LINKÖPINGS UNIVERSITET
Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI)
Nationalekonomi
Examinationsuppgift pa kursen
Marknadsekonomins grunder
Syftet med denna uppgift är att fördjupa förståelsen kring de centrala makroekonomiska
begreppen, att träna förmågan att söka och presentera makroekonomiska data samt utveckla
förståelsen för vad som utmärker konjunktursvängningarna. Uppgiften genomförs gruppvis i
de arbetsgrupper som bildats för kursen. Uppgiften skall redovisas skriftligt och muntligt.
Uppgift: Arbetsgruppen skall med hjälp av relevant makroekonomisk statistik beskriva
konjunkturläget i ett visst land.
Inlämning: Den skriftliga rapporten lämnas in i Lisam under inlämningar senast 19/2 kl
17:00 (skapa spontan gruppinlämning för att lämna in och döp inlämningen till ert
gruppnummer, glöm inte lägga till alla personer som varit delaktiga i arbetet.).
Närmare instruktioner:
Gruppen får själva välja ett land (ej Sverige). Landet skall helst vara medlem i OECD (p.g.a.
lättare tillgänglighet till information). Inom varje redovisningstid får ett visst land bara
väljas av en grupp, först till kvarn gäller. Skriv vilket land ni valt på anvisad plats i Lisam.
Gruppen ska själva avgöra vilka variabler som bäst används för att underbygga slutsatsen om
konjunkturläget. Det material som används skall hämtas från ”goda” källor (se nedan).
Gruppen ska i en rapport på lämpligt sätt redovisa det material som underbygger slutsatsen.
Tabeller och diagram skall vara ”egenritade” (inga klipp eller scanningar, alltså, använd Excel
exempelvis). Uppgifterna ska också kommenteras i löpande text. Rapporten ska innehålla en
kort relevant bakgrund om landet, en huvuddel med fakta som underbygger resonemanget och
avslutas med en slutsats inklusive en kort sammanfattning av vad som underbygger den.
Använd anvisningarna för skriftliga arbeten när ni utformar rapporten. Följ dem noga. Ange
källor i arbetet, och i slutet ska det finnas en fullständig källförteckning.
Ni ska presentera ett så aktuellt konjunkturläge som möjligt. I vissa fall kan det dock vara
svårt att få alldeles aktuella data, så det är tillräckligt att stanna vid en tidpunkt så långt fram i
tiden som det finns tillgänglig information. För att beskriva ett konjunkturläge krävs dock inte
bara att visa läget vid en viss tidpunkt, utan utvecklingen över en tidsperiod. Gruppen får själv
avgöra hur lång tidsperiod som är relevant. Arbetet bedöms efter kursens slut med betyget
godkänd. Ofullständiga eller bristfälliga arbeten får kompletteras.
Uppgiften ska också redovisas muntligt vid det schemalagda seminariet. Varje grupp får 10max 15 minuter till sitt förfogande. Gruppen ska tydligt klargöra hur det aktuella
konjunkturläget ser ut och vilka fakta som underbygger slutsatsen. Projektor kommer att
finnas tillhanda, då det kan vara lämpligt att visa såväl slutsatser som stödjande fakta vid
redovisningen. Vid gränsfall i betygsättningen av rapporten kommer en god eller mindre god
muntlig redovisning att påverka betyget. Alla i gruppen ska delta i redovisningen.
Arbetet bör omfatta ca 5-10 sidor, lite olika beroende på hur mycket tabeller och figurer
som används, storlek, typsnitt etc. Avgör själva när ni anser er ha besvarat uppgiften på
ett bra sätt! På framsidan ska det framgå vilka som aktivt varit delaktiga i arbetet,
namn och personnummer.
Om källor:
All ekonomisk statistik har ursprungligen producerats av en organisation. I Sverige är det tex
SCB som ansvarar för såväl Nationalräkenskaperna som Arbetskraftsundersökningarna och
prisnivåns utveckling, vilka ligger till grund för mycket av den makroekonomiska statistiken.
Riksbanken ansvarar för det mesta när det gäller statistik om de utrikes transaktionerna och
sådant som rör penningmängd med mera (som vi inte tar upp förrän på kursen i
Makroekonomi). Det är alltså det som utgör primärkällan. Ofta är det dock inte nödvändigt att
gå till primärkällan för att hämta tillförlitliga uppgifter. En rad andra källor kan anses som
”goda” källor på området och användas med gott samvete, därför att det sker ett omfattande
informationsutbyte mellan olika typer av myndigheter. Därför kan till exempel följande källor
anses bra:
-statistiska centralbyrån (SCB och motsvarigheten i andra länder)
-riksbanken (centralbanken i olika länder)
-uppgifter i regeringsdokument såsom propositioner. Framförallt budgetpropositionen med
dess bilagor (främst bilagan ”Svensk ekonomi”)
-Konjunkturinstitutet
-Eurostat
-OECD (statistik, rapporter med mera)
-andra internationella organisationer såsom IMF, Världsbanken, andra FN-organ
När det gäller data för andra länder än Sverige kan sålunda motsvarande myndigheter anses
ha tillförlitlig information. Ofta finns hemsidor hos exempelvis centralbanken på engelska.
Minst lika bra kan det vara att gå till de internationella organisationerna som samlar in
uppgifter om medlemsländerna från respektive lands statistikmyndighet. Särskilt gäller det
Eurostat och OECD, som har alla uppgifter som behövs (och mycket mer), men vars hemsidor
ofta är lite svårnavigerade. När det gäller internationell statistik får man också vara
uppmärksam på att definitioner och mätmetoder kan skilja sig åt. Mest homogent är
nationalräkenskaperna, medan däremot arbetslöshetsmätningar är lite mer problematiskt.
Även om det finns internationellt harmoniserade mått så beror data i slutänden på hur
uppgiftsinsamlandet sker i det enskilda landet. De inhemskt redovisade uppgifterna kan också
skilja sig från de som redovisas av de internationella organen (t.ex. redovisas inflationen i
Sverige med KPI men i EU med HIKP). En trovärdigt underbyggd studie bör sålunda
använda källor av den typen som redovisats ovan. Uppgifter om exempelvis ett lands BNP
finns ju på många andra håll, men andra källor bör undvikas, eftersom det trots allt är relativt
lätt att gå till de riktiga källorna. Visserligen får en rad andra källor också anses som relativt
trovärdiga, som exempelvis banker, fackföreningar och intresseorganisationer. Men de har
trots allt bara sammanställt uppgifter från de egentliga källorna. Andra såsom Wikipedia,
landrapporter av olika slag och annat som utgör sammanställningar som någon gjort av den
statistik vi beskrivit ovan ska direkt undvikas. I framtiden kan det mycket väl vara just Du
som ska skriva en sådan rapport för en organisation du arbetar för, och då måste du vara
bildad i hur man finner och kommunicerar information från de trovärdiga källorna.