Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.24
Sida 1
Klistriga kluster
eller globala glidare?
– Den lokala dynamikens paradoxala betydelse
i den globaliserade ekonomin
Liljeholmsvägen 32 117 86 Stockholm
Telefon 08-681 91 00 Fax 08-19 68 26
www.nutek.se
Klistriga kluster, korr juli 27
© NUTE K
B 2002: 2
ISBN: 91-7318-340-7
Augusti 2002
Upplaga: 800 ex
Text: NUTE K
Form: Tango AB
Tryck: Alfa Print
02-08-12
16.24
Sida 2
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.24
Sida 3
Förord
Det har under senare tid duggat tätt med negativa besked om företagsnedläggningar och omfattande rationaliseringar i svenskt näringsliv. Industrisamhällen
som Gislaved, Degerfors, Bengtsfors och Katrineholm är bara några exempel
på orter som drabbats. I kölvattnet av dessa beslut uppstår ofta en infekterad
diskussion om de stora multinationella företagens långsiktiga ägarroll. En del
hävdar att i en globaliserad ekonomi finns inte utrymme för lokal kännedom
och förankring. Istället måste anpassning ske efter rådande internationella
trender och konjunkturer. Resultatet är en ständig försäljning och omstrukturering av företag.
På senare tid har dock en alternativ tolkning förts fram. Det hävdas att företag
för sin utveckling behöver odla unika kunskapsmiljöer. Miljöer som är geografiskt specifika och som bygger på att lokala traditioner och kompetenser tas
tillvara. Ägarkapitalets roll blir i en sådan situation mer förfinad och kräver en
utvecklad kunskap om det innovations- och kunskapsarbete som sker både
inom och mellan företag.
I rapporten om ”klistriga kluster eller globala glidare” har NUTEK gett två
forskare, professor Christian Berggren vid Linköpings universitet och professor Göran Brulin vid Arbetslivsinstitutet, i uppdrag att analysera lokala och
regionala miljöers betydelse för ekonomisk utveckling. Utifrån deras specialistkunskap om industriell organisation och regional dynamik presenteras i
rapporten en insiktsfull och delvis provokativ bild av de senaste årens globaliseringsdebatt. Bland annat hävdar författarna att internationaliserings- och
konkurrensförespråkarna har missförstått och undervärderat de historiska förlopp som ofta ligger bakom ekonomisk och industriell utveckling. Framgång
skapas inte över en natt utan är resultatet av ett mångårigt arbete där arbetsrutiner, unika kompetenser och sociala relationer successivt har skapat grunden för ett innovativt utvecklingsarbete. Fokusering på kortsiktig lönsamhet
riskerar därmed att skapa en situation där unika kunskapsmiljöer dräneras och
förstörs. För att så inte skall ske krävs, enligt författarna, att ett större helhetsgrepp präglar de beslut som ligger till grund för både privata och offentliga investeringar.
3
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.24
Sida 4
Rapporten skall ses som ett inlägg i en viktig debatt om internationaliseringens
och globaliseringens effekter på svensk ekonomi. NUTEK som har till uppgift
att stärka företags och regioners utveckling, vill med rapporten bidra till debatten. Författarna svarar dock själva för innehållet. Författarnas synpunkter har
inte varit föremål för ställningstagande inom NUTEK, vilket innebär att de
slutsatser som framförs inte nödvändigtvis delas av NUTEK.
Per-Ola Eriksson
Generaldirektör
4
Staffan Larsson
Direktör Analysavdelningen
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.24
Sida 5
SAMMANFATTNING
Sammanfattning
Sverige har alltför länge dominerats av en syn på den globala ekonomin där
betydelsen av det nära och täta försvunnit ur sikte. Det gäller alltifrån pensionsfondernas placeringar till företagens inköpspolitik. Globala inköp, globala kapitalplaceringar, globala företag har varit ledmotivet.
Denna rapport har ett helt annat perspektiv. Utgångspunkten är den globaliseringsparadox som noterats av den amerikanske företagsekonomen Michael
Porter, att uthålliga konkurrensfördelar i växande grad är lokalt bestämda; att
det är lokalt som företag och institutioner skapar kunskap, relationer och
motivation som avlägsna rivaler inte kan matcha. Denna lokalt bundna förmåga till långsiktig dynamik kan utvecklas i de mest skilda branscher. I en
genomgång av den regionala tillväxten i Sverige 1990–1998 var det den småländska småföretagarregionen kring Gnosjö som låg i topp, och inte någon av
universitets- och storstadsregionerna. Samtidigt visar det sig i forskningsintensiva näringsgrenar, som bioteknologi och läkemedelsindustri, att det inte är de
stora fusionerade företagen, utan de små universitetsknutna avknopppningsföretag i intensiva lokala nätverk och samarbeten, som står för förnyelse och
framgångsrik forskning. Gnosjös polymer- och plastindustri och Uppsalas
Biotech Valley är två ”klistriga kluster” som analyseras i denna skrift. Två
andra är amerikanska Silicon Valley och förpackningsmaskinindustrin i
Bolognas ”Packaging Valley” i nordöstra Italien
Dessa exempel skiljer sig i branschspecialisering, historiska rötter och befolkningsstorlek. Det illustrerar en viktig tanke i rapporten, nämligen betydelsen av
regionala kluster i många olika sammanhang. Det finns emellertid också
gemensamma mönster. Entreprenörskap och nyföretagande är intimt förknippade med starka regionala kluster, både hög- och lågteknologiska. Ofta är de
enskilda företagen i Gnosjö eller Silicon Valley inte mer flexibla än mindre
företag på andra orter. Genom ett flöde av nyföretagande kan regionen ändå
kontinuerligt förnya och anpassa sig. Vad är det då som driver dessa entreprenörer och har deras motiv någon betydelse för utfallet. Enligt ekonomisk teori
drivs entreprenören av ekonomiska incitament – drömmen om att bli rik.
Denna rikedomsdröm var drivkraften bakom de riskkapitalister och IT-entreprenörer som drev upp internetbubblan i Sverige. Men spekulativt entrepre-
5
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.24
Sida 6
SAMMANFATTNING
nörskap är bara en form av entreprenörskap. En helt annan typ är det organiska entreprenörskapet. Den främsta drivkraften är här att utveckla en verksamhet, som ger personlig tillfredsställelse, social uppskattning och status i
närmiljön. Rapporten visar att organiskt entreprenörskap spelar en nyckelroll
för utveckling och förnyelse i täta regionala ekonomier och kluster. Gemensamt för de fyra regionerna är avknoppningarnas betydelse. Några ”ursprungliga” företag har fungerat som plantskolor för nya företag. Från dessa startar
avhoppade medarbetare ytterligare nya företag. Detta bidrar till både konkurrens- och samarbete, till nätverk och inspirerande mytbildning.
Kluster kan bli seglivade och överleva skiftande konjunkturer. Men de kräver
också aktiv vård och omsorg både i tidiga faser och för fortsatt utveckling.
Detta förutsätter insatser från många olika aktörer. Rapporten presenterar en
dagordning i sex punkter för sådana insatser.
1. Långsiktigt och nationellt förankrat ägande
Utveckling av starka regionala kluster sker långsiktigt och kräver investeringar också i svaga perioder. Kvartalskapitalism skapar inga dynamiska kluster.
Det krävs ägarrepresentanter som inte röstar med fötterna utan aktivt kan ställa krav, utgöra stöd och driva på företagsledningarna. I ett samhälle som det
svenska är pensionssparande den dominerande sparformen. Hur pensionskapitalet investeras är därför av central betydelse för näringslivets långsiktiga utveckling. För en mångsidig klusterutveckling krävs att också pensionsfonderna
engagerar sig som långsiktiga och krävande ägare.
2. Lokomotivföretag med ”stora lokala hjärtan”
Innovationsprocesser inspireras av internationella impulser och kräver en
internationell marknadsorientering. Men det är lokalt ett innovationsdrivande
samspel inom och mellan olika företag och institutioner kan byggas upp. Nya
teknikbaserade företag är viktiga, men etablerade storföretag med resurser och
internationellt marknadskunnande går inte att ersätta. Även i det småföretagspräglade Gnosjö spelar internationellt inriktade företag som Thule och Isaberg
Rapid en viktig roll som ”lokomotiv ” i regionen. Svenska storföretag tenderar alltmer ha en ensidig internationell orientering och försumma de lokala rötterna. För framtida klusterdynamik är det väsentligt med ett trendskifte och ett
starkare engagemang i lokal förankring och kluster just för att skapa en
utvecklingsdrivande miljö.
3. Intensiv interaktion med utbildning och forskning
Sverige anses vara en ledande forskningsnation, men den samhälleliga avkastningen på forskningsansträngningarna är låg. Rapporten argumenterar för att
6
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.24
Sida 7
SAMMANFATTNING
det är mer givande att jämföra med Finland än med USA, som ofta görs. Under
de senaste decennierna har Finland gjort målmedvetna ansträngningar att
skapa en diversifierad och avancerad näringslivsstruktur. Nationellt ledda satsningar har skapat tryck på alla aktörer att ta ansvar för arbets- och näringslivets utvecklingsprocesser. Man ser inte någon motsättning mellan att satsa på
internationellt ledande forskning och att skapa en nära samverkan med praktiker, företag och industri. Ansträngningarna att lyfta näringslivets tekniskavetenskapliga nivå har både stärkt högteknologiska sektorer som IT, Telekom
och bioteknik och så kallade traditionella sektorer från havskryssartillverkning
till margarinproduktion. Det visar på betydelsen av en mångsidig ansats.
4. Företag som bidrar till hela klustrets utveckling
I framgångsrika kluster investerar företagen själva i ”public goods” som gynnar
hela klustret, och kräver inte bara att ”samhället” skall göra det. Det kan vara
utbildningsinstitut, centra för teknikspridning eller kapitalintensiva anläggningar öppna för alla. Sådana investeringar gynnar också potentiella konkurrenter, men man har lärt sig att långsiktigt tjänar även det egna företaget på
detta. Denna inställning präglar företagssammanslutningar såväl i nordöstra
Italien som norra Kalifornien. Företagsföreningarna är förankrade i den regionala kulturen och inriktade på att ge lokal service och stöd till mångfalden av
småföretag. Det skiljer dem från många etablerade företagsorganisationer som
prioriterar lobbying och påtryckningar på nationell politisk nivå. Det senare är
också ett vanligt mönster i Sverige. Men lobbykampanjer mot politiker gynnar
inte lokal klusterutveckling. För att företagen ska kunna bortse från snäva egenintressen krävs att näringslivets egna organisationer visar ledarskap och ställer
krav på sina medlemmar att engagera sig i gemensamma satsningar.
5. Fackligt engagemang för lokal utveckling
Traditionellt har svensk fackföreningsrörelse baserats på starka arbetsplatsorganisationer och central samordning. Globaliseringsparadoxen gör att koncerninriktningen och den centralistiska modellen blir överspelade. Rapporten
understryker vikten av att även facken engagerar sig för lokal utveckling och
lokal näringspolitik, deltar i regionala utvecklingsnätverk, blir delägare i utvecklingsorganisationer, samverkar med högskolor och forskningsinstitut och
samarbetar med företagen i utvecklingsfrågor.
6. Uthålliga offentliga insatser
Framgångsrika kluster kan inte regisseras eller planeras fram. Samtidigt pekar
historiska erfarenheter från högteknologiska regioner entydigt på betydelsen
av offentliga insatser och beställningar, speciellt i tidiga faser. Sålunda spelade
Pentagons beställningar en kritisk roll i Silicon Valleys tidiga utveckling.
7
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.24
Sida 8
Selektiv försörjning med riskkapital och generösa forskningssatsningar är här
viktiga delar. Resurser och kompetens för att utgöra krävande och utvecklingsdrivande beställare är en annan viktig del, till exempel i samspelet mellan
nationella och regionala sjukhussystem och forskningsbaserat nyföretagande
inom det medicinska och biotekniska området. Uthållig klusterdynamik kräver
samspel mellan många olika parter. Klusterdynamiska utvecklingsprocesser
baseras på korsbefruktande nätverk mellan många aktörer.
8
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.24
Sida 9
ABSTRACT
Abstract
Global dreams or local dynamics?
An agenda for competitive clusters.
In spite of economic globalization, sustainable industrial dynamics is increasingly developed and determined on a local and regional level. In this book, the
dreams of footloose capital are confronted with this paradox of globalization.
The reasons for the enduring competitive advantage of four sticky places, four
very different dynamic regions, are discussed in detail; one in the US, one in
Italy and two in Sweden. Against this background an agenda for competitive
clusters is presented, elaborating on six propositions which concern:
• The role of embedded ownership and “sticky capital”;
• The importance of large “locomotive firms” with a big local heart;
• The need for intensified interaction between business, social organizations
and university research & education;
• The productivity of public investments by private firms;
• The contribution of union commitment to local development;
• The necessity of public institutional funding of long-term cluster projects.
9
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.24
Sida 10
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.24
Sida 11
INNEHÅLL
Innehåll
Globaliseringsparadoxen 13
Återupptäckten av den lokala förankringens betydelse 15
Lokal och regional dynamik i globaliseringens tidevarv 17
Nationalekonomernas halvhjärtade geografiska vändning 18
Betydelsen av en differentierad klusteransats 20
Från kostnadsminimering
till innovationer och kollektivt lärande 23
Spekulation eller skapande?
Två typer av entreprenörskap 27
Fyra dynamiska regioner 31
Silicon Valley, högteknologisk dynamik
i en urbaniserad landsbygd 31
Bologna, medelteknologisk klusterdynamik
kring en medeltidsstad 34
Gnosjö, den envisa ”lågteknologiska” tillväxtmaskinen 36
Uppsalas pånyttfödelse – ett biomedicinskt kluster 42
11
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.24
Sida 12
INNEHÅLL
Dagordning för klistriga kluster 45
Långsiktigt och nationellt förankrat ägande 45
Lokomotivföretag med ”stora lokala hjärtan” 47
Intensiv interaktion med utbildning och forskning 48
Företagen som bidrar till hela klustrets utveckling 51
Fackligt engagemang för lokal utveckling 52
Uthålliga offentliga insatser 53
Globaliseringsparadoxen i litteraturen,
källor och inspirerande studier 57
Böcker och rapporter 60
12
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.24
Sida 13
GLOBALISERINGSPARADOXEN
Globaliseringsparadoxen
”I en värld av dramatiskt förbättrade kommunikationssystem och företag som
i växande grad är internationellt rörliga har vissa platser en förbryllande för måga att bibehålla sin attraktionskraft för både arbete och kapital. ”
(Ann Markusen, 1996)
”Paradoxalt nog är de uthålliga konkurrensfördelarna i växande grad lokalt
bestämda; det handlar om kunskap, relationer och motivation som avlägsna
rivaler inte kan matcha. Det är på lokal och regional nivå företagen kan
utveckla ett nära utbyte med avancerade kunder, forskningsinstitut, konkur renter och leverantörer, engagera sig i utbildnings- och utvecklingsprojekt, och
odla både skarp konkurrens och effektivt samarbete.”
(Michael Porter 1998)
Det internationella intresset för lokal och regional dynamik har växt sig allt
starkare. Den dominerande ekonomiska föreställningsramen i Sverige har däremot utmärkts av ett globaliseringstänkande där det nära och täta försvunnit ur
sikte. Nationella marknader frånkänns här betydelse, det är ”friktionsfria” globala marknader som gäller. ”Global sourcing” har varit högsta mode bland
storföretagen. Lokala band har aktivt brutits och ersatts av internationella kontraktstillverkare och globala leverantörer. Globalt organiserad forskning och
utveckling har setts som en nödvändighet i forskningsintensiva branscher.
Resursstarka svenska läkemedelsföretag har dömts ut som för små. På liknande
sätt fråntas de allmänna pensionsfonderna nationella hänsyn. De skall placera
det svenska pensionssparandet globalt, utan några hänsyn till den svenska ekonomiska utvecklingen, och utifrån en portföljstrategi där kunskap om lokala
och nationella företag ses som ovidkommande. I en strid ström har svenska
företag köpts upp och ledningar och verksamheter flyttats ut. Enbart alfabetets
två första bokstäver inkluderar företag som Abba, Aftonbladet, Aga, Anticimex, ASEA, Astra, Avesta, Barnängen, Birka Energi, Bofors, Borealis, BPA och
BT Industries. I ingen annan liten europeisk ekonomi har så dramatiska förändringar skett i kontrollen över dess ledande företag. Men i Sverige har dessa
uppköp och huvudkontorsflyttningar fått stöd också av fackföreningsrörelse
och politiska företrädare såsom konsekvenser av globaliseringens obönhörliga
13
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.24
Sida 14
GLOBALISERINGSPARADOXEN
logik. Även inom landet har de förmenta ”globaliseringskraven” rättfärdigat
uppköp, styckning och omstrukturering av regionalt förankrade familjeföretag,
med decennier av framgångsrik utveckling bakom sig. Volvos övertagande av
Åkermans lastmaskiner i Eslöv är ett belysande exempel. Vid förvärvet hade
Åkermans visat obruten lönsamhet i 40 år, baserad på mycket starka marknadspositioner i Sverige och Norden. Men för den nya Brysselbaserade Volvoledningen var detta ointressant. ”Nu gäller nya visioner. Nu bygger vi upp en
global verksamhet och ser allt ur ett globalt perspektiv” var budskapet till det
skånska familjeföretaget. Transnationella företag utan nationella rötter, internationella superföretagsledare med växlande mantalsskrivning, riskkapitalister
med bas i internationella skatteparadis – det är den globala glidardrömmen i
olika gestalter som varit den typiska tankefiguren i Sverige.
Men så förändrades scenen. En efter en började globalglidarna buklanda. Det
började med att internetbubblan sprack. Plötsligt var Boo.com, ”det första
globala e-handelsföretaget” som just skulle bli ledande på ”en marknad värd
100 miljarder” bankrutt med miljarder i skulder. Något år senare föll den så
upphöjde ”globale” företagsledaren Barnevik. Hans skapelse ABB, länge beundrat som det första sant internationella företaget, visade sig vara en koloss på
lerfötter, med bräcklig balansräkning, svidande förluster och osäker framtid.
Volvos ”Global Trucks” som konstruerades efter förvärv av franska Renault
och amerikanska Mack avvecklades hastigt. Det visade sig vara en skapelse
utan identitet och utan förmåga att hantera spänningen mellan de nationellt
förankrade varumärkena. Volvos storstilade ”globalisering” av Åkermans blev,
som skildras i boken ”Bonnasmedjan & Brysselspetsar”, en utdragen slakt på
den tidigare så lönsamma verksamheten. Slutet blev total nedläggning där nästan 2 000 medarbetare förlorade arbetet. Bolidens internationella äventyr med
utflyttning till Toronto och vitt spridda gruvor gick också illa. Räddningen
kom när för en gångs skull en svensk industrialist, Carl Bennet reagerade, flyttade hem företaget och åter satte det vardagliga men högproduktiva Rönnskärsverken i Skellefteå i verksamhetens centrum. Förhoppningsvis kom räddningen inte för sent!
På kort tid har debattläget förändrats. Insikterna i globaliseringsparadoxen sprider sig – också i den globala ekonomin gäller att vårda och utveckla verksamheter med lokal förankring, tydliga idéer och, inte minst, goda genomlysningsmöjligheter. I New York Times hävdar den kände nationalekonomen Paul Krugman
envetet att kraschen för det spekulativa Enron-bygget, senare åtföljt av konkursen för det lika spekulativa telekombolaget ”Global Crossings”, är viktigare händelser för den amerikanska ekonomin än 11 september. Högtflygande fusioner
och globaldrömmar har punkterats till förmån för en ny realism.
14
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.24
Sida 15
GLOBALISERINGSPARADOXEN
Insikterna sammanfattas av Dagens Industris huvudledare 02-03-04:
”Många av de fusioner och företagsförvärv som gjordes under det senare
1990-talet var illa genomtänkta och ytterst motiverade av önskan att ge kapi talmarknaden intryck av ständig tillväxt. En väldig kader av internationella
konsulter serverade ständigt nya förslag till världens storföretagsledningar
främst för att själva tjäna pengar. Eftersom betalningsmedlet var aktier, utom
till rådgivarna, kunde kommersen nå förut oanade höjder… Så kom samman brottet på världens börser och därefter Enron-kraschen. Festen är nu slut. Nyss
var det viktigt att göra storaffärer och charma analytiker på finansmarknader na, nu gäller det främst att få ordning på den uppkomna oredan och få folk att
börja arbeta strukturerat igen. Det blir en företagsvärld med färre rubriker,
färre sensationer och färre superhjältar. Men det blir mer uträttat i själva verk ligheten.”
Återupptäckten av den lokala
förankringens betydelse
År 2000 publicerade tidskriften Affärsvärlden en genomgång av den regionala
tillväxten i Sverige 1990–1998 mätt som lönesummans utveckling i olika
arbetsmarknadsregioner. Den överraskande förstaplaceringen i den långa
tabellen intogs inte av någon universitets- eller storstadsregion, utan av den
småländska småföretagarregionen kring Gnosjö. Enligt de konventionella föreställningarna om det ”globala kunskapssamhällets” framväxt var detta något
som inte skulle kunna hända: ”På 1980-talet var det inte många som trodde att
Gnosjö och grannkommunerna Gislaved, Vaggeryd och Värnamo (GGVVområdet) skulle bli 1990-talets vinnare. Området ansågs ha en svår tid framför sig. För enkla produkter, för låg utbildning, för dålig infrastruktur, sades
det. Det var K-samhället som gällde, där K stod för kunskap, kompetens, kultur, kreativitet och kommunikation….” I Danmark visade den ”lågteknologiska” och arbetsintensiva Ringköbing-regionen i södra Jylland samma envisa
växtkraft och uthålliga entreprenörskap, på tvärs mot etablerade föreställningar om höglöneekonomiernas postindustriella framtid.
Gnosjös och Ringköbings dementier av dödförklaringarna i en period när ITeuforin låg på topp blev en påminnelse om den lokala dynamikens och den
industriella mångfaldens betydelse. Deras beständiga framgångar har bidragit
till att ifrågasätta de förenklade globaliseringsvisionerna. Samtidigt visar det
sig också i ”kunskapssamhällets” mest forskningsintensiva näringsgrenar, såsom bioteknologi och läkemedelsindustri, att fusionerade storföretag är en
föga fruktsam miljö. I stället är det små universitetsknutna avknopppningsföretag, inbegripna i intensiva lokala nätverk och samarbeten, som står för förnyelse och framgångsrik tidig forskning, i Boston såväl som i Uppsala.
15
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.24
Sida 16
GLOBALISERINGSPARADOXEN
Föreställningen att globala företag genom sina resurser och ”globala nätverk”
skulle ha en särskilt god förmåga att stödja forskning och utveckling har visat
sig brista i verklighetskontakt. ”Globala FoU-projekt”, där verksamheter i
flera länder skall samarbeta innebär i realiteten en ständig dragkamp mellan
nationella enheter med dolda dagordningar, där ofta deltagarna från en ort är
mer intresserade av att gynna sin egen avdelning än att stödja en projektledare i ett annat land och tvärtom. Banbrytande innovationer utvecklas av små
täta grupper ledda av eldsjälar med intensiv lokal förankring och starka lokala partnerskap, men med en internationell marknad i sikte. Såväl i låg- som
högteknologiska branscher har sålunda regionalt förankrade kluster visat sig
ha en anmärkningsvärd betydelse. Denna lokalt bundna förmåga i den globala friktionslöshetens tidevar v, ”the puzzle of sticky places in a slippery space”
(Ann Markusen) är speciellt viktig för entreprenörskap och en livskraftig småföretagsutveckling.
Med kluster menar vi en geografiskt förtätad grupp av företag inom ett specifikt område, som är länkade på olika sätt genom likartade eller kompletterande behov. De inbegriper ofta företag högre upp och längre ned i värdekedjan,
material- och komponentleverantörer såväl som kunder eller marknadskanaler,
verktygs- eller systemspecialister, konsulter och professionell service, offentliga
och andra institutioner som erbjuder specialiserad grund- och vidareutbildning, informationsspridning och teknologibevakning. Genom att de kombinerar tillverkare och tjänsteleverantörer, offentliga och privata organisationer
överskrider kluster konventionell industristatistik. Klusterstudier kräver därför
noggranna undersökningar av vilka företag och institutioner som faktiskt
interagerar och på vilka sätt. Intensiteten i länkarna, från ”råmaterial” till färdig produkt, och i de horisontella samspelen i till exempel produktutveckling,
samt förmågan att utnyttja dessa styrkor för att skapa internationella positioner är en avgörande aspekt i utvecklingen av ett regionalt baserat kluster. Vissa
kan vara rumsligt starkt förtätade, till exempel möbelindustriklustret i Tibro.
För andra typer av kluster, där standarder och komplexa system spelar en
avgörande roll, kan den regionala dimensionen ha en annan skala. Sverige –
Finland kan sägas utgöra ett internationellt framstående bi-nationellt telekomkluster, vilket också märks i den intensiva handeln mellan länderna inom
denna industrigren. Inom detta mer storskaliga kluster återfinns sedan ett antal
lokala förtätningar eller agglomerationer (”hot spots”), från finländska
Uleåborg (Oulu), över Esboo och Kista till Karlskrona Telecom City.
16
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.24
Sida 17
GLOBALISERINGSPARADOXEN
Lokal och regional dynamik i globaliseringens tidevarv
Syftet med denna skrift är trefaldigt:
• För det första söker vi sammanfatta och kritiskt värdera några aktuella
svenska bidrag till diskussionen om kluster och entreprenörskap. Speciellt
skärskådar vi föreställningar om kluster som högteknologiska företeelser
beroende av att attrahera internationella ”nyckelpersoner”.
• För det andra exemplifierar vi diskussionen om klusterdynamik med några
kända och mindre kända regionala kluster. Poängen är att visa mångfalden,
men också att peka på vissa gemensamma mönster. Starka regionala kluster
kan finnas på hela den industriella skalan, från lågteknologi över mellanteknologi till högteknologi.
• Slutligen diskuteras en ”dagordning för klistriga kluster” i sex punkter.
Kluster eller blomstrande regioner kan inte regisseras eller planeras fram.
Icke desto mindre kan utvecklingen understödjas och stimuleras, likväl som
den kan bromsas och blockeras. En viss typ av företagsmässigt och politiskt
handlande stödjer klusterutveckling, en annan typ försvårar eller förstör en
möjlig dynamik. Forskningen har svårt att visa effekter av enskilda åtgärder eller satsningar, till exempel på en ny högskola. Gynnsam klusterutveckling förutsätter en kombination av faktorer, åtgärder och händelser, en
del påverkbara, andra inte. Dagordning för klistriga kluster kräver vägval
på många områden, och av ett antal olika aktörer och intressenter: pensionskapitalförvaltare, företagsledare, universitet och högskoleforskare,
statliga, regionala och kommunala näringslivsorgan, samt lokala fackliga
och näringslivsorganisationer.
Skriftens titel är en försvenskning av ekonomgeografen Ann Markusens fyndiga formulering ”Sticky places in slippery space”, där ”stickiness”, klibbighet,
står både för förmåga att behålla och dra till sig resurser. Andra forskare inom
ekonomisk geografi och regional utveckling som inspirerat framställningen är
AnnaLee Saxenian, Michael Storper, Staffan Larsson, Anders Malmberg och
Janevert Nilsson. Inom företagsekonomi är Michael Porter en given referenspunkt, inom nationalekonomin Paul Krugman, som i sin tur inspirerats av en
100 år tidigare tänkare, Alfred Marshall. Regional dynamik är ett tvärvetenskapligt forskningsområde, och till förståelsen av den betydelsefulla italienska
utvecklingen, som också figurerar i denna skrift, har statsvetare som Robert
Putnam bidragit. I ett avslutande avsnitt anger vi den litteratur som våra resonemang bygger på eller som mest kraftfullt har behandlat globaliseringsparadoxen. Här listas också våra egna bidrag till denna debatt, såsom skriften
”Från Italien till Gnosjö” (1998), artikeln i Ekonomisk Debatt ”Den globali-
17
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.24
Sida 18
GLOBALISERINGSPARADOXEN
serade ekonomins regionala paradox” (1999) samt boken ”Faktor X” (2002).
Läsare kommer i skildringen av Silicon Valley, Bologna och Gnosjö känna igen
analyser från dessa skrifter, vilka här utvecklas inom ramen för en bredare
klusterdynamisk ansats.
Nationalekonomernas halvhjärtade
geografiska vändning
Under lång tid har den dominerande riktningen inom nationalekonomin förespråkat villkorslös global anpassning. Enligt detta synsätt måste ett litet land
som vill värna konkurrenskraft och välstånd avreglera arbetsrätten, sänka
skatterna och underordna forskning och högre utbildning ekonomisk nyttorationalitet. Marknadens logik måste få breda ut sig på demokratins bekostnad: ”Politiken skapar samhällsekonomisk ineffektivitet och missriktad inkomstomfördelning och tjänar inte det så kallade allmänna intresset”, menar till
exempel SNS-ekonomen Birgitta Swedenborg. Enligt regionalekonomiska forskare som Michael Storper utmärks dessa recept av en blindhet för vad som
skapar särpräglade regionala tillväxtförmågor, vilka spelar en allt viktigare roll
också i välutvecklade ekonomier, såsom den amerikanska. Till slut har
dock det växande regionalekonomiska intresset satt avtryck också bland svenska nationalekonomer och år 2001 publicerade ”Ekonomirådet” rapporten
kluster.se – Sverige i den nya ekonomiska geografin. Denna skrift innehåller
viktiga iakttagelser och dess diskussion av företagsstrategier är präglad av globaliseringsparadoxen. Det uttrycks i tanken att den nya ekonomin kräver både
lokaliserings- och globaliseringsstrategier. Globala marknader, menar författarna, fungerar bra för standardiserade komponenter och produkter, och här
är det naturligt att sträva efter globala skalfördelar. Detta måste kombineras
med en ”lokaliseringsstrategi” för att företagen skall lyckas med sina innovations- och utvecklingsprocesser: ”När det fysiska kapitalet rör sig med lätthet
över världen uppvisar humankapitalet vissa trögheter och det sociala kapitalet
bestående av länkade företag och individer i täta och historiskt förankrade nätverk och kulturella mönster rör sig inte alls… Fördelarna med lokala system
där aktörer träffas regelbundet, både planerat men kanske ännu viktigare
genom oplanerade ”slumpmässiga” möten är att man lättare kan hantera osäkerheten kring nya idéer i förtroendefulla relationer. Vidare underlättas sökandet efter lösningar via ”trial and error” genom täta kontakter. Närheten och
intensiteten i kontakterna ökar också möjligheterna till flexibel specialisering
och snabba omställningar.” (sid 154).
Det finns en omfattande managementlitteratur på temat globala innovationsprocesser, som bygger på idéer om ”transfer of best practices mellan dotterbolag och global kombination av kompetenser” inom multinationella företag.
18
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.24
Sida 19
GLOBALISERINGSPARADOXEN
Men, betonar författarna, ”det nämns sällan vilka kostnader det medför att
driva internationella innovationsprojekt eller de förseningar som förknippas
med produktutveckling i globala team”. Slutsatsen är att internationellt verksamma företag bör sträva efter en ”diagonalstrategi” som kombinerar sökandet efter skalfördelar på världsmarknaden, med förankring i lokala kluster för
det löpande innovationsarbetet: ”Om man inte lätt kan flytta drar vi slutsatsen
att det är av yttersta vikt för de multinationella företagen att de värnar om sina
hemmabaser /och/ själv bidrar till klustrets utveckling”. Denna Porter-inspirerade tanke att företag i sitt eget välförstådda intresse behöver investera i
gemensamma lokala nyttigheter vilka också konkurrenter kan dra nytta av
återkommer vi till i avsnittet Dagordning för klistriga kluster.
Men nationalekonomins ”geografiska vändning” såsom den uttrycks i skriften
”kluster.se” är ännu ofullgången. När konkreta svenska kluster diskuteras är
fokus ensidigt på IT och Stockholm–Kista. Gång på gång återkommer man till
Hollywood med dess speciella dragningskraft som ett internationellt föregångskluster. Film utgör emellertid en speciell typ av industri, där konkurrensen tenderar få karaktär av nollsummespel, det vill säga en geografisk nods attraktionskraft sker på bekostnad av andra noders utarmning. Så är det inte inom
andra industriella branscher, vare sig det handlar om bioteknik, möbler eller
havskryssare. Bioteknisk klusterdynamik i ett land kan stimulera en liknande
dynamik i ett annat land utan att de behöver konkurrera om samma resurser
eller marknadssegment, eftersom utrymmet för nya terapier och preparat saknar gränser. Hallberg-Rassy-varvet i Orusts västsvenska yachtkluster kan
knyta internationella topp-designers till sin båttillverkning utan att detta behöver skada finska yacht-tillverkare i Jakobstad, som kan nyttja precis samma
designer, vilka utför sin verksamhet i en helt annan del av världen.
Nationalekonomernas Hollywood-komplex leder dem till att överdriva betydelsen av så kallade nyckelpersoner och den inverkan deras rörlighet har för
kluster i allmänhet: ”Företagare och högkompetenta löntagare är nyckelfaktorer för den framtida tillväxten men de är idag också synnerligen internationellt
rörliga produktionsfaktorer… Om bara ett fåtal ledande stjärnor inom entreprenörskap, företagsledning, forskning och utveckling lämnar landet kan en
framtida tillväxtpotential tillfogas svår skada.” Detta leder ”Ekonomirådet”
till den överraskningsfria slutsatsen att ”skattefrågan är avgörande” för
Sveriges förmåga att bygga konkurrenskraftiga kluster, och man föreslår en
lång rad sänkningar, av ägarbeskattning, av optioner och vinstandelar, och så
vidare (sid 24–25). Har nationalekonomer som diskuterar ekonomisk politik
någonsin landat i några andra slutsatser än att skatterna bör sänkas? En stilla
fråga i detta sammanhang: Vilka är egentligen dessa oersättliga ”superhjältar”
19
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.24
Sida 20
GLOBALISERINGSPARADOXEN
bland företagsledarna – Göran Lindahl, Pehr G Gyllenhammar, Percy
Barnevik? En annan och viktigare invändning är att en storsatsning på internationellt rörliga stjärnor knappast bidrar till utvecklingen av det sociala kapitalet.
Ett ytterligare problem i Hollywood-modellen är att den inte fångar villkoren
för kreativt skapande, med dess beroende av lokala rötter och meningsfullt personligt sammanhang. I den populära managementkulturen, som verkar ha
smittat den nationalekonomiska teoribildningen, överskattas de enskilda
”stjärnornas” och då särskilt företagsledarnas bidrag, medan de många medarbetarnas insatser underskattas. Likaså underskattas den betydelse kontext
och förankring, nätverk och socialt kapital, har också för de mest framgångsrika innovatörerna. ”Ekonomirådets” fokus på högteknologiska IT-kluster ligger i linje med 1980-talets föreställning om ett framtida K-samhälle, utan
utrymme för arbetskraft med bristfällig formell utbildning och branscher med
lågteknologisk framtoning. Denna ensidiga inriktning förstärker ekonomins
sårbarhet. Den avreglerade telekomindustrin visade en fantastisk tillväxt under
några år i slutet på 1990-talet, men dök sedan lika brant. Turbulensen i telekom kontrasterar mot den anmärkningsvärda motståndskraften i den ”lågteknologiska” möbel- och inredningsindustrin, som växer stadigt i takt med att
hushållen spenderar en ökande del av sina inkomster på estetik, formgivning
och komfort. En robust regional utvecklingsstrategi kräver en mångsidig
ansats.
Betydelsen av en differentierad kluster-ansats
I NUTEK-skriften ”Regionala Vinnarkluster” betonas klusterdynamikens möjligheter i de mest skiftande typer av branscher, från biltestklustret i Arjeplog –
Arvidsjaur, Rockcity i Hultsfred, Aluminiumriket i Småland – Blekinge och
bioteknikklustret i Umeå. Skriften uttrycker en anmärkningsvärd förskjutning
i svensk regionalpolitisk orientering. Under rationaliseringens decennier efter
kriget handlade regional ekonomisk utveckling i Sverige om att med olika statliga subventioner, frisläppta investeringsmedel, lokaliseringsbidrag med mera
få storföretagen att flytta ut produktion från de överhettade storstadsregionerna Göteborg och Stockholm. Det blev en Volvo-fabrik till Kalmar, en Ericssonfabrik till Olofström, Volvohytter till Umeå, en Ericsson-filial i Söderhamn.
Denna process pågick ända in i mitten på 1980-talet med Volvo Uddevalla som
det sista stora inslaget. Sedan följde en tids vakum då det bara gällde att smörja marknadens hjul. Med 1990-talets omflyttningar och ojämna utveckling har
den regionala frågan kommit tillbaka på dagordningen, men med en annan
ansats, där regional mobilisering, tillväxtavtal och de senaste åren, klusterperspektivet blivit allt viktigare.
20
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.24
Sida 21
GLOBALISERINGSPARADOXEN
Behovet av mångfald och olikartade regionala vägar till tillväxt och expansion
illustreras i Janevert Nilssons studie Blomstrande näringsliv. Här analyseras
fyra huvudtyper av regioner: Problem och pånyttfödelse i storskaliga industriella tillverkningsregioner såsom Limburg i Holland; uthållig expansionskraft i
småskaliga företagarregioner (industriella distrikt) med exempel från Ringköbing på Jylland; motståndskraft i diversifierade storstadsregioner, med
exempel från bland annat Boston; samt dynamiken i lärande regioner, med
exempel från urbaniserade landsbygdsregioner såsom East Anglia och North
Carolina (Research Triangle). Janevert Nilsson betonar vikten av de lokala traditionerna och det lokala handlandets villkor och självförståelse, och därmed
den historiskt framvuxna regionala kulturens styrka, men också att sådana traditioner på ett överraskande sätt kan brytas. Det är såväl den tidigare jordbrukspräglade dalen söder om San Francisco som det förut militärt och tungt
industriellt präglade östra Blekinge exempel på.
Den rika förekomsten av regionala kluster inom ett stort antal olika produktområden är ett slående drag i den norditalienska regionala utvecklingen. Enbart i de nordöstra regionerna Veneto och Emilia Romagna finns till exempel
förtätade kluster i juvelerarindustrin i Vicenza (740 företag), pjäxor och sportskor i Montebelluna (600 företag), skobearbetningsmaskiner i Vigevano (300
tillverkare), läderbearbetning i Arzignano (500 företag), det finns 600 företag
i glasögonbranschen i Belluno, 1 800 företag i Basso Veronenes stilmöbelkluster, 1 000 företag i Pesaro-Riminis kluster för enklare möbler, 200 företag inom
Parmas skink- och charkindustri, samt minst 40 tillverkare av förpackningsmaskiner i Bologna-området.
En diversifierad och mångsidig ansats är viktig av flera skäl. Sverige har åtnjutit en god ekonomisk utveckling sedan 1990-talets mitt. Arbetslösheten har
sjunkit kraftigt samtidigt som sysselsättningen har stigit. Men detta är ett riksgenomsnitt. De regionala skillnaderna i företagande och sysselsättning är stora.
I många kommuner har höga arbetslöshetstal och låga sysselsättningsnivåer
bitit sig fast. Inte oväntat har flera av kommunerna med hög öppen arbetslöshet också en hög andel i arbetsmarknadsåtgärder, många i handikappåtgärder
och en stor andel är förtidspensionerade. I själva verket är det bara ett län som
har lyckats nå upp till samma sysselsättningsnivå som i slutet av 1980-talet,
Stockholms län. Även inom Stockholmsregionen är utvecklingen påtagligt
ojämn. Stark tillväxt, hög sysselsättning och goda inkomster i vissa kommuner
och kommundelar kontrasterar mot stagnationen i andra. Delar av Stockholmsområdet uppvisar liknande problem som Norrlands inland: permanent
hög arbetslöshet, få högskolestuderande och bristande entreprenörs- och sysselsättningstillväxt. Affärsvärldens genomgång av lönesummans förändringar
21
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.24
Sida 22
GLOBALISERINGSPARADOXEN
1990–98 visade en kraftig tillväxt i de östra och nordöstra kommunerna, men
i ett antal kommuner, bland annat Huddinge, Haninge, Botkyrka och Södertälje sjönk inkomsten per invånare. Även om en högskola har etablerats på
Södertörn och såväl Karolinska Institutet som KTH är representerade i den
angränsande forskningsparken är svårigheterna att skapa en självgående
utvecklingsspiral på Södertörn i Stockholm betydande. Fokus enbart på högteknologiska kluster är ingen lösning, även om en bio- och medicinteknisk
företagsförtätning runt Huddinge sjukhus också är ett viktigt inslag i en mer
balanserad stockholmsregional utveckling.
Enligt den ekonomisk-geografiska forskning som vägleds av produktcykelteorier och indelning av industrin i forskningsintensiv, kunskapsintensiv, kapitalintensiv och arbetsinsiv sektor finns stöd för att regional förankring och dynamik har betydelse för ungefär hälften av det svenska näringslivet. Företrädesvis
gäller det de expanderande, forskningsintensiva respektive de ”stagnerande”
arbetsintensiva sektorerna. Det är rimligt att anta att den regionala livskraften
inte är lika viktig för alla industrigrenar. Men den här indelningen i grova sektorer är ändå problematisk. Den bortser från att mogna produkter kan ”återuppfinnas” och finna förnyad tillväxt, och den fångar inte den omfattande
kunskapsutvecklingen och kunskapslänkarna i dynamiska distrikt.
Huvuddelen av de norditalienska industridistrikten skulle till exempel med den
här terminologin räknas till arbetsintensiv sektor. Det gäller livsmedel-, sko-,
läder- och konfektionsindustri, såväl som kakeltillverkning och träförädling.
Emellertid har Norditalien inga komparativa fördelar vad gäller lönekostnader.
En annan analysdimension, ”produktdifferentiering”, visar en stark specialisering på kvalitetsprodukter. Detta indikerar att de ”arbetsintensiva” italienska
distrikten i realiteten bör förstås som kunskapsintensiva. Det handlar om en
generisk kompetens inom området ”mode” som innefattar både estetik, design
och marknadskunnande. Det handlar om materialkunnande och det handlar
om företagsmässig organisation som ger flexibilitet och kundanpassningsförmåga. Inget av detta fångas av en analys som utgår från andelen teknikerbefattningar, vilket är definitionen av ”kunskapsintensiv sektor”. Ett annat problem i denna sektorindelning är att varje industri studeras för sig, utan kopplingar till relaterade verksamheter. Det som utmärker dynamiska regioner är
emellertid kopplingarna mellan till exempel specialister på insatsvaror, maskinproducenter och slutprodukttillverkare. För att förstå sådana regioners konkurrenskraft krävs därför en analys på klusternivå. Formellt ”arbetsintensiva
sektorer” kan då visa sig ingå i system med en totalt sett betydande kunskapsintensitet, även såsom denna formellt mätes.
22
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.24
Sida 23
GLOBALISERINGSPARADOXEN
Från kostnadsminimering till innovationer
och kollektivt lärande
Ekonomisk teori har traditionellt utgått från att verksamheters lokalisering
styrs av kostnadsminimering. Det handlar om att finna de orter där de totala
produktionskostnaderna inklusive transporter kan minimeras. En annan syn
på geografisk lokalisering, där innovationsförmågan och lärandet står i centrum, växer nu fram. Här betonas bland annat att innovationer uppstår i samspel, att närhet och täthet är viktigt, samt att lokala kunskaper är viktigare än
råvaror. Med denna förändrade syn på geografisk lokalisering har också följt
en förändrad syn på innovationsprocesser.
Traditionella teorier om innovationsprocesser har betonat planerade, målinriktade aktiviteter i en linjär utvecklingskedja från forskning till färdig produkt. I denna linjära modell har grundforskning och teknikspridning tydligt
avgränsade och framträdande roller. Utgångspunkten är att banbrytande idéer
och kunskaper uppstår i grundforskningen. Därefter förs de över till tillämpad
forskning och branschforskningsinstitut. Sedan kanaliseras tillämpbara resultat vidare till laboratorier och utvecklingsavdelningar i företrädesvis de stora
företagen. Från utvecklingskontoren lämnas sedan prototyper över till produktionsavdelningarna i företagen. Denna linjära modell som länge utgjorde
mall för samverkan mellan forskningen och de stora företagen i Sverige, har
under senare decennier kritiserats kraftigt, även om den ofta återkommer i
forskningspolitiska sammanhang. Kritikerna har ifrågasatt om nya produkter
och affärsidéer verkligen framskrider i en sådan sekventiell ordning. Och det
finns otaliga vittnesmål om hur de mest avancerade svenska produkterna, som
Astras Losec och Ericssons mobiltelesystem, togs fram i närmast kaotiska nätverkskonstellationer. Grunden för framgången låg många gånger i överraskande möten och relationsbyggen. Sällan går det att uppifrån styra och kontrollera innovationsprocesserna som skall ge nya produkter. Trots att Ericssons konstruktörer höll på att göra företaget världsledande på mobiltelesystem försökte företagsledningen samtidigt styra företaget mot konceptet "det papperslösa
kontoret"!
I stället har idén om innovationssystem fått en framträdande roll i föreställningar om hur innovationer går till. Förespråkarna för detta synsätt har starkt
kritiserat den linjära modellen. Inte ens nya modeller av mogna produkter,
bilar till exempel, verkar kunna kommenderas fram i linjära orderkedjor.
Tvärtom är sidospåren många. I stället för att arbeta linjärt gäller det att kunna
arbeta parallellt, i många sidoprocesser, vid produktframtagningar och i innovativa nyskapelser. Förespråkarna för innovationssystem menar att nya produkter och tjänster snarare är resultatet av ett interaktivt verkande system än
23
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.24
Sida 24
GLOBALISERINGSPARADOXEN
av en linjär kedja. Utveckling av nya produkter och processer kännetecknas av
korsvisa återkopplingar och gemensamma åtaganden mellan olika företag och
aktörer, konsulter och forskningsinstitutioner. Ett nytt statligt verk har skapats
i Sverige, Vinnova, utifrån föreställningen att det finns lokala, regionala och
nationella innovationssystem att stödja.
Även föreställningen om innovationssystem har dock ifrågasatts. Det är inte
bilden av de korsvisa återkopplingarna och parallella processerna som har
kritiserats utan föreställningen om ett system. Detta begrepp fångar inte inslagen av slumpmässighet och subjektivitet i de flesta framgångsrika innovationsprocesser. Kritikerna anser att i den framväxande nätverksbaserade kapitalismen spelar relationer, samarbete och experimentella sökprocesser allt
större roll för utvecklingen av nya produkter och tjänster. Att likna innovationsprocesser vid maskinsystem bortser från relationsskapandets betydelse. I
kritiken av systemansatsen börjar ett synsätt på innovationer växa fram i vilket den vägledande metaforen är just relationer. Innovationsprocesser kräver
enligt detta synsätt samtal och samordning mellan människor ofta bundna till
en och samma plats, lokalt eller regionalt. Innovationsprocessernas subjekt är
inte abstrakta faktorer och mekanismer utan reflexiva individuella och kollektiva möten och handlingar. Det viktigaste för framgångsrika innovationsprocesser är i detta perspektiv inte att bygga system utan att skapa en mängd
relationer och möten. Den ekonomiska ackumulationens natur beror i detta
perspektiv inte främst av materiella tillgångar och fungerande system utan av
relationella tillgångar. Relationsskapande är till största delen platsbundet.
Därför får det lokala och regionala territoriet en framträdande roll i föreställningen om relationsgrundade innovationsprocesser. Uppsättningen relationer betraktas som den viktigaste territoriella tillgången. Det är en tillgång
som är platsbunden och tar lång tid att utveckla och är svår att imitera.
Kluster, industriella distrikt och dynamiska lokala och regionala miljöer definieras i detta perspektiv som en territoriell uppsättning relationella tillgångar.
Samspel och kunskapsutbyten är viktiga faktorer i dessa sammanhang. Men
också tävlan, rivalitet, jämförelser och konkurrens. Michael Porter har här
betonat den lokala konkurrensens speciella dynamik. Nära konkurrens, inom
samma kulturella och industriella kontext, tenderar att sporra hela organisationen. Medarbetare på olika nivåer i företagen stimuleras att söka förbättringar, jämföra och utbyta erfarenheter, och försöka ligga ett snäpp före
varandra. Personell rörlighet och kontakter gör att produkt- och processlösningar inte går att hemlighålla vilket upprätthåller trycket på ständig uppgradering. Om lokal konkurrens kombineras med internationell orientering får
den en särskild kraft.
24
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.24
Sida 25
GLOBALISERINGSPARADOXEN
Närhetens, specialiseringens och det lokala utbytets fördelar lyftes fram redan
av Alfred Marshall i hans berömda observationer av ”localized industries” på
1880-talet:
”När en bransch sålunda har valt ut en region åt sig kommer den sannolikt att
stanna där länge: så stora är de fördelar som människor i samma kvalificerade
verksamhet har av ett nära grannskap till varandra. Yrkets mysterier blir inte
längre några mysterier utan sprids som funnes de i luften, och barnen lär sig,
många av dem omedvetet. Bra arbete uppskattas efter förtjänst, uppfinningar
och förbättringar i maskiner, i processer och i företagens allmänna organisa tion får sina resultat omedelbart diskuterade: om en man utvecklar en ny idé
tas den upp av andra och kombineras med egna förslag, och så blir den källan
till ytterligare nya idéer… En ekonomisk användning av dyrbara maskiner kan
ibland i mycket hög grad uppnås i ett distrikt i vilket det finns en stor samlad
produktion av samma slag, även om inget individuellt kapital sysselsatt i verk samheten är särskilt stort. Ty underleverantörer som inriktar sig på ett litet seg ment av produktionsprocessen och arbetar åt många av sina grannar, har möj lighet att hålla de mest specialiserade maskiner i konstant arbete…”
Klusterteorier lägger till detta perspektiv betoningen av länkar och komplementaritet, att den samlade styrkan i en regional industriell förtätning (agglomeration) beror av hur företag i olika delar av värdekedjan är relaterade till
varandra och till kompletterande och stödjande industrier och institutioner,
inklusive offentliga. Det gäller till exempel försörjningen med kvalificerad och
specialiserad arbetskraft, forskning och teknikspridning, etablering av gemensamma standards som underlättar samarbete och arbetsfördelning, med mera.
Många av de fördelar Marshall observerade i industriella förtätningar handlar
om externa effekter, det vill säga de uppträder oberoende av enskilda aktörers
målstyrda handlande. Inte minst Porter har i sina senare arbeten tillfogat betydelsen av samarbete och ”lokalt engagemang”, att företagen i de lokala klustren tillsammans investerar i gemensamma nyttigheter, från utbildningsinstitut
till testlaboratorier. Samtidigt betonar han att sådana insatser strider mot det
kortsiktiga företagsekonomiska egenintresset eftersom växande kluster kommer att attrahera konkurrenter, vilket tenderar att öka löneglidning och personalomsättning. För att övervinna dessa hinder kan olika typer av företagssammanslutningar spela en viktig roll, menar Porter, men då krävs att de
utvecklar ”en ny dagordning för lokalt kollektivt handlande” i stället för den
traditionella inriktningen att organisera lobby-kampanjer riktade på den
nationella politiska nivån.
En analys begränsad till ekonomisk rationellt handlande förmår inte förklara
varför företag i ett lokalt förtätat kluster kan kombinera konkurrens med med-
25
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.25
Sida 26
GLOBALISERINGSPARADOXEN
Figur 1
26
Reportage om tyska sensorföretag i tidskriften Automation, 1999.
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.25
Sida 27
GLOBALISERINGSPARADOXEN
vetna insatser för att skapa kollektiva nyttigheter. Geografisk täthet leder inte
automatiskt till samverkan; företag som verkar inom samma industrigren tenderar spontant att misstro varandra. För att marknadens misstroende ska
kunna överskridas spelar tillgången på socialt kapital en avgörande roll. Det
handlar om de normer av ömsesidighet som byggs upp genom täta och upprepade horisontella kontakter och utbyten, kompletterade med sociala sanktioner gentemot dem som bryter mot normerna. I de mest framgångsrika norditalienska regionerna har de politiska och religiösa institutionerna, arbetarrörelsen i Toscana och Emilien, den katolska rörelsen i Venetien, verksamt bidragit till normerna om ömsesidighet och självtillit. Statsvetaren Putnam har visat
att förekomst av socialt kapital mätt som medborgaranda och medborgerlig
aktivitet har betydande bäring på ekonomin: Under 1900-talet har de italienska regioner som varit rikast utrustade med socialt kapital entydigt utvecklats
snabbare än regioner fattiga på medborgaranda och medborgarengagemang.
De horisontella nätverken ”är en oerhört viktig form av socialt kapital. Ju tätare de är i ett samhälle desto troligare är det att dess invånare kan samarbeta till
ömsesidig nytta. Nätverken ökar de potentiella kostnaderna för en avhoppare
i alla enskilda transaktioner... Nätverken förkroppsligar tidigare framgångar i
samverkan, som kan tjäna som mall för kommande samverkan.”
Betydelsen av samverkan för att skapa gemensamma mervärden också för
knivskarpt konkurrerande företag belyses i rutan om de tyska sensorföretag
nedan. Exemplet är taget från ett reportage i tidskriften ”Automation…” som
inspirerades av rapporter från Gnosjö och Norditaliens industriella distrikt
1999.
Spekulation eller skapande? Två typer
av entreprenörskap
Entreprenörskap och nyföretagande är intimt förknippade med utvecklingen i
regionala kluster, både hög- och lågteknologiska. Ofta är de enskilda företagen
i Gnosjö eller Silicon Valley inte mer flexibla än mindre företag på andra orter.
Genom ett flöde av nyföretagande kan ändå dessa regioner kontinuerligt förnya och anpassa sig. Samtidigt stimulerar och underlättar regionala kluster
nyföretagande och drar till sig entreprenörer från andra regioner. En viktig
fråga är vad som driver dessa entreprenörer och på vilket sätt deras motiv
påverkar utfallet.
Enligt dominerande ekonomiska teorier är entreprenören en ”economic man”
som drivs av ekonomiska incitament – drömmen om att bli rik. En företrädare för detta perspektiv är nationalekonomen Stefan Fölster, chefsekonom på
Svenskt Närlingsliv, som i sin tidigare forskning starkt har argumenterat för att
27
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.25
Sida 28
GLOBALISERINGSPARADOXEN
entreprenörskap kräver morötter i form av skattefritt riskkapital och avskaffad arbetsrätt. I hans perspektiv är riskkapitalister den yttersta essensen av incitamentdrivet entreprenörskap. Riskkapitalisten hugger i likhet med gäddan
varhelst det finns en lockande affärsmöjlighet men är till skillnad från gäddan
globalt rörlig. Fölster menar att tillgången på obeskattat riskkapital utgjort
motorn i den senaste svenska tillväxten. Globaliseringen skapar skattefria
zoner för olika bolagskonstruktioner. Härifrån kan det tillväxtskapande riskkapitalet kanaliseras till snabbväxande företag, främst i den nya ekonomin, i
länder som Sverige: ”Men viktigare är kanske att det har blivit lättare att flyt ta ut personliga tillgångar, men ändå fortsätta att verka som företagare i
Sverige. Det gäller dels enskilda riskkapitalinvesterare som Kjell Spångberg,
som bor i Kalifornien men flitigt investerar i svenska IT-bolag och rentav flyt tar sitt investmentbolag tillbaka till Sverige. Men det gäller även ett stort antal
småsparare.”
Just Kjell Spångberg förkroppsligar riskkapitalets globala glidardröm med en
nolltaxerad förmögenhet av oklart ursprung placerad på Cayman Island. Efter
en serie IT-klipp i slutet på 1990-talet nådde han stjärnstatus som han utnyttjade för att snabbt dra in en miljard från olika institutioner till bolaget
Emerging Technologies med bland andra förre finansministern (s) Erik Åsbrink
i styrelsen. Här placerade Spångberg sina egna riskfyllda placeringar. Inom
kort var de alla så gott som värdelösa. Efter internet-feberns sammanbrott
framstod de nya riskkapitalisterna och entreprenörerna varken som produktiva eller entreprenöriella. Det handlade inte främst om bristande förmåga att
bygga företag. Problemet var att de inte ens var intresserade. Deras bärande
tanke bestod i att snabbt lansera en idé, marknadsföra den hårt, få en börsnotering och sälja eller ”casha in”. Detta framhölls i en genomgång i Veckans
Affärer (nr 35, 2000): ”Många siktar på att göra sin exit så fort som möjligt,
deras mål är enbart att sälja vidare till nästa investerare. De som tänker så sat sar efter hur de tror att andra investerare tänker. Då förstärks alla möjliga tren der och svängningar på hightech-marknaden”. De av Fölster beundrade riskkapitalgäddorna var pyramidspelare.
Enligt nationalekonomiska trosföreställningar utmärks privatfinansierade
investeringar av kostnadsmedvetenhet och omsorgsfulla bedömningar till skillnad från offentligt understödda satsningar. Internet-feberns riskkapitalister
visar att det inte alls behöver vara så. När bubblan brustit hade miljarder förbrukats och mycket lite bestående fanns kvar. I den mån det hade funnits
någon substans i dotcom-företagen förstördes den av riskkapitalisternas strävan efter snabba klipp. Denna strävan kortslöt möjligheterna till lärande.
Satsningarna på e-handelsföretagen, från Boxman till Boo.com, styrdes av
28
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.25
Sida 29
GLOBALISERINGSPARADOXEN
föreställningen att det globala är allt, det lokala är intet. Verksamhetskunnande och traderade erfarenheter är ointressanta. Riskkapital, ”gäddan som
hugger”, fick ersätta stegvist lärande. Från idé skulle e-handelsföretagen gå
direkt till ”global närvaro”. Med obegränsad tillgång på kapital skulle de
kunna hoppa över alla mellanled. Men därigenom hoppade de också över de
nödvändiga lärprocesserna. I december 1997 hade Boxman med stor möda
dragit igång sin lansering i Sverige. Rutiner var inte prövade och skarpa test,
till exempel att möta en anstormning av användare och hemsidebesökare, hade
inte gjorts. Men redan en månad senare, i januari 1998 var företagets ledande
riskkapitalist Kjell Spångberg ”förbannad” för att Boxman inte var lanserat i
Europa. Här var det “Funky Business” som gällde!
Enligt marknadsideologisk ortodoxi utmärks privatfinansierade kapitalinvesteringar av större mångfald och spridning än de bespottade näringspolitiska försöken att ”plocka vinnare”. Den senaste riskkapitalboomen jävar denna myt.
Om det var något som utmärkte riskkapitalisterna så var det flockmentalitet
och grupptänkande. Nykläckta internetidéer gödslades ihjäl medan det var
nästan omöjligt att uppbringa riskkapital för företagsidéer baserade på förädling av mekanisk teknologi. En aktuell forskningsuppgift vore att över en tidsperiod jämföra de privata riskkapitalsatsningarna med de offentliga insatser
som har förmedlats av ALMI, STU och NUTEK med avseende på kostnadseffektivitet och långsiktig produktiv betydelse. Det skulle inte överraska om
åtminstone de STU- och NUTEK-förmedlade instanserna givit större värde per
investerad krona än riskkapitalisternas. Det ger i så fall argument för vikten av
bibehållna offentliga insatser i tidiga faser av teknik- och företagsutveckling, en
viktig fråga som vi återkommer till i Dagordning för klistriga kluster.
Samma grundmönster som i internetbubblan återkommer när amerikanska
Enron kraschade 2001. Detta företag var under flera år ett av USAs mest
beundrade och hyllades så sent som våren 2001 som ett sant ”entreprenöriellt”
företag. Vid kraschen visade det sig återigen handla om av företagsledningen
uppblåsta börskurser utan substans, insider-affärer för att casha in, ”kreativ
bokföring” samt 692 bolag registrerade på Cayman Island, och hundratals
andra dotterbolag på Aruba, Barbados, Bermuda, Trinidad och Tobago, allt
för att undgå insyn och skatt. Liksom i den svenska internetbubblan sammanföll omoral med usel affärsekonomi, för alla utom för ledningspersonalen. I
båda fallen bidrog skattefifflet till slöseri och allmänt undermålig företagsetik,
det vill säga raka motsatsen mot vad Fölster hävdar.
Det spekulativa entreprenörskapet är emellertid bara en form av entreprenörskap. En helt annan typ är det organiska entreprenörskapet, där den främsta
29
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.25
Sida 30
GLOBALISERINGSPARADOXEN
drivkraften är att utveckla en verksamhet, som ger personlig tillfredsställelse,
social uppskattning och status i närmiljön. Rikedom och personlig ekonomisk
framgång är snarast en bieffekt. Studier av täta regionala ekonomier och kluster visar att för deras utveckling och förnyelse spelar sådant organiskt entreprenörskap en nyckelroll. Det utvecklas särskilt gynnsamt i miljöer som är
både socialt stödjande, krävande och kontrollerande. Grunden för organiskt
entreprenörskap handlar sålunda mer om socialt kapital än skattefritt. Förutsättningarna för sådant entreprenörskap återfinns i omgivningen. Om människor tror att omgivningen kommer att fungera stödjande, kommer de att välja
att utveckla verksamheter, skapa företag och låta dem växa. Inom den ekonomiskt sociologiska forskningen brukar detta benämnas som "economy of
trust" – samhällets och omgivningens förmåga att skapa förtroende, tillit och
ömsesidighet. Om organiskt entreprenörskap skall stimuleras handlar det mer
om att påverka sociala än finansiella faktorer. Denna entreprenöriella miljö
utkristalliseras i det utvecklingsstöd, de relationer och de förtroendeförhållanden som omger människorna och företagen. Det är därför ingen slump att
förment lågteknologiska regioner som Gnosjö och danska Ringköbing haft
långa perioder av hög nyföretagsbildning, trots de enligt konventionell expertis svaga utsikterna för regionens näringar. Företagande innebär alltid en stor
grad av lärande och kan inte, vilket ibland ställs i utsikt, förenklas hur långt
som helst. Kontinuerligt lärande är den mekanism som gör att en entreprenör
trots svårigheter och misslyckanden ändå når framgång. Framgångsrika företagare uppvisar en betydande lärförmåga, inte minst i förmågan att lära av
andra i deras omedelbara närhet. Förtätade kluster gynnar företagandets läroprocess.
I dynamiska regioner finns ofta en blandning av olika slags entreprenörskap.
Speciellt under 90-talets andra hälft fanns i Silicon Valley även ett stort inslag
av spekulationsdrivet entreprenörskap. Samma typ av riskkapitalister som i
Sverige blåste upp nystartade företag för att kunna börsnotera snabbt och
sedan sälja ut. Spekulationsboomen bidrog till regionens baksmälla under
2001–2002.
30
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.25
Sida 31
FYRA DYNAMISKA REG IONER
Fyra dynamiska regioner
För att åskådliggöra våra resonemang följer i detta avsnitt en presentation och
diskussion av fyra regionala kluster: Silicon Valley i norra Kalifornien,
Packaging Valley i norra Italien, GGVV-regionen i västra Småland samt det
framväxande biotekniska klustret i Uppsala. Dessa exempel skiljer sig i många
avseenden, såsom befolkningstäthet, branschspecialisering, historiska rötter
och utsträckning. Det illustrerar en viktig tanke i denna rapport, nämligen
betydelsen av regionala kluster i många olika sammanhang. Det finns emellertid också gemensamma mönster. Inte minst gäller det förutsättningarna för
organiskt entreprenörskap, särskilt då avknoppningsdynamikens betydelse.
Några mer eller mindre ”ursprungliga” företag har spelat en avgörande roll
som plantskolor för nya företag, från vilka avhoppande medarbetare startat
ytterligare nya företag. Dessa förlopp har bidragit både till konkurrens- och
samarbetsmönster, till nätverk och inspirerande mytbildning. Ett annat mer
svårfångat drag är den produktiva friktionen mellan olika typer av energier
som i flera av fallen har bidragit till en kreativ och entreprenöriell atmosfär:
frikyrka och arbetarrörelsetraditioner i Gnosjö, folkrörelsepräglad kommunism och självrådiga företagsledare i Emilia-Romagna, respektlös västkustkultur och flöde av inflyttare till Silicon Valley i Kalifornien. Socialt kapital och
förtroendefulla relationer utvecklas i täta miljöer, som också behöver möta nya
utmaningar och ifrågasättande individer. Företag med flera arbetsställen har i
sig själva möjligheter att geografiskt omorganisera driften, det vill säga att flytta verksamheter mellan kommuner. Detta bör gälla oavsett om företaget är
svenskt eller utlandsägt.
Silicon Valley, högteknologisk dynamik
i en urbaniserad landsbygd
Silicon Valleys uppståndelse har blivit något av en modern skapelseberättelse,
återgiven i olika versioner av ett flertal forskare och författare. Castells framställning fångar slumpens och de oförutsedda händelsernas roll i de inledande
entreprenöriella processerna och inslagen av organiskt entreprenörskap i den
därpå följande utvecklingen: ”Elektronikindustrins osannolika lokalisering till
ett charmfullt, halvt lantligt område i norra Kalifornien kan återföras på 1951
års etablering av Stanford Industrial Park av universitetets visionäre teknologidekanus, Frederick Terman. Han hade personligen stött två av sina forskarstu-
31
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.25
Sida 32
FYRA DYNAMISKA REG IONER
denter, William Hewlett och David Packard, när de grundade en elektronikfirma 1938. Andra världskriget var en gyllene tid för Hewlett Packard och andra
nystartade bolag i elektronikbranschen. Därmed var de naturligt nog de första
hyresgästerna på en ny privilegierad plats där bara företag som av Stanford
bedömdes som innovativa fick åtnjuta en blott symbolisk hyreskostnad. Eftersom industriparken snart fylldes började nya elektronikfirmor slå sig ned
utmed motorväg 101 mot San Francisco. Den avgörande åtgärden var emellertid att Stanford 1956 anställde William Shockley, transistorns uppfinnare.
Och detta skedde slumpartat, även om det avspeglar de etablerade elektronikföretagens oförmåga att fatta mikroelektronikens revolutionerande möjligheter. Shockley hade sökt stöd från stora bolag på östkusten, som RCA och
Raytheon, för att vidareutveckla sin uppfinning till industriell produktion. När
han tillbakavisades accepterade han Stanfords erbjudande, främst därför att
hans mor bodde i Palo Alto, och beslöt att där grunda sitt eget företag,
Shockley Transistors, med stöd från Beckman Instruments. Han rekryterade
åtta mycket begåvade unga ingenjörer, i huvudsak från Bel-llaboratorierna,
som attraherades av möjligheterna att få arbeta tillsammans med honom. De
blev snart besvikna. Även om de fick lära sig den banbrytande elektronikens
elementa av Shockley, stöttes de av hans auktoritära sätt och halsstarrighet
som ledde företaget in i återvändsgränder. Framför allt ville de, tvärtemot hans
beslut, arbeta med kisel som den mest lovande vägen till större integration av
transistorer. Därför övergav de bara efter ett år Shockley vars företag kollapsade och bildade Fairchild Semiconductors.” Fairchild blev säte för den epokgörande uppfinningen av den integrerade kretsen, men den exploaterades inte
där. De briljanta ingenjörerna startade i stället egna företag, främst av dem
Intel. Och deras nya rekryter gjorde efter någon tid samma sak, så att hälften
av USAs 85 största halvledarbolag på ett eller annat sätt kan återföras på
denna biprodukt från Fairchild. I USA fångas organiskt entreprenörskap med
termen ”Fairchildren”, företagande som knoppas av från ett större företag och
stöttas upp av den omgivande miljön!
Oförutsedda händelser gjorde att ett dynamiskt IT-kluster uppstod i Silicon
Valley och Bayregionen i San Francisco. Men det är inte slumpen som håller
igång de entreprenöriella processerna. I början var beställningar från Pentagon
avgörande för utvecklingen. Fram till slutet av 70-talet var det militärindustriella komplexet en motor för Bayregionens utveckling. Det tog lång tid innan
exempelvis relationerna mellan universiteten och företagen blev en självgenererande kraft. AnnaLee Saxenian har visat på betydelsen av det korsbefruktande
relationsskapandet, nätverken och öppenheten i Silicon Valley i sin klassiska
jämförelse med Bostonregionen (”Route 128”) i östra USA. Dessa två regioner
var i början på 1980-talet ledande inom var sin del av dataindustrin: Silicon
32
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.25
Sida 33
FYRA DYNAMISKA REG IONER
Valley inom mikroelektronik, Route 128 inom minidatorer. Både regionerna
förfogade över världsledande universitet, Stanford respektive MIT. Boston hade
varit först med högteknologin, men Silicon Valley var på snabb frammarsch.
Båda regionerna stod nu inför utmaningar med nedskärningar i försvarsbeställningarna. Samtidigt sågs de stora, integrerade japanska elektronikföretagen som
dödliga hot mot den fragmenterade industristrukturen i Kalifornien.
I den följande utvecklingen var det Silicon Valley som lyckades bäst vad gäller
tillväxt, utveckling av nya företag och högteknologisk sysselsättning, i jämförelse både med de japanska utmanarna och det äldre klustret i Bostonområdet.
I början på 90-talet hade Silicon Valley utvecklat så starka dynamiska fördelar
att ledande östkustföretag flyttade över forskning och utveckling dit. Saxenian
visar att dessa skillnader i regional dynamik måste förstås mot bakgrund av en
rad icke-ekonomiska faktorer: den industriella miljöns geografiska täthet, den
regionala ”andan” och nätverken mellan entreprenörerna, företagens inre uppbyggnad och relationer till omvärlden, universitetens förhållningssätt till olika
kategorier av företag, samt bransch- och företagsorganisationernas roll och
inriktning. I Silicon Valley var företagen lokaliserade så tätt att man ”kunde
byta arbetsplats utan att byta parkeringsplats”. Här fanns en nästan aggressiv
individualism och entreprenörinstinkt, men också en gemensam pionjäranda
och gemensamma formativa erfarenheter. Att hoppa av och starta nya företag
sågs som en naturlig del av karriären. Rörligheten mellan företag var intensiv,
men stabiliteten utåt påfallande stark. Informationsutbyte och problemlösning
pågick ständigt mellan företag på alla nivåer, i tekniska arbetsgrupper eller i
olika informella sammanhang – också mellan företag som annars konkurrerade, liksom mellan universitet och entreprenörer. Betydelsen av att så många av
de tidiga företagsgrundarna hade en gemensam historia och gemensamma erfarenheter från Fairchild Semiconductors kan inte överskattas. Trots att de senare var inbegripna i en intensiv konkurrens med varandra såg de sig samtidigt
som ”Fairchildren”, inte sällan med affischer på detta ”släktträd” på sina kontor, och med upparbetade kanaler till varandra.
Under 1990-talet tycks öppenheten och informaliteten ha minskat i den regionala miljön, samtidigt som riskkapitalisterna fått en större roll för utvecklingen bland Silicon Valleys IT-företag. I slutet av 1990-talet blev de spekulativa
inslagen alltmer markanta, tills internetboomen, precis som i Stockholm slutade med en brutal buklandning. De regionala följderna var påtagliga. Arbetslösheten i Santa Clara County i hjärtat av dalen steg från 1.3 procent i december 2000 till 6.1 procent ett drygt år senare och kontorsutnyttjandet föll kraftigt. Historiskt sett har emellertid Silicon Valley utvecklats i cykler drivna av
teknologiska landvinningar. Den avslutande krisen för en cykel lägger grunden
33
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.25
Sida 34
FYRA DYNAMISKA REG IONER
för nästa uppsving. En viktig roll har alltid spelats av den starka inflyttningen
som ursprungligen också attraherades av regionens höga livskvalitet. Trängsel
och trafikproblem har urholkat denna ursprungliga kvalitet. För att klara dessa
utmaningar även i framtiden menar många att regionen också behöver sociala
och regionpolitiska innovationer, inte bara tekniska och kommersiella.
Bologna, medelteknologisk klusterdynamik
kring en medeltidsstad
Medan Silicon Valley kan betecknas som en lärande region, där förhistorien
inte ger några fingervisningar till den senare utvecklingen stammar förpackningsmaskinklustret i Bologna-Modena från en lång tradition av mekanisk
industri, bland annat tillverkning av jordbruksmaskiner för regionens rika
jordbruk. Ur dessa blygsamma rötter har det utvecklats en så internationellt
konkurrenskraftig samling specialister på förpackningsmaskiner att medeltidsstaden Bologna nu kallar sig ”world capital of packaging industry”. Detta har
skett i flera vågor där avknoppningsdynamiken spelat en viktig, men historiskt
mer utsträckt roll än i Silicon Valley. Ur ett fåtal tidiga företag med ACMA i
centrum utvecklades under mellankrigstiden ett antal nya företag när skickliga
arbetare och tekniker bröt upp för att starta egna verksamheter. Under 1960talet och början av 70-talet frambringade dessa företag i sin tur en andra våg
av entreprenörer. På 1980-talet, slutligen framträdde en tredje våg av entreprenörer ur de företag som grundats på 60-talet. De nya företagarna fortsatte
utveckla förpackningsmaskiner men fokuserade nya och speciella nischer.
I centrum av dagens förpackningsmaskinkluster finns några stora och specialiserade företag, som spelar rollen som lokomotiv och globala exportörer. Ett av de
viktigaste företagen är GD, som grundades redan på 1920-talet, men då för att
tillverka motorcyklar. På 1950-talet övergick man till tillverkning av maskiner
för förpackning av cigaretter, och detta fokus har man behållit. GD är idag världens ledande leverantör av automatiska tillverknings- och förpackningslinjer åt
cigarettindustrin. Antalet anställda var 2 500 år 1998, varav 75 procent i Italien,
en hög siffra om man betänker att GD exporterar 98 procent av sin produktion.
Endast en mindre del av de komplexa förpackningsmaskinerna tillverkas inom
GD, ca 600 underleverantörer står för 65 procent av det totala produktvärdet.
Ett annat av ”ledarföretagen” är IMA. Det etablerades 1969 för att tillverka
förpackningsmaskiner för tepåsar och har nu 70 procent av världsmarknaden
för sådana maskiner. Sedan 1970-talet har man gått in på läkemedelsmarknaden och uppger sig vara tvåa i världen för förpackningsmaskiner till denna
bransch. Totalt sysselsätter IMA 1 600 personer varav 1 000 i Italien. Den största delen av produktionen sker precis som för GD hos olika mindre företag.
34
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.25
Sida 35
FYRA DYNAMISKA REG IONER
Figur 2
Schematisk bild av avknoppningar inom tillverkning av förpackningsmaskiner i Bologna-Modenområdet.
Cirka 200 direkta underleverantörer och dessas egna leverantörer står för ca 60
procent av produktvärdet. Sedan 1980 tillhör också Tetra-Brik gruppen av
ledande förpackningsmaskintillverkare i Bolognaområdet och har spelat en stor
roll för att sprida kunskap och krav på moderna flödesorienterade produktionssystem. Tetra-Briks fabrik står enbart för slutmontering och test, resten av
produktionen sker hos olika underleverantörer. I början på 90-talet överförde
Tetra-Brik huvuddelen av sina utvecklingsresurser från Lund till Modena. Medlemslistan för UCIMA, Unione Costruttori Italiani Macchine Automatiche per
il Confezionamento e l’imballaggio i Emilia-Romagna upptar 39 företag. Till
dessa specialiserade företag kommer alla deras leverantörer och underleverantörer, vilka också levererar till andra typer av företag; en av Tetra-Briks systemleverantörer har till exempel även det närbelägna Ferrari som kund.
Det finns flera gemensamma drag i de ”tre storas” leverantörsbas:
• En stor andel är lokaliserad i den egna regionen. Av IMAs 200 leverantörer
är nästan alla italienska; kompletterade med ett fåtal franska och tyska för
specialkomponenter. En stor del finns i Emilia-Romagna. Många av dem har
tidigare arbetat på IMA och sedan blivit uppmanade att starta eget. Av GDs
många hundra leverantörer finns 120 i hemregionen. Många har vuxit med
35
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.25
Sida 36
FYRA DYNAMISKA REG IONER
kundföretaget vilket också medför ett starkt beroende. Tetra-Brik har 80
procent av sina huvudleverantörer inom en timmes avstånd. Den geografiska tätheten är slående. ”Global sourcing” har här inget värde. I stället handlar det om en strategi baserad på lokal förankring och intensivt utbyte, flexibel anpassning och kunskapsdelning.
• Ytterligare ett gemensamt drag för dessa avancerade förpackningsmaskintillverkare är den relativt låga vikt de lägger vid formell teoretisk utbildning.
På IMA betonar man att ”gymnasieingenjörer är ryggraden i den här regionen”, och understryker att mekanisk hantverksskicklighet är viktigare än
formella beräkningar. På Tetra-Brik hävdar man att den drivande kraften
hos leverantörerna är de som gått 5-årigt gymnasium. Också GD betonar
starkt betydelsen av praktisk erfarenhet och lärande på själva arbetsplatsen
och vikten av att nya ingenjörer får erfarenhet av produktionen för att
kunna bli goda konstruktörer.
• Ett annat gemensamt drag är den utvecklingsvilja som utmärker även små
underleverantörer. Ett vanligt mönster är att ett företag börjar som en leverantör av en viss typ av detaljer eller specialist på en viss slags bearbetning.
Men även om dessa affärer går bra vill många företag också utveckla egna,
kompletta produkter. Det kan vara prototypmaskiner i ett fåtal exemplar för
en speciell kund, eller maskiner som man själv avser att lansera på marknaden. Att bygga kompletta maskiner tycks vara en speciell källa till tillfredsställelse, och utgöra en stark drivkraft. För att klara det krävs en flexibel tillverkning med kunniga och påhittiga arbetare och ett vittförgrenat nätverk
för att få tag på rätt komponenter till rimliga priser.
Grundvalen för Emilia-Romagnas maskinbyggarkultur är hårt arbete, organiskt entreprenörskap och avknoppningsdynamik. Möjligheterna att ”casha
in” och snabbt bli rik på att konstruera, tillverka och marknadsföra komplicerade förpackning- eller hanteringsmaskiner är obefintliga. För spekulativt
entreprenörskap finns föga plats.
Gnosjö, den envisa
”lågteknologiska” tillväxtmaskinen
Gnosjöregionen är på många sätt en paradox i den svenska ekonomiska
utvecklingen, på stort mentalt avstånd från högskolor och universitet, med låg
utbildningsnivå och bristfälliga kommunikationer. Men precis som många
andra småskaliga företagarregioner i Europa har GGVV-området visat en seg
överlevnads- och tillväxtkraft. Här finns flera tusen små företag och några
stycken medelstora på en befolkning av ca 85 000 människor. I företagen finns
36
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.25
Sida 37
FYRA DYNAMISKA REG IONER
lösningar på de flesta problem som kan uppstå om man skall tillverka något
inom skärande metallbearbetning och polymerer (plaster). Enligt gängse uppfattning är Gnosjöregionens produktion inom skärande metallbearbetning och
polymerer att beteckna som ”gammal ekonomi”, med svag utvecklingspotential och höggradigt beroende av arbetskraftskostnaden. Mot detta talar förmågan hos företagen i regionen att häfta i de globala nätverken, och att flexibelt
utnyttja försummade nischer. Thule, till exempel, har etablerat en mycket stark
ställning på de globala bilproducenternas eftermarknad för lasthållare. Isaberg
Rapid är kvalificerad direktleverantör av häftmaskiner för inbyggnad i Xerox
fotokopieringsmaskiner. Peltor är internationellt ägt och med en starkt exportinriktad produktion av personlig skyddsutrustning, hjälmar och andningsskydd.
Den entreprenöriella grunden för Gnosjöregionen återfinns i de frikyrkliga nätverken och i motståndet mot storföretagsamhet. Ytterst få av de äldre företagarna i regionen bekräftar bilden av den incitamentdrivne entreprenören, med
målet att ”bli rik” som dominerande drivkraft. Entreprenörskapet i Gnosjöregion har också ett icke ringa ursprung i den lokala arbetarkulturen som alltid varit och fortfarande är nära sammanflätad med företagarkulturen. Undan
för undan har olika mönster för samarbete byggts upp i Gnosjöregionen; mellan företagare och anställda som startar eget; mellan företagare och tidigare
arbetskamrater som går in som kompanjoner; mellan man och hustru vilka,
alltför ofta utan att synas och få ett erkännande, ställer upp med allt från bokföring till direkta insatser i produktionen; mellan företagare och släktingar som
bidrar finansiellt. ”Utåt har företagaren framstått som den individuelle företagaren, men i praktiken har han symboliserat ett företag som varit resultatet av
gemensamma ansträngningar”, framhåller Ola Gummesson i sin undersökning
av Gnosjöandan. Liksom andra industriella distrikt illustrerar svenska Gnosjö
det sociala kapitalets betydelse för att övervinna det misstroende som uppstår
i den rena konkurrensen och stärka den rumsliga förtätningens positiva kollektiva effekter, vilket Bengt Johannisson och Torsten Madsén har framhållit:
”Gnosjös framgångar som företagsmiljö betingas just av att företagare i samspel medskapar sina egna utvecklingsbetingelser. Företagarna stöttar inte bara
varandra utan deltar aktivt i det sociala och politiska livet. Genom föreningslivet bidrar de till att skapa en gemenskap och identitet och engagemanget i
kommunpolitiken leder till att företagsamheten får en adekvat service.”
Nätverken i Gnosjöregionen brukar illustreras med frikyrkans starka ställning,
man träffas i kyrkan, lär av varandra och delar med sig affärsmöjligheter. Men
liksom i Emilia-Romagna har flera av företagen också sin grund i jämlikhetsideologi och fackföreningsrörelsen. Klasskillnader har av tradition varit små
37
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.25
Sida 38
FYRA DYNAMISKA REG IONER
och alla människor har ansett sig vara kallade att själva förvalta sitt pund på
bästa sätt. Både frivilliga och ofrivilliga avknoppningar har spelat en stor roll
i regionens utveckling. I Gnosjö var motståndet mot facklig verksamhet länge
hårt. Många kommunister blev avskedade när de försökte bilda fackföreningar, eller också lämnade vissa arbetare i protest sina företag och etablerade sig
som egna fabrikörer. Att de valde just denna väg har naturligtvis att göra med
den speciella regionala kulturen. I andra delar av Sverige hade de kanske blivit
arbetslösa eller flyttat ut. I Värnamo fanns en stolfabrikör som anses ha varit
”hatisk” motståndare till fackföreningar i början av förra seklet. Han avskedade alla som blev fackföreningsmedlemmar. Dessa blev då företagare för att
finna en utkomst. Det innebar att en blomstrande möbelindustri växte fram på
orten med uppåt ett tjugotal olika företag. Ett kluster av möbelföretag skapades som internationellt kända företag som Bruno Mattsson och Källemo numera bygger sin existens på. Även metallstrejken 1945 med efterföljande svartlistning av kommunister betydde en hel del för nyföretagandet i Gnosjöregionen. Men inte bara påtvingade ”avknoppningar” orsakade av fackliga
och ideologiska konflikter har spelat roll för företagandet utan avknoppningsdynamiken utgör mycket av stommen i den så kallade Gnosjöandan. Detta
illustreras av det så kallade Hyltén-trädet (se figur nästa uppslag), en stamtavla av alla de företag som kan härleda sitt ursprung tillbaka till J A Hylténs
metallverkstäder från början av 1900-talet.
Ägarstrukturen i industriella distrikt och regioner som Gnosjö förändras i globaliseringens tidevarv. Numera arbetar mer än hälften av de anställda i
Gnosjöregionen i företag med ägare utanför regionen, många gånger ett investmentbolag. Var fjärde arbetar i ett utlandsägt företag. Detta kan utgöra en
sporre men risken är stor att externa ägare inte förstår dynamiken i Gnosjöandan. Företagen i Gnosjöregionen har under lång tid varit orienterade mot
marknader utanför regionen, särskilt internationella marknader. Att företagen
får ägare som inte är lokaliserade till regionen, ofta utländska, är nytt och
snabbt tilltagande. Risken finns att dessa ägare inte förstår eller ser fördelarna
i den regionala miljön och de uppoffringar den kräver. Därmed kan på sikt
grunden för klusterdynamiken i regionen vittra sönder.
Avgörande för ett industriellt distrikts eller ett klusters utvecklingsförmåga är
det lokala och regionala lärandet. Ett industriellt distrikts konkurrenskraft
bestäms av dess företags, universitets och myndigheters ömsesidiga förmåga till
nyskapande. Gnosjöandan brukar förknippas med entreprenörskap men är
egentligen en regional, kollektiv förmåga till gemensam omvandling och förnyelse. Lösa kopplingar och rikt förgrenade kontakter inom ramen för de olika
nätverken gör att företagen i Gnosjöregionen inte känner sig bundna till någon
38
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.25
Sida 39
FYRA DYNAMISKA REG IONER
viss aktör för sitt lärande utan kan hämta kunskaper och nytänkande från
olika håll.
I Gnosjöregionen finns en upparbetad förmåga till samarbete och gemensamt
lärande. Det är den förmågan som kan hotas av det förändrade ägandet. Den
formella utbildningsnivån i Gnosjöregionen är bland den lägsta i landet. Så
gott som alla tjänstemän är kollektivanställda som har gått vidare från verkstadsgolvet. Men den kollektiva kompetensen inom företagens verksamhetsområden och marknader är hög och konkurrenskraftig. Det är de informella
innovations- och lärprocesserna i regionen som har lagt grunden för denna
kompetens och regionens framgångsrika företagande. När Ideon hade funnits
i ett decennium jämförde Bengt Johannisson med flera (1995) kontaktmönstren i denna teknik- och forskningspark vid Lunds universitet med antalet
kontakter mellan företagen i Gnosjö. Mer än dubbelt så ofta besökte företagarna i Gnosjö sina grannföretag för att se vad de hade för sig, få information
om nya maskininköp, produkter och produktionsupplägg med mera. Trots att
Ideon, liksom andra teknik- och forskningsparker, har grundats för att underlätta relationsbyggandet mellan forskare och företag och mellan de olika företagen har inte kontaktmönster som når upp till dem i Gnosjöregionen uppstått.
Att skapa sådana tar tid, att rycka undan grunden för dem kan däremot gå väldigt snabbt.
1997 satte Industriellt Utvecklingscentrum i Gnosjöregionen (2000) igång ett
gemensamt kompetensutvecklingsprogram mellan fyra, i regionen större företag. Målet med programmet var att få medarbetarna vid företagen att komma
in i lärcirklar liknande dem som företagarna i regionen redan praktiserade.
Exempelvis fick medarbetarna på de fyra olika företagen som arbetade med
forskning och utveckling möjlighet att kontinuerligt träffas för att utbyta erfarenheter kring organiseringen av konstruktionsarbetet vid de fyra olika företagen. En professor i konstruktion från Ingenjörshögskolan i Jönköping engagerades som expert i lärcirkeln. I och med att ett av företagen fick utländsk ägare
blev det emellertid problem i samarbetet. Det var inte så att den nya ägaren sa
nej till deltagande men hela inställningen till sådana aktiviteter ändrades. Ägarskiftet innebar att en ovisshet spreds i företaget vad gällde lokala och regionala samverkansinitiativ. Sådana aktiviteter betraktades inte längre som naturliga, chefer och medarbetare blev osäkra på huruvida sådana aktiviteter gav
pluspoäng i karriären. En uttalad strävan från den nye ägaren att minska antalet lokala underleverantörer spädde på osäkerheten.
Industriella distrikt och kluster överlever genom att alla aktörer i distriktet
ömsesidigt bidrar till att hålla igång utvecklings- och lärprocesserna. Det förän-
39
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.25
Sida 40
FYRA DYNAMISKA REG IONER
Figur 3
Hylténträdet. (Företag med ursprung i J A Hylténs maskinverkstäder
i början av 1 900-talet.)
J E Hylténs Metallvarufabkrik
40
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.25
Sida 41
FYRA DYNAMISKA REG IONER
Nils Hyltén
Jon Nilsson
41
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.25
Sida 42
FYRA DYNAMISKA REG IONER
drade ägandet riskerar inte bara att rycka undan grunden för denna ömsesidighet, det förändrar också tidshorisonten i investeringarna och höjer kraven på
snabb avkastning. Gnosjöföretag som stegvis och i samarbete med varandra har
utvecklat sina produktionsorganisationer för att lösa problem de ställs inför,
upplever att det förändrade ägandet höjer kraven på kvartalsvis avkastning och
att vinsterna inte återinvesteras i verksamheten. Thule, exempelvis, ägdes under
en period av Investors investmentbolaget EQT vars uppgift var att med resurser
från traditionell industri föra in Investor i det som kallades ”den nya ekonomin”. Ett av dessa EQT-ägda ”nya ekonomi”- företag var internetföretaget
Spray till vilket många sköna vinstmiljoner slussades från traditionella industriföretag som Thule. Hypen kring den nya ekonomin kostade Thule liksom
många andra utvecklingskraftiga företag stora resurser som kunde ha gått till
vinstskapande och lokalt förankrade innovations- och utvecklingsprojekt.
Uppsalas pånyttfödelse – ett biomedicinskt kluster
Under lång tid var Uppsalas regionala klusterdynamik nästan synonym med
Pharmacia och universitetens forskning och relationerna mellan dem. I miljön
fanns också, men av mindre betydelse, Läkemedelsverket och Statens Veterinärmedicinska anstalt samt ett antal mindre företag. Samarbetet mellan
Pharmacia och Uppsala universitet började redan på 1940-talet, då forskare på
nobelpristagaren Arne Tiselius institution studerade polysackariden dextran.
När de insåg att detta kunde utvecklas till ett ersättningsmedel för blodplasma
tog de kontakt med Pharmacia som 1947 lanserade den första dextranbaserade blodplasma-ersättningen. Andra forskare på universitetet och akademiska
sjukhuset drog nytta av kunnandet kring polysackarider för att utveckla en
speciell allergidiagnostik. Det lade grunden till Pharmacias diagnostika-division. Ytterligare andra forskare utvecklade speciella polysackarider som visade sig lämpliga vid ögonkirurgi, vilket blev basen för Pharmacias ögondivision.
Med bas i innovationer och universitetsforskning växte Pharmacia snabbt och
blev allt viktigare i det regionala klustret.
I mitten på 1980-talet förändrades emellertid förutsättningarna, när företaget
hamnade under kontroll av Volvo. Tillväxt genom fusioner och uppköp blev
den nya strategin. I snabb takt förvärvades Leo, Ferrosan, LKB, KabiVitrum,
italienska Pierell, med flera. Sammanslagningarna ledde till konflikter och
missnöje. Den långsiktiga produktutvecklingen skadades. Men ledningen fortsatte på den inslagna strategin. 1993 annonserades sammanslagningen med
amerikanska Upjohn. Av förespråkarna sågs dessa fusioner som en nödvändig,
ja ödesbestämd, utveckling på grund av de ökande krav på skala och storlek i
globaliseringens tidevarv. Upjohn var emellertid ett företag som länge dragits
med problem. Efter fusionen visade det sig att företaget mest hade haft luft i
42
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.25
Sida 43
FYRA DYNAMISKA REG IONER
sin forskningsportfölj. De läkemedelskandidater som före samgåendet presenterats som lovande lades ned. Icke desto mindre flyttades ledningen av
Pharmacia-Upjohn över till USA. Efter en serie omstruktureringar kom 1997
chockbeskedet. Pharmacia-Upjohn skulle minska sin personal i Uppsala med
hundratals forskningstjänster och avveckla hela FoU-avdelningar. Det sammanslagna företagets storsäljare var nästan samtliga framforskade i Uppsala
och Stockholm. Dit hörde till exempel ögonläkemedlet Xalatan som under
2001 nådde ”blockbuster”-status, dvs. en försäljning på 1 miljard dollar. Men
hela den organisation inom Pharmacia som arbetat med forskning och utveckling av detta läkemedel lades ned 1997.
Många trodde att nedskärningarna inom Pharmacia-Upjohn skulle ge en dödsstöt åt det medicinsk-tekniska innovationssystemet i Uppsala. Tre år senare
visade det sig ha överlevt och blivit mer diversifierat, med betydligt fler dynamiska mindre företag än förut. Även tidigare fanns en hel del forskningsinriktade små företag vid sidan om Pharmacia. Knappast något av dem lyckades
dock växa i skuggan av det stora företaget med dess helt dominerande utbyte
med universiteten och myndigheterna. Företaget sög effektivt upp idéer från
universiteten och från de små företagen i omgivningen. Många idéer bidrog till
viktiga produktlanseringar, andra förblev oexploaterade. Något intresse att
knoppa av verksamheter och idéer som inte rymdes i det stora företagets strategi förelåg inte. Efter att Pharmacia hade slutat dominera blev flera av de små
företagen snabbväxare, ofta med hjälp av ledningspersonal som tidigare arbetat på något av de stora läkemedelsbolagen. En viktig faktor var den kraftiga
ökade tillgången på specialiserat riskkapital. Tre år efter nedskärningsbeslutet
hade de tjugo största företagen fler anställda än vad Pharmacia någonsin hade
haft, flera av dem var dock hel- eller delägda av Pharmacia. Vidare fanns det
betydligt fler konsulter och uppdragsorienterade forskare kring dessa företag
än tidigare.
Det gamla innovationssystemets nedgång har tvingat forskare, entreprenörer
och riskkapitalister att bygga nya relationer inåt klustret men än viktigare,
utåt, mot världsmarknaden. Storföretagets dominans i relationerna med
världsmarknaden har delvis ersatts av en mängd olika relationsskapande initiativ från företag och forskare. Pharmacias nedskärningar kom samtidigt med
att Uppsala universitet fick en ny ledning som starkt markerade betydelsen av
högskolans tredje uppgift – samverkansuppgiften. Kommunen och universiteten i samarbete har stött framväxten av nya företag med bland annat lokaler,
nätverk och infrastruktur för ett biotekniskt experimenterande. Bioteknikklustret i Uppsala har fortfarande en långt mindre storlek än andra välkända
bioteknikkluster som de i Boston och kring Cambridge. Men relationsbyggan-
43
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.25
Sida 44
FYRA DYNAMISKA REG IONER
det med internationella partners har gjort att man inom vissa nischer, exempelvis när det gäller att kombinera bioteknik och IT-teknik, har förmått att
attrahera internationella företag och befinner sig i den absoluta framkanten av
forskningen och teknikutvecklingen.
Några axplock på aktiva företag verksamma i Uppsalas ”Biotech Valley” år
2000 antyder den nya dynamiken. Åmic, med en VD från Pharmacia, är inriktat på mikromekanik för läkemedelsindustrin; Personal Chemistry specialiserar sig på bioteknisk syntes och grundades av en tidigare Pharmaciaforskare;
Gyros, en avknoppning från Amersham Pharmacia Biotech, tillverkar miniatyriserade testlaboratorier i CD-format och har utgjort Åmics första viktiga
kund; Melacure utvecklar en speciell forskningskompetens kring cellmekanismerna bakom syndrom som övervikt och anorexi, och leds av en person som
tidigare varit forskningsledare på Astra och Pharmacia; ConPharm, med en
verkställande direktör från Astra, söker utveckla originalläkemedel utifrån en
lågkostnadsansats baserat på nätverkssamarbete och strategiska partner.
Totalt fanns våren 2000 enbart i Uppsala 53 avknoppningar från Pharmacia.
Efter decennier av ”fusionsekonomi” går det nu att i denna region urskilja en
”fissionsekonomi”, baserad på företagsklyvning och avknoppning. En av de
stora poängerna med att nya, forskningsintensiva företag bildas eller leds av
personer från Astra eller Pharmacia, är att de då direkt kan komma med i kvalificerade nätverk för utbyte av kunskap och erfarenheter, ofta med en stark
ambition att lyckas med projekt som storföretagen inte velat eller kunnat fullfölja. Studier av biomedicinska företag av Annika Rickne har klarlagt de kvalificerade nätverkens stora betydelse för tillväxt, och deras starkt lokala bundenhet: ”Nätverken visade sig i oväntat hög grad bestå av relationer till samarbetspartners i företagens geografiska närhet. Att vara innesluten i ett tätt
sammanbundet nationellt nätverk kan vara mycket bra om man är lokaliserad i ett kluster, en bra miljö med aktörer som befinner sig på forskningsfronten.”
Utvecklingsdrivande samarbete med storföretag som är internationellt verksamma är emellertid fortfarande av stor betydelse. Ur den aspekten har Pharmacias nedläggningar av forskning och utveckling i Uppsala lämnat betydande
luckor efter sig. Att ta nya mediciner från molekyl till marknad handlar om
miljardinvesteringar. Därför är det sannolikt att de forskningsbaserade avknoppningsföretagen förblir små. Det nya riskkapitalet har varit vitaliserande
men frågetecken finns för dess uthållighet. Avsaknaden av statliga medel för
sådd- och groddfinansiering av nya biotekniska företagsidéer kan snabbt bli
besvärande.
44
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.25
Sida 45
DAGORDNING FÖR K LISTRIGA KLUSTER
Dagordning
för klistriga kluster
Regionalt rotade industrier med starka klusterkopplingar tenderar att bli seglivade och klara betydande påfrestningar. Men historien visar också gott om
exempel på att en gång blomstrande regioner som har gått tillbaka, antingen
på grund av att man inte klarat nya typer av konkurrenter eller för att interna
processer i regionen försvagat den ursprungliga dynamiken. Lokala traditioner
kan stelna och så småningom bli hämmande för fortsatt förnyelse. Långsiktig
klusterdynamik kräver ett intensivt externt utbyte, genom exponering på krävande internationella marknader, och förmåga att dra till sig entreprenöriella
nytänkare. Men kluster kan också försvagas om det interna samspelet eroderar, om institutioner och företag enbart kopplar sig utåt och blir isolerade öar
i sin regionala omgivning. Nätverken måste aktivt prövas och vidareutvecklas
i nya uppdrag, det sociala kapitalet är inte en statisk tillgång utan kräver aktiv
användning för att inte tillbakabildas.
Kluster kräver investeringar och aktiva insatser både i sin tillblivelsefas och för
sin fortsatta utveckling. Nedan presenteras en dagordning för klusterdynamik
som skissar vägval och insatser på sex olika områden. Utgångspunkten är att
kluster inte kan planeras eller regisseras fram uppifrån, eller genom satsning på
någon enskild faktor, till exempel infrastruktur. Det innebär emellertid inte att
kluster utvecklas slumpmässigt och oberoende av mänsklig vilja. Internationella erfarenheter visar betydelsen av medvetna lärprocesser i framgångsrika
regioners utveckling. Det avgörande är samspelet mellan många olika regionalt
och lokalt förankrade aktörer, samspel som kan stödjas och uppmuntras av
olika nationella eller europeiska insatser.
Långsiktigt och nationellt förankrat ägande
Utveckling av starka regionala kluster sker långsiktigt och kräver investeringar också i svaga perioder. Kvartalskapitalism skapar inga dynamiska kluster.
För detta krävs mer uthålligt och insiktsfullt ägande. Det krävs ägarrepresentanter som inte röstar med fötterna utan aktivt kan ställa krav, utgöra stöd och
driva på företagsledningarna. Men få aktörer i Sverige mäktar ikläda sig det
aktiva ägandets roll, att bygga och strukturera. En vanlig föreställning är att
problemet med det ansiktslösa institutionsägandet kan lösas genom att ”gynna
det enskilda ägandet”. Enskilt ägande har spelat en viktig roll för många före-
45
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.25
Sida 46
DAGORDNING FÖR K LISTRIGA KLUSTER
tag och många familjestyrda företag har förvisso utvecklats bättre än börsens
genomsnitt. Men i ett samhälle som det svenska med höga genomsnittslöner
och lång förväntad livslängd efter arbetslivet är pensionssparande den dominerande sparformen. Denna dominerande roll i samhällets kapitalbildning
kommer att fortsätta öka, såvida det inte sker en drastisk ökning av ekonomisk
ojämlikhet kombinerad med en påtaglig sänkning av stora gruppers förväntade livslängd efter arbetslivets slut. Detta är föga troligt. Pensionskapitalets roll
kan inte övertas av enskild kapitalbildning, vilket inte hindrar att det framstår
som angeläget att underlätta fortsatt personligt ägande och ägarengagemang i
små och medelstora företag, inte minst vid generationsskiften. Hur pensionskapitalet investeras är därför av central betydelse för näringslivets långsiktiga
utveckling. Enligt AP-fondernas nya placeringsregler skall de med låg risk
maximera avkastningen. Några näringspolitiska hänsyn får ej tas. I praktiken
innebär detta att fältet lämnas fritt för kortsiktigt agerande och för de krafter
som säljer ut de svenska företagen. I ett antal fall, från Pharmacia till ABB, har
detta visat sig leda till utflyttning av ledning och strategiska funktioner. På sikt
medför det att höglönearbeten försvinner och att strategiska ”klusterdynamiska” utvecklingssamarbeten inte längre etableras i Sverige.
Ett vanligt argument för att pensionsfonderna inte ska ha långsiktiga positioner
i svenska företag är att detta skulle leda till en högre risknivå. Enligt fondförvaltarvärldens konsensus är risk ett statistiskt begrepp, som minimeras om placeringarna sprids över ett stort antal företag och nationer. Kännedom om enskilda företag eller enskilda regioner ses som ovidkommande. Ett alternativ till deras
portföljstrategi vore att utveckla en kunskapsstrategi, det vill säga att minska risk
genom att aktivt bygga upp kunskap om och sedan investera i de företag och
länder som institutionen är förtrogen med. En grundregel är då att inte satsa på
företag och företeelser man inte begriper sig på, hur stora de för tillfället än är i
börsindexen. Varför skulle inte åtminstone några AP-fonder kunna pröva en
sådan kunskapsstrategi med de analysresurser som krävs? Ur ett regionalt klusterperspektiv är engagemanget från långsiktiga och krävande ägare av stor betydelse. Och omvänt är det för framtida pensionärer endast genom en fortsatt
utveckling av högförädlande arbeten med goda löner som också pensionerna kan
tryggas, eftersom det är lönesummans utveckling, och inte eventuella kursvinster,
som utgör basen för pensionen. Engagerat ägande innebär inte att pensionsfonder skall försöka uppträda som riskkapitalister, vilket Sjätte AP-fonden försökte
göra under internethysterin. Men offentligt riskkapital är också viktigt, för att
balansera det ofta kortsiktiga privata riskkapitalets flockbeteende. Det bör
komma från olika källor, däribland rimligen också från NUTEK, och vara inriktat just på att stödja tidiga faser. Men tyvärr har möjligheterna till sådan offentlig sådd- och groddfinansiering minskats de senaste åren.
46
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.25
Sida 47
DAGORDNING FÖR K LISTRIGA KLUSTER
Lokomotivföretag med ”stora lokala hjärtan”
Det finns en seglivad myt att globala, fusionerade företag genom sina resurser
och ”globala nätverk” skulle ha en särskilt god förmåga att stödja forskning
och utveckling. ABBs historia, liksom många andra storföretags, visar att det
inte är så. ”Globala FoU-projekt”, som skall föra samman verksamheter i flera
länder och enheter innebär i realiteten en ständig dragkamp mellan nationella
bolag med dolda dagordningar. Liknande dragkamper kan naturligtvis också
förekomma vid nationella fusioner. Framstående innovationer utvecklas av små
täta grupper ledda av eldsjälar med intensiv lokal förankring och starka lokala
partnerskap. Utvecklingen av Losec inom Astra Hässle skedde med mycket små
medel jämfört med de stora läkemedelsföretagen, men i intensivt partnerskap
med kliniskt verksamma läkare på universitetsanknutna sjukhus. Ett annat
exempel är Powerformer, en helt ny och mångfaldigt prisbelönad generator för
att direkt generera högspänd ström. Den utvecklades 1994–1998 av en kärngrupp på tio personer i Västerås i ett nära samspel mellan tekniska doktorer,
marknadsspecialister och medarbetare från produktionen som praktiskt prövade sig igenom olika lösningar. ASEAs långvariga samarbetspartner Vattenfall
deltog också mycket tidigt, precis som man gjort i andra teknikutvecklingsprojekt. Sådana samarbeten etableras inte genom ”globala allianser” utan tar form
på basis av lokalt förtätade relationer som utvecklats under år av förtroendefullt
utbyte. Med Powerformer tog Svenska ABB hundratals patent på ett område
där man knappt hade haft några alls tidigare. Innovationen skapade möjligheter att nytända stagnerande affärsområden inom stora delar av ABBs verksamhet, vilket dock ej kom att utnyttjas (vilket är en annan historia).
Innovationsprocesser inspireras av internationella impulser och måste ha en
internationell marknadsorientering. Men det är lokalt det innovationsdrivande
samspelet inom och mellan olika företag och institutioner kan byggas upp och
utveckla en sådan dynamik att det också attraherar internationella specialister.
Nya teknikbaserade företag är viktiga i denna dynamik, men etablerade storföretag med resurser och internationellt marknadskunnande går inte att ersätta. Även i det annars småföretagspräglade Gnosjö spelar internationellt inriktade företag som Thule och Isaberg Rapid en viktig roll som ”lokomotiv ” i
regionen. I de många italienska industriella distrikten med deras tusentals småföretag finns ofta ett litet antal lokomotivföretag som spelar en liknande vital
roll. Som den före detta tekniska attachén i Italien påpekat i en studie av lokomotivföretagen, har i Sverige den enkelspåriga globaliseringsideologon bidragit till en brist på ”stora företag med lokalt hjärta”.
För framtida klusterdynamik är det väsentligt med ett trendskifte bland företagsledningar och ägarinstitutioner, bort från en inriktning på tillväxt genom
47
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.25
Sida 48
DAGORDNING FÖR K LISTRIGA KLUSTER
förvärv och fusioner i stället för innovationer som under lång tid varit så stark.
Här har också politiken en roll att spela. Det gäller till exempel hur man ställer sig till de fördelar som företagsledningarna utmålar vid fusionsförslag. I
egenskap av en av Pharmacias huvudägare åsåg staten och politikerna passivt
utflyttningen från Uppsala till Kalamazoo, trots engagerade uppvaktningar
från sakkunniga inom branschen. Inom näringsdepartementet föredrog man
att inte skaffa sig någon egen kompetens och i stället lita på koncernchefen,
som emellertid saknade branschkunnande från läkemedelsindustrin.
Lika lättvindigt för ledningen var det att sälja in utflyttningen av Astras ledning till politikerna. Det börjar bli tid att granska de globala glidarargumenten. Som Peter Benson, Dagens industris börskommentator, noterat: ”Varför
hamnar Astra Zenecas säte i London? Barnevik påstod att det var oerhört viktigt att bolaget kom med i FTSE 100-index. Väg den krystade förklaringen mot
det faktum att Barnevik och Håkan Mogren personligen kunnat kvittera ut
hundratals miljoner kronor extra jämfört med om bolaget förblivit svenskt.”
Med ett engagemang för långsiktig klusterutveckling borde det vara lågprioriterat att söka få EU-kommissionen mer positiv till företagssammanslagningar
i de nordiska ekonomierna, och mer angeläget att stärka pluralism och lokalt
förankrade samspel.
Intensiv interaktion med utbildning och forskning
Det svenska högskoleväsendet har expanderat kraftigt samtidigt som strukturen stöpts om med tillkomsten av de regionala högskolorna och universiteten.
Färdriktningen har emellertid varit omstridd och under ständig omprövning.
Vid 90-talets början lanserades ”den tredje uppgiften”, samarbete och utbyte
med omgivning och samhälle som en central angelägenhet utöver forskning
och utbildning. Mot detta reagerade grundforskningsetablissemanget. Med
den senaste omorganisationen och skapandet av de stora vetenskapsråden
söker Utbildningsdepartementet åter stärka den traditionella grundforskningen. Som vicerektorn med ansvar för tredje uppgiften på Linköpings Universitet
har framhållit så har Högskoleverket knappast alls redovisat vad som görs på
tredje uppgiftens område.
Sverige anses vara en ledande forskningsnation. Sverige satsar mest i världen
på forskning: 3,8 procent av BNP, klart över EU-genomsnittet på ca tre procent. Svenska forskare är framgångsrika när det gäller att publicera vetenskapliga artiklar. Vi tillhör de mest citerade forskarnationerna. Andelen patent
är i världstopp. Tyvärr är den samhälleliga avkastningen på forskningsansträngningarna låg. Sverige lyckas i lägre grad än många jämförbara länder och
regioner omvandla de satsade FoU-resurserna till praktisk kompetens, dyna-
48
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.25
Sida 49
DAGORDNING FÖR K LISTRIGA KLUSTER
miska utvecklingsprocesser och kommersialiserbara affärsidéer. Detta visar
bland annat jämförelser inom polymerindustrin mellan Sverige och Ohio. Det
har att göra med storföretagens dominans i den svenska ekonomin, och trögheterna i deras innovationsprocesser; med brister på industrispecialiserat riskkapital och ägande; men också med de svenska universitetens sätt att fungera.
Det är inte självklart att Nobelprisinstitutionen som vi är så stolta över har
bidragit till en långsiktigt produktiv relation mellan forskning och samhälle.
Ofta leder den i stället till missvisande jämförelser mellan Sverige och USA. Det
vore för Sverige betydligt mer relevant att jämföra med andra små öppna ekonomier, som till exempel Holland och Finland. Därför ägnas fortsättningen av
detta avsnitt åt de finländska erfarenheterna. De borde spela en betydligt större roll i den närings- och forskningspolitiska diskussionen i Sverige.
Finland moderniserades betydligt senare än Sverige och var länge extremt beroende av ett fåtal tunga basindustrier, som stål och skog. Under de senaste två
decennierna har man gjort mycket målmedvetna ansträngningar att skapa en
mer diversifierad och avancerad näringslivsstruktur. En viktig samlande roll
har sedan mitten på 1980-talet spelats av Finlands vetenskapliga och teknologiska råd. Här ingår under ledning av statsministern, ministrarna för industri,
utbildnings- och finansdepartementen liksom företrädare för vetenskap, teknologi, företag och arbetsmarknadens parter. Målet för dessa nationellt samordnade men samtidigt pragmatiska ansträngningar är att kraftigt öka FoUsatsningarna. Det sker med hjälp av universitetens och högskolornas samverkan med arbets- och näringslivet men också genom en satsning på
industriforskningsinstituten och i form av direkt forskningsstöd till företagen.
Sammantaget har detta skapat legitimitet för en tredubbling av FoU-satsningarna på tjugo år, från en procent av BNP till tre. De kraftigt ökade satsningarna har tillsammans med sätten att genomföra dem bidragit till att Finland
snabbare än något OECD-land omvandlats från en råvaruberoende till högteknologisk ekonomi. Det finska systemet har skapat tryck på alla aktörer att
ta ansvar för arbets- och näringslivets utvecklingsprocesser. Genom att föra
över forskningsresurser till företagen har pressen också ökat på det finska
vetenskapssamhället att samverka för att få finansiering av forskning. Samtidigt har teknikledande Nokia gjort sig känt som stark stödjare av organiskt
entreprenörskap. Företaget har arbetat fram en policy för att stödja affärsidéer som tas fram men inte ryms inom företagets egen organisation. Några av
Nokias många samarbetsprojekt med de finska universiteten har givit upphov
till företagsstarter som fått stöd från Nokia även om dessa inte ryms inom
Nokias verksamhetsfält. Anledningen till att Nokia har spelat den här rollen
som ”förlösare” av entreprenöriella idéer utanför företagets kärnverksamhet
är företagets djupa inbäddningen i lokala och nationella utvecklingsprocesser.
49
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.25
Sida 50
DAGORDNING FÖR K LISTRIGA KLUSTER
Nokia har fungerat som ett kraftfullt lokomotivföretag, ett internationellt
inriktat storföretag med ”stort lokalt hjärta”. Inom ramen för denna kontext
med dess djupa sociala och politiska förankring, har det stora företaget "tvingats" att se till allmänintresset av vidgat organiskt entreprenörskap.
Den finska modellen har inneburit att även avlägset belägna forskningsmiljöer
har kunnat hävda sig väl så bra som storstadsregioner. Ett exempel är Uleåborg, på samma breddgrad som Luleå i norra Finland, som med bara något
över 100 000 invånare är en framgångsrik och kreativ kunskapsregion, med
både en omfattande småföretagsbildning och en betydande storföretagsnärvaro. Det har bidragit till en stark tillväxt i hela området. Perioden 1970–97
ökade befolkningen i hela norra Österbotten med 20 procent, jämfört med 3
procent i Norrbotten tvärs över Bottenviken. Utmärkande för Uleåborg är
sådana drag som också kännetecknar andra framgångsrika entreprenöriella
regioner: Livaktigt socialt kapital, nära samarbete mellan universiteten och det
omgivande samhället, företag som både samarbetar och konkurrerar, mängder
med korsbefruktande relationer mellan olika sociala gemenskaper som laestadianer, arbetarrörelse, universitet samt stora satsningar från ett lokomotivföretag. Till skillnad från Ericsson bedriver Nokia också en omfattande egen produktion och produktionsutveckling. De täta inre nätverken har lagt grunden
för ett självförtroende som innebär att denna nordfinländska region också
utvecklat breda internationella kontakter. I en jämförelse mellan Uleåborg och
Luleå, framhålls de täta lokala samverkansrelationerna över olika sektorsgränser – politik, näringsliv, universitet – som jämte Nokias satsningar lagt
grunden för Uleåborgs framgångar jämfört med Luleå. Jämförelsen mellan
Uleåborg och det fortfarande basindustriberoende Luleå tyder på att investeringarna i forskning och högre utbildning har skapat betydligt fler jobb på den
finska sidan per satsad mark.
Den anda som den nationella finländska kraftsamlingen kring forskning och
utveckling medvetet har försökt fostra på olika nivåer har inte alltid skapat entusiasm i vetenskapssamhället. Här har det upprepade gånger riktats stark kritik
mot ”tvånget” att samverka med företag och aktörer i omgivningen. Kritikerna
menar att grundforskningen har satts på undantag och att företagen fått dominera samverkan i allt för hög utsträckning. Detta är viktiga frågor. Balansen mellan nära relationer och kritisk analys är inte lätt att upprätthålla, men på lång
sikt är den avgörande. Grundläggande för lokal och regional dynamik är att det
finns icke kommersiella miljöer som universitet och högskolor, där kreativiteten
inte är underordnad ekonomisk nyttorationalitet. Men forskningen blir bara en
dynamisk kraft när den sker i ett kontinuerligt utbyte med praktiker, när den får
ett sammanhang, och utvecklas i kritisk interaktion med omgivningen.
50
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.25
Sida 51
DAGORDNING FÖR K LISTRIGA KLUSTER
Efterhand har samverkan blivit mer accepterad även i forskarsamhället. En
annorlunda syn på att skapa kunskap har vuxit fram. Interaktionen mellan
forskningen och det omgivande samhället har börjat ses som en förutsättning
för att ta fram användbar kunskap. Forskning och lärande i samarbete med
företagens praktiker kan ge alldeles särskilda insikter och förståelse, samtidigt
som de måste konfronteras med perspektiv utifrån. De finska ansträngningarna att genom samlade insatser lyfta näringslivets tekniska och vetenskapliga
nivå har inte bara gynnat högteknologiska sektorer som IT, telekom och bioteknik där för övrigt Finland har en framskjuten position i Europa, vilket ofta
underskattas i Sverige. Även så kallade traditionella sektorer från havskryssartillverkning till margarinproduktion har gynnats och kunnat utveckla mer förädlade produkter. I Finland verkar man också, numera, ligga närmare den amerikanska synen på grundforskning och acceptera att den kan ske i nära samverkan med praktiker, företag och industri. Sammanfattningsvis finns det för
svensk närings-, regional- och forskningspolitik mycket att lära av vårt östra
grannland.
Företagen som bidrar till hela klustrets utveckling
Sverige är ett genomorganiserat land, också på den lokala nivån. Problemet är
att en så stor del av dessa organisationer, vare sig det handlar om handelskammare, företagarföreningar, LRF-avdelningar eller fackföreningar främst
fungerar som intressekonstellationer, kravmaskiner och lobbygrupper. Engagemanget kretsar kring att ställa krav på andra, och på att kanalisera önskemål
och synpunkter uppåt, inte om att utveckla egna lösningar och initiativ, att tillsammans med andra lokala och regionala sammanslutningar frisätta en horisontell utvecklingskraft oberoende av ”centrum”. Detta mönster av en majstångsliknande organisationsvärld kommer särskilt fram vid krislägen i regionerna. Då mobiliseras den regionala kraften, men främst som lobby- och kravställarorganisation. På samma sätt är det med många företagarföreningar och
handelskammare. De samlas för att ställa krav på andra, till exempel på kommun eller stat, men sällan för att ta ansvar för egna utvecklingsinitiativ.
Livskraftiga kluster och regioner kännetecknas av lokalt inriktad konstruktivt
handlande i stället för kravställande. Detta präglat företagssammanslutningar
såväl i nordöstra Italien som norra Kalifornien. Häri liknar associationer som
CNA i Emilien eller Western Electronics Manufacturers’ Association i Silicon
Valley varandra. I båda fallen handlar det om branschföreningar förankrade i
den regionala kulturen och fokuserade på att ge lokal service och stöd till
mångfalden av småföretag. Häri skiljer de sig från att många etablerade företagsorganisationer som traditionellt prioriterar lobbying och kampanjer på
nationell politisk nivå. Även Michael Porter understryker kraftigt betydelsen
av att företag själva investerar i ”public goods” som gynnar hela klustret, och
51
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.25
Sida 52
DAGORDNING FÖR K LISTRIGA KLUSTER
inte bara kräva att ”samhället” skall göra det. Sådana investeringar i till exempel utbildningsinstitut, teknikspridningscentra eller speciella kapitalintensiva
anläggningar öppna för alla, strider mot det snäva företagsekonomiska intresset då de också gynnar potentiella konkurrenter. Men framför allt stödjer de
klustrets totala konkurrenskraft och därmed dess långsiktiga förmåga att
hävda sig på världsmarknaden. För att företagen ska kunna bortse från snäva
egenintressen och få till stånd sådana satsningar är det av stor betydelse att
näringslivets egna organisationer visar ledarskap och ställer krav på sina egna
medlemmar. I många svenska regioner finns förvisso nätverksbyggande initiativ. Men nästan alltid är de finansierade av EU-medel, strukturfonder, Mål 4,
etcetera och handlar om kompetensutveckling och liknande. För att det verkligen skall hända något måste företagen och deras organisationer själva ta
aktiv del i sådana initiativ, samlas kring konkreta affärsprojekt och affärsstödjande verksamheter, och riskera egna medel. Det borde vara en utmaning för
dem som önskar höja den svenska tillväxttakten!
Fackligt engagemang för lokal utveckling
Traditionellt har svensk fackföreningsrörelse baserats på den starka arbetsplatsorganisationen och den centrala samordningen. Det är i klubben medlemmarna på de större företagen har haft sin tillhörighet. De fackliga organisationernas regionala avdelningar har haft en undanskymd roll. De har sysslat med
administration, givit medlemsservice till medlemmarna på små arbetsplatser
och inte sällan utgjort något av en avtalspolis. De har också haft en social roll,
en slags kurator för problemtyngda medlemmar. Storklubbarna har skött sig
själva, och skaffat sig en avsevärd kompetens i produktionsteknik och arbetsorganisation. Globaliseringsparadoxen gör att koncerninriktningen och den
centralistiska modellen blir överspelade. Central facklig kraftsamling ger minskande värde för medlemmarna. Framtidens svåra uppgifter för de fackliga
organisationerna handlar om att försäkra medlemmarna om deltagande i den
lokala och regionala näringslivsutvecklingen inte minst vid nedläggningar och
omställningar på de stora arbetsplatserna. Att bli en aktiv partner i regional
näringslivsutveckling, och arbetsmarknadspolitik innebär nya roller för de
fackliga organisationernas avdelningar. Det handlar om att gå ifrån att vara
administratör, avtalspolis och kurator till att bli en spindel i lokala och regionala utvecklingsnätverk, att bli delägare i utvecklingsorganisationer, att samverka med högskolor och forskningsinstitut och att samarbeta med företagen i
utvecklingsfrågor. Det handlar om att påverka, locka och kanske till och med
tvinga stora arbetsgivare att göra omställningarna på ett sätt som ger uppsagd
personal möjligheter att komma vidare på den lokala och regionala arbetsmarknaden. Civilingenjörsförbundet och Metall har aktivt verkat för att öka
sina medlemmars möjligheter till tjänstledighet för att pröva att starta ett eget
52
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.25
Sida 53
DAGORDNING FÖR K LISTRIGA KLUSTER
företag. CF menar att det finns en stor potential för avknoppningar och entreprenörskap bland medlemmarna, och att de skall ges reella möjligheter att starta ett ingenjörsföretag. Metall anser att det bör utformas ett stödprogram för
kvalificerade anställda inom industrin i syfte att etablera eller överta företag.
Den så kallade Bennet-gruppen ”Framtid för svensk industri” tillkom genom
ett gemensamt initiativ från Metallordförande Göran Jonsson och industrimannen Carl Bennet. Detta visar att det är genom överraskande kombinationer och kopplingar ”på tvären” som det kan uppstå nya livgivande diskussioner och samlingspunkter.
I Finland har alltid staten spelat en framträdande roll i arbets- och näringslivets utvecklingsprocesser. Samarbetet mellan arbetsmarknadens parter förtätades under 1970- och 1980-talen med många nya lagar och avtal. På senare år
har arbetsmarknadsdepartementet lanserat flera utvecklingsprogram, -projekt
och -aktiviteter såväl inom det privata näringslivet som den offentliga sektorn.
Parterna jobbar tillsammans nationellt men också lokalt och regionalt. De
lokala avtalen som har slutits har gjort att arbetsgivare och arbetstagare med
förtroendevalda arbetar intensivt tillsammans på de enskilda arbetsplatserna.
Nationellt backas detta arbete upp i de centrala arbetslivsprogrammen. Det
senaste decenniet har trepartssamverkan främst handlat om de tre arbetslivsprogrammen – Produktivitetsprogrammet, Programmet för utvecklande av
arbetslivet och Orka arbeta-programmet. Det gemensamma målet för programmen är att förbättra nationens välstånd och konkurrenskraft samt sysselsättningen genom att påskynda innovations- och produktivitetsutvecklingen.
Uppkomsten av nya former av arbetsorganisationer och organisatoriskt lärande främjas inom ramen för programmen liksom förbättringar i arbetslivskvaliteten. Man menar att trepartsmodellen i programmen gör att allas röster blir
hörda i frågor i hur arbetslivet i Finland skall utvecklas. Enligt företrädare för
såväl staten som arbetsgivarna och de fackliga organisationerna föranleder den
tilltagande globala konkurrensen, medlemskapet i EU och deltagandet i den
gemensamma valutan en fördjupad samverkan för att understödja lokal och
regional utveckling.
Uthålliga offentliga insatser
Framgångsrika kluster är inte möjliga att regissera eller planera fram. Om detta
är forskningen samstämmig. Det finns visserligen några slagkraftiga exempel på
just framgångsrik ”regi”, varav Nordcarolinas Research Triangel Park troligen
är mest känt. Här spelade verkligen några politiska nyckelpersoner en central
roll. Men det finns fler exempel där regi inte lyckats. De flesta högskolesatsningar leder i sig inte till ett vitaliserat regionalt näringsliv. Stora infrastruktursatsningar, som idag är på modet i Sverige har inte heller någon påvisbar dyna-
53
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.25
Sida 54
DAGORDNING FÖR K LISTRIGA KLUSTER
misk regional effekt. I East Anglia, en av Storbritanniens främsta tillväxtregioner med bland annat Cambridge, har kommunikationssystemet traditionellt
varit eftersatt. Men det var först efteråt, som ett resultat av och inte en orsak till
den starka tillväxten och befolkningsökningen, som investeringarna i regionens
infrastruktur började öka. Det bör här noteras att det inte handlar om ”pendlingsregioner” utan om regioner med en stark egen ekonomisk utveckling.
Frågan är då vilken roll staten och de offentliga institutioner på olika nivåer
kan spela. Därom är forskningen mindre samstämmig. I Michael Porters tidigt
lanserade ”diamantmodell” för industriell dynamik är staten i stort sett frånvarande och ges inte någon större roll än slumpen. Den omfattande forskning
som bedrivits kring offentlig upphandling har visat vilken utvecklingsdrivande
roll kompetenta och krävande offentliga beställare har spelat i teknologi-tunga
branscher. Senare har också Porter modifierat sig något, och betonat betydelsen av offentligt kravställande. Historiska erfarenheter från högteknologiska
regioner pekar tämligen entydigt på den stora betydelse offentliga institutioner
och beställningar har haft, speciellt i de initiala faserna. Sålunda spelade
Pentagons beställningar en kritisk roll i Silicon Valleys tidiga utveckling. På ett
liknande sätt var militära beställningar av stor betydelse för datorindustrins
utveckling i Bostonregionen på 1960- och 70-talen, inte minst för de hundratals avknoppningsföretagen från MIT och från företag som Raytheon, vilka en
gång avknoppats från MIT. Under 1990-talet har Boston och Route 128
utvecklats som ett centrum för bioteknisk industri. Det hade knappast skett
utan den stora samling av ledande forskningsbaserade sjukhus som finns i
regionen, som tillsammans har kunnat få nästan hälften av de stora forskningsanslag National Institute of Health fördelar.
Under 1990-talet har Sverige-Finland framträtt som en internationellt ledande
telekomindustriell region med lokala förtätningar, från Kista till Uleåborg.
Dessa framgångar bottnar i den framsynta strategi som de nordiska televerken
drev under 1960-, 70- och 80-talen. En märkesroll tillkommer svenska
Televerket/Telia som initierade det mest framgångsrika nordiska samarbetet
någonsin, det nordiska mobiltelefonnätet. NMT togs i kommersiell drift 1981
och byggde på en rad tekniskt avancerade idéer, bland annat förmåga att
kunna lokalisera abonnenter överallt (så kallad roaming). USA däremot byggde upp geografiskt begränsade mobiltelefonsystem kring en stor mängd lokala
operatörer, vilket starkt begränsade marknadstillväxten. NMT var inte bara en
avancerad standard, utan också öppen och med noggrant specificerade gränssnitt. Detta skapade utrymme för en entreprenöriell dynamik, där nya teknikbaserade företag kunde specialisera sig på enskilda komponenter och veta att
de fungerade i systemet som helhet. USA överlät åt marknaden att sätta stan-
54
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.25
Sida 55
DAGORDNING FÖR K LISTRIGA KLUSTER
dard. Det ledde till att olika lösningar inte blev kompatibla med varandra, och
det blev mycket svårare för nya företag att utvecklas. I den nordiska utvecklingen intog Ericsson och Nokia länge juniora positioner. När till exempel
NMT 450 skulle uppgraderas till NMT 900 sökte Ericsson-ledningen få igenom beprövade brittiska eller amerikanska standarder. Hade det lyckats skulle Nordens tidiga fördel på mobiltelefoni snabbt försvunnit. Dessa framstötar
avvisades och utifrån den framgångsrika lanseringen av NMT 900 spelade
svenska Televerket en ledande roll i det europeiska standardiseringsarbetet för
den digitala mobiltelefonin, GSM. Detta lade sedan grunden för Ericssons och
Nokias expansion under 1990-talet. I den nya telekom-regim som sedan några
år råder i Sverige förefaller denna historia vara glömd och Post- och Telestyrelsen verkar se som en av sina främsta uppgifter att göra livet surt för Telia.
Det demonstrerades när licenserna för 3G delades ut till olika ”globala operatörer” inklusive ett konsortium med Framfab/Bredbandsbolaget. Telia som
under decennier spelat en teknikledande roll förbigicks. Tidigare perioders förståelse för lokalt förankrad utvecklingsdynamik har försvunnit i den nyliberala globaliseringsretoriken. Japan har nu tagit över ledartröjan vad gäller mobilt
internet med över 30 miljoner internetanslutna mobiltelekunder. Japan har
både öppnat för internationell konkurrens och värnat om den aktör som är
lokomotivet i det nationella klustret, nämligen statskontrollerade NTT
DoCoMo. Erfarenheten visar att högteknologiska kluster, vare sig det handlar
om telekom eller bioteknik, utvecklas i samspel med långsiktiga offentliga
insatser. Selektiv riskkapitalförsörjning och generösa forskningssatsningar är
en del. Resurser och kompetens för att utgöra krävande och utvecklingsdrivande beställare är en annan viktig del, till exempel i samspelet mellan nationella och regionala sjukhussystem och forskningsbaserat nyföretagande inom
det medicinska och biotekniska området.
Med brutal kraft har ägare, styrelser och företagsledningar tvingats inse att riskerna att förstöra värden är stora när företag flyttar ut för att bli ”globala”.
Fusionerade storföretag har visat sig svåra att styra och få genomlysta. Växt
genom uppköp, fusioner och uttflyttning av huvudkontor och produktion börjar ifrågasättas. Aktiv klusterutveckling har därmed kommit på dagordningen
för många aktörer: ägarinstitutioner, centrala och lokala företagsledningar,
politiker, näringslivets och de fackliga organisationerna, högskola och universitet, statliga institutioner med ansvar för näringspolitik och forskning. Tillsammans kan dessa aktörer på olika sätt bidra till – eller bromsa – klusterdynamiken. Storföretag kan underlätta för organiskt entreprenörskap och samarbeten i nära och täta miljöer, näringslivets organisationer kan välja mellan en
lobbyroll eller utöva ledarskap och driva sina egna medlemmar framför sig för
att övervinna snäva egenintressen och bidra till långsiktigt konkurrenskraftiga
55
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.25
Sida 56
DAGORDNING FÖR K LISTRIGA KLUSTER
klustermiljöer, offentliga satsningar på högskolor och infrastruktur kan ge
näring till dynamik som innehåller frön till nya utvecklingsinitiativ.
56
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.25
Sida 57
GLOBALISERINGSPARADOXEN I LITTERATUREN, KÄLLOR OCH INSPIRERANDE STUDIER
Globaliseringsparadoxen i litteraturen, källor och inspirerande studier.
Berggren, Christian och Göran Brulin 1998: Goda arbeten och utvecklande regioner –
Metall på två ben. Rapport utgiven av Svenska Metallindustriarbetareförbundet.
Berggren, Christian, Göran Brulin och Lise-Lotte Gustafsson 1998: Från Italien till
Gnosjö. Om det sociala kapitalets betydelse för livskraftiga industriella regioner.
Stockholm: Rådet för arbetslivsforskning: Nya jobb & företag. Rapport nr. 2.
Berggren, Christian, Göran Brulin och Staffan Laestadius 1999: ”Den globaliserade
ekonomins regionala paradox” i Ekonomisk Debatt, årg 27, nr 6.
Berggren, Christian och Staffan Laestadius 2002: ’Codevelopment and Clusters – the
Secular Strength of Nordic Telecommunications’ i Industrial and Corporate Change,
nr 5.
Brulin, Göran 1998: Tredje uppgiften. Högskola och omgivning i samverkan.
Stockholm: SNS Förlag.
Brulin, Göran 2002: Faktor X. Arbete och kapital i en lokal värld. Stockholm: Atlas.
Brulin, Göran and Dan Halvarsson 1998: ‘Coalitions between University Colleges,
Intermediaries and SMEs to Develop Regional Economies and Working Life (The
Gnosjö Region, Sweden). In R. Ennals and B. Gustavsen (eds.) Work Organisation
and Europe as a Development Coalition. Amsterdam: John Benjamins.
Castells, Manuel 1999: Informationsåldern. Ekonomi, samhälle och kultur. Band I.
Nätverkssamhällets framväxt. Göteborg: Daidalos.
Dei Ottati., G. 1994. Trust, interlinking transactions and credit in the industrial dis trict. Cambridge Journal of Economics. Vol 18: 529-546.
Fölster, Stefan 2000: Företagarens återkomst. Den nya ekonomin och det entrepre nanta samhället. Stockholm: SNS Förlag.
Gummesson, Ola 1997: Därför lyckas Gnosjö. Bygden som har blivit ett begrepp.
Stockholm: Ekerlids förlag.
Gergils, Håkan 1999: Forskning för tillväxt. En rapport om forskningens betydelse
för ekonomisk tillväxt: Hur den är organiserad, Hur den håller på att förändras.
Rapport från ACREO.
Gustavsen, Björn, Håkon Finne och Bo Oscarsson 2001: Creating connectedness. The
role of social research in innovation policy. Amsterdam: John Benjamins.
Högberg, Arne 2001: Bonnasmedjan & Brysselspetsar. Malmö: Corona Förlag.
57
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.25
Sida 58
GLOBALISERINGSPARADOXEN I LITTERATUREN, KÄLLOR OCH INSPIRERANDE STUDIER
Johannisson, Bengt, Ola Alexandersson, Krzysztos Nowicki and Knut Senneseth
1995: ’Beyond anarchy and organization: entrepreneurs in contextual networks’ i
Entrepreneurship & Regional Development, Vol. 6, pp 329 - 356.
Krugman, Paul,. 1991. Geografi och handel. Stockholm: SNS.
Laestadius, S, [1999], ”Marshallian Dynamics and New Growth Theory”, Working
Paper. Stockholm: KTH.
Larsson, Staffan 1998: Lokal förankring och global räckvidd. En studie av teknikutveck lingen i svensk maskinindustri. Uppsala universitet: Geografiska regionstudier nr. 35.
Leonardi, R & Nanetti, E, 1998: Regional Development in a Modern European
Economy. The Case of Tuscany. London and Washington: Pinter.
Lundqvist, K-J och Olander, L-O. 2001. Den glömda strukturcykeln. Ny syn på regio nal tillväxt och omvandling. Lunds Universitet, Rapporter och Notiser 161.
Malmberg, Anders 2001: ”Lokala miljöer för industriell innovations- och utvecklings kraft – en forskningsbakgrund” i Eskil Ekstedt (red.) Kunskap och handling för för e tagande och ekonomisk utveckling. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Markusen Ann 1996: ’Sticky places in slippery space: a typology of industrial dis tricts’ in Economic geography, Vol. 72, pp. 293-313.
Mascanzoni, Daniele och Michael Novotny 2000: Lokomotivföretaget i Italien.
Motor för sysselsättning och regional utveckling. Stockholm: Rådet för arbetslivsforskning: Nya jobb & företag. Rapport nr. 12.
Maskell, Peter m. fl. 1998: Competitiveness, Localised Learning and Regional
Development. London: Routledge.
Nilsson Janevert 1998. Blomstrande näringsliv. Stockholm: IVA.
Per niente fragile – Bologna capitale del packaging Bologna: Editrice Compositori
1997, sid 160-161.
Porter, Michael J. 1990. The Competitive Advantage of Nations. London:
MacMillan.
Porter, Michael E. 1998: “Clusters and the new economics of competition” i Harvard
Business Review. November-December. pp. 77-90.
Putnam, Robert D. 1996: Den fungerande demokratin. Medborgarandans rötter i
Italien. Stockholm: SNS förlag.
Rickne, Annika 2001. New technology-based firms and industrial dynamics –
Evidence from the technological systems of biomaterials in Sweden, Ohio and
Massachusetts. Göteborg: Chalmers.
58
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.25
Sida 59
GLOBALISERINGSPARADOXEN I LITTERATUREN, KÄLLOR OCH INSPIRERANDE STUDIER
Storper, Michael 1997: The regional world: territorial development in a global econo my. N. Y. London: Guilford.
Saxenian, AnnaLee 1994: Regional Advantage - Culture and Competition in Silicon
Valley and Route 128. Cambridge MA: Harvard University Press.
Thorén, Mats. 2000: ”Det våras i biotech valley”, Veckans affärer, nr 14, 3 april,
s. 39–48.
Tson Söderström, Hans (red.) m. fl. 2001: kluster.se. Sverige i den nya ekonomiska
geografin. Stockolm: SNS Förlag.
Ylinenpää, Håkan and Nils-Gustav Lundgren 1998: ’Northern light’ or ’out in the
cold’ – a comparison of two Nordic regions. Paper from Luleå University of
Technology, Department of Business Administration and Social Sciences, AR 98:28.
59
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.25
Sida 60
BÖCKER OCH RAPPORTE R
Böcker och rapporter från NUTEK 2000-2002
Cumulative List of Publications issued by the Swedish Business Development Agency
2000-2002
Är du intresserad av att teckna ett årsabonnemang på NUTEKs böcker och rapporter?
Skicka intresseanmälan till:
NUTEK Förlag 117 86 Stockholm, fax: 08-681 92 05, e-post: [email protected]
NUTEK har publicerat följande utredningar i bokserien (B).
NUTEK has published the following reports from the Booklist (B).
B 2002:1
B 2002:2
B 2002:3
B 2002:4
Sårbara industriregioner – Sårbarhet i lokala arbetsmarknadsregioner
och kommuner till följd av industriell omstrukturering
Klistriga kluster eller globala glidare – Den lokala dynamikens paradoxala betydelse i den globaliserade ekonomin
Sveriges verkstadsleverantörer – Kartläggning och analys
Hur arbetar man med regionala företagsnätverk? – Erfarenheter från ett
regionalt programarbete
NUTEK har publicerat följande utredningar i rapportserien (R).
NUTEK has published the following reports from the Reportlist (R).
R 2000:2
R 2000:3
R 2000:6
R 2000:10
R 2000:11
R 2000:12
R 2000:13
R 2000:14
R 2000:15
R 2000:16
R 2000:17
R 2000:23
R 2001:1
R 2001:2
R 2001:3
R 2001:4
R 2001:5
60
Lagarbete med statens resurser regionalt lönsamt för alla parter - En utvär
dering av utvecklingsstöd till företag och nystartare i ny form i Östergötland
Underleverantörernas framtid
I privat regi – att bedriva vård och omsorg i nya former
En marknadsstudie av callcenter i Sverige hösten 1999
Vändpunkt i finansieringsfrågan? Rapport från ett utvecklingsprojekt om
finansiering av kvinnors företagande
Regionalpolitiskt finansiellt stöd. Budgetåret 1999
Support services to SMEs. Analysis of market of support services in
the context of the working group on the visibility and quality of
support services
Kompetens – en bristvara? Företagens syn på kompetensförsörjning
Arbetskraftens rörlighet – ett smörjmedel för tillväxt
Swedish Industry and Sustainable Development. Environmental quality
goals and sectoral responsibility
Internationella jämförelser för näringslivets tillväxt – tillväxtindikatorn
Auktoriserade marknadsplatser – för handel med aktier i tillväxtbolag –
Slutrapport
Affärsrådgivare för kvinnor. Slutrapport från projektets utvecklingsförlopp i södra Sverige
Hudvård och kosmetik. En Branschanalys. Tredje reviderade upplagan
Att främja näringslivsutveckling. En framtidsinriktad utvärdering
av affärsrådgivning för kvinnor
Storstadsarbetet. Utvärdering av tillväxtperspektiv och tillväxtpotential i
de lokala utvecklingsavtalen
Planering och utvärdering av förändringar i transportsystem. Geografiska
transaktionskostnader, endogen tillväxt och samhällsutveckling
Klistriga kluster, korr juli 27
02-08-12
16.25
Sida 61
BÖCKER OCH RAPPORTE R
R 2001:6
Ömsesidiga beroenden mellan transportsystem. Planering, beslut och vär
deringsmetoder
R 2001:7 Regionförstoring. Hur kan åtgärder i transportsystemet bidra till vidgade
lokala arbetsmarknadsregioner
R 2001:8 Migration, demografi och tillväxt. Hur flyttningar och åldersstruktur
påverkar regionernas ekonomiska tillväxt
R 2001:9 Regionalpolitiskt finansiellt stöd. Budgetåret 2000
R 2001:10 Processutvärdering av det lokala utvecklingsarbetet i Flemingsberg, Kista
och Rosengård
R 2001:11 Incitamentsystem i onoterade företag
R 2001:12 Starta Eget Tillsammans. En utvärdering av informationssatsningen (SET)
om den kooperativa företagsformen
R 2002:1 Metodik för miljöanpassad produktutveckling i små och medelstora
företag – Slutrapport från ett treårigt NUTEK-program
R 2002:2 Riskkapitalbolagens aktiviteter. Fjärde kvartalet 2001
R 2002:3 Social redovisning och sociala bokslut
R 2002:4 Regionalpolitiskt finansiellt stöd. Budgetåret 2001
Övriga skrifter:
Other Publications:
012-2000
026-2000
032-2000
033-2000
040-2000
050-2000
051-2000
052-2000
054-2000
058-2000
070-2000
004-2001
006-2001
016-2001
017-2001
032-2001
Företagande som bisyssla
Fuel for Economic Growth in Small Enterprices
Kompetens – en bristvara?
Arbetskraftens rörlighet – ett smörjmedel för tillväxt
Konsten att ta betalt, få betalt och betala
Eco Efficiency 2000-documentation from the conference in Malmö
19-21 June 2000
Sverige – en del av EU:s inre marknad. Varför kvarstår prisskillnader?
Företag i förändring. Lärandestrategier för ökad konkurrenskraft
Med hjärtat i vården. Starta eget eller inte? (Videofilm 27 min.)
Företagsledares syn på näringsklimatet i Sverige
Räkna med personalen. Personalekonomi i småföretag
Invandrares företagande i Sverige. Kartläggning och analys
Osynlig tillväxt. En affärsrådgivares erfarenhet och metoder i arbetet med
utveckling av kvinnors företagande
Sustainability Indicators. A Survey and Assessment of Current Indicator
Frameworks
Report from Joint Action 5´s Pre-feasability Study on Procurement of
Sustainable Technology in the Baltic Sea Region
Marginalisering eller integration. Invandrares företagande i retorik och
praktik
Försäljning sker genom:
NUTEK Förlag, 117 86 Stockholm. Tel 08-681 92 98. Fax 08-681 92 05.
Orders: NUTEK Förlag, SE-117 86 Stockholm.
Phone +46 8 681 92 98. Fax +46 8 681 92 05. Internet: www.nutek.se
61