Avdelningen för Statsvetenskap
Statsvetenskap 2
Självständigt arbete, 7.5 hp
VT-12
B – UPPSATSEN
Prof. Mats Lindberg
Version 6.5
Linköpingsversionen
2
INNEHÅLL
1. B-uppsatsen: målsättning och krav................................................................................s. 3
2. Omslag (exempel)..........................................................................................................s. 7
3. Innehållsförteckning (exempel).....................................................................................s. 8
4. Sammandrag (exempel).................................................................................................s. 9
5. Hänvisningssystem 1. Parentesnoter (exempel)……….....…………….......................s. 10
6. Hänvisningssystem 2. Fotnoter (exempel).................…………………………………s.12
7. Seminarium och opposition...........................................................................................s.14
3
1. B-UPPSATSEN: MÅLSÄTTNING OCH KRAV
Målsättning
Momentet ”självständigt arbete” har på B-nivå målsättningen att lägga grunden till, och träna,
den praktiska förmågan:
– att undersöka, dvs. att kunna ställa frågor och frambringa kunskap
på ett systematiskt och vetenskapligt sätt;
– att skriva, dvs. att kunna framlägga sina forskningsresultat i skriftlig form,
med 1) tydlig disposition, 2) i berättande stil och 3) med vårdad sakprosa;
– att underbygga, dvs. att kunna belägga sakuppgifter och hänvisa till andras idéer
på ett sätt som möjliggör kontroll av källor samt en saklig och kritisk diskussion;
– att argumentera, dvs. att kunna argumentera sakligt och logiskt, både skriftligt
och muntligt, i en kunskapssökande diskussion;
Denna målsättning uppnås genom att en undersökningsuppgift genomförs med stöd av
handledare. Undersökningsuppgiften skall resultera i en skriven uppsats. Uppsatsen skall
försvaras vid ett seminarium, där den utsätts för en kunskapssökande och kunskapskritisk
diskussion av seminariets deltagare, samt av en särskilt utsedd så kallad opponent.
Formella krav
* OMFÅNG. Uppsatsens omfång skall vara mellan 7 000 – 8 000 ord. Kvalitet är dock
viktigare än kvantitet.
* SPRÅK. Uppsatsen skall vara skriven i berättande stil och på vårdad sakprosa. Du skall
skriva sakligt, men inte överdrivet opersonligt. Så kallad kanslisvenska är inte önskvärt.
Krångliga ord och krånglig satsbyggnad är inte positivt. Tydlighet och enkelhet är målet i den
skandinaviska stilistiska traditionen. Kommunikation och pedagogik är viktigt i uppsatsens
disposition och framställning. Undvik dock talspråksaktiga uttryck som bryter stilen.
* DISPOSITIION. Uppsatsen skall ha en systematisk disposition i stil med den
”normaldisposition” som presenteras nedan i denna vägledning. Där framläggs bakgrund,
avsikt/syfte och relevans; forskningsfrågorna: grundfråga och delfrågor; begreppsdefinitioner
och metodiskt tillvägagångssätt i ett särskilt inledningskapitel. Där redovisas
forskningsresultaten i särskilda substanskapitel. Där presenteras och diskuteras slutsatserna i
ett särskilt avslutningskapitel.
4
* MATERIALREDOVISNING. Framställningen skall vara underbyggd av tydliga och
systematiska redovisningstekniker. Referat och citat när man bygger sin framställning på
texter. Belägg i källor när det gäller att berätta om en händelse eller en process, eller för att
redovisa sakuppgifter. Tabeller och diagram för presentation av statistiska uppgifter m.m.
* NOTAPPARAT OCH REFERENSFÖRTECKNING. Uppsatsens framställning skall vara
understödd av ett vetenskapligt hänvisningssystem, dvs. notapparat och referensförteckning.
Referensförteckningen skall i normalfallet heta Referenser och ha två underrubriker, Källor
och Litteratur. Vad som räknas som uppsatsens källor respektive litteratur beror på det
metodiska tillvägagångssättet och diskuteras med handledaren.
* UTFORMNING. Uppsatsen skall, förutom den egentliga texten, vara försedd med: omslag,
sammandrag, innehållsförteckning, notapparat och referensförteckning. OBS! någon särskild
”Sammanfattning” skall inte skrivas eftersom vi redan har ett ”Sammandrag”. Se nedan.
Därtill ska det finna tydliga rubriker och en ren och enkel layout. Lista över förkortningar kan
var bra (längst fram), och eventuella kartor när så behövs.
Innehållsliga krav
* Undersökningsuppgiften skall uppfylla ett kunskapssökande syfte och/eller besvara en
övergripande grundfråga.
* Undersökningsuppgiften skall utgå från allmänna kunskaper om politik och samhälle, och
uppvisa specialkunskaper utöver kurslitteraturen rörande det ämne som behandlas.
Undersökningsuppgiften skall också grundas i ett ordnat politiskt tänkande. Vad som är
tillräckligt definieras av kunskapsnivån och kursmålen på A– och B–kurserna.
* Undersökningsuppgiften skall i övrigt vara utförd med elementärt vetenskapligt
förhållningssätt (definierat av metodböcker och kurslitteratur i A– och B–kurserna).
* Undersökningsuppgiftens ämnesval, avsikt/syfte¸ relevans och eventuellt perspektiv skall
motiveras, dess relevans och intresse argumenteras för. Man väljer ett ämne för att det är
intressant eller viktigt. Att välja perspektiv betyder att välja utsiktspunkt och synvinkel. Att
välja syfte är att säga något om sin kunskapssökande avsikt. Man har kanske tänkt att:
beskriva, förklara, förstå, reda ut, överblicka, detaljstudera, utvärdera, analysera, kritisera eller
dylikt. Man vill göra skillnad och det bör förtydligas och förklaras.
* Undersökningsuppgiftens avsikt/syfte skall vara tydligt formulerat i uppsatsen. Vanligtvis
som ett påstående (”Jag tänker beskriva…”, ”Min avsikt är att…”). Syftets precisering till
forskningsfrågor ska också tydligt formuleras. Uppsatsens grundfråga är detsamma som
syftet i frågeform. Uppsatsens delfrågor är olika delar eller aspekter av grundfrågan. Att
formulera grundfrågan och delfrågorna är att göra synligt vad man söker efter. Det är grunden
5
för allt ordnat kunskapssökande. Vilka frågor man ställer styr sedan valet av uppsatsens
grundbegrepp (begreppsdefinitioner) och valet av lämpligt metodiskt tillvägagångssätt (se
nedan).
* Ett grundkrav på B-uppsatsen är att den ska utgöra en enkel och ordnad beskrivning.
"Enkel" betyder att man ställer sin grundfråga utifrån allmänpolitisk bakgrundskunskap eller
ett personligt intresse; det behövs alltså inte någon genomgång av ett forskningsläge.
”Ordnad” betyder att forskningsfrågorna (grundfråga och delfrågor) skall vara tydligt
formulerade. Dessa ska sedan besvaras genom ett metodiskt tillvägagångssätt och ett
metodiskt forskningsarbete, som redovisas i substanskapitlen. Resultaten av forskningsarbetet
ska sammanfattas i uppsatsens ”Slutsatser” (se nedan). Angående ev. analys och
slutdiskussion, se nedan.
* Undersökningsuppgiftens grundbegrepp skall vara tydligt presenterade och definierade,
med en kort diskussion om de valda termernas användbarhet och eventuella värdeladdning.
Grundbegreppen används när man formulerar sina forskningsfrågor. De är därmed viktiga när
man tänker och skriver sin uppsats. Grundbegreppen hämtas från kurslitteratur eller
forskningslitteratur, s.k. litteraturanknytning. I undantagsfall kan auktoritativa (Obs!)
uppslagsverk användas (t.ex. Nationalencyklopedin, Blackwell Encyclopedia of Political
Thought), och hänvisas till som källor på sedvanligt sätt.
* Undersökningsuppgiftens metodiska tillvägagångssätt skall vara tydligt presenterat och
tydligt utfört. Det metodiska tillvägagångssättet består av fyra viktiga val (Obs!). Man väljer:
a) slag av material, vilken typ av källor om ämnet man använder; b) avgränsningar i
materialet, dvs. avgränsningar i tid, plats eller aspekt; c) uppläggning (design), t.ex. fallstudie
eller jämförande studie, och d) forskningsteknik, dvs. sättet man samlar in och analyserar data.
* Alla väsentliga sakuppgifter i uppsatsen ska vara belagda i källor och/eller litteratur. Det ska
naturligtvis också alla påståenden om idéinnehåll, policydokument, lagtexter, m.m. Med
”väsentliga” menas sådant som är väsentligt i uppsatsens ”röda tråd” (se nedan). Diskutera
med handledaren! Allmänbildning och sakuppgifter från uppslagsböcker behöver inte
beläggas med källhänvisningar (datum och årtal m.m.).
* Uppsatsen skall vara skriven så att det är tydligt hur den metodiskt hänger samman. Det
skall vara synligt hur syftet uppfylls och forskningsfrågorna besvaras genom det valda
metodiska tillvägagångssättet. Detta kallar vi ”den röda tråden” genom uppsatsen.
Substanskapitlen skall ge svar på de ställda delfrågorna. Skriv gärna en kort delslutsats
(delresultat) i slutet av varje substanskapitel, där delresultatet kopplas till sin delfråga. Då blir
det lättare att se ”den röda tråden” i uppsatsen! Delslutsatserna (delresultaten) ska
sammanfogas i slutkapitlet och formuleras som uppsatsens slutsatser. Tillsammans ska dessa
ligga till grund för svaret på uppsatsens grundfråga. Syftet är genomfört. Frågorna har fått
sina svar. (Se normaldispositionen nedan.)
6
* Det är en fördel, men inget absolut krav, om B-uppsatsen mot slutet innehåller en
sammanfattande analys eller friare diskussion utifrån slutsatserna. Diskussionen kan föras
utifrån de valda grundbegreppen, i jämförelse med något annat fall, eller utifrån något valt
politiskt perspektiv. Vanligtvis kan man låta svaren på delfrågorna (frågeställningarna) utgöra
uppsatsens slutsatser (se kap. 5.1 i normaldispositionen nedan). Analysen eller den avslutande
friare diskussion kan då lämpligen lyftas upp till och kopplas till grundfrågan (syftet) (se kap.
5.2 i normaldispositionen nedan).
Hjälpredor
* Som hjälp och stöd när du skriver din uppsats bör du använda Svenska skrivregler (Liber
förlag) samt en pålitlig ordbok och en frasordbok.
Du kan också läsa igenom någon handbok i vetenskaplig rapportskrivning, t.ex. Sanne, M.,
Skrivråd för statsvetare. Lund: Studentlitteratur, 2000. Men framför allt ska du diskutera med
din handledare och dina studiekamrater.
7
2. EXEMPEL PÅ OMSLAG
___________________________________________________________________________
Linköpings universitet
Statsvetenskap 2
Självständigt arbete, 7.5 hp
VT-12
Kvinnligt och manligt hos Aristoteles
En beskrivning och några kritiska reflexioner
Engelsk titel
Engelsk undertitel
av
Ebon Eriksson
Handledare: Någon Någonsdotter
Antal ord: 7.521
___________________________________________________________________________
Kommentar:
1) Glöm inte författare och handledare.
8
3. EXEMPEL PÅ INNEHÅLLSFÖRTECKNING
_________________________________________________________________________
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sammandrag. Eventuella kartor och förkortningslista………………………………………1
1. INLEDNING......................................................................................................................2
1.1 Ämnesval, problembild, avsikt/syfte och relevans (eventuellt perspektiv)
1.2 Bakgrund (historisk, politisk, social, rättslig etc.)
1.3 Grundfråga och delfrågor
1.4 Grundbegrepp (analysbegrepp) (Obs! Tydliga definitioner. Diskutera ditt ordval.)
1.5 Metodiskt tillvägagångssätt a) metodisk uppläggning, b) material , c) avgränsning, d)
forsknings-teknik) (Obs! Tänk på: validitet-giltighet, reliabilitet-pålitlighet, grad av
generaliserbarhet, grad av intersubjektivitet-kritiserbarhet.)
1.5 Disposition
2. KVINNAN OCH MANNEN SOM BIOLOGISKA VARELSER ....................................…..5
2.1 ... (Redogörelse, beskrivning, resultat.) (Berätta, presentera, redovisa.)
2.2 ... (Redogörelse….) (Berätta…)
2.3 ... (Redogörelse….) (Berätta…)
3. KVINNAN OCH MANNEN I FAMILJEN.....................................................................…9
3.1 … (Redogörelse….) (Berätta…)
3.2 ... (Redogörelse….) (Berätta…)
3.3 ... (Redogörelse….) (Berätta…)
4. KVINNAN OCH MANNEN I SAMHÄLLSLIVET.......................................................….12
4.1 ... (Redogörelse….) (Berätta…)
4.2 ... (Redogörelse….) (Berätta…)
4.3 ... (Redogörelse….) (Berätta…)
5. SLUTSATSER.............................................................................................................….15
5.1 Slutsatser, svar på frågorna; 5.2 Analys/slutdiskussion; 5.3 Eventuella kvarstående
forskningsproblem; 5.4 Avslutande personliga reflexioner.)
REFERENSER (Obs! Numreras ej men pagineras!)............................................................18
___________________________________________________________________________
Kommentar 1: Vi besvarar uppsatsens frågor i kapitlet ”Slutsatser”. Vi skriver
”Sammandrag” i början. ”Sammandraget” sitter först i uppsatsen och är inte med i
innehållsförteckningen.
Kommentar 2: Detta är en normaldisposition. OBS! Vissa punkter kan utgå, andra tillkomma eller
stuvas om. De uppräknade punkterna är dock de som i normalfallet är bra att utgå från. Ordningen och
numreringen kan i just din uppsats kan bli en annan. Tala med handledaren! I vissa uppsatser bör
”delfrågor” komma tillsammans med ”Bakgrund”, i andra vid ”Grundbegrepp”. Inledningskapitlet kan
alltså göras med färre underrubriker. Ibland behöver ”Bakgrund” vara ett eget kapitel 2. Antalet
substanskapitel kan variera från uppsats till uppsats. Kapitlen ”Inledning” och ”Slutsatser” kan ges
mer upplysande tillägg i rubrikerna. Till exempel: ”1. Inledning. En fråga till en klassisk politisk
tänkare”, eller ”5. Slutsatser. Aristoteles – en kvinnoförtryckets ideolog”.
___________________________________________________________________________
9
4. RIKTLINJER FÖR ”SAMMANDRAG”
B-uppsatsen skall innehålla ett ”Sammandrag”. Sammandraget infogas som andra blad i
uppsatsen, bakom uppsatsens omslag, men före ”Innehållsförteckning”.
Sammandraget skall ha rubriken ”Sammandrag” följd av en underrubrik som utgörs av
författare, kurs, termin och handledare samt uppsatsens titel. Sammandraget skall vara kort.
Det skall omfatta cirka 1/2 sida text, eller högst 250 ord.
Sammandraget skall inte vara en del av uppsatsens text. Det skall alltså inte vara numrerat.
Det skall inte ingå i innehållsförteckningen. Det skall utgöra en sorts ”press-release”. Det är
alltså något helt annat än uppsatsens sista kapitel som skall heta ”Slutsatser”.
Sammandraget skall innehålla en kort redovisning av: a) Syfte och frågeställningar,
b) metodiskt tillvägagångssätt (uppläggning, material, avgränsning, och forskningsteknik),
c) slutsatser (med eventuella vidare frågor eller kvarstående problem). Inget mer!
Sammandraget skall alltså inte försöka berätta något om innehållet och resultaten i övrigt. Det
skall heller inte sammanfatta alla delar av uppsatsen. Det enda innehållsliga skall vara den
korta redovisningen av slutsatserna. I sammandraget ska det inte finnas underrubriker.
EXEMPEL PÅ SAMMANDRAG:
___________________________________________________________________________
SAMMANDRAG
B-uppsats i statsvetenskap av Ebon Eriksson, ht-03.
”Kvinnligt och manligt hos Aristoteles. En beskrivning och några reflexioner”.
Handledare: NN.
Syftet med uppsatsen är att beskriva Aristoteles´ syn på kvinnligt och manligt. Närmare
bestämt har jag tre frågeställningar: 1) kvinnan och mannen som biologiska varelser, 2)
kvinnan och mannen i familjen, 3) kvinnan och mannen i samhällslivet. Mitt tillvägagångssätt
är att läsa Aristoteles huvudverk, Politiken (Doxa) och söka svar på de ställda
forskningsfrågorna. Avgränsningen till Politiken är ganska självklar, eftersom det är A:s
viktigaste politisk–filosofiska arbete. Mina slutsatser är att Aristoteles har en organisk och
biologistisk syn på manligt och kvinnligt. Det är kvinnans ”natur” att inte vara lika
intelligent och logisk som mannen, hennes kroppsliga bestämning är också mera ”trög” och
inriktad mot moderskapet. Mannen står för förnuft och vilja och aktivitet. Kvinnans roll i
familjen är att vara husmoder, och underordnad mannen. Mannen är husfader och familjens
auktoritet. Åldersskillnaden mellan makarna bör vara så stor att sönerna får den rätta
vördnaden för fadern, men också för att mannens och kvinnas förmåga till barnalstrande
skall upphöra samtidigt. I samhället kan man inte räkna kvinnan som fullvärdig politisk
medborgare eftersom hennes tänkande är flyktigt och hennes argument inte kan tas på allvar.
Några kritiska kommentarer avslutar uppsatsen, eftersom jag uppfattar Aristoteles tänkande
som dels mansvridet, dels fullt av tidsbundna spekulationer och fördomar.
10
5. HÄNVISNINGSSYSTEM 1.
Parentesnoter i texten, enligt Harvardsystemet
(Exempel på noter och referensförteckning.)
___________________________________________________________________________
2. Den svenska socialdemokratins idéutveckling
2.1 Herbert Tingsten och den svenska socialdemokratins idéutveckling
År 1941 utgavs sjunde delen av samlingsverket Den svenska arbetarklassens historia. Det var
Herbert Tingstens grundläggande arbete Den svenska socialdemokratins idéutveckling i två
band (Tingsten 1967/1-2). Där hävdas att socialismen avvecklades ur det socialdemokratiska
partiets program mellan 1932 års partikongress och 1936 års riksdagsval (Tingsten 1967/2:
385). Partiets retorik och propaganda inför 1936 års riksdagsval ses därmed som slutpunkten i
avvecklingen av socialismen. Tingsten visar på partiets accepterande av marknadsekonomin,
med tillägg av viss statlig konjunkturutjämning, vilket är tydligt i 1936 års Valmanifest:
”Detta kan endast ske genom en samverkan mellan det enskilda näringslivet och statens
representanter i syfte att genom en allmän översyn och kontroll vinna en bättre behärskning av
det ekonomiska livet” (Tingsten 1967/1: 341).
Tingsten påpekar att det var givet ”att något krav på socialisering inte ställdes i valkampanjen
och att socialiseringen inte heller framhävdes som partiets framtidsmål” (Tingsten 1967/1:
342). Men inte nog med det, fortsätter Tingsten: ”I valmanifestet användes ingenstädes orden
socialism eller socialisering” (Tingsten 1967/1: 342).
Denna Herbert Tingstens klassiska beskrivning är central för de båda statsvetarna Leif
Lewin (Lewin 1967) och Mats Dahlkvist (Dahlkvist 1975) i deras diskussion om
socialdemokratins idéutveckling (Lewin 1967: 24-26; Dahlkvist 1975: 5). För en jämförelse
ska jag nedan presentera och diskutera synen på marknadsekonomin i Moderata
Samlingspartiets nu gällande partiprogram (Moderata samlingspartiet 2002) samt i
Vänsterpartiets nu gällande partiprogram (Vänsterpartiet 2000). Dessutom ska jag analysera
synen på marknadsekonomin i EU:s nya förslag till konstitution vilket lades fram sommaren
2003 (Europeiska unionen 2003).
__________________________________________________________________________
Kommentarer.
Kommentar 1: Parentesnoterna placeras i texten i normalfallet före punkten. De behandlas
alltså som parenteser, enligt språknämndens Skrivregler. De innehåller författarnamn och årtal
som kortform för referensen, samt kolon och sidnummer, t.ex: ’Lewin 1967: 24’. Se ovan!
’Ibid.’ används inte i parentesnoter, upprepa i stället författarnamn och årtal!
Kommentar 2: Nedan framgår hur referensförteckningen ska utformas med parentes, punkt
och kolon. Referenser till olika typer av texter utformas olika, t.ex. källtexter, böcker eller
artiklar. Studera exemplen! Tänk! Texter utan författarnamn ges en egen kortform!
Kommentar 3: Principen för en källtext, artikel eller bok som hämtas från Internet är att den
fullständiga web-adressen infogas på platsen för förlagsort och förlag. Web-adressen är lång
11
men måste vara med. Dessutom anges sist, inom parentes, det datum när du läste web-texten,
eftersom web-texter kan ändras. Internetkällan måste du också själv förse med en kortform i
referensförteckningen för att den ska fungera i dina parentesnoter. Studera exemplen! Tänk!
__________________________________________________________________________
REFERENSER
Källor
Erlander, Tage (1962) Valfrihetens samhälle. Aktuellt 60-tal. Stockholm.
Hansson, Per–Albin (1943) Socialdemokratiska idéer och framtidsutsikter. Stockholm.
Socialdemokraterna (1932) Protokoll från Sveriges socialdemokratiska arbetarepartis
fjortonde kongress 1932. Stockholm.
SOU (1967:58) Enhetlig kommuntyp. Stockholm: Allmänna förlaget.
Moderata samlingspartiet (2002) Partiprogram 2002. http://www.moderat.se (2003-10-23).
Vänsterpartiet (2000) För en solidarisk värld. Partiprogram antaget av vänsterpartiets 33.
kongress 31/5 – 3/6 2003. http://www.vansterpartiet.se (2003-10-24).
Europeiska unionen (2003) Utkast till fördrag för upprättandet av en konstitution för Europa
18.7. 2003. http://european-convention.eu.int (2003-10-25).
Litteratur
Dahlkvist, Mats (1976) ”Samhälle och stat i Eduard Bernsteins revision av marxismen”. Arkiv
för studier i arbetarrörelsens historia 1976/9-10: 17-38.
Lewin, Leif (1967) Planhushållningsdebatten. Uppsala: Almquist & Wiksell.
Misgeld, Klaus, Molin, Karl, Åmark, Kurt (red.) (1989) Socialdemokratins samhälle 18891989. Stockholm: Tiden.
Schmidt, Manfred (1989) ”Learning from Catastrophes. West Germany´s Public Policy”.
Castles, Francis. (ed.)(1989) The Comparative History of Public Policy. Cambridge: Polity
Press.
Tingsten, Herbert (1967/1-2) Den svenska socialdemokratins idéutveckling. Bd 1-2.
Stockholm: Aldus. Första uppl. år 1941. Vol. 7 i Den svenska arbetarklassens historia.
Åmark, Kurt (1989) ”Intressepolitik och sammanhållning. Socialdemokratin och
fackföreningsrörelsen i samarbete och på skilda vägar”. Misgeld, Klaus, Molin, Karl, Åmark,
Kurt. (red.) (1989) Socialdemokratins samhälle 1989-1989. Stockholm: Tiden.
12
6. HÄNVISNINGSSYSTEM 2.
(Noter enligt Oxfordsystemet, nedtill på sidan som fotnoter.)
__________________________________________________________________________
2. Den svenska socialdemokratins idéutveckling
2.1 Herbert Tingsten och den svenska socialdemokratins idéutveckling
År 1941 utgavs sjunde delen av samlingsverket Den svenska arbetarklassens historia. Det var
1
Herbert Tingstens grundläggande arbete om den svenska socialdemokratin i två band. Där
hävdas att socialismen avvecklades ur det socialdemokratiska partiets program mellan 1932
2
års partikongress och 1936 års riksdagsval. Partiets retorik och propaganda inför 1936 års
riksdagsval ses därmed som slutpunkten i avvecklingen av socialismen. Tingsten visar på
partiets accepterande av marknadsekonomin, med tillägg av viss statlig konjunkturutjämning,
vilket är tydligt i 1936 års Valmanifest:
”Detta kan endast ske genom en samverkan mellan det enskilda näringslivet och statens
representanter i syfte att genom en allmän översyn och kontroll vinna en bättre behärskning av
det ekonomiska livet”.3
Tingsten påpekar att det var givet ”att något krav på socialisering inte ställdes i valkampanjen
och att socialiseringen inte heller framhävdes som partiets framtidsmål”.4 Men inte nog med
det, fortsätter Tingsten: ”I valmanifestet användes ingenstädes orden socialism eller
5
socialisering”.
Denna Herbert Tingstens klassiska beskrivning är central för de båda statsvetarna Leif
6
7
8
Lewin och Mats Dahlkvist i deras diskussion om socialdemokratins idéutveckling. För en
jämförelse ska jag nedan presentera och diskutera synen på marknadsekonomin i Moderata
9
10
Samlingspartiets nu gällande partiprogram samt i Vänsterpartiets nu gällande partiprogram.
Dessutom ska jag analysera synen på marknadsekonomin i EU:s nya förslag till konstitution
11
vilket lades fram sommaren 2003.
______________________
1. Tingsten, Herbert, 1967, Den svenska socialdemokratins idéutveckling. Bd 1-2, Stockholm,
Aldus. (1. uppl. år 1941, Vol. 7 i Den svenska arbetarklassens historia.)
2. Tingsten 1967, Bd 2, s. 385.
3. Tingsten 1967, Bd 1, s. 341.
4. Tingsten 1967, Bd 1, s. 342.
5. Tingsten 1967, Bd 1, s. 342.
6. Lewin, Leif , 1967, Planhushållningsdebatten, Uppsala, Almquist & Wiksell, s. 24-26.
7. Dahlkvist, Mats, 1975, Staten, socialdemokratin och socialismen, Stockholm, Prisma, s. 5.
8. Lewin 1967, s. 24-26; Dahlkvist 1975, s. 5.
9. Moderata samlingspartiets program 2002,
http://www.moderat.se/pdffiler/partiprogram2002.pdf (2003-10-23).
10. För en solidarisk värld. Partiprogram antaget av vänsterpartiets 33. kongress 31/5 – 3/6
2003, http://www.vansterpartiet.se/cs-media/PUB_Ideologi/uploads/000004492/pprogram.pdf
(2003-10-24).
13
11. Utkast till fördrag för upprättandet av en konstitution för Europa 18.7. 2003.
http://european-convention.eu.int/docs/Treaty/cv00850.sv03.pdf (2003-10-25).
Kommentar 1: I referensförteckningen skriver det traditionella Oxfordsystemet årtalet sist.
Men vi använder modifierad Oxford där årtalet har flyttats fram (efter påverkan från Harvard–
systemet). Dock: Inga parenteser i Oxford! Och: Kommatecken genomgående!
Kommentar 2: I fotnoterna skriver man författarnamn och årtal som kortform, efter påverkan
från Harvard–systemet, men utan parenteser och med kommatecken. Ett undantag är första
gången arbetet refereras till, då skriver man ut den fullständiga referensen. Se exemplen ovan!
Kommentar 3: Internetreferenser i referensförteckningen skrivs med enbart den korrekta
rubriken (inte en egen kortform som i Harvard). I fotnoterna använder man sedan de första
orden i rubriken som kortform, tillsammans med ev. årtal. Det som i Harvard i parentesnot
hette ’(Europeiska unionen 2003: 7)’ heter i Oxfords fotnot ’Utkast till fördrag...2003, s. 7’.
___________________________________________________________________________
REFERENSER
Källor
Erlander, Tage, 1962, Valfrihetens samhälle, (Aktuellt 60-tal), Stockholm.
Utkast till fördrag för upprättandet av en konstitution för Europa 18.7. 2003, http://europeanconvention.eu.int/docs/Treaty/cv00850.sv03.pdf (2003-10-25).
Hansson, Per–Albin, 1943, Socialdemokratiska idéer och framtidsutsikter, Stockholm, Tiden.
Moderata samlingspartiets program 2002, http://www.moderat.se (2003-10-23). Läst 200310-23, kl. 15.50
Protokoll från Sveriges socialdemokratiska arbetarepartis fjortonde kongress 1932,
Stockholm.
SOU 1967:58, Enhetlig kommuntyp, Stockholm, Allmänna förlaget.
För en solidarisk värld. Partiprogram antaget av vänsterpartiets 33. kongress 31/5 – 3/6
2003, http://www.vansterpartiet.se (2003-10-24). Läst 2003-10-24, kl. 11.30
Litteratur
Dahlkvist, Mats, 1976, ”Samhälle och stat i Eduard Bernsteins revision av marxismen”. Arkiv
för studier i arbetarrörelsens historia 1976/9-10, sid. 17-38.
Lewin, Leif, 1967, Planhushållningsdebatten, Uppsala, Almquist & Wiksell.
Misgeld, Klaus, Molin, Karl, Åmark, Kurt, (red.), 1989, Socialdemokratins samhälle 19891989, Stockholm, Tiden.
Schmidt, Manfred, 1989, ”Learning from Catastrophes. West Germany´s Public Policy”.
Castles, Francis, (ed.) 1989, The Comparative History of Public Policy, Cambridge, Polity
Press.
Tingsten, Herbert, 1967, Den svenska socialdemokratins idéutveckling. Bd 1-2, Stockholm,
Aldus. Första uppl. år 1941. Vol. 7 i Den svenska arbetarklassens historia.
Åmark, Klaus, 1989, ”Intressepolitik och sammanhållning. Socialdemokratin och
fackföreningsrörelsen i samarbete och på skilda vägar” i Misgeld, Klaus, Molin, Karl, Åmark,
Kurt, (red.), 1989, Socialdemokratins samhälle 1989-1989, Stockholm, Tiden.
14
8. SEMINARIUM OCH OPPOSITION
Seminariets syfte
Seminarium är namnet på en samling människor som samlats för att diskutera forskningsresultat och forskningsproblem i en kunskapssökande och kunskapskritisk diskussion.
Seminariet är ett forum för ordnat samtal, kärnan i universitetets vetenskapliga tradition. Det
har en ordförande, normalt en annan person än handledaren. Dessutom har man en i förväg
utsedd granskare, en opponent. Opponenten skall förbereda frågor för diskussion, och ska ha
granskat sakuppgifterna och noggrannheten. I vårt fall diskuterar vi en genomförd
undersökning som framlagts i form av en vetenskaplig uppsats. Alla skall ha läst den uppsats
som läggs fram. Alla bör delta i diskussionen.
Seminariets syfte är att granska och diskutera undersökningens problem, uppläggning och
slutsatser. Är forskningsproblemet relevant och resultaten intressanta? Får vi ny eller
spännande kunskap genom undersökningen? Seminariet skall också granska och diskutera
undersökningens metodiska genomförande. Kan vi lita på slutsatserna? Är sakuppgifterna
korrekta? Är författarens tolkningar rimliga? Har vi blivit klokare av uppsatsen?
Seminarieformen är vanlig som ”work-shop” i alla slags kreativa, utredande och
projektbaserade arbetsplatser. Det har olika form i olika branscher och näringsgrenar.
Seminariet är kärnan i det vetenskapligt syftande arbetssättet. Det har vuxit fram för att
möjliggöra maximalt saklig diskussion, intersubjektiv förståelse och kunskapssökande kritik.
Seminariets genomförande
Ordföranden öppnar seminariet. Författaren får ordet för att i sista minuten rätta till eventuella
fel som upptäckts efter tryckningen. Opponenten får ordet och presenterar sin
oppositionsplan, de frågor som han/hon vill ta upp till diskussion. Opponenten börjar med en
sammanfattning av uppsatsens syfte, metod och huvudsakliga resultat. Diskussionen tar sin
början. Vanligen diskuteras: 1) ämnets relevans och resultatens intresse, 2) syfte och
forskningsfrågor, 3) ”den röda tråden”, 4) forskningsresultatens tillförlitlighet, 5)
slutsatsernas rimlighet. Seminariet avslutas med att ordföranden – inte opponenten –
sammanfattar uppsatsens starka och svaga sidor.
Opponentens uppgifter
Opponenten ska sätta sig in i undersökningen och uppsatsens utformning. Opponenten ska ta
del av källor och litteratur och ta med sig dessa (de flesta eller de viktigaste) till seminariet
(författaren är skyldig att tillhandahålla dessa). Opponenten ska granska sakligheten och
noggrannheten genom att göra stickprov i källmaterialet. Opponenten ska också sätta sig in i
uppsatsens ”röda tråd” och granska om den håller ihop. Syftet är att förbereda och genomföra
en genomlysande diskussion av undersökningens uppläggning och genomförande, samt
uppsatsens utformning.
Opponenten ska vara diskutant och frågare, en kritisk undrare som särskilt tagit sig tid.
Opponenten ska argumentera genom att ställa frågor. Opponenten ska inte på något sätt
uppträda som domare. Däremot ska naturligtvis opponenten under diskussionens gång
redovisa sin personliga uppfattning både om det som är bra och det som är mindre bra.
15
OBS! Glöm inte det som är bra i uppsatsen! Negativ kritik skall framföras i konstruktiv anda.
Det betyder att negativ kritik endast skall framföras:
– tillsammans med ett positivt alternativ (”Så här tycker jag att man kan göra...”)
– eller med ett erkännande om svårigheten (”...jag har inte heller någon bra lösning...”).
– eller genom att inbjuda till jämlik diskussion (”...vad tror du om att göra så här...”).
Seminariet utgör ett gemensamt lärande om problem som vi alla brottas med, och om misstag
som vi alla gör, eller kommer att göra. Vi är alla medansvariga. Våga fråga! Våga tyck till!
Oppositionens genomförande (En vanlig oppositionsplan följer här, men följ den inte
slaviskt. Ta upp det innehållsligt och metodiskt väsentliga!) (Kan också användas som
checklista för författaren innan uppsatsen lämnas in för tryckning.)
1) Sammanfatta undersökningens uppläggning och huvudsakliga resultat. Glöm inte att
berömma det som är bra och om du har lärt dig något. Fråga författaren om du har uppfattat
hennes/hans undersökning rätt, eller misstolkat den. Var inte för kortfattad. Tänk på att
författaren har arbetat länge och mycket. Visa erkänsla och synliggör personen-författaren.
2) Är ämnet, perspektivet och syftet relevant och intressant? Vilket perspektiv (synvinkel)
medför syftet. Vad ser man, och vad ser man inte? Kunde man tänka sig ett annat syfte, eller
en annan formulering rent språkligt? Diskutera.
3) Håller syftet vad det lovar, dvs. genomförs syftet? Är forskningsfrågorna lämpliga för
att konkretisera syftet? Kunde man tänka sig andra forskningsfrågor? Diskutera.
4) Diskutera det metodiskt tillvägagångssättet: dvs. uppläggning, typ av material, vald
avgränsning och vald forskningsteknik (insamling och analys av data). Kunde man ha gjort på
något annat sätt? Diskutera.
5) Diskutera forskningsresultaten i substanskapitlen. Är de hållbara? Har författaren
arbetat metodiskt och sakligt? Har författaren redovisat vad hon/han har funnit på ett bra sätt?
Diskutera.
6) Diskutera slutsatserna och uppsatsens ”röda tråd”. Är slutsatserna hållbara? Kan vi tro
på dem? Är forskningsfrågorna besvarade och därmed också syftet genomfört?
7) Skriftlig framställning 1: vetenskaplig apparat . Diskutera utformandet av
hänvisningssystemet (notapparat, referensförteckning) och redovisningen av materialet
(referat, citat, tabeller och figurer).
8) Skriftlig framställning 2: layout, språkriktighet och stil. Diskutera disposition,
redigering, rubriker, språkriktighet och språklig stil. Är det många formella fel skall
opponenten inte räkna upp alla, utan bara ge några belysande exempel. Författaren skall rätta
formfelen (rättstavning, ordval, sidnummer, notapparat, glömda arbeten i referensförteckning)
i de arkiv-exemplar som inlämnas.
9) Sammanfattning. Opponenten sammanfattar kort sin opposition och diskussion. Obs!
Opponenten är en granskande kamrat. Inte domare eller betygsättare. Framför dina
synpunkter, säg absolut inget om vad du tror om betyget. Betyg sätts av rättande lärare!