LINKÖPINGS UNIVERSITET
Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
Avdelningen för statsvetenskap
Jörgen Ödalen
Studiehandledning, Statsvetenskapliga metoder,
Statsvetenskap 3 (7,5 hp), VT 2016
Syfte
Syftet med kursen är att studenten ska få möjlighet att bredda och fördjupa sina kunskaper i
olika metodtekniker samt förbereda studenten inför skrivandet av en kandidatuppsats.
Särskild tonvikt läggs på att genom konkretiserande exempel och praktiska övningar utveckla
studentens förmåga att analysera och tolka olika typer av kvalitativa och kvantitativa data.
Kursen behandlar ett flertal olika delar av forskningsprocessen, och ett flertal olika
statsvetenskapliga metoder. För att skapa en röd tråd genom kursen har vi valt ut ett
sammanhållande tema – tillit – som kommer att utgöra forskningsobjekt i kursens
inlämningsuppgifter och seminarier. Syftet med detta är att visa hur ett visst fenomen, d.v.s.
i detta fall (politisk eller social) tillit, kan generera olika slags forskningsfrågor, definieras på
olika vis, studeras utifrån olika teoretiska utgångspunkter, och undersökas med olika
metoder.
Mål
Efter avlutad delkurs förväntas studenten kunna:
1. utforma en egen vetenskaplig undersökning
2. formulera, operationalisera och besvara empiriska frågeställningar/hypoteser
3. tillämpa de olika metoder som studerats i momentet
4. argumentera för olika val av metoder i relation till olika typer av forskningsuppgifter
och material
5. redogöra för huvudsakliga tillämpningsområden och begränsningar vid användningen
av olika metoder
6. visa ett fördjupat kritiskt och analytiskt förhållningssätt till olika statsvetenskapliga
metoder
Examination
Delkursen examineras löpande genom fyra inlämningsuppgifter samt aktivt deltagande i
seminarier. Inlämningsuppgift 1 är en övning i större grupp (på denna uppgift erhålls högst
betyget G), inlämningsuppgift 3 är en skriftlig uppgift i mindre grupp (två personer), och de
två övriga (inlämningsuppgift 2 och 4) är individuella skriftliga uppgifter. På denna delkurs
ges betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U).
-
För betyget G krävs:
o Aktivt deltagande vid de fyra seminarierna samt på dataövningen
o Betyget G på samtliga inlämningsuppgifter.
-
För betyget VG krävs:
o Aktivt deltagande vid de fyra seminarierna samt på dataövningen
o Betyget VG på minst två av inlämningsuppgifterna 2-4, samt betyget G på
inlämningsuppgift 1.
Betygskriterier
Väl Godkänd
För att studenten skall erhålla betyget väl godkänd på kursen skall följande krav uppfyllas:
 Den studerande uppvisar en god förmåga att kunna ta ett kvalificerat helhetsgrepp
på kursens innehåll genom att med analytiskt djup identifiera, formulera, analysera
och diskutera för kursen specifika frågor och problematiker. Detta inkluderar att
kunna tillämpa centrala metodologiska begrepp och statsvetenskapliga metoder för
att på ett relevant vis kunna reflektera kring kursens innehåll.
 Den studerande visar god förmåga att producera kvalificerade texter med
självständiga resonemang på ett för kursen relevant sätt avseende innehåll och med
en tydlig struktur, samt med en argumentation väl förankrad i kursens litteratur,
föreläsningar och/eller seminarier.
Godkänd
För att studenten skall erhålla betyget godkänd på en kurs skall följande krav uppfyllas:
 Den studerande uppvisar en förmåga att kunna identifiera, formulera, analysera och
diskutera för kursen specifika frågor och problematiker. Detta inkluderar att kunna
tillämpa centrala metodologiska begrepp och statsvetenskapliga metoder för att på
ett relevant vis kunna reflektera kring kursens innehåll.
 Den studerande visar förmåga att producera texter med ett för kursen relevant
innehåll och med en tydlig struktur, samt med en argumentation väl förankrad i
kursens litteratur, föreläsningar och/eller seminarier.
Underkänd
 Om den studerande inte uppfyller kriterierna för Godkänd innebär det att betyget
blir Underkänd.
Inlämningsuppgifter
Uppgift 1. Problembaserad gruppuppgift. Att designa en undersökning. Avser uppfylla
kursmål 1, 2, 4 och 6. Inlämning i samband med seminarium 1.
Uppgift 2. Individuell uppgift: Att analysera och kritisera texter och idéer. Avser uppfylla
kursmål 3, 4, 5 och 6. Inlämning i samband med seminarium 2.
Uppgift 3. Gruppuppgift (två personer): Statistisk analys. Avser uppfylla kursmål 2, 3, 4, 5.
Inlämning i samband med seminarium 3
Uppgift 4. Individuell uppgift: Uppsatsdesign. Avser uppfylla kursmål 1, 2, 4 och 6. Inlämning
i samband med seminarium 4.
Inlämning av uppgifter sker normalt via inlämningsfunktionen eller samarbetsytan i Lisam.
Studenterna får återkoppling på sina uppgifter genom kommentarer på respektive uppgift.
Detaljschema (för tider och salar: se time edit)
Moment
Litteratur/förberedelser
Lärare
Föreläsning 1:
Upprop och kursintroduktion. Att
identifiera forskningsproblem och
formulera forskningsfrågor.
Esaiasson et. al., kap. 1-2; Teorell
& Svensson, kap 1.
JÖ
Föreläsning 2:
Teorianknytning, operationalisering
och undersökningsdesign.
Esaiasson et. al., kap. 3-4, och s.
JÖ
87-90; Teorell & Svensson, kap. 23, och s. 54-59.
Föreläsning 3:
Att samla in och analysera data.
Esaiasson et. al., kap 13-15, 1718; Teorell & Svensson, kap. 4.
JÖ
Seminarium 1:
Att designa en undersökning – de
första stegen.
Se seminarieinstruktioner.
JÖ
Föreläsning 4:
Analys av texter och idéer.
Beckman, kap. 1-3, 5; Esaiasson
et. al., kap. 11-12, 16; Teorell &
Svensson, sid. 98-106
JÖ
Föreläsning 5:
Idékritik och normativ metod.
Beckman, kap. 4; Badersten.
JÖ
Föreläsning 6: Beskrivande statistik;
generalisering från urval till
population.
Esaiasson et. al., kap 10; Teorell & RÖ
Svensson, sid 106-149 och 156158; Se även Esaiasson et. al.,
kap. 20.
Föreläsning 7: Enkla samband
mellan två variabler;
modeller och mer komplexa
analyser.
Teorell & Svensson, kap. 7-8. Se
även Esaiasson et. al., kap. 20.
RÖ
Kvantitativ metod: Datasalsövning
Se seminarieinstruktioner.
RÖ
Seminarium 2: Att analysera och
kritisera idéer.
Se seminarieinstruktioner.
JÖ
Seminarium 3: Statistisk analys.
Se seminarieinstruktioner.
RÖ
Seminarium 4: Uppsatsdesign.
Se seminarieinstruktioner.
JÖ
Lärare
JÖ = Jörgen Ödalen (kursansvarig)
RÖ= Richard Öhrvall
Litteratur
Badersten, Björn (2003) ”Att studera det önskvärda”, Statsvetenskaplig tidskrift 106(3).
Beckman, Ludvig (2005). Grundbok i idéanalys: Det kritiska studiet av politiska texter och
idéer (Stockholm: Santérus).
Esaiasson, Peter, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson & Lena Wängnerud (2012).
Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4:e upplagan
(Stockholm: Norstedts juridik).
Teorell, Jan & Torsten Svensson (2007). Att fråga och att svara: Samhällsvetenskaplig metod
(Malmö: Liber).
Utdelat material och artiklar tillkommer.
Seminarieinstruktioner m.m.
Uppgift 1. Problembaserad gruppuppgift: Att designa en undersökning – de
första stegen.
Uppgift 1 syftar till att ni ska konfronteras med forskningsprocessen på ett konkret sätt.
Tanken är att du tillsammans med dina kurskamrater i den ”minigrupp” du delats in i ska
planera ett hypotetiskt forskningsprojekt på temat ”tillit” (”trust”). Det fiktiva
forskningsprojektet redovisas sedan muntligt inför den övriga gruppen vid seminariet.
I övningen ställs ni inför de avvägningar och beslut som möter en när man tar sig an
en konkret forskningsuppgift. Fokus ligger på de inledande delarna av forskningsprocessen:
att identifiera ett forskningsproblem; motivera och formulera syften och forskningsfrågor;
att identifiera, definiera och operationalisera centrala begrepp; samt att finna relevant
litteratur.
Tänk er in i följande situation: Ni har alla nyligen blivit anställda vid en utredningsavdelning
vid en organisation eller myndighet. Din arbetsgivare har bestämt att organisationen/
myndigheten behöver förbättra sin kunskap om den politiska betydelsen av medborgerlig
tillit och vill därför få ett antal undersökningar genomförda. Undersökningarna ska alltså
behandla fenomenet tillit, och ska vara statsvetenskapligt relevanta, men i övrigt har ni fått
fria händer vad gäller att identifiera specifika problem, formulera forskningsfrågor o.s.v.
Uppdraget att utforma undersökningar har fallit på den nya arbetsgrupp i vilken ni nu ingår
(d.v.s. din seminariegrupp). Ni har beslutat er för att i mindre delgrupper tänka igenom hur
olika undersökningar på temat kan utformas. När ni sedan träffas i den större arbetsgruppen
under seminarium 1 presenterar ni era olika förslag för varandra, och diskuterar dem.
Ämnet (politisk och social) tillit är ett av de livaktigaste forskningsområdena inom
statsvetenskap idag, och det finns därför mängder av artiklar och böcker att tillgå som
behandlar denna tematik utifrån många olika perspektiv, teorier och metodologiska
utgångspunkter. Dessa tidigare undersökningar kan användas för att generera nya idéer. En
del av ert uppdrag är att identifiera minst två vetenskapliga artiklar som är av relevans för
den forskningsfråga (eller de forskningsfrågor) ni formulerar, och att ni förhåller er till dessa
artiklar i er framställning.

Ert första uppdrag är att välja vilket mer specifikt ämne som ska behandlas.
Identifiera ett problem på temat ”tillit” som ni finner intressant, och redovisa
argument för varför ni anser att detta problem bör undersökas närmare.

Därefter är det dags för er att precisera problemet. För att er undersökning ska
kunna genomföras krävs att ni ytterligare avgränsar och preciserar uppgiften; vilket
är det övergripande syftet med undersökningen? Är det en beskrivande eller
förklarande undersökning, eller kanske både och? Vilken är den specifika
forskningsfrågan (eller ’de specifika forskningsfrågorna’, om ni vill ställa flera)?

För att kunna undersöka ett fenomen krävs ett precist sätt att beskriva det på. Er
arbetsgivare har redan beslutat att temat för era undersökningar ska vara ”tillit”. Det
är dock upp till er att närmare definiera detta begrepp; hur definieras ”tillit” i er
undersökning? Finns några andra centrala begrepp i er undersökning som behöver
definieras? Vilka är de i sådant fall, och hur definierar ni dem?

Utöver en teoretisk definition krävs också, för att ett fenomen ska kunna undersökas
empiriskt, en praktiskt användbar så kallad operationell definition som anger hur ni
avser mäta ”tillit” och eventuella andra centrala begrepp i er undersökning. Hur
operationaliserar ni era centrala begrepp?

Genom hela uppgiften ska ni reflektera kring de val ni gör; vilka är argumenten för
dem? Hur skulle man kunna göra istället? Vilka styrkor och svagheter finns hos de
olika alternativen? Era resonemang ska redovisas under den muntliga
presentationen.

Som angivits ovan ska ni även leta upp minst två forskningsartiklar som är av relevans
för er undersökning. Ni ska förhålla er till dessa artiklar i er presentation; detta kan
ske på olika vis i de olika projekten, och i olika delar av forskningsprocessen. Kanske
hittar ni några artiklar som hjälper er identifiera ett intressant problem? Eller så
hittar ni kanske någon artikel som operationaliserar något av era centrala teoretiska
begrepp på ett för er användbart sätt? Måhända hittar ni en intressant
operationalisering, men som ni anser behöver utvecklas? Kanske hittar ni en artikel
som undersöker samma fråga som ni, men på ett helt annat sätt än vad ni har
planerat? Hur ska ni i sådant fall förhålla er till det?
Ert undersökningsupplägg ska presenteras muntligt vid seminarium 1. Ni får, om ni önskar,
använda er av hjälpmedel så som power point-bilder, white boarden, eller något annat.
Presentationen bör ta max 15 minuter, och utrymme ska lämnas till frågor från övriga
seminariedeltagare.
Underlagen för er presentation (power point-bilder, anteckningar) samt de två vetenskapliga
artiklarna ni hittat, ska laddas upp på samarbetsytan på Lisam, innan seminariet.
***
Uppgift 2: Individuell uppgift: Att analysera och kritisera idéer
När man genomför en vetenskaplig undersökning förhåller man sig alltid till tidigare
forskning. Något som är viktigt när tidigare forskning behandlas i en undersökning är att den
behandlas som en integrerad del av uppsatsen; den bör inte utgöra en del av uppsatsen som
är frikopplad från den övriga undersökningen. I alla delar av en undersökning bör man
förhålla sig till tidigare forskning, kritiskt granska den och reflektera kring vad den kan bidra
med till den egna undersökningen.
Syftet med denna uppgift är att du ska öva dig på att konstruktivt kritisera andras
undersökningsupplägg, begreppsdefinitioner, analysinstrument, eller argumentation. De
slags undersökningar vi fokuserar på i denna uppgift utgör olika typer av analyser av texter,
idéer eller begrepp; samtliga på temat (politisk eller social) tillit.
På kursens Lisam-sida finner du en mapp med några olika artiklar som, direkt eller indirekt,
studerar tillit. Några av dem är diskursanalyser; andra är normativa analyser. Flera av
artiklarna innehåller begreppsanalytiska inslag. Ögna igenom artiklarna och välj ut någon
som fångar ditt intresse.
Uppgiften utgörs av två delar:
Redovisa
Vilket slags undersökning utförs i den artikel du har läst; är det en beskrivande, förklarande
eller normativ analys? Vilken är forskningsfrågan, och hur motiveras den? Vilken metod
används? Hur definieras de centrala begreppen? Finns en tydligt redovisad teoretisk
utgångspunkt? Finns ett analysinstrument, och hur ser det i sådant fall ut?
Konstruktivt kritisera
Välj ut någon aspekt av den artikel du läst som du finner problematisk, och möjlig att
utveckla. Det kan exempelvis vara en viss definition, ett visst argument, eller en viss analys.
Redogör för vad du finner problematiskt, och varför. Resonera därefter kring hur författaren
skulle kunna göra istället; hur skulle det du finner problematiskt i artikeln kunna utvecklas
eller modifieras för att göra undersökningen/argumentationen bättre?
Uppgiften ska vara max 1000 ord lång och lämnas in via inlämningsfunktionen i Lisam innan
seminariet. Vid seminariet delas ni in i mindre grupper i vilka ni redovisar era uppgifter för
varandra.
***
Kvantitativ metod: Datasalsövning
Syftet med datasalsövningen är att introducera statistikprogrammet SPSS för att kunna ta
fram några enkla redovisningar av resultat (i form av tabeller och diagram) och reflektera
över dessa resultat. Vid datasalsövningen kommer ni att få lära er det som behövs för att
kunna ta lösa några av de frågor som ingår i inlämningsuppgiften för kvantmomentet
(inlämningsuppgift 3). Vi kommer att använda oss av ett datamaterial från European Social
Survey (ESS) i datasalsövningen. En fil med det datamaterialet kommer att läggas upp under
Kursdokument i Lisam inför datasalsövningen.
Tid: 13.15-17.00, onsdagen den 17 februari 2015
Lokal: Surtsey
Statistikprogrammet SPSS
SPSS finns installerat på datorerna i datasalen och även andra datasalar på LiU. Den som vill
installera programmet på egen dator (och eventuellt ta med den till datasalsövningen) kan
ladda ned SPSS via Studentportalen, se https://www3.student.liu.se/portal/programvara/.
Där finns även information om vem som ska kontaktas om det inte funkar att logga in eller
att ladda ned SPSS.
Det går även att ladda ned en testversion av SPSS härifrån (den funkar dock endast i 14
dagar): https://www-01.ibm.com/marketing/iwm/iwm/web/pick.do?source=SWG-STATSDESKTOP_TRIAL&M161008W&S_TACT=M161008W&lang=en_US.
Hjälp med SPSS
Under Kursdokument i Lisam finns dokumentet ”En enkel guide till SPSS” upplagd. Vi
kommer att gå igenom det dokumentet vid datasalsövningen. Då kommer vi att gå igenom
alla moment som behövs för att lösa inlämningsuppgiften. För den som önskar finns dock
mer information kring hur SPSS kan användas finns mycket hjälp på nätet, se till exempel:
London School of Economics and Political Science (LSE) har en serie videofilmer som ger en
introduktion till SPSS, se: http://www.lse.ac.uk/methodology/tutorials/SPSS/home.aspx.
SPSS-Akuten. Blogg med exempel på problem och lösningar.
http://spssakuten.wordpress.com/
UCLA. University of Californias introduktion till SPSS.
http://www.ats.ucla.edu/stat/spss/default.htm.
En mer utförlig introduktion till SPSS finns i Levesque, Raynald (2015). Programming and
Data Management for IBM SPSS Statistics 23. http://www.spsstools.net/en/spssprogramming-book/
***
Uppgift 3: Analys av data och upplägg av kvantitativ undersökning
Den här uppgiften syftar till att ni ska bekanta er med statistisk analys och de styrkor och
svagheter som finns med en sådan ansats. Ett ytterligare syfte är att ge mer kunskap kring
hur en forskningsfråga kan lösas med hjälp av kvantitativa metoder och hur en sådan
undersökning kan läggas upp.
En del av inlämningsuppgiften består av att ta fram resultat med hjälp av
statistikprogrammet SPSS (se även information ovan under rubriken ’Kvantitativ metod:
Datasalsövning’). Programmet introduceras vid datasalsövningen. Vid datasalsövningen
kommer ni att få lära er det som behövs för att kunna ta fram de resultat som behövs för att
lösa dessa delar av inlämningsuppgiften och i slutet av passet kommer det att finnas tid för
att arbeta med inlämningsuppgiften.
Inlämningsuppgiften genomförs förslagsvis i par om två studenter, men det går även bra att
göra den enskilt. Inlämningen sker genom Lisam och var noga med att skriva alla författares
namn både i filnamnet och i själva dokumentet. Om ni är fler än en författare räcker det att
en av er lämnar in via Lisam. Uppgiften ska lämnas in via Lisam senast kl 17.00 dagen innan
seminariet.
Vid seminariet kommer svaren på inlämningsuppgiften att diskuteras. Ni ska vara förberedda
på att presentera era svar, i synnerhet vad gäller fråga 3 och fråga 4.
Datamaterial
Inlämningsuppgiften ska genomföras med hjälp av datamaterial från den svenska delen av
2014 års omgång av European Social Survey (ESS). Vi kommer även att använda det
datasetet i datorsalsövningarna. Datamaterialet är insamlat genom besöksintervjuer.
Datasetet, frågeformulär (på svenska och engelska) och dokumentation av datainsamlingen
kommer att läggas upp under Kursdokument i Lisam. Tänk på att använda dessa dokument
när ni besvarar frågorna nedan!
För den som är intresserad finns det ytterligare information om European Social Survey och
möjlighet att ladda ned ytterligare datamaterial från undersökningens webbsida:
http://www.europeansocialsurvey.org/.
Fråga 1
I datamaterialet finns en fråga kring vilket parti respondenten röstade på i 2014 års
riksdagsval. Ta fram en tabell som visar hur svaren fördelar sig bland dem som har uttryckt
ett partival. Tabellen ska presenteras som ni skulle presentera den i en uppsats (tänk på
utformning, rubrik, källhänvisning, etc.) Verkar fördelningen återspegla hur det faktiskt ser
ut i befolkningen? Vad baserar ni ert svar på? Max 300 ord.
Fråga 2
I datamaterialet finns tre olika frågor som avser generell tillit: variablerna ppltrst, pplfair och
pplhlp. De mäts alla med hjälp av skalor från 0 till 10. Välj en av dessa tre variabler och ta
fram det genomsnittliga värdet efter vilket parti respondenterna har röstat på i 2014 års
riksdagsval, dvs. genomsnittlig tillit för dem som röstat på Centerpartiet, Kristdemokraterna,
och så vidare. Presentera resultatet både i form av en tabell och som ett diagram som
illustrerar genomsnittlig tillit efter partival i riksdagsvalet 2014. Tabellen och diagrammet ska
presenteras som ni skulle presentera dem i en uppsats (tänk på utformning, rubrik,
källhänvisning, etc.). Beskriv det samband mellan partival och tillit som ni har funnit. Vad kan
det bero på? Finns det andra variabler som man borde ta hänsyn till när man studerar detta
samband? Max 300 ord.
Fråga 3
I datamaterialet finns olika variabler som avser förtroende för olika politiska nivåer
(riksdagen, Europaparlamentet och Förenta Nationerna), andra institutioner (rättssystemet
och polisen) och för olika aktörer (politiker och politiska partier). Välj en av dessa variabler
som er beroende variabel. Presentera hur respondenternas svar på den frågan fördelar sig.
Välj sedan tre andra variabler som ni tror kan förklara variationen i den beroende variabel
som ni har valt. Motivera era val. Dessa tre variabler blir era oberoende variabler. Beskriv
och motivera även vilka samband ni förväntar er mellan den beroende och respektive av de
tre oberoende variablerna ni har valt.
För var och en av de tre oberoende variablerna, beräkna och presentera sambandet mellan
den oberoende och den beroende variabeln. Detta med hjälp av lämpliga tabeller, diagram
eller korrelationsmått eller något annat sätt ni finner lämpligt (det är tillräckligt med ett
sätt). Det räcker att sambanden framgår av er presentation – ni behöver inte göra något
statistiskt test.
Beskriv sambanden: i vilken riktning går sambanden och är de i enlighet med vad ni hade
förväntat er? Diskutera hur resultaten ska tolkas. Går det att fastställa orsak och verkan
(kausalitet) utifrån era resultat? För även ett resonemang kring vilka begränsningar som är
förknippade med denna enkla analys. Beskrivning och tolkning av resultaten ska omfatta
max 500 ord.
Fråga 4
Sätt er in i situationen att ni ska skriva en kandidatuppsats som syftar till att i något
avseende studera tillit eller förtroende och att ni vill göra detta med hjälp av kvantitativ
metod. Beskriv kortfattat hur ni skulle lägga upp er studie. Ni får gärna vara kreativa i ert
tänkta tillvägagångssätt, men upplägget ska vara realistiskt att genomföra under den
tidsperiod som står till buds för kandidatuppsats i statsvetenskap, det vill säga tio veckor. I er
beskrivning ska följande delar ingå:
 Presentation av syfte och frågeställning
 Operationalisering av nyckelbegrepp för undersökningen
 Beskrivning av vilket datamaterial som ska användas och var det ska komma ifrån
(t.ex. genom enkätundersökning, experiment eller använda något tillgängligt
datamaterial, etc.).
 Redogörelse för era hypoteser och hur de ska testas.
 Beskrivning av styrkor, svagheter och risker med det föreslagna upplägget
Svaret ska omfatta 500-800 ord.
***
Uppgift 4: Uppsatsdesign
Denna uppgift består i att utforma en uppsatsdesign. Ambitionen ska vara att denna design
ska kunna ligga till grund för din kandidatuppsats. Syftet med seminarietillfället är att du ska
erbjudas tillfälle att presentera ditt första utkast till uppsatsplan för intresserade
kurskamrater som i sin tur kan bidra till att göra din uppsatsidé ännu bättre.
Om du redan nu vet att du ska skriva kandidatuppsatsen tillsammans med en annan student
kan ni jobba med uppgiften tillsammans, men ni ska ändå lämna in två separata och
självständigt skrivna uppgifter.
I uppsatsdesignen ska följande frågor hanteras:
1. Vad är ditt forskningsproblem? På vilket sätt knyter problemet an till någon
statsvetenskaplig teori eller något statsvetenskapligt forskningsområde? På vilket sätt är
problemet inom- och utomvetenskapligt relevant?
2. Vad är ditt preliminära syfte med undersökningen? Precisera syftet i mer konkreta
frågeställningar.
3. Vilken metod och vilket material skall du använda dig av? Är det t.ex. någon from av
fallstudie, en intervjustudie, idéanalys, normativ analys eller kvantitativ studie? Hur skall
materialet bearbetas och analyseras? Du förväntas knyta an till kurslitteraturen när du
besvarar denna delfråga.
4. Vad har du för hypoteser eller förväntningar om resultatet av studien? Hur kan dina
val av hypoteser, eller förväntningar om resultatet, motiveras? Kan tidigare forskning bidra
med relevanta hypoteser/förväntningar?
Uppgiften lämnas in via inlämningsfunktionen och laddas upp på samarbetsytan i Lisam
senast kl. 19 dagen innan seminariet. Inlämningsuppgiften skall omfatta ca 1200 ord.
Vid seminariet delas ni in i några mindre grupper i vilka ni får presentera era uppsatsdesigner
för varandra. Presentationen bör klaras av på cirka fem minuter, så att det blir gott om tid
för frågor och kommentarer från de andra deltagarna i gruppen. Ni förväntas ha läst igenom
de texter övriga i den mindre gruppen har producerat.
Efter seminariet kommer du att ha möjlighet att revidera din uppsatsplan utifrån de
kommentarer du fått under seminariet. Den reviderade versionen av uppgiften ska lämnas in
via Lisams inlämningsfunktion senast två dagar efter seminariet. Det är denna reviderade
version som kommer att examineras. Den reviderade versionen får vara max 1500 ord lång.