LINKÖPINGS UNIVERSITET
Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
Statsvetenskap, 733G05: Politisk teori 1
Samhällskunskap: Politisk teori, 9GSH01
VT-16
Kursinformation och momentschema1
Kursens innehåll
Kursen hålls samman av en serie föreläsningar som behandlar politiskt tänkande från antiken fram till
modern tid. I föreläsningarna får studenterna möta viktiga politiska idétraditioner och tänkare, som
bidragit till att forma det vi idag intresserar oss för inom politisk teori. Här introduceras flera av
politikens grundläggande begrepp, som stat, samhälle, laglydnad, dygd, demokrati, frihet och
rättvisa. Det främsta syftet med föreläsningarna är att bjuda in studenterna till att själva gå i
närkamp med politisk-teoretiska texter och idéer.
Ett minst lika viktigt pedagogiskt elementet i kursen manifesteras i seminarierna och genom att
studenterna författar en egen kortare vetenskapliga text, en promemoria. Seminarierna organiseras
runt ett antal frågor kring vilka studenterna får fundera och argumentera individuellt. Syftet med
seminarierna är att erbjuda studenterna ett forum där de ska lära sig och träna sig i att förstå, tolka,
utvärdera och argumentera kring de olika politiska idéer som presenteras i kurslitteraturen. Inför det
avslutande seminariet ska studenterna arbeta med en skriftlig individuell uppgift som sedan
diskuteras vid seminariet och lämnas in till seminarieläraren.
Kursen består av fyra innehållsliga moment. De två första momenten behandlar det politiska
tänkandets natur och dess idéhistoria. Grundläggande politisk-teoretiska frågor behandlas i dessa två
moment, och studenterna får bekanta sig med några av de mest tongivande tänkarna och tankarna i
de politiska idéernas historia framförallt genom att läsa originaltexter. De två följande momenten
behandlar samtida politiskt tänkande, och studenterna får här bekanta sig med dagsaktuell politiskteoretisk forskning och debatt.
Litteraturen skall inhämtas i takt med föreläsningarna. Studenterna bör observera att kursen kräver
koncentrerad inläsning redan från början. Det rekommenderas även att studenterna bildar mindre
studiegrupper där de diskuterar litteraturen och seminariefrågorna, även om de sedan ska besvaras
enskilt.
1
Delar av denna kursinformation är med benäget tillstånd lånade från det av Jörgen Hermansson och Johan
Tralau författade informationsmaterialet för kursen Statskunskap A, politisk teori, vid Uppsala universitet.
1
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna
− demonstrera kunskaper om grundläggande begrepp och tankemönster inom ämnesområdet
politisk teori, såväl vad gäller äldre som nyare litteratur,
− redogöra för hur sådana begrepp, tankar och idéer uppkommer och kommuniceras i olika
samhälleliga, politiska och kunskapsteoretiska kontexter,
− skriftligt reflektera över och kritiskt förhålla sig till politiska begrepp, idéer och tankemönster samt
att muntligt i en seminariesituation redogöra för sina tankegångar och förhålla sig till andra
studenters motsvarande prestation,
− argumentera för och mot samt jämföra och kontrastera olika politiska begrepp, idéer och
tankemönster samt inta ett kritiskt förhållningssätt till argument och tolkning utifrån såväl
kunskapsteoretiska som etiska och demokratiska perspektiv.
Examination och betygskriterier
Kursen examineras genom en skriftlig individuell promemoria samt en salstentamen. Inför varje
seminarium ska studenterna läsa samtlig angiven kurslitteratur och förbereda ett skriftligt underlag
som de kan utgå ifrån under seminariediskussionen. Till det sista seminariet ska studenterna författa
en längre individuell uppgift som diskuteras vid seminariet och därefter lämnas in till
seminarieläraren för bedömning. Deltagande vid seminarierna är obligatoriskt. Kursen avslutas med
en salstentamen där kursens samtliga moment examineras.
Tillsammans utgör promemoria, seminariedeltagande samt tentamen underlag för
betygsbedömningen. Studenterna kan erhålla betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd
(VG). För betyget G krävs fullgjorda seminarier, det vill säga att studenten aktivt deltagit vid samtliga
seminarier och lämnat in en godkänd promemoria, samt Godkänt resultat på salstentamen. För
betyget VG krävs fullgjorda seminarier samt Väl Godkänt resultat på salstentamen.
Glöm inte bort att anmäla dig till salstentamen! Anmälan ska ske via Studentportalen senast en
vecka innan tentamen äger rum.
När tentamen är färdigrättad kan den hämtas ut på studerandeexpeditionen. Den ligger på
bottenvåningen i A-huset, ingång 19C.
2
Betygskriterier
Betygsnivå
Kriterier
Väl godkänd
För betyget VG krävs uppvisad gedigen över
genomsnittet begreppslig kunskap inom alla de
områden som anges under lärandemålen. Uppvisad
muntlig och skriftlig förståelse skall vidare förmedlas
genom att dessa kunskaper analytiskt och
självständigt kan tillämpas på samhällsfrågor i
allmänhet genom kritiskt reflekterad
begreppsförståelse. Kunskaperna skall därutöver
presenteras i saklig och tydlig språkdräkt.
Godkänd
För betyget Godkänd krävs acceptabel genomsnittlig
begreppslig kunskap inom alla de områden som
anges under lärandemålen. Kunskaperna skall
presenteras i saklig, korrekt och tydlig språkdräkt.
Underkänd
Betyget Underkänd ges när fördjupade kunskaper
inte har uppnåtts inom alla de områden som anges
under lärandemålen.
Lärare
Jörgen Ödalen (JÖ), kursansvarig. E-post: [email protected]
Johan Wennström (JW). E-post: [email protected]
Kurslitteratur
Hallberg, Peter, Maria Jansson & Ulf Mörkenstam (red.) (2009). Tretton texter i politisk teori
(Malmö: Liber). [Urval].
Platon (2003). Staten (Stockholm: Atlantis). [Urval].
Roberts, Peri & Peter Sutch (2007). Politiskt tänkande. En introduktion (Lund:
Studentlitteratur).
Tralau, Johan (2013). ”Lite naket kan väl aldrig skada”, Neo 6/2013. Tillgänglig på:
http://magasinetneo.se/artiklar/lite-naket-kan-val-aldrig-skada/.
Wennström, Johan (2015). ”Skräckfilmerna varnar oss för upplösta normer”, Svenska
Dagbladet, 7 juni 2015. Tillgänglig på: http://www.svd.se/skrackfilmerna-varnar-oss-forupplosta-normer.
3
Rekommenderad litteratur
Tralau, Johan (2012). Inbjudan till politisk teori (Lund: Studentlitteratur).
***
Momentschema
Nedan följer kursens momentschema. Observera att specifik tid och plats anges i TimeEdit.
Föreläsningar
Del I. Det politiska tänkandets klassiska rötter
Föreläsning 1. Vad är, och hur bedriver man politisk teori? (JÖ)
Litteratur: Roberts & Sutch, introduktion; Platon, 327a-354c, 368a-464e.2
Föreläsning 2. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur I. Platon. (JÖ)
Litteratur: Roberts & Sutch, kap. 1; Platon, 473a-e, 484a-487a, 514a-521b.
Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. (JÖ)
Litteratur: Roberts & Sutch, kap. 2; i Tretton texter: Aristoteles.
Del II. Den moderna utvecklingen inom det politiska tänkandet
Föreläsning 4. Kontraktet: att komma överens om att vara överens – Hobbes, Locke, Rousseau. (JÖ)
Litteratur: Roberts & Sutch, kap. 3-4; i Tretton texter: Locke, Rousseau.
Föreläsning 5. Marx och socialismen. (JW)
Litteratur: Roberts & Sutch, kap. 5; i Tretton texter: Marx & Engels.
Del III. Samtidens politiska tänkande
Föreläsning 6. Utilitarism och rättighetsteori. (JÖ)
Litteratur: Roberts & Sutch, kap. 6; i Tretton texter: Mill.
2
Sidhänvisningarna är till den standardpaginering (den s.k. Stephanuspagineringen) som finns i marginalen
(inte uppe eller nere på sidan) i alla användbara utgåvor av Platon. Den som har en annan utgåva hemma kan
därför troligen använda denna och hitta rätt passager genom att i marginalen leta upp siffrorna 327a osv.
4
Föreläsning 7. Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori. (JÖ)
Litteratur: Roberts & Sutch, kap. 7; i Tretton texter: Rawls.
Föreläsning 8. Liberalism, demokrati och mångfald. (JÖ)
Litteratur: Roberts & Sutch, kap. 8; Tralau, ”Lite naket kan väl aldrig skada”.
Del IV. Utmaningar av universalism och fundamentism
Föreläsning 9. Konservatism. (JW)
Litteratur: Roberts & Sutch, kap. 9; Wennström, ”Skräckfilmerna varnar oss för upplösta
normer”; i Tretton texter: Burke.
Föreläsning 10. Feminism. (JÖ)
Litteratur: Roberts & Sutch, kap. 10; i Tretton texter: Wollstonecraft, Pateman.
Seminarier
Seminarium 1. Diskussionsseminarium: Att analysera argument och rättfärdiga normativa principer.
(JÖ & JW)
Litteratur: Roberts & Sutch, del I-II; Platon, 327a-354c, 368a-464e, 473a-e, 484a-487a, 514a-521b;
i Tretton texter: Locke, Rousseau, Marx & Engels
Seminarium 2. PM-seminarium: Att tillämpa politisk teori (JÖ & JW)
Litteratur: Roberts & Sutch, del II-IV; Tralau, ”Lite naket kan väl aldrig skada”; i Tretton texter:
Locke, Rousseau, Marx & Engels, Mill, Wollstonecraft, Rawls, Burke.
Seminarieinstruktioner
Syftet med seminarierna är att:
1. vara ett stöd för studentens kunskapsinhämtning. Studenten tar själv ansvaret för att till varje
föreläsning och seminarium ha inhämtat relevanta textavsnitt.
2. ge en möjlighet att genom diskussioner och kritiska analyser försöka problematisera
kunskapsstoffet.
3. ge underlag för betygsättning. Betygsättningen grundas på promemoriorna och på studentens
aktiva deltagande i diskussionen vid seminarierna.
5
Var inte rädd för att pröva era tankar vid seminarierna och i era promemorior. Det är tillåtet att
resonera ”fel”. Det vi kräver av er är att ni anstränger er och försöker få till en god argumentation.
Och det är genom att alla bidrar som vi i slutändan också kan lyckas få till hållbara resonemang. Den
övergripande idén med de seminarierna är att ni som studenter skall utveckla er förmåga till
analytiskt tänkande. Seminarierna skall bringa klarhet i vad det innebär att vara analytisk. I flera av
de frågor som ställs nedan efterfrågas exempelvis vad ni ”anser” om vissa argument eller
ståndpunkter, om en viss ståndpunkt är ”rimlig”, eller om ett argument är ”övertygande”. Det
förväntas då att ni inte endast redogör för er åsikt, utan att ni anger skäl för denna åsikt – det vill
säga anför argument som stöder er ståndpunkt.
Till varje seminarium skall studenterna förbereda nedanstående frågor – gärna tillsammans med
andra studenter genom ”förseminarier”. Samtliga frågor ska förberedas, helst genom att studenterna
har med sig ett skriftligt underlag att utgå ifrån. Till det sista PM-seminariet gäller dessutom att
studenten ska välja ut en av frågorna att besvara i en kort individuellt författad promemoria som
lämnas in innan seminarietillfället, och – i en reviderad version – senast två dagar efter
seminarietillfället.
På det första seminariet riktas uppmärksamheten mot argumentationsanalys och hur man försvarar
normativa principer. När vi politiska teoretiker har identifierat en ståndpunkt, ett ställningstagande,
har vi samtidigt ålagt oss uppgiften att urskilja och pröva dess bakomliggande argument. Detta är
inte självklart; för en politisk sociolog eller psykolog skulle det snarast handla om att undersöka dess
orsaker. Men för en politisk teoretiker är föreställningen om att ståndpunkter bör vara kopplade till
argument en grundläggande analysmodell. En slutsats är inte trovärdig om den inte följer av
trovärdiga premisser. Vi ställer också frågan hur man kan rättfärdiga normativa principer. Vi
uppmärksammar några olika sätt att underbygga principer för politiskt handlande. Vilken är den
bakomliggande värdepremissen? Och vad slags empiriska föreställningar förutsätts vara giltiga?
Det andra seminariet kretsar kring tillämpningar inom den politiska teorin och diskussionen kommer
att utgå från studenternas egenhändigt författade promemorior. Med utgångspunkt i några klassiska
exempel försöker vi identifiera olika syften med att tillämpa normativa principer i faktiska eller
hypotetiska situationer.
Observera att seminarierna är obligatoriska. Särskilda skäl krävs för att frånvaro ska accepteras, och
frånvaro måste kompenseras med en kompletteringsuppgift. Innehållet i kompletteringsuppgiften
avgörs av seminarieläraren.
Seminarieuppgifter
Seminarium 1. Diskussionsseminarium: Att analysera argument och
rättfärdiga normativa principer.
Litteratur: Roberts & Sutch, del I-II; Platon, 327a-354c, 368a-464e, 473a-e, 484a-487a, 514a-521b; i
Tretton texter: Locke, Rousseau, Marx & Engels
Detta är ett diskussionsseminarium. Ni ska förbereda svar på samtliga frågor, gärna genom att
6
författa och ta med er ett eget skriftligt underlag att utgå ifrån under diskussionen.
Fråga 1. Enligt Platon, hur ser det goda och rättvisa samhället ut? Håller du med om den samhällsoch rättvisesyn som målas upp i Staten? Sokrates hävdar att staten behöver en myt, en vacker lögn
som medborgarna skall tro på. Vad slags argument kan anföras för en sådan uppfattning? Finns några
motsvarigheter till sådana myter i våra moderna samhällen?
Fråga 2. Kontraktsteoretikerna Hobbes, Rousseau och Locke, utvecklade snarlika teorier om vad som
ger oss medborgare skäl att underställa oss en politisk ordning. Försök att ge precision åt både
likheter och skillnader i deras sätt att argumentera. Hur beskriver de situationen som föregår att
kontrakten upprättas? Vilken av dessa beskrivningar anser du är rimligast? Vad förändras i och med
att kontrakten upprättas? Vad anser du att det spelar för roll om medborgarna uttryckligen har ingått
kontraktet, om de har samtyckt på något underförstått sätt, eller om man bara tänker sig att det vore
rationellt för medborgarna att ingå kontraktet?
Fråga 3. Socialistiska och marxistiska teorier karaktäriseras av en särskild syn på människan som
föränderlig och bestämd av de omständigheter i vilka hon befinner sig. Vilka argument kan man
anföra för detta slags syn på människan? Hur viktig är denna syn på människan för den socialistiska
ideologin? Vilka likheter och skillnader finns mellan den socialistiska människosynen och den syn på
människan vi finner hos kontraktsteoretikerna? Är denna syn på människan rimlig? Håller du
exempelvis med Robert Owen om att en individ som ägnar sig åt kriminell verksamhet inte kan
klandras för detta eftersom kriminalitet är ett resultat av att ett visst socialt system format denna
individs karaktär?
Seminarium 2. PM-seminarium: Att tillämpa politisk teori
Litteratur: Roberts & Sutch, del II-IV; Tralau, ”Lite naket kan väl aldrig skada”; i Tretton texter: Locke,
Rousseau, Marx & Engels, Mill, Wollstonecraft, Rawls, Pateman, Burke.
Ni skall enskilt, utifrån den litteratur som anges ovan, svara kortfattat på en av de nedanstående
frågorna i en PM om 1000-1200 ord. På seminariet skall era PM utgöra underlag för diskussion. Ni ska
förbereda er för att diskutera samtliga frågor, men ni väljer alltså ut en av dem att besvara i ett PM.
PM:et ska lämnas in via Lisam senast kl. 17 dagen innan seminarietillfället, och sedan – i en version
som reviderats utifrån de synpunkter som framkom under seminariet – återigen senast två dagar
efter seminarietillfället. Den reviderade versionen får vara maximalt 1500 ord lång.
Fråga 1. Anta att ni ställer er bakom skadeprincipen som den formulerades av Mill. Hur kan man med
hänvisning till skadeprincipen argumentera för att incest mellan syskon bör vara helt tillåtet? Hur kan
man likaledes utifrån skadeprincipen argumentera för att incest mellan syskon bör vara helt
förbjudet? Är skadeprincipen rimlig som styrande norm i ett samhälle?
Fråga 2. Hur kritiserar Wollstonecraft den syn på kvinnan som går att finna hos Rousseau och andra
politiska tänkare? Anser du att hennes kritik, eller delar av den, har relevans än idag?
Fråga 3. Burke talar om ett samhällskontrakt mellan ofödda, levande och döda generationer. Vad
7
menar Burke att detta kontrakt kräver av oss? Vilka plikter, om några, tycker du själv att vi som lever
i dag har mot andra generationer när vi förändrar och utvecklar samhället?
Fråga 4. De moderna ideologierna har olika syn på vad som är ett rättvist och gott samhälle.
Diskutera vilka skillnader och likheter som finns på detta område mellan socialdemokrati, eller
socialliberalism, (Rawls), libertarianism (Nozick) och kommunitarianism (Walzer). Vilken av teorierna
anser du har de mest övertygande argumenten?
Fråga 5. De gamla kontraktsteoretikerna menade att samhällskontraktet förutsätter medborgarnas
lojalitet mot staten eller samhällsgemenskapen. Hur bör vi se på de svenska medborgare som reser
iväg för att strida för en annan stat eller politisk gemenskap, t.ex. för IS i Irak och Syrien, eller för
Kurdistan? Har de därmed övergivit samhällskontraktet med oss andra och kan uteslutas?
8