kan vara en politisk sakfråga eller ett politiskt
problem (klimatfrågan, trafficking, den politiska situationen i Iran, konstitutionen i Sverige,
brittiska Labour, EU:s framtid, USA:s mellanösternpolitik, ”social rättvisa” m.m.).
Utifrån sin undran kan man preliminärt formulera ett syfte: man vill undersöka något, man
vill skaffa sig kunskap, man vill lyfta fram något obekant, man vill övertyga någon om något
eller man vill framföra kritiska reflexioner. Det är därför vi i de tidigare handledningarna
rekommenderar att skrivandet börjar med rubriken ”1.1 Ämnesval, problembild och syfte”.
Då har man en fast punkt för tankeprocessen att börja från, för forskningsprocessen att
fortsätta från och för skrivprocessen att kroka tag i. De tre aspekterna återkommer nedan i
avsnitt 5.)
4.2 Ämnesval, problembild och syfte
Genom att läsa in sig på bakgrundslitteratur om det valda ämnet kan det preliminära syftet
preciseras till ett definitivt syfte. Syftet formuleras som din avsikt med din undersökning:
”Syftet med denna undersökning är att undersöka…är att öka vår kunskap…är att försöka
förklara…är att kritisera den så vanliga uppfattningen…är att närmare granska den långa
diskussionen om…etc.”.
Syftet kan dock inte presenteras, och heller inte förstås, och framför allt kan men inte
förklara varför det är viktigt, utan en rejäl substantiell bakgrund. Ofta är det en historisk
redogörelse av en sakfrågas framväxt eller ett problems hanterande, men lika ofta kan det vara
en politisk situation, en debatt, en tidigare lagstiftning som ska ändras, eller en ideologisk
eller filosofisk princip. Bakgrunden kan formuleras som ett delkapitel av Kapitel 1, eller i ett
eget kapitel, vanligtvis i så fall som Kapitel 2.
4.3 Grundfråga och delfrågor
När ämnesval, problembild och syfte, samt bakgrunden, är avklarat – i tankeprocessen,
forskningsprocessen och i skrivprocessen – är det dags att precisera sin problemformulering.
Vi lägger stor vikt vid att du tydligt i uppsatsen formulerar uppsatsens grundfråga och dina
delfrågor. Grundfrågan är innehållsligt sett detsamma som syftet. Men medan syftet hade
påståendeform, var en formulering av din avsikt i början av uppsatsen, går du nu över till
frågeform och formulerar om syftet till en fråga, uppsatsens grundfråga. Delfrågorna är
aspekter av grundfrågan. Det kan vara smart att låta uppsatsens substanskapitel hantera var sin
delfråga. Då kommer varje delfråga att undersökas och besvaras inom ett substanskapitel. Och
uppsatsens grundfråga kommer att besvaras av hela uppsatsen sammantaget.
10
4.4 Normaldisposition 1
En av de saker som du och handledaren ska diskutera er fram till är naturligtvis uppsatsens
disposition. Så till grundversionen, normaldisposition 1, den mest logiska och enkla.
KAPITEL 1. INLEDNING
1.1Ämnesval, problembild och syfte
1.2 Bakgrund (historisk, politisk, rättslig, idémässig etc.)
1.3 Teori och analysbegrepp
1.4 Grundfråga och delfrågor
1.4 Metodiskt tillvägagångssätt
a) uppläggning (design)
b) material
c) avgränsning
d) forskningsteknik
e) Begränsningar med det valda tillvägagångssättet. Validitet och reliabilitet.
1.5 Disposition
KAPITEL 2. SUBSTANSKAPITEL
KAPITEL 3. SUBSTANSKAPITEL
KAPITEL 4. SUBSTANSKAPITEL
KAPITEL 5. SLUTSATSER
5.1 Resultat (från substanskapitlen, delfrågornas besvarande)
5.2 Slutsatser (hela uppsatsen, grundfrågans besvarande)
5.3 Vidare forskning, uppsatsens begränsning och behov av nya undersökningar
5.4 Personliga reflexioner (ev. politisk diskussion eller normativa påpekanden)
Kommentar till normaldisposition 1
Uppmärksamma hur avsnitt ”1.4 Grundfråga och delfrågor” kommer efter både bakgrund och
teori-analysbegrepp. Det är logiskt. Det är ju först efter bakgrunden och analysbegreppen som
de forskningsfrågorna kan formuleras preciserat. De bygger ju på kunskaper från 1.2 och 1.3.
Tänk igenom detta. Diskutera med kamraterna. Diskutera med handledaren.
Ovan hade jag metodisk beskrivande kapitelrubriker. Det är viktigt i uppsatsen med bra
rubriker som framhäver innehållet, systematiskt och sakligt naturligtvis men samtidigt gärna
litet snärtigt. Detta diskuterar du med handledaren om.
11
4.5 Normaldisposition 2
Det är ganska vanligt i C-uppsatser att Inledningen enligt ovan blir lång och tungläst, börjar
dra iväg mot 8 – 10 sidor. Särskilt bakgrunden kan behöva vara ganska omfattande, med
minst 5 sidor. Då kan den behöva brytas ut ur kapitel 1 och bli ett eget kapitel 2. Det är vad
som har skett här i normaldisposition 2. I stället för ett Kapitel 1 på 10 sidor får vi nu två
kapitel på kanske 5 sidor vardera. Det betyder att ”Grundfråga och delfrågor” kommer att vara
placerade före bakgrundskapitlet. Det är litet ologiskt, eftersom dessa frågor kräver en
bakgrund för att kunna formuleras med tydlighet, men det kan hjälpas upp genom att låta
några viktiga saker från bakgrundskapitlet vara med i kapitel 1.1 om ämnesvalet. Se nedan.
Jämför noga med normaldisposition 1.
KAPITEL 1. INLEDNING
1.1Ämnesval (något litet utbyggt), problembild och syfte
1.2 Teori och analysbegrepp
1.3 Grundfråga och delfrågor (någon liten hänvisning till Kapitel 2)
1.4 Metodiskt tillvägagångssätt
a) uppläggning (design)
b) material
c) avgränsning
d) forskningsteknik
e) Begränsningar med det valda tillvägagångssättet. Validitet och reliabilitet.
1.5 Disposition
KAPITEL 2. BAKGRUND (Historisk, politisk, konstitutionell, rättslig, idémässig etc.)
KAPITEL 3. SUBSTANSKAPITEL
KAPITEL 4. SUBSTANSKAPITEL
KAPITEL 5. SUBSTANSKAPITEL
KAPITEL 6. SLUTSATSER
6.1 Resultat (från substanskapitlen, delfrågornas besvarande)
6.2 Slutsatser (hela uppsatsen, grundfrågans besvarande)
6.3 Vidare forskning, uppsatsens begränsning och behov av nya undersökningar
6.4 Personliga reflexioner (ev. politisk diskussion eller normativa påpekanden)
Kommentar till normaldisposition 2.
Eftersom grundfrågan och delfrågan inte blir riktigt begripliga förrän efter Kapitel 2
Bakgrund kan det vara lämpligt att åtgärda det på något sätt. Ett är att någonstans i kap. 1.3
hänvisa framåt till Kapitel 2. Ett annat är att vid slutet av Kapitel 2 hänvisa tillbaka till kap.
1.3, eller rent av återupprepa grundfrågan och delfrågorna en gång till. Alla upprepningar är
inte dåliga. Det kan vara viktigt att se till att läsaren hela tiden kommer ihåg den röda tråden i
uppsatsen.
12
4.6 Normaldisposition 3
Nu kan det vara så att inledningskapitlet blir ännu längre. Inte bara bakgrundsavsnittet i
normaldisposition 1 blir långt, utan även teoriavsnittet. Vi får ett inledningskapitel som skulle
bli upp emot 15 sidor om vi lät dispositionen se ut som i normaldisposition 1. Det är inget fel
egentligen, men det kan vara pedagogiskt svårt att få med sig läsaren. Man kan alltså tänka sig
att bryta ut både bakgrunden och teoriavsnittet till egna kapitel, i det här fallet som Kapitel 2
och Kapitel 3. Se nedan. Jämför noga med de ovanstående normaldispositionerna.
KAPITEL 1. INLEDNING
1.1Ämnesval (något litet utbyggt), problembild och syfte
1.2 Grundfråga och delfrågor (någon liten hänvisning till Kapitel 2 och 3)
1.3 Metodiskt tillvägagångssätt
a) uppläggning (design)
b) material
c) avgränsning
d) forskningsteknik
e) Begränsningar med det valda tillvägagångssättet. Validitet och reliabilitet.
1.4 Disposition
KAPITEL 2. BAKGRUND (Historisk, politisk, konstitutionell, rättslig, idémässig etc.)
KAPITEL 3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
KAPITEL 4. SUBSTANSKAPITEL
KAPITEL 5. SUBSTANSKAPITEL
KAPITEL 6. SUBSTANSKAPITEL
KAPITEL 7. SLUTSATSER
7.1 Resultat (från substanskapitlen, delfrågornas besvarande)
7.2 Slutsatser (hela uppsatsen, grundfrågans besvarande)
7.3 Vidare forskning, uppsatsens begränsning och behov av nya undersökningar
7.4 Personliga reflexioner (ev. politisk diskussion eller normativa påpekanden)
Kommentar till normaldisposition 3
Vi ser hur bakgrund och teoretiska utgångspunkter får var sitt kapitel, 2 och 3. Grundfråga
och delfrågor flyttas fram och blir 1.2. Men det betyda att det behövs någon liten hänvisning i
kap. 1.2 både till kapitel 2 och till kapitel 3. Kanske några också meningar som förklarar vissa
tankar som annars kan vara svåra att förstå. Detsamma gäller i kapitel 2 respektive 3, att man
skriver något om hur grundfrågan och delfrågornas utformning hänger ihop med kapitel 2 och
3, eventuellt som avslutning av kapitlen, men kanske också i början.
Tänk på den röda tråden!
13
5. Uppsatsens arbetsgång, disponeringen av författarens tid
Här kommer ett exempel på en stiliserad arbetsprocess som leder fram till en färdig uppsats.
Det är viktigt att ha håll på tiden. Att forska i primärmaterial tar tid, men framför allt tar det
tid att skriva. Underskatta inte det!
Tankeprocess
Forskningsprocess Skrivprocess
Kommentarer
Bestämma sig för
sitt ämne och dess
avgränsning.
Formulera ditt syfte
preliminärt.
Läsa litteratur
allmänt om ämnet,
men också någon
speciallitteratur och
gärna debattböcker.
Skissera. Gör mind- Arbetsvecka 1
map. Gör utkast till
preliminära
dispositioner.
Val av källmaterial.
Val av metodiskt
tillvägagångssätt.
Val av bakgrundslitteratur.
Val av problembild
och perspektiv.
Val av teorianknytning och analysbegrepp. Vad
behövs för att
uppfylla ditt syfte?
Ta fram allt källmaterial, gå igenom
någon primärkälla
för att se om
ämnesvalet är
hållbart och för att få
inspiration till att
precisera problemet
Skriv hela tiden
anteckningar. Dels
referat av de texter
du läser. Dels
uppslag och idéer.
Obs!
Arbetsvecka 2 – 3
Skriv preliminär
inledning (ämnesval, problembild
och syfte).
Bör vara klart i
Arbetsvecka 3
Läsa bakgrundslitteratur noggrant.
Formulera i tanken
ditt syfte men också
dess precisering
(preliminärt) till
grundfråga och
delfrågor.
Skriv preliminär
version av
grundfråga och
delfrågor.
Tänk igenom din
historiska etc.
bakgrund.
Forska! Läs
Skriv utkast till
bakgrundslitterturen. historisk, politisk,
rättslig eller annan
bakgrund.
Bör vara klart
arbetsvecka 4.
Tänk igenom ditt
analysperspektiv
(teorianknytning
Forska! Läs teorilitteraturen.
Bör vara klart
arbetsvecka 4.
Skriv utkast till
teoriavsnitt med
betoning på
14
och analysbegrepp).
analysbegreppen.
Tänk igenom de
fyra aspekterna av
det metodiska
tillvägagångssättet.
Hur tänker du göra
i praktiken? Vilka
viktiga val gör du?
Behöver du ha
nmed alla fyra i ditt
metodavsnitt?
Skriv utkast till
metodavsnittet med
betoning på dina
gjorda val och vad
du faktiskt ska
göra.
Bestäm dig för
utformningen av
notapparat och
referensförteckning.
Forska! Gå igenom
ditt källmaterial.
Skriv hela tiden
referat och citat! Gör
anteckningar och
skisser över viktiga
händelser och
faktauppgifter.
Tänk igenom
uppsatsen från
slutet. Vilka
resultat har du
kommit fram till?
Vilka slutsatser vill
du dra. Hur lyder
svaren på din
grundfråga och
dina delfrågor?
Tänk igenom
uppsatsen från
början. Hur bör du
vinkla och
formulera om din
inledning så att du
bäddar för dina
slutsatser
Bör vara klart
arbetsvecka 4
Var exakt från
början med citat
Arbetsvecka 5, 6
och sidhänvisningar och 7.
och faktauppgifter.
Skriv dina
substanskapitel.
Obs! Så färdig text
som möjligt redan
från början.
4
Bör vara klart
arbetsvecka 7
Skriv utkast till
dina slutsatser och
hela slutkapitlet.
Arbetsvecka 8
Skriv om
uppsatsens
inledning samt de
inledande avsnitten
från v. 1 – 4 (ovan).
Arbetsvecka 8
15
Sluthandledning på
hela uppsatsen
Arbeta igenom hela
texten, snygga till
språket.
Se till att den röda
tråden lyfts fram,
t.ex. genom övergångar mellan
kapitlen.
Kolla layout och
formalia!
Arbetsvecka 8, eller
början av vecka 9.
Arbetsvecka 9
Inlämning!
16
6. Vilka slags ämnen kan man välja? Vad är typiska statsvetenskapliga
problem?
6.1 Vad är ett statsvetenskapligt forskningsproblem?
Statsvetenskap är vetenskapen om politik. Disciplinen bidrar med kunskaper om politiska
fenomen om politiska händelser, politiska aktörer, politiska processer och politiska
institutioner. Det överordnade syftet är att öka den samhälleliga kunskapen och den
medborgerliga klokheten.
Det finns huvudsakligen tre olika slag av metateoretiska förhållningssätt i statsvetenskapliga
undersökningar.
Det första är förstående analys, en huvudsakligen beskrivande analys som tolkar de beskrivna
fenomenen i ljuset av ett analytiskt begreppsschema (ex. ”centralisering-decentralisering”,
”nationalistisk-internationalistisk”).
Det andra är en förklarande analys, som tar sikte på att förklara varför något är som det är.
(Exempel: Varför är Säffle kommun decentraliserad? Varför har Sverigedemokraterna en
nationalistisk ideologi?) Den förklarande analysen behöver som bekant en beskrivning i
botten, en god beskrivning av det som ska förklaras.
Det tredje är normativ analys, som tar sikte på att bedöma eller utvärdera ett politiskt fenomen
utifrån någon normativ teori eller normativt begreppsschema. (Exempel: Är det bra eller
dåligt med Säffles decentraliserade förvaltning? Är Sverigedemokraternas nationalistiska
ideologi intellektuellt hållbar?) Även normativ analys behöver en god beskrivning i botten.
Valet av metateoretiskt förhållningssätt är naturligtvis grundläggande för uppsatsens ämnesval
och syfte. Men lika viktiga är valet av analysinriktning (delområde av statsvetenskapen eller
politiken) och valet av metodisk uppläggning (specifik metod, strategi, design).
6.2 Avgränsning!
Urval och avgränsning  representativitet  generaliserbarhet validitet (giltighet)
17
7. Seminarium och opposition
Seminariets syfte
Seminarium är namnet på en samling människor som samlats för att diskutera forskningsresultat och forskningsproblem i en kunskapssökande och kunskapskritisk diskussion.
Seminariet är ett forum för ordnat samtal, kärnan i universitetets vetenskapliga tradition. Det
har en ordförande, normalt en annan person än handledaren. Dessutom har man en i förväg
utsedd granskare, en opponent. Opponenten skall förbereda frågor för diskussion, och ska ha
granskat sakuppgifterna och noggrannheten. I vårt fall diskuterar vi en genomförd
undersökning som framlagts i form av en vetenskaplig uppsats. Alla skall ha läst den uppsats
som läggs fram. Alla bör delta i diskussionen.
Seminariets syfte är att granska och diskutera undersökningens problem, uppläggning och
slutsatser. Är forskningsproblemet relevant och resultaten intressanta? Får vi ny eller
spännande kunskap genom undersökningen? Seminariet skall också granska och diskutera
undersökningens metodiska genomförande. Kan vi lita på slutsatserna? Är sakuppgifterna
korrekta? Är författarens tolkningar rimliga? Har vi blivit klokare av uppsatsen?
Seminarieformen är vanlig som ”work-shop” i alla slags kreativa, utredande och
projektbaserade arbetsplatser. Det har olika form i olika branscher och näringsgrenar.
Seminariet är kärnan i det vetenskapligt syftande arbetssättet. Det har vuxit fram för att
möjliggöra maximalt saklig diskussion, intersubjektiv förståelse och kunskapssökande kritik.
Seminariets genomförande
Ordföranden öppnar seminariet. Författaren får ordet för att i sista minuten rätta till eventuella
fel som upptäckts efter tryckningen. Opponenten får ordet och presenterar sin
oppositionsplan, de frågor som han/hon vill ta upp till diskussion. Opponenten börjar med en
sammanfattning av uppsatsens syfte, metod och huvudsakliga resultat. Diskussionen tar sin
början. Vanligen diskuteras: 1) ämnets relevans och resultatens intresse, 2) syfte och
forskningsfrågor, 3) ”den röda tråden”, 4) forskningsresultatens tillförlitlighet, 5)
slutsatsernas rimlighet. Seminariet avslutas med att ordföranden – inte opponenten –
sammanfattar uppsatsens starka och svaga sidor.
Opponentens uppgifter
Opponenten ska sätta sig in i undersökningen och uppsatsens utformning. Opponenten ska ta
del av källor och litteratur och ta med sig dessa (de flesta eller de viktigaste) till seminariet
(författaren är skyldig att tillhandahålla dessa). Opponenten ska granska sakligheten och
noggrannheten genom att göra stickprov i källmaterialet. Opponenten ska också sätta sig in i
uppsatsens ”röda tråd” och granska om den håller ihop. Syftet är att förbereda och genomföra
en genomlysande diskussion av undersökningens uppläggning och genomförande, samt
uppsatsens utformning.
Opponenten ska vara diskutant och frågare, en kritisk undrare som särskilt tagit sig tid.
Opponenten ska argumentera genom att ställa frågor. Opponenten ska inte på något sätt
uppträda som domare. Däremot ska naturligtvis opponenten under diskussionens gång
redovisa sin personliga uppfattning både om det som är bra och det som är mindre bra. OBS!
Glöm inte det som är bra i uppsatsen! Negativ kritik skall framföras i konstruktiv anda. Det
betyder att negativ kritik endast skall framföras:
– tillsammans med ett positivt alternativ (”Så här tycker jag att man kan göra...”)
– eller med ett erkännande om svårigheten (”...jag har inte heller någon bra lösning...”).
– eller genom att inbjuda till jämlik diskussion (”...vad tror du om att göra så här...”).
18
Seminariet utgör ett gemensamt lärande om problem som vi alla brottas med, och om misstag
som vi alla gör, eller kommer att göra. Vi är alla medansvariga. Våga fråga! Våga tyck till!
Oppositionens genomförande (En vanlig oppositionsplan följer här, men följ den inte
slaviskt. Ta upp det innehållsligt och metodiskt väsentliga!) (Kan också användas som
checklista för författaren innan uppsatsen lämnas in för tryckning.)
1) Sammanfatta undersökningens uppläggning och huvudsakliga resultat. Glöm inte att
berömma det som är bra och om du har lärt dig något. Fråga författaren om du har uppfattat
hennes/hans undersökning rätt, eller misstolkat den. Var inte för kortfattad. Tänk på att
författaren har arbetat länge och mycket. Visa erkänsla och synliggör personen-författaren.
2) Är ämnet, perspektivet och syftet relevant och intressant? Vilket perspektiv (synvinkel)
medför syftet. Vad ser man, och vad ser man inte? Kunde man tänka sig ett annat syfte, eller
en annan formulering rent språkligt? Diskutera.
3) Håller syftet vad det lovar, dvs. genomförs syftet? Är forskningsfrågorna lämpliga för
att konkretisera syftet? Kunde man tänka sig andra forskningsfrågor? Diskutera.
4) Diskutera det metodiskt tillvägagångssättet: dvs. uppläggning, typ av material, vald
avgränsning och vald forskningsteknik (insamling och analys av data). Kunde man ha gjort på
något annat sätt? Diskutera.
5) Diskutera forskningsresultaten i substanskapitlen. Är de hållbara? Har författaren
arbetat metodiskt och sakligt? Har författaren redovisat vad hon/han har funnit på ett bra sätt?
Diskutera.
6) Diskutera slutsatserna och uppsatsens ”röda tråd”. Är slutsatserna hållbara? Kan vi tro
på dem? Är forskningsfrågorna besvarade och därmed också syftet genomfört?
7) Skriftlig framställning 1: vetenskaplig apparat . Diskutera utformandet av
hänvisningssystemet (notapparat, referensförteckning) och redovisningen av materialet
(referat, citat, tabeller och figurer).
8) Skriftlig framställning 2: layout, språkriktighet och stil. Diskutera disposition,
redigering, rubriker, språkriktighet och språklig stil. Är det många formella fel skall
opponenten inte räkna upp alla, utan bara ge några belysande exempel. Författaren skall rätta
formfelen (rättstavning, ordval, sidnummer, notapparat, glömda arbeten i referensförteckning)
i de arkiv-exemplar som inlämnas.
9) Sammanfattning. Opponenten sammanfattar kort sin opposition och diskussion. Obs!
Opponenten är en granskande kamrat. Inte domare eller betygsättare. Framför dina
synpunkter, säg absolut inget om vad du tror om betyget. Betyg sätts av rättande lärare!