LINKÖPINGSUNIVERSITET
Institutionenförekonomiskochindustriellutveckling(IEI)
AvdelningenförStatsvetenskap
CharlotteFridolfsson&ElinWihlborg
2016-02-25
KURSANVISNINGAR
Detsvenskapolitiskasystemet
(Statsvetenskap1),733G16
vt2016(7,5hp)
Beskrivning
Delkursenbehandlarsvenskpolitikochförvaltningavseendelokala,nationellaochiviss
mån europeiska processer. De föreläsningar som ges på kursen introducerar och
utvecklarkursinnehållet,ochärettkomplementtillkurslitteraturen.Innehålletikursen
fokuseras kring tre teman. Inom ramen för varje tema genomförs och redovisas en
gruppuppgift. Arbetet med gruppuppgifterna är en central del av kursen och för din
lärandeprocess. I arbetet i den mindre gruppen och vid redovisningstillfällena ges
möjlighet att reflektera och gemensamt kritiskt diskutera för att utveckla
förhållningssättochfärdigheter.
I momentschemat nedan anges vilka avsnitt i kurslitteraturen som hör samman med
respektiveföreläsning(förstakursveckan)ochtema(följandeveckor),ochdetförväntas
att du läser kurslitteraturen i takt med föreläsningarna/temana. Du kommer också att
jobbaaktivtmedlitteraturentillsammansmedkurskamraternaidinarbetsgrupp.
Undervisandelärare
ElinWihlborg(examinator)
[email protected]
CharlotteFridolfsson
[email protected]
VirekommenderarattallakontakterunderkursenhanterasiLisamellerianslutningtill
kurtillfällenadåvimöts.
1
Mål
Efteravslutadkursskadenstuderande:
• besittakunskaperomgrundläggandestruktureridetsvenskapolitiskasystemet,
• kunna redogöra för centrala och kritiska situationer i den moderna politiska
historien och vad dessa betytt för hur svensk politik och förvaltning är
organiseradochstruktureradidag,
• skriftligt kunna redogöra för och reflektera kring såväl empiriska som
principiellaaspekteravsvenskpolitikochförvaltning,
• kunnaanalyserapolitiskahändelserirelationtilldetsvenskapolitiskasystemets
särdragochhistoriskautveckling
• kunnaanalyseraochförhållasigtillolikaförklaringsansatserinomsvenskpolitik
ochförvaltning,
• kunna kritiskt förhålla sig till argument och tolkningar av olika
förvaltningsmodellerochpolitiskaförlopp.
Examination
Examinationenpåkursen”Detsvenskapolitiskasystemet”bestårav:
- deltagandeisamtligatregruppuppgifterochdessasredovisning
- enskriftligsalstentamen
Tillsammans utgör deltagande i och redovisning av gruppuppgifterna samt tentamen
underlag för betygsbedömningen. Studenterna kan erhålla betygen Underkänd (U),
Godkänd(G)ellerVälgodkänd(VG).FörbetygetGkrävsfullgjordagruppuppgifter,det
vill säga att studenten aktivt deltagit i gruppens arbete och vid redovisningarna av
gruppuppgifterna, samt Godkänt resultat på salstentamen. För betyget VG krävs
fullgjordagruppuppgiftersamtVälGodkäntresultatpåsalstentamen.
Litteratur
•
Bäck, H., Larsson, T. & Erlingsson, G. (2011). Den svenska politiken: struktur,
processerochresultat.(3uppl.)Malmö:Liber.
•
Möller,Tommy(2011).Svenskpolitiskhistoria.(2uppl.)Lund:Studentlitteratur.
•
Niskanen, K. & Nyberg, A. (red.) (2009). Kön och makt i Norden. D. 1,
Landsrapporter.Köpenhamn:Nordiskaministerrådet.Kapitel8.
Finnsattladdanergratis:
http://www.norden.org/da/publikationer/publikationer/2009-569
•
SverigesGrundlagar.
Finns en utmärkt pdf att ladda ned: Sverigesgrundlagarochriksdagsordningen-
InledningavMagnusIsberg(2011)
•
Kommunallagen(SFS1991:900).
2
Finnspåwebben,ochgårattsparanersompdf:
http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Kommunallag-1991900_sfs-1991-900/
Lisam
Kursen administreras via Lisam. I kursrummet på Lisam finns kursdokument, schema,
gruppindelning mm. Ni ska också lämna in redovisningar för de tre olika
gruppuppgifterna där (enligt instruktioner nedan). Adress: lisam.liu.se Du hittar också
LisamgenomStudentportalen.
HarduproblemattkommainikursrummetiLisam,gåtillvägapåföljandesätt:
1) Kontrolleraattduärregistreradpåkursen.
2) Om du fortfarande inte kan komma in i kursrummet, skicka ett mail till
kursansvarigmeddittnamn,personnummerochliu-id,såläggsdutillmanuellti
kursrummet.
Tiderförsalstentamenochomtentamen
Ordinarietentamen:
Fredag 1/4 kl 14-18
Omtentamen:
Fredag 29/4 kl 8-12
Torsdag 18/8 kl 14-18
3
MomentschemaSPSht2015(försalarseTimeEdit)
Vecka9-162016
Vecka Moment
Litteratur
Lärare
9
CF,EW
Bäckm.fl.
kap.1-2
CF
Litteratur
Tema1:
Möllerkap.
1-12,Bäck
m.fl.kap.3
(framt.o.m.
s.80)
Litteratur
Tema1:
Möllerkap.
1-12,Bäck
m.fl.kap.3
(framt.o.m.
s.80)
CF
CF
Litteratur
Tema2:
Bäckm.fl.
kap.3,5,7,
Sveriges
grundlagar,
EW
10
Introduktionsföreläsning:
• Kursensuppläggochinnehåll.
• Informationomkursmål.
• Gruppindelning.
Föreläsning1:
Centralabegreppisvenskpolitikoch
förvaltning.
Föreläsning2:
IntroduktiontillTema1:Svenskpolitisk
historia(parlamentarism,demokrati,
välfärdsstat,densvenskamodellen)
Föreläsning3:
Forts.IntroduktiontillTema1
samtuppstartavGruppuppgift1
Temabaseratarbete(Tema1)imindre
gruppermedGruppuppgift1.För
instruktionersenedan.
Semianrium1:
RedovisningavGruppuppgift1genom
miniföreläsningar.Förinstruktionerse
nedan.
11
Föreläsning:
IntroduktiontillTema2:Politikoch
förvaltningpåstatlignivå(Konstitution,
lagstiftning,riksdag,regering,
statsförvaltning/Granskningoch
utvärdering)
CF
4
Föreläsning:
Forts.IntroduktiontillTema2samtuppstart
avGruppuppgift2.
Temabaseratarbete(Tema2)imindre
gruppermedGruppuppgift2.För
instruktionersenedan.
12
Semianrium2:
RedovisningavGruppuppgift2.För
instruktionersenedan.
Föreläsning:
IntroduktiontillTema3:Kommuner,
landstingochdetpolitiskasystemets
utveckling
Föreläsning:
SverigeiEU
13
Temabaseratarbete(Tema3)imindre
gruppermedGruppuppgift3.För
instruktionersenedan.
InlämningavminiuppsatsiLisam.För
instruktionersenedan.
Tidförläsningavkurskamraternas
miniuppsatser.
Semianrium3:
RedovisningavGruppuppgift3genom
seminariumomminiuppsatserna.
Niskanen&
Nybergkap.
8
Litteratur
Tema2:
Bäckm.fl.
kap.3,5,7,
Sveriges
grundlagar,
Niskanen&
Nybergkap.
8
EW
CF
Litteratur
Tema3:
Bäckm.fl.
kap.4,6,9,
Kommunalla
gen,Möller
kap.16
Litteratur
Tema3:
EW
CF
EW
5
15
16
Tidattstudera/repeterainför
salstentamen.
Salstentamen
Uppsamlings-seminarium
Tentagenomgång
TBD
EW/CF
TBD
EW/CF
6
Instruktionerförgruppuppgifter
Underkursensförstaveckakommerniattdelasinimindrearbetsgrupper(Grupp1:A-F,
2:A-F), vilka behålls under hela kursen. Du kommer alltså att arbeta med samma
kurskamraterkringallatregruppuppgifterna.
För samtliga tre teman finns sex olika ”forskningsfrågor” (som ni ser nedan under
respektive temarubrik). I er arbetsgrupp ska ni tillsammans arbeta med, försöka hitta
svar/lösningarpåochdiskuterasamtligadessasexfrågor.Varjegruppfårsigocksåen
avdessasexfrågortilldelad,somgruppenhariuppgiftattsärskiltredovisasinlösning
påförlärarenochförövrigakurskamrater.
För att kunna svara på/lösa forskningsfrågorna kommer ni att behöva använda er av
kurslitteratur (vilka avsnitt i kurslitteraturen som motsvarar respektive tema framgår
av momentschemat ovan) och föreläsningsanteckningar, samt reflektera och diskutera
tillsammans i arbetsgruppen. Det är givetvis tillåtet att söka ytterligare källor. De tre
olikagruppuppgifternaskaallaredovisaspåolikasätt,hurframgåravbeskrivningarna
underrespektivetemarubriknedan.
Dessa uppgifter är obligaotiska och förbereder er samtidigt för den individuella
salstentamen. Genom att utgå från centrala frågeställningar och tillsammans söka svar
på dessa blir alla studenter aktiva deltagare i kursen, vilket gynnar inlärningen.
Arbetsformernagörocksåattnifårtränapåattsamarbetaienarbetsgrupp,vilketären
vanligarbetsstrukturpåmångaavdepotentiellaarbetsplatserdärnikommerattarbeta
efterenutbildningistatsvetenskap.Deolikaredovisningsformernagörattnifårtillfälle
att prova på olika former av muntlig och skriftlig framställning, färdigheter som är
nyttigabådeundererafortsattastudierochiarbetslivet.
Gruppuppgift 1/TEMA 1: Svensk politisk historia (parlamentarism,
demokrati,välfärdsstat,densvenskamodellen)
Forskningsfrågor
1. (GruppA)
Vad är en folkrörelse? Vilken roll har folkrörelserna och föreningslivet haft för
uppbyggnadenavdetsvenskapolitiskasystemet?Vilkasambandochkopplingar
finnsmellanfolkrörelserochdepolitiskapartierna?Hurkanderasrollisvensk
politikidagbeskrivas?
2. (GruppB)
Vilka var de centrala händelserna i Sveriges demokratisering i början av 1900talet?DiskuteravilkaorsakersomfannstilldemokratinsgenombrottiSverige.
3. (GruppC)
Vad är parlamentarism? Hur gick det till när parlamentarismen infördes i
Sverige?Vilkaärgrundernaidetsvenskaparlamentariskastyrelseskicket?
4. (GruppD)
Vad menas med folkhemmet? Vem/vilka introducerade begreppet, och vilka
visionerförknippadesfrånbörjanmedfolkhemsidén?KanSverigeidagbeskrivas
7
som ett folkhem? Diskutera också hur begreppet används i dagens politiska
debatt.
5. (GruppE)
Vadmenasmeddensvenskamodellen?Vilkavardeviktigastebeståndsdelarnai
densvenskamodellen,ochvilkenbetydelsehardenhaftförSverigesutveckling?
Diskuteraivilkenmåndensvenskamodellenleverkvaridag.
6. (GruppF)
Vilkenrollharsocialdemokratinspelatisvenskpolitikfrånslutetav1800-talet
ochframtillsidag?Vilkaärdeviktigasteavtryckensomsocialdemokraternagjort
i svensk politik och i det svenska politiska systemet? Diskutera också
socialdemokratinsrolliSverigeidag,ochhurdenskiljersigfrånpartietsrollpå
1960-talet.
I er arbetsgrupp ska ni tillsammans arbeta med, försöka hitta svar/lösningar på och
diskuterasamtligaovanståendesexfrågor.Denfrågaergruppfåttertilldeladharni
ocksåiuppgiftattsärskiltredovisaerlösningpå.
RedovisningavGruppuppgift1
Redovisning av er tilldelade uppgift sker genom en miniföreläsning, som hålls för en
störrestudentgruppochenlärare.Följandegällerförgruppensminiföreläsning:
• Föreläsningenskavara8-10minuterlång.
• Denskapåettenkeltochtydligtsättbesvaragruppensforskningsfråga.
• Föreläsningenskastödjasavenpowerpoint-presentation(ellermotsvarande).
• Annanrekvisitaärocksåtillåtenvidredovisningen.
• Powerpoint-presentationen ska också läggas upp på Lisam, senast samma dag
somredovisningensker.(Såfinnspresentationerna/föreläsningarnatillgängliga
därförallakursdeltagareförrepetition.)
• Allaigruppenskadeltaiföreläsningensgenomförande.
• Vid redovisningstillfället ges också tillfälle (för alla deltagande studenter) att
ställafrågortillbådeföreläsarnaochtillläraren.
• Powerpoint-presentationens första sida ska (av administrativa skäl) innehålla
kursens namn, gruppens beteckning (1-6:A-F) och samtliga gruppdeltagares
namn.
Gruppuppgift 2/TEMA 2: Politik och förvaltning på statlig nivå
(Konstitution, lagstiftning, riksdag, regering, statsförvaltning/
Granskningochutvärdering)
Forskningsfrågor
1. (GruppA)
Hur fungerar det svenska proportionella valsystemet? (Fokusera på val till
riksdagen.) Vilka fördelar och nackdelar har ett proportionellt valsystem? Vilka
alternativa sätt att organisera parlamentsval finns? Diskutera också vilka
faktorersomharpåverkatdetsvenskavalsystemetsutformning.
8
2. (GruppB)
Den centrala statsförvaltningen i Sverige betraktas ofta som ”tudelad”
(dualistisk) i kontrast mot den internationellt mer vanliga s.k.
ministerförvaltningen. Hur styr den svenska regeringen förvaltningen? Hur är
den centrala statsförvaltningen organiserad? Vilka fördelar och nackdelar kan
finnasmedentudeladstatsförvaltning?
3. (GruppC)
VilkaverktygfinnsförattgranskadenoffentligamakteniSverige?Vadinnebär
revisionrespektiveutvärderingochtillsyn?Vilkenrollspelardomstolsväsendeti
detsvenskapolitiskasystemet?
4. (GruppD)
VilkaärSverigesgrundlagar?Beskrivgrundlagarnashuvudsakligainnehåll.Vad
krävsförattändragrundlagarna?
5. (GruppE)
Hur är den svenska riksdagen organiserad? Beskriv den svenska riksdagens
organisation, arbetsuppgifter, utskottens roll, partigruppernas roll samt ett
ärendesgånggenomriksdagen.
6. (GruppF)
VadärskillnadenpåstatschefochregeringschefiSverige?Hurväljsstatsminister
i Sverige? Hur utses regeringen? Vilka är (i stora drag) regeringens uppgifter i
relationtillriksdagen?
I er arbetsgrupp ska ni tillsammans arbeta med, försöka hitta svar/lösningar på och
diskuterasamtligaovanståendesexfrågor.Denfrågaergruppfåttertilldeladharni
ocksåiuppgiftattsärskiltredovisaerlösningpå.
RedovisningavGruppuppgift2
Redovisning av er tilldelade uppgift sker genom tillverkning av en poster och
utställningenavdenna.Följandegällerförerposterochförposterutställningen:
• En poster är en affisch, som med hjälp av text och bild i kombination
förmedlar/förklararnågot,ex.ettpolitisktfenomen,föråskådaren/läsaren.
• Erposterskapåettenkeltochtydligtsättbesvaragruppensfrågeställning.
• Postern ska även fotas av er i gruppen, och fotot/fotona läggs upp på Lisam
senastsammadagsomposterutställningensker.(Såfinnsallaposterstillgängliga
därförattgemöjlighettillrepetitionavkursinnehållet.)
• På posterutställningen kommer studenterna att delas in i tvärgrupper, som
cirkulerarmellandeolikaaffischerna.Detbetyderattvarjegruppmedlemhåller
en mycket kort (ca två minuter) presentation av sin grupps poster för
tvärgruppen, och ska vara beredd att svara på frågor från lärare och
kurskamraterkringposternsinnehåll.
• Vidposterutställningengesocksåtillfälleattställafrågortillläraren.
• På postern ska också (av administrativa skäl) kursens namn, gruppens bokstav
(1-2:A-F)ochsamtligagruppdeltagaresnamnanges.
9
Gruppuppgift 3/TEMA 3: Kommuner, landsting och det
politiskasystemetsutveckling
Forskningsfrågor
1. (GruppA)
Vad innebär den kommunala självstyrelsen? Beskriv vad som innefattas i den
kommunala självstyrelsen och vad som lämnas utanför. Diskutera också i vilka
fall den kommunala självstyrelsen kan komma i konflikt med andra politiska
nivåer,principerellerkrav.
2. (GruppB)
Hur skiljer sig kommuner och landsting åt? Vilka uppgifter brukar vanligtvis
kommuner respektive landsting utföra? Vilka fördelar och nackdelar kan det
finnas med att ha två olika kommunala nivåer? Hur kan
regionaliseringsprocesserpåverkakommunerochlandstingsverksamheter?
3. (GruppC)
Ideflestakommunerråderett”kvasi-parlamentariskt”system.Vadinnebärdet?
Beskriv också hur en kommun vanligtvis är organiserad politiskt genom att
förklara följande funktioners roller och uppgifter: kommunalråd,
kommunstyrelse,nämnder,kommundirektör.
4. (GruppD)
Vad innebär New Public Management (NPM)? Hur har svenska kommuner
påverkats av utvecklingen mot NPM? Diskutera också vilka fördelar och
nackdelarsomkanfinnasmedutvecklingenmotNPMikommunerochlandsting.
5. (GruppE)
Vad menas med exklusiv EU-kompetens? Vilka områden gäller den exklusiva
kompetensen? Vilka två andra former av EU-kompetens finns, och vad innebär
dessa? Beskriv också vilka EU:s fyra samarbetsprinciper är och vad dessa
innebär.DiskuteraävenhurEU-medlemskapetkanpåverkasvenskpolitik.
6. (GruppF)
VilkaärEU:s(femviktigaste)institutioner,ochvilkauppgifterhar(istoradrag)
respektive institution? Beskriv också hur institutionerna förhåller sig till
varandra.DiskuteraävenomEUkansägaslidaavettdemokratisktunderskott.
I er arbetsgrupp ska ni tillsammans arbeta med, försöka hitta svar/lösningar på och
diskuterasamtligaovanståendesexfrågor.Denfrågaergruppfåttertilldeladharni
ocksåiuppgiftattsärskiltredovisaerlösningpå.
10
RedovisningavGruppuppgift3
Redovisning av er tilldelade uppgift sker genom författandet av en miniuppsats, samt
diskussionkringdennavidettdiskussionsseminarium.UppsatsenlämnasinviaLisam
senast kl 17.00 fredag den 25 mars 2016. Följande gäller för er miniuppsats och
diskussionsseminariet:
• Uppsatsenskaförfattasgemensamtavsamtligagruppmedlemmar.
• Den ska på ett enkelt och tydligt sätt redovisa gruppens svar/lösning på
forskningsfrågan.
• Uppsatsenskahaettomfångpå2000-3000ord.
• Påframsidanavuppsatsenska(avadministrativaskäl)förutomuppsatsenstitel
även följande anges: kursens namn, gruppens bokstav (A-F) och samtliga
gruppdeltagaresnamn.
• MiniuppsatsenskaläggasuppiLisam,förattvaraåtkomligförallakursdeltagare.
• Inför diskussionsseminariet ska ni läsa övriga gruppers uppsatser (A-F inom er
grupp)(Dennaläsningkansåklartgörasindividuellt).
• Vidseminarietdelasstudenternainitvärgrupper.Ivarjetvärgruppdiskuterarni
respektiveuppsatsA-F.Detbetyderattvarjestudentskavarabereddattsvarapå
frågorfrånmedstudenterochlärarekringinnehålletigruppensminiuppsats.
• Vidseminarietgesocksåtillfälleattställafrågortillläraren.
11