System K: Vision ver 1.0, 2017-07-11
Vision
Detta är versionen av Visions-artefakten, som är anpassad för ett litet projekt.
Dokumenthuvudet innehåller projektets/systems namn, versionsnummer och datumet då den
senaste ändringen sparades (automatisk funktion i Word och andra större ordbehandlare).
Kapitlens innehåll: Viss information ges här. Se dock informationen i malldokumentet.
Kapitlet Introduktion är en sammanslagning av vissa underkapitel (främst "purpose" och
"scope") och innehåller en kort beskrivning av projektet och produkten.
Dokumentets verklighetsöverensstämmelse och interna kvalitet: Beskrivningen av
marknadssituationen, systemet m.m. är gjorda för att ge projektuppgiften ett innehåll, som
ger övning i att använda kurslitteraturens designmönster m.m. Bortse från eventuella brister
i överensstämmelsen med situationen i verkligheten.
Detta dokument och dokumentet "Kompletterande specifikation" är i ett skick, som motsvarar
ungefär vad du kan förvänta dig av ett första utkast med avseende på konsistens och
fullständighet.
Viktigt om numrering: Ändra aldrig ett nummer. Låt det hellre bli luckor i numrering och
ologisk ordningsföljd med avseende på punkternas innehåll.
 Så snart numret har börjat användas i referenser i projektdokumentationen, blir det
ett tidskrävande och felbehäftat arbete, uppdateraningar måste göras på många
platser pga att ett nummer har ändrats.
 Projektdeltagarna börjar tidigt associera en viss text i dokumentet med exempelvis
nummer 23. När en person sedan ser eller hör något, som refererar till nummer 23,
tror denne att det är samma text. Om numret ändras, kan det leda till missförstånd och
felhandlingar, som tar lång tid att rätta till.
 Att ändra numreringen ökar sannolikheten för att det uppstår oordningen i ett projekt.
Arbete som du ska utföra på detta dokument och "Kompletterande specifikation":
 Det kan finnas ofullständigheter och motsägelser i detta dokument liksom i
"Kompletterande specifikation", och det är din uppgift att identifiera och korrigera dem.

Ge egna namn åt företagen och systemet i detta dokument.

All kursiverad text i startversionen av dokumenten är information till dig och skall vara
borttagen i versionen, som du lämnar in.
Version Datum
1.0
150323
Beskrivning
Utkast
Författare
IN
1. Introduktion
Universitetet U önskar ett system, som ger fullständigt stöd till kursledare och studenter för
att hantera genomförandet av examinationsuppgifter. Utvecklingsföretaget Z har i uppdrag
att kartlägga förutsättningarna för systemet och utveckla det. Beroende på resultatet kan
utvecklingsföretaget tänka sig att sälja systemet på öppna marknaden till andra
utbildningsanordnare.
Systemet tar emot filer från studenterna - enskilda eller som grupper. Filerna kan vara
textdokument, programkod och annat som ska examineras i kursen. Kursledaren betygsätter
dem och talar i systemet om vilket betyget blev. Systemet kan hantera olika versioner av filer
(t.ex. uppdateringar, kompletteringsuppgifter). Systemet övervakar stoppdatum. Kursledare
och studenter kan lägga in meddelanden och kommentarer. Systemet hanterar registrering
av grupper, bokning av handledningstider och annat av organisatorisk art kursprocessen.
Kursdeltagaren ges en samlad överblick över dennes kurser, och kursansvarig har en
överblick över situationen i sina kurser. Automatiserad bearbetning sparar tid och eliminerar
risken för manuella fel.
Detta dokument beskriver intressenternas och användarnas behov samt systemets
egenskaper på en övergripande nivå. En mer detaljerad beskrivning finns i dokumenten
Användningsfall och Kompletterande specifikation (funktionella krav respektive regler och
icke-funktionella krav).
2. Marknadspositionering
2.1 Affärsmöjlighet
[Allmän information om detta underkapitel: Detta underkapitel ingår inte i versionen av
Vision, som avser ett litet projekt, men det kan vara en god idé att ha med det på grund av att
all utveckling inte nödvändigtvis sker som en reaktion på ett problem utan för att ta vara på
en möjlighet. Det som finns i underkapitlet Problembeskrivning är då ofta inte så mycket ett
problem som en outnyttjad möjlighet, och man skulle kunna tänka sig att då i stället använda
en rubrik i stil med "Beskrivning av möjligheter".]
Det finns flera system av denna typ på marknaden, men de passar inte universitetet på
grund av de erbjuder endast en del av den funktionalitet som behövs eller har bristfällig
användarvänlighet. Dessutom är det viktig, att det finns möjligheter till skräddarsydda
anpassningar till den egna verksamheten och framtida förändringar av denna. Därför har
beslut fattats om att initiera detta utvecklingsprojekt, vars resultat blir en produkt, som
uppfyller behoven hos U.
Utvecklingsprojektet och dess slutprodukt bedöms ge Företag Z en bra utgångspunkt för en
efterföljande utvidgning av sin verksamhet med utveckling och försäljning av denna typ av
ärendehanteringssystem.
2
2.2 Problembeskrivning
[Allmän information om detta underkapitel: Detta underkapitel kan handla om problem, som
uppdragsgivaren har, t.ex. att "vi förlorar kunder på grund av att det tar för lång tid att
leverera varan till köparen". Det kan också handla om ett allmänt problem i omgivningen,
t.ex. att "den ökade brottsligheten i området har skapat stor otrygghet hos de boende".
Uppdragsgivaren skulle kunna vara någon, som vill åtgärda problemet, t.ex. kommunen, eller
någon som ser en möjlighet att sälja en lösning, t.ex. ett säkerhetsföretag. I detta praktikfall
finns ett fåtal problem beskrivna, men det finns inget som hindrar att flera problem nämns.
En utmaning är att hålla beskrivningarna korta samtidigt som all väsentliga information finns
med. Det ska gå snabbt att förstå vad som sägs, men samtidigt ska man akta sig för att ägna
för mycket tid åt att fila på texten.
Tips när du ska formulera problembeskrivningarna:
 Utgå från en konkret situation. Börja med ”Problemet med …”. Skriv resten utifrån det.
 Alternativt finns konkreta upplevda negativa effekter, dvs sådant som hör hemma i
”Effekterna av detta är …”, och då börjar man det och går bakåt till vad det är som har
orsakat detta, dvs ”Problemet med…”. De två första problemen nedan är exempel på
detta. ]
Problemet med
att det är svårt att hålla ordning på och överblicka inskickat
examinationsmaterial och korrespondensen kring detta
material på grund av att det sker med epost, antal
studenter är stort och både kursansvarig och studenterna
har flera kurser parallellt
har inverkan på
kursprocesserna, kursansvariga, utbildningsprogram,
kursadministratörer, universitets image och studenternas
utbildningssituation
Effekterna av detta är
en ineffektiv användning av kursledarens snäva tidsramar,
misstag såsom att inlämnat material glöms bort, oklarhet
hos studenterna beträffande inlämningsuppgiftens status
och stoppdatum för kompletteringar.
En framgångsrik lösning skulle
ha en central plats där allt rörande respektive kurs och
dess examinationsmaterial finns lättillgängligt dygnet runt
och lätt kan hanteras av kursansvarig och respektive
student eller studentgrupp.
Problemet med
att nuvarande elektroniska system inte kan hantera
indelning av studenterna i grupper, tilldelning av uppgifter
till grupperna, bokning av handledningstid m.m. för
gruppen
har inverkan på
i första hand kursprocessen, kursledare och studenterna.
Effekterna av detta är
anmälningar till grupper och handledning görs med epost
eller på uppklistrade papper utanför kursledarens kontor,
vilket leder till en ineffektiv användning av kursansvarigs
snäva tidsramar, krångligt för studenterna att göra
anmälningar och att studenterna därför avstår från detta.
En framgångsrik lösning skulle
göra det möjligt att för kursansvarig att använda en
datorprogram för att skapa gruppindelningar samt
publicera anmälnings- och bokningslistor, som kan
3
användas av studenterna.
Problemet med
att ett allmänt tillgängligt digitalt kursmaterial kan medföra
brott mot upphovsrätten och kopieringsavtalet
har inverkan på
kursledare, utbildningsprogrammen,
verksamhetsansvariga (prefekter, rektor etc), universitets
image och studenterna.
Effekterna av detta är
att upphovsrättsägaren vidtar juridiska motåtgärder mot
universitetet, vilket redan har förekommit.
En framgångsrik lösning skulle
göra upphovsrättsligt skyddat material tillängligt för
kursdeltagarna inom vad som tillåts av de juridiska
gränserna.
[Kommentarer: I stället för att räkna upp alla som påverkas av problemet kan det kännas
frestande att skriva något svepande i stil med ”har inverkan på alla som är involverade i
kursverksamheten”. Undvik detta, eftersom det lätt kommer med aktörer, som inte är de som
påverkas i första hand av problemet, t.ex. tentamensvakter och studierektorer.
Det är exempelvis otillåtet att ha en bild från en bok i PowerPoint-presentation, som är
allmänt tillgänglig, men tillåtet om den endast är åtkomlig för kursdeltagarna.
Artefakten "kompletterande specifikation" borde innehålla en sammanfattning av vilka
juridiska regler, som ska uppfyllas av kurssystemet, men vi avstår från detta i kursen p.g.a. att
kurstiden inte räcker till för att utforma ett system i en sådan omfattning.]
2.3 Produktpositionering
För
som
är kurssystemet
som
Till skillnad från
ger det nya systemet
utbildningspersonalen och studenterna hos universitetet U
har behov av att på ett smidigt och effektivt sätt kunna hantera och
återmata alla typer av inlämnat examinationsmaterial.
ett mjukvaruredskap
gör det möjligt att med ett minimum av manuell hantering kunna
sköta kursens examinationsmaterial med god effektivitet, ordning,
tillgänglighet och överblick
dagens till stor del manuella och epostbaserade hantering av
examinationsmaterial, gruppanmälningar och bokning av
handledningstider, som upplevs som svårhanterbar, frustrerande
och potentiellt felbehäftad,
en lättarbetad och attraktiv interaktionsplattform som även
tillgodoser regelverkets krav på arkivering underlaget för varje
students betyg.
[”ger det nya systemet …” kan ses som en vision av vad man uppnå med produkten. Det är
alltså något viktigt för beställaren.]
4
3. Intressenter
[För att kunna skapa produkter och tjänster, som tillgodoser intressenternas och
användarnas verkliga behov, är det nödvändigt att identifiera och involvera samtliga
intressenter i processen med kravframtagning. Här nämns de problem eller möjligheter som
de upplever hanteras av den föreslagna lösningen. Deras krav beskrivs inte här, utan här ges
bakgrunden eller motivering till varför kraven behövs. En intressentprofilering.
Se den engelska mallen för mer detaljer.]
3.1 Sammanfattning av intressenterna
[Avser intressenter som inte är användare av produkten eller tjänsten.]
Namn
Ledningen
Representerar
Universitet U
Utvecklingsledningen
Utvecklingsföretaget Z
Lärargrupp
Behoven hos kursansvariga,
examinatorer,
laborationsassistenter och
andra som är involverade i
kursens genomförande.
Administratörsgrupp Behoven hos universitets
administratörer.
Studentgrupp
Behoven hos kursdeltagarna.
Utvecklare
Mjukvaru- och
hårdvaruspecialsiter hos
företaget Z som ska utföra
utvecklingen av systemet och
tjänsten.
Tekniker på universitetet ska
sköta den dagliga driften av
systemet.
Driftsgrupp
Roll i förhållande till systemet
Ansvarar för universitetets
verksamhet och beslutar om
investering i utvecklingen av
systemet.
Ansvarar för projektets
genomförande och att systemet
utformas och kunskap inhämtas så
att man senare kan bygga ett
generellt kurssystem som kan säljas
som en produkt eller tjänst på
marknaden.
Referensgrupp för personer, som
genomför kurser, för att säkerställa
att systemet uppfyller deras behov.
Referensgrupp för administratörer
för att kunna bedöma systemets
effekter för de administrativa
processerna.
Referensgrupp för kursdeltagare
som säkerställer att systemet
uppfyller deras behov.
Säkerställer att systemet ges rätt
funktionalitet och hög robusthet
samt är lätt att utveckla, modifiera
och använda.
Ger information som används för att
systemet ur teknisk och
mjukvarumässig synvinkel bli lätt att
installera, underhålla och
uppgradera.
Interna och externa Personer med kännedom om de Säkerställer att integreringen med
experter
system som systemet ska
andra system blir korrekt utförd.
interagera med
5
3.2 Sammanfattning av användarna
[Avser intressenter som är produktens eller tjänstens användare.]
Namn
Kursdeltagare
Lärare
Beskrivning
Studenter och andra
personer som går
på kurserna.
Universitetspersonal
som
använder
kurssystemet:
kursansvariga,
examinatorer,
handledare.
Driftspersonal
Tekniker
hos
universitetet.
Servicepersonal Tekniker
och
mjukvaruutvecklare
hos
utvecklingsföretaget
som
utför
driftservice
och
systemunderhåll.
Ansvar
Hämtar
kursoch
examinationsmaterial, lämnar in
examinationsmaterial,
kommunikation med kursledare,
anmäler sig till grupp, anmäler sig
till handledningstillfälle.
Publicerar
kursoch
examinationsmaterial, hämtar och
examinerar
inlämnat
examinationsmaterial, registrerar
betyg,
kommunikation
med
kursdeltagare.
Övervakar
drift,
åtgärdar
driftsstörningar.
Korrigering av fel i mjukvara och
konfiguration av hårdvara och
nätverk, modifieringar, utveckla ny
funktionalitet på begäran av U.
Intressent
Representerar
sig själva.
Representerar
sig själva.
Driftsgrupp
Representerar
sig själva.
[Kommentar för kursen: I stället för kategorierna lärare och kursdeltagare skulle de kunna
slås samman till kategorin användare, som i kolumnen "Intressent" då har beskrivningen
"Representerar olika kategorier av slutanvändare, främst kursansvariga och studenter."]
6
3.3 Användningsmiljön
[Kommentar för kursen: Lägg märke till att detta avsnitt är formulerat som att systemet redan
finns och att det inte nämns detaljer om de tekniska lösningarna. Det överlåts åt
utvecklingsföretaget att ta fram en bra lösning både i mjukvarumässigt och tekniskt avseende.
Om det på detta stadium i utvecklingsprocessen finns idéer eller beslut om tekniska lösningar,
finns de i artefakten ”Kompletterande specifikation”.
Nedan beskrivs också översiktligt hur systemet ska användas. Enligt mallen för Visionartefakten går det att göra så, även om det kan tyckas passa illa med vad underrubriken
säger: "This is where extracts from the Business Model could be included to outline the task
and business workers involved, and so on". Vi har ingen Business Mode i detta projekt, och
då är detta den lämpligaste platsen att lägga in denna typ av information.]
Systemet är en utbildningsanpassad variant av konceptet för ett mjukvarusystem för
samarbete och gemensam åtkomst till digitalt material, som körs på en central server. Det
finns beröringspunkter med idéen för CMS (Content Management System). Kursansvariga
och kursdeltagare använder det via stationära datorer och mobila apparater såsom bärbara
datorer, läsplattor, mobiltelefoner m.m.
Den huvudsakliga arbetsgången beskrivs nedan. Det finns frihet utföra aktiviteterna i en
annan ordningsföljd i vissa avseenden.
[Kommentar för kursen: För att hålla fokus på själv arbetsgången och inte belasta läsare med annan
information ges här inga förklaringar till begreppen deltagarlista, omregistrerade m.m. De förklaras
istället i ordlistan. Även om handlingarna inte måste utföras strikt i nummerordning, kan numreringen
användas för att referera till processens olika aktiviteter.]
1. Kursansvarig skapar en hemsida för kursen och importerar en deltagarlista. Listan kan
behöva uppdateras på grund av att det kan hända, att enstaka kursdeltagare registrerar
sig sent. Även omregistrerade kursdeltagare finns med i listan. Det kan tillkomma
deltagare efter kursens start.
Deltagarlistan består av studenter, som har registerat sig på kursen. Uppgifterna hämtas
främst från det egna universitets datasystem, men kan även hämtas från andra
universitet (se Kompletterande specifikation för detaljer).
2. Kursansvarig skapar en lista där kursdeltagarna kan registrera grupper.
Exempel:
Det ska vara 15 grupper med maximalt tre personer i en grupp. Anmälningslistan
innehåller då tre positioner per grupp, där sedan respektive kursdelatagare sätter upp
sig. Något i följande stil, där två personer har anmält sig till grupp 1 och ingen till grupp 2:
Grupp 1
Anna Andersson
Sven Svensson
Grupp 2
Regler:
Endast registrerade kursdeltagare får lov att kunna anmäla sig till en grupp.
En kursdeltagare kan lägga till och ta bort sig själv från en grupp, men kan inte lägga till
eller ta bort en annan kursdeltagare.
Kursansvarig kan lägga till en kursdeltagare till en grupp och även ta bort denne från
gruppen.
7
3. Kursansvarig skapar en struktur för grupper, examinationsmaterial och instruktioner för
examinationsuppgifter. Den kan utformas utifrån de aktuella behoven.
Skapandet kan göras på åtminstone dessa arbetsbesparande sätt:
 En ny struktur skapas steg för steg.
 Systemet skapar på begäran någon av de vanliga strukturerna.
 System skapar automatiskt en förinställd standardstruktur som sedan kan
modifieras.
 Strukturen från en kursplats kan användas som mall för en ny kursplats..
Exempel på två vanliga strukturer:
 Gruppcentrerad struktur.
Strukturen har en plats för varje grupp och inom varje grupplats en plats för
respektive examinationsuppgift. Syftet är här att ha allt rörande varje grupp samlat
på en plats.
Den är också användbar. när grupperna ska tilldelas olika uppgifter.

Uppgiftscentrerad struktur.
Strukturen har en plats för varje examinationsuppgift, där varje innehåller en plats
för varje grupp. Syftet är här att ha allt som rör en examinationsuppgift samlat på
en plats, t.ex. sådant som examineras i seminarieform blir då lätt att överblicka
och komma åt för alla som är involverade i seminariet (opponenter, respondenter,
diskutanter m.fl.).
Instruktionerna uppgifterna kan t.ex. läggas någonstans inom ovanstående strukturer
eller på en gemensam plats för alla instruktioner och övrigt kursmaterial.
I strukturerna kan en nivå skjutas in för kursmomenten för att underlätta
betygsättnign, uträkning av betyg och inrapportering av betyg till Ladok.
På gruppens plats placeras allt material till och från gruppen.
Det går att skapa platser för kompletteringar. En standardstruktur för detta är ordinarie
inlämning, komplettering 1 och komplettering 2. Vid behov kan ytterligare platser skapas.
4. För examinationsplatserna anger kursansvarig den sista tidpunkt då materialet ska ha
lagts upp där av kursdeltagaren eller gruppen (det kan vara individuell examination eller
gruppexamination). Efter denna tidpunkt är det inte möjligt att lägga upp något material.
5. Kursdeltagarna hämtar material. Kursansvarig har möjlighet att ange tidpunkt då
materialet ska vara tillgängligt. Innan dess går det inte att komma åt det. Kursansvarig
kan ange om det ska vara osynligt fram tills dess eller vara synligt men oåtkomligt.
6. Kursdeltagaren lägger upp material som ska examineras. Det kan vara material som
avser en individuell examination eller material som denne lämnar in å gruppens vägnar
för gruppexamination. Fram till deadline kan kursdeltagaren/gruppen ta bort det upplagda
materialet och lägga upp nytt. Kursansvarig har möjlighet att sätta olika stopptid för olika
grupper, t.ex. att det har framkommit ett skäl starkt nog att rättvärdiga att deadline
senareläggs med en halv dag.
7. Kursansvarig hämtar det inlämnade examinationsmaterialet, gör sin bedömning och
meddelar resultatet på samma plats. Uppmarkeras med beslutet, t.ex. "godkänt",
"underkänt", "betyget 4", "komplettering" med angivande av deadline för denna.
8
För en komplettering kan kursansvarig skapa en ny examinationsplats för att kunna ha
allt material och all kommunikation rörande denna samlad på en plats.
Exempel: Examinationsplatsen "Laboration 1" har tre underliggande platser: ordinarie,
komplettering 1 och komplettering 2. Examinationsmaterialet läggs i den av dessa platser
där det hör hemma.
Olika betygskalor kan användas beroende på fakultet och typ av kursmoment, t.ex.
 U, 3, 4, 5
 1, 3, 4, 5
 U, G
 U, G, VG
 ECTS: F, Fx, E, D, C, B, A
(se http://sv.wikipedia.org/wiki/European_Credit_Transfer_System)
I en kurs kan exempelvis en laboration ge betyget U eller G och en tentamen U, G
eller VG.
8. Kursdeltagare och kursansvarig kan lägga in meddelande på examinationsplatserna.
9. När något händer på en examinationsplats kan berörda personer få ett meddelande om
det med epost. Det finns möjlighet att välja om man vill få sådana meddelanden eller ej.
10. Systemet räknar ut kursbetyget, när betyg har satts på studentens samtliga kursmoment.
Kursansvarig avgör från kurs till kurs vilka regler, som ska användas i kursen.
Exempel:
En kurs har tre laborationer med betygen U, G eller VG, en rapport med betyget U eller
G samt en tentamen som ger U, G eller VG. För G på kurs krävs minst G på samtliga
fem examinationer. För VG på kursen krävs VG på tentamen, G på rapporten och VG
på två av laborationerna och G på en av dem.
11. Systemet överför betyg till Ladok för preliminär registrering. Det krävs sedan manuella
aktiviteter av administrativ personal, innan betyget är officiellt i Ladok.
Systemet utvecklas i första hand för ett lokalt behov, men har som långsiktigt mål att kunna
säljas på en marknad bestående av utbildningsorganisationer. Det är okänt vilka
användningsmönster, som kommer att utvecklas. Ett framgångsrikt system kommer periodvis
att generera toppar med stora transaktionsvolymer, vilket kommer att ställa krav på införande
av tekniska plattformar, som kan hantera detta på ett problemfritt sätt. Användarna måste
alltid kunna interagera med systemet utan att behöva utsättas för väntetider och andra
systemrelaterade problem. Ett universitet i Sverige har mellan 10.000 och 50.000 studenter
beroende på hur man räknar.
Inga speciella fysiska miljöfaktorer finns att beakta.
[Kommentar: Även om det inte finns några fysiska miljöfaktorer att beakta, undviks
missförstånd genom att det nämns som i ovanstående fall med fysiska miljöfaktorer. Denna
tumregel gäller även andra sektioner i detta dokument. Ge särskilt akt på detta, när det gäller
sådant som det är troligt att läsaren förväntar sig ska finnas. Ett sätt är att använda
checklistor, där du för varje punkt skriver något, även om det för många av dem är att denna
punkt inte är aktuell i det aktuella fallet - kanske med en kort anledning till detta. Ett annat
sätt är att ha en avslutande sektion, där du räknar upp de faktorer som inte är
relevanta/aktuella i detta projekt. Tumregel: Lämna inga luckor, och du slipper ägna en
massa tid år problemen som luckorna orsakar.]
9
3.4 Huvudbehov hos intressenter och användare
[Kommentarer för denna kurs:
Här förtecknas huvudproblemen eller huvudmöjligheterna.
 Behov: Vad intressenten vill ha. Tänk på att problemet kan ha uppkommit pga att behovet
ej har tillgodosetts eller att behovet är en reaktion på en problematisk situation. Behov är
centrala för systemets beställare, och vi måste utgå från att de är välgrundade och
viktiga. Därför kan de inte ändras av oss.
 Problem och orsaker: Huvudproblem enligt intressenten. Problem = problem, situation,
angelägenhet eller rent av en outnyttjad möjlighet.
Även problemens orsak - enligt intressenten - kan anges här.
Obs, i den engelska mallen är rubriken "Concerns", vilket ofta missuppfattas som "berör"
i bemärkelse av vilken intressent som berörs eller att det berör användarvänlighet etc.
Anvisningarna i den engelska mallen klargör, att betydelsen är "problem och deras
orsaker". Detta är ett exempel på hur ett olyckligt ordval lett till feltolkningar. Var
medveten om detta, när du läser exempel på denna artefakt.
 Nuvarande lösning: Hur problemet eller möjligheten hanteras i dagsläget. Kan ibland
komma att flyta ihop med "Problem och orsaker".
 Föreslagen lösning: Vilka lösningar som intressenten önskar. Lösningarna som
tillgodoser behoven kan göras på olika sätt, och därför är rubriken "föreslagen lösning".
Det är öppet för att de kan ändras, men i denna kurs kan vissa av dem vara avsedda till
att leda till att vissa designmönster behöver användas.
Behovet är "vad", lösningen är "hur". Problemen och orsakerna är vad intressenten vill
ha bort. Den nuvarande lösningen eller delar av den är också något som intressenten inte
är nöjd med.
 Prioritet: Denna kolumn tas inte med här. För kursens skull har endast behoven med hög
prioritet tagits med. ]
Behov
Problem
och orsaker
B01:
Krångligt
Enkelt och tidssnålt och
att hantera
tidskrävande
kursmaterial,
hantering
examinationsmateri pga det
al, betyg och
saknas ett
överföringar mellan heltäckande
de involverade
datorbaserat
systemen.
stöd för
examination
sprocessen.
Nuvarande
lösning
Ointegrerade
system,
individuella
improviserade
manuella
dokument och
arbetssätt,
manuella
överföringar
mellan olika
system.
10
Föreslagen lösning
Egenägt centralt serverbaserat
integrerat och anpassningsbart
kurssystem med enhetlig åtkomst
och bearbetning av kursrelaterat
innehåll via datorer, mobila apparater
och webbtjänst.
Interaktionen baseras på vedertagna
metoder och utformning av
användargränssnitt, vilket gör
systemet intuitivt och lätt att använd
redan för förstagångsanvändare.
Använder principen drag-och-släpp i
hög grad.
B02:
Lätt att införa och
modifiera regler och
struktur för betyg,
inlämning av
examinationsuppgift
er mm utan att
behöva
programmera om
driftssystemet.
En möjlighet
i den nya
lösningen för
B01.
Görs f.n.
med
improviserad
e och
oenhetliga
lösningar,
dålig
integration.
Manuell
hantering av
manuella eller
delvis
datoriserade
lösningar sidan
om de
existerande
systemen.
Modulbaserat system med en kärna,
som de utbytbara modulerna kan
anslutas till. Det sker enligt
principlösningarna för konfigurerbara
standardsystem (parameterstyrt) och
användarskapade modifikationer
(add-on, plug-in, mod).
B03:
Kursmaterial får
vara åtkomligt
endast för
kursregistrerade
och vissa av
universitetets
personal.
Ofta kan
vem som
helst komma
åt
kursmaterial.
Andra
utbildningsd
anordnare
tar vårt
material och
använder
det som sitt
eget.
Universitet har
autentisering
med ett
elektroniskt ID
för både
personal och
studenter.
Oenhetlig och
fullständig
användning.
En autentiseringsfunktion som
används enhetligt. Inloggning med
universitetets ID krävs för åtkomst till
kursens hemsida.
B04:
Reglera vem som
får ha åtkomst till
vad. Skydd mot
obehörig
manipulation.
Ofta
oreglerad
åtkomst:
äventyrar
personlig
integritet,
rättsäkerhet
vid
betygsättnin
g samt
säkerhetsas
pekter.
Ibland så
restriktivt att
användbarh
eten blir
dålig.
Det finns
direktiv på
universitetsn
ivå som
dock inte
efterlevs i
tillräcklig
omfattning.
Att styra
åtkomst med
behörigheter
används i olika
grad och på
olika sätt av
olika
kursansvariga.
Systemet framtvingar behörigheter,
där sådana ska finnas.
Kursansvarig kan tilldela
behörigheter åt andra personer för
material och funktionalitet.
Det är enkelt och snabbt att till
tilldela samma behörighet till många
personer.
Förutom standardbehörigheter kan
kursansvarig skapa egna.
Behörigheterna avser personer som
har autentiserats av systemet.
11
B05:
Enkelt och snabbt
att skapa och
anpassa
kursstruktur och
behörigheter för en
ny kursplats.
En möjlighet Saknas nästan
med den nya helt.
lösningen.
Individuella
klipp-och-klistralösningar.
Anpassningsbara standardmallar.
Systemet kan använda struktur och
behörigheter från en annan
kursplats.
Kursansvarig kan dela med sig av
detta till andra kursansvariga.
B06:
En lättskött
kommunikation
mellan
kursdeltagare och
kursansvarig ska
ske i anslutning till
examinationsmateri
alet så att varje
meddelande är
knutet till sitt
examinationsmateri
al.
Svårt för
kursansvarig
att hålla
ordning på
kommunikati
onen med
alla
kursdeltagar
e och vilket
examination
smaterial
som
meddelandet
avser.
Motsvarande
problem för
kursdeltagar
e.
Oenhetligt, spritt
på olika verktyg,
manuellt. Två
exempel:
Kräver mycket
hantering av
epost. Då och
då inträffar att
ett meddelande
dras och släpps
på fel plats och
blir svårt att
hitta igen.
Användarna kan lägga in
meddelanden om
examinationsmaterial och andra
meddelanden. Det är lätt att se vilka
meddelanden som avser vad.
Ett meddelande knytas till alla
interagerbara objekt (mappar, filer,
meddelanden m.m.) inklusive de
som avser styrning av systemets
funktioner (tooltip, förslag till
förbättringar).
Användaren kan i en översikt se
samtliga meddelanden,
examinationsmaterial, statusar och
betyg och interagera med dem och
gå till den ifrågavarande kursplatsen.
B07:
Det ska vara lätt att
få en tydlig
överblick över
examinationsmateri
al och statusar.
Kursansvari
g måste
ägna mycket
tid at att
skapa egna
lösningar för
att ha en
överblick
över olika
kursdeltager
as status i
olika
examination
suppgifter.
Oenhetligt, spritt
på olika verktyg,
manuellt. T.ex.
översikten över
kursdeltagarna
status i
examinationsup
pgifterna fås i
ett särskilt
utformat
Excelark.
Användaren kan i en översikt se
samtliga examinationsmaterial,
statusar och betyg och interagera
med dem och gå till den
ifrågavarande kursplatsen.
Gränssnittet har en layout som gör
det lätt för användaren att snabbt
överblicka sina kurser, betyg, och
statusen för olika
examinationsmaterial.
Kursledare kan överblicka samtliga
kursdeltagare. Kursdeltagaren kan
överblicka sig själv och sin grupp.
12
B08:
Effektivare
användning av tiden
för dem som är
involverade i
genomförandet av
kurser samt
reducera risken för
att felaktiga data
lagras.
Improduktiv
tid ägnas åt
manuella
överföringar
av data och
kursadminist
rativt arbete.
En blandning av
manuellt och
datorstött.
Misstag begås,
t.ex. inlämnat
material glöms
bort,
hopblandning
av olika
gruppers
material.
Automatisering av så mycket av
hanteringen som är möjligt och
praktiskt lämpligt ur de involverade
personernas synvinkel.
Två exempel:
Ett kommando för att utföra
upprepade handling, t.ex skapa en
lisa med 35 grupper där
kursdeltagare kan registrera sig, en
lista med bokningsbara
handledningstider i samverkan med
systemet för bokning av
konferensrum.
Systemet räknar automatiskt ut
exempelvis kursbetyg utifrån regler,
som angivits av kursansvarig
(möjlighet finns att lägga in
tentamensresultat som en
examinationsuppgift).
B09. Systemet ska
vara tillgängligt för
användarna dygnet
runt och åtkomligt
från hela världen.
Det behövs pga att
kursmaterialet
kommer att vara
åtkomligt endast
inifrån i det nya
systemet.
En möjlighet
och ett
absolut krav
i med den
nya
lösningen.
Flera och
oenhetliga
vägar att få
tillgång till
kursmaterial
och lämna in
examinationsma
terial och hämta
examinationsma
terial för både
kursdeltagare
och
kursansvarig.
Från webbplatsen kan användaren
interagera med systemet alla tider på
dygnet.
Detta fungerar även, om
webbläsaren har förlorat kontakten
med servern eller det har inträffat ett
internt fel i systemet (mjukvara,
hårdvara, strömförsörjning).
Detta uppnås genom att använda en
tvillingserver, buffertar på
användarens apparat och i systemet
samt design av mjukvaran så att
detta hanteras automatiskt med ett
minimum av begränsningar för
användaren.
Om en överföring inte kan göras
direkt, används bufferten och
användaren meddelas om
problemet. När överföringen åter är
möjlig, sker den automatiskt.
En statusindikator visar användaren
om filen eller meddelandet håller på
att överföras, har överförts och
hämtats eller lästs av mottagaren.
3.5 Alternativ och konkurrens
13
Det finns webb-baserade system, som delvis har den önskade funktionaliteten. Det finns
inget känt systemet, som uppfyller behoven. Om det hade funnits, skulle det ha anskaffats i
stället för att utveckla ett nytt system.
14
4. Produktöversikt
4.1 Perspektiv
Systemets mjukvara körs från en central server, där data rörande examinationsuppgifter,
inlämnat material, kursdeltagarna m.m. lagras i en databas. Vid behov kan databasen
komma att köras på en egen servermaskin.
Alla användare har åtkomst till systemet via webbplatsen. Teknikerna har även åtkomst från
serverns konsol. Användarna kan också komma åt systemet med en app (läsplattor,
smartphones, Windows 8 och andra moderna operativsystem).
Den centrala servern är egentliga två servrar (Twin Servers), som är placerade på olika orter.
De har identisk mjukvara, och data hålls synkroniserade mellan databaserna. Om det skulle
uppstå driftsstörningar på en av dem, fungerar den andra. Detta ska ske i bakgrunden så att
användarna inte märker att en störning har förekommit. Beroende på transaktionsmängden
kan antalet servermaskiner behöva ökas.
Kursansvariga kan konfigurera kursplatsen: vilka examinationsuppgifter som finns,
deadlines, betygsregler som upprätthålls automatiskt m.m.
När kursansvarig har granskat en kursdeltagares inlämnade material och lagt in en
bedömning eller kommentar om detta, meddelas kursdeltagaren om detta direkt (förutsatt att
denne har valt att ha det så). På motsvarande sätt får kursansvarig också direkt veta, när en
kursdeltagare har lämnat ett meddelande, skickat in en komplettering etc.
Systemet hämtar data om kursdeltagarna från andra system på det egna universitet. Det
samverkar med universitetets kursplanedatabas (KDB, kallas även kursdatabas), LADOK
(studentdata, inrapportering av betyg; information: www.ladok.se) och minimerar
personalens arbete rörande dataöverföringen.
[Din uppgift: På denna plats - inte som separat dokument - ska det finnas ett översiktligt
blockdiagram över systemet. Detta är ett bra sätt för dig att snabbt skaffa dig en överblick
över systemet och dess kopplingar till omgivningen. Gör det tidigt och utan att gräva ner dig i
detaljer.]
15
4.2 Sammanfattning av fördelar
[Din uppgift: Kolumnen "Fördel för intressent" finns i nedanstående p.g.a. att den används i
kursboken. Mallarna för Vision har en annan kolumn. Det handlar om att utvärdera vilken av
uppställningarna, som tillför mest och bäst information. Använd den som du finner
lämpligast.]
Egenskap
Upphovsrättsligt
skyddat
material
är
tillgängligt för enbart kursdeltagare på ett
som följer reglerna för upphovsrätt och
kopieringavtalet.
Lättskapade
och
återanvändbara
kursstrukturer och regler samt långt driven
automatiserad bearbetning.
Allt material för alla kursdeltagarens och
kursansvarigs kurs finns samlat på en plats
med god överblick, och det är lätt för
användaren att göra vad denne vill i
systemet.
Tillgängligt
dygnet
runt
med
full
funktionalitet.
Fördel för intressent
Universitetet
undviker
juridiska
tvister
samtidigt som kursdeltagarna har tillgång till
det kursmaterial som behövs.
Personalen kan använda sin tid effektivare än
tidigare och upplever det som angenämt att
använda systemet.
[Någon råkade trycka på Delete-tangenten - utan
att märka det - innan han sparade.]
Hög driftsäkerhet, störningar sällan märkbara
för användaren.
Fritt från funktionsstörningar såsom långa
svarstider.
4.3 Antaganden och beroenden
Systemet byggs med existerande, väl beprövad teknologi och ett etablerat programmeringsspråk.
Utvecklingsföretaget håller dock öppet för att använda nya teknologier och driftsmiljöer – förutsätter att
det finns tillgång till utvecklare med erfarenhet av detta. Det är okänt om och när något nytt kan
inträffa, som medför att innehållet i Vision behöver ändras.
När det blir aktuellt att bygga ut systemet till att även vara tillgängligt som MobilApp, fattas beslut om
huruvida detta dokument expanderas eller om det är ett nytt projekt med en egen Vision-artefakt.
Tekniken för MobilApp förväntas utvecklas och förändras i så pass snabb takt att det är lämpligt att
inte beakta denna under webbplatsutvecklingen. Därför finns inga beroenden i detta avseende.
Grunddesignen göras så stabil att det går att bygga vidare på den utan att behöva göra om den eller
skapa en ny.
16
5. Tjänster
[Innebörden av begreppet feature här: En tjänst eller funktion hos systemet som direkt
uppfyller ett behov hos användarna. Den är synlig och åtkomlig från systemet utsida av en
användare eller ett annat system. Se det som att användaren begär att systemet utför en
handling och att systemet utför den och returnerar något till användaren, t.ex. data eller ett
besked om att kommandot lyckades. ]
E01. Skapa och återanvända kursstrukturer.
Kursansvarig skapar en plats för kursen och en för varje examinationsmoment, där material
och meddelanden för det kan läggas av kursansvarig och kursdeltagare.
Denna kursstruktur kan återanvändas, när en annan kurs skapas.
En katalog med vanliga strukturer finns tillgänglig.
Det finns snabbkommandon för att utföra repetitiva handlingar.
E02. Ett centralt kurssystem med åtkomst med Webbplats och MobilApp.
Allt kursmaterial lagras i ett centralt kurssystem. Åtkomst sker via en webbplats och med en
nedladdningsbar app. Appen kan köras på en mobil apparat eller en stationär dator och
reducerar de upplevda problemen, om det skulle uppstå driftsstörningar i systemet.
Etablerade, välkända konventioner för interaktion används. Det gör det lätt att känna igen sig
och förstå vad som ska göras.
E03. Användardefinierade regler för kursen som upprätthålls automatiskt.
Konfigurerbara moduler används för att ange regler för kursaktiviteter och
examinationsmaterial utan att systemet behöver omprogrammeras. Exempel:
 Stopptid för en inlämning och vad som ska hända om inlämningen inte har gjorts i tid.
 Hur kursbetyget ska räknas ut från betyget på kursmomenten.
Det finns möjligt att för varje regel bestämma om den ska utföras automatiskt eller först
sedan användaren har begärt att den ska utföras.
E04. Enkel och säker hantering av data genom automatisk överföring till och
från andra system.
När kursen skapas i kurssystemet, begär systemet av LADOK att få data om kursdeltagarna
och av kursdatabasen att få data om kursen. Data överförs automatiskt utan dröjsmål.
Betygen preliminärrapporteras av systemet till LADOK (kursledaren avgör om detta ska ske
automatiskt eller efter givet kommando).
E05. God överblick och interaktivitet med kursmaterial och involverade
personer.
Kursledaren kan få en sammanställning som visar statusen för och de olika stegen i
examinationsprocessen för alla kursdeltagare och grupper (status = godkänd, komplettering1
osv).
Sammanställningen
kan
struktureras
utifrån
kursmoment,
enskilda
examinationsuppgifter, grupp, kursdeltagare mm.
Kursdeltagaren kan få en sammanställning över sina kurser, som visar dennes status för de
olika stegen i examinationsprocessen. Sammanställningen kan struktureras utifrån
kursmoment, enskilda examinationsuppgifter, grupp mm.
Det går också att se meddelanden som är knutna till respektive examinationsuppgift,
kursmoment osv. Det går att filtrera meddelandena med avseende på tid, status mm.
I dessa översiktsvyer kan användaren direkt interagera med materialet, t.ex. skickar en
kursdeltagare in en ny version av det markerade materialet, en kursansvarig eller
17
kursdeltagare lägger in ett meddelande om materialet, ändrar status på ett kursmoment för
en kursdeltagare m.m.
Detta gör det lätt för alla att överblicka sina kurser och interagera med material och
meddelanden.
E06. Konfigurerbara preferenser för vyer.
Alla kan ställa in sina preferenser för sammanställningarna i E01, E03, E05. Det sker med
drag-och-släpp i kombination med valbara alternativ för att uppnå god interaktionsdesign.
E07. Upphovsrättsligt skyddat material hanteras enligt regler och lagar.
Material som omfattas av upphovsrätten är endast åtkomligt av dem, som har ett digitalt
konto på universitet.
Det gör det möjligt att i systemet publicera föreläsningsmaterial, som utgörs av exempelvis
bilder från böcker, utan att bryta mot lagar och regler.
Det går att markera detta material så att användaren blir uppmärksammad på det.
18