Produktionsstrategicentrum (PSC): www.produktionsstrategi.se
Grön design av försörjningskedjan
Konsumentorganisationer såväl som lagstiftare lyfter allt oftare frågan om företags miljöbelastning och deras ansvar för detta. Även affärssystemleverantörer har uppmärksammat detta och
det finns numer ett antal leverantörer som erbjuder avancerade planeringssystem med funktionalitet för optimering av försörjningskedjan med avseende på miljöbelastning.
Av Martin Rudberg
ÖRSÖRJNINGSKEDJANS STRUKTUR och
design är av högsta strategiska vikt för företagets förmåga till konkurrenskraft och effektivitet. Att designa försörjningskedjor som en del av
supply chain management (SCM) har länge varit på
tapeten hos såväl företagsledningar som planerare
inom produktion och logistik. I en tidigare artikel i
nyhetsbrevet har vi beskrivit hur avancerade planeringssystem (APS) numer erbjuder beslutsstöd för
så kallad strategisk nätverksdesign (SND) som standardfunktionalitet. På senare tid har miljödebatten
vuxit sig allt starkare, varför systemleverantörerna
har börjat analysera hur man kan modellera och beräkna hur stor miljöbelastning en viss typ av försörjningskedjadesign medför. Därmed kan man också
beräkna hur en ändrad design av försörjningskedjan
kan medföra reduktion av företagets totala miljöbelastning, med hjälp av så kallad GHG- (Green House
Gas) modellering. I det följande beskrivs hur APS
kan användas för att designa sin försörjningskedja
med ”gröna” förtecken, eller i alla fall hur man på
ett relativt smidigt sätt kan få ett kvitto på hur stor
miljöbelastning den nuvarande designen medför (ett
så kallat ”carbon footprint”).
F
Design med miljön i åtanke
På senare år har miljödebatten vuxit sig allt hetare
och det är få företag som idag kan lämna miljöfrågorna helt oberörda. Miljöredovisningar, ISO 14000,
mm, har blivit en del av vardagen och det finns ingen anledning att tro att kraven på företagen från såväl lagstiftare som konsumenter kommer att minska
framöver. Framför allt är det den globala uppvärmningen och de så kallade växthusgaserna som ofta
lyfts fram som de allvarligaste problemen att hantera. Medvetenheten om att växthusgaser med största
sannolikhet har negativ påverkan på vår miljö har
gjort att en del företag har initierat program för att
minska sin miljöbelastning, men de flesta företagen
väntar på lagstiftning innan de genomför några större förändringar av sin verksamhet. Vad som dock
ofta saknas i debatten är konkreta siffror på hur stor
miljöbelastning ett företag har, och vilka kostnadseffekter det skulle få att minska dem. Med strategisk
nätverksdesign finns dock möjligheten att bygga in
denna typ av analys i APS-modulen och det finns en
del systemleverantörer som har denna funktionalitet
i sin produktportfölj.
Det är kanske framför allt två faktorer som framöver kommer driva företag mot att bättre analysera
Produktionsstrategi
deras försörjningskedjors miljöpåverkan. Dels kommer det att bli tuffare lagstiftning gällande utsläpp
och miljöbelastning, dels kommer trycket från konsumenter gällande koldioxidmärkning, mm, att öka
framöver. Företag som är på hugget ser så klart möjligheterna i att föregå lagstiftning och på så sätt skapa
sig goodwill och konkurrensfördelar genom att på
ett tidigt stadium väga in miljöaspekter i sitt sätt att
designa och planera sin försörjningskedja. I det följande beskrivs hur man kan använda SND-modulen
i sin APS-svit för att också beräkna hur mycket växthusgaser ett företags försörjningskedja ger upphov
till, men också hur man kan attackera problemet med
att minska utsläppen och att få ett ekonomiskt kvitto
på vilka eventuella kostnader detta kan medföra.
Vad skall mätas?
I arbetet med att få ett kvitto på försörjningskedjans
miljöbelastning måste företaget först bestämma sig
för vad man vill kvantifiera i sin modell över försörjningskedjan, hur mycket man är villig att satsa på att
reducera sin miljöbelastning, och hur man vill kommunicera detta till makthavare och allmänheten. I ett
andra steg bör man fundera över vilka växthusgaser
som skall inkluderas i kvantifieringen. Den mest uppenbara är ju koldioxid, men det finns också andra
gaser som påverkar vår miljö negativt. Vidare bör
man idealt också mäta den totala belastningen i form
av växthusgaser över produktens totala livscykel,
men i realiteten är detta kanske inte alltid möjligt.
Dock bör man fundera igenom följande aspekter när
man bestämmer sig för hur man vill redovisa sin försörjningskedjas miljöbelastning:
− Skall man enbart mäta koldioxidutsläpp, eller skall fler växthusgaser inkluderas – i så fall
vilka?
− Skall man enbart mäta utsläpp som vår egen organisation är direkt upphov till, eller skall våra
mätningar även sträcka sig till andra delar av
försörjningskedjan?
− Vilken typ av aktiviteter skall inkluderas? Produktion, transport, lagerhantering, mm.
− Hur hanteras outsourcade aktiviteter och aktiviteter som utförs av kontraktstillverkare?
− Hur hanteras eftermarknadsservice, reklamationer, deponi, mm?
− Skall man även väga in kringaktiviteter såsom
anställdas transport till arbetet, säljares och serviceteknikers resor, mm?
Det finns så klart en hel del aspekter att beakta, men
en god startpunkt är att inkludera de aktiviteter som
företaget själv har kontroll över i sin egen försörjningskedja, såsom produktions- och transportaktiviteter. Vidare bör man kanske i ett första steg fokusera på koldioxid, och lämna övriga växthusgaser åt
sidan.
Grön design av försörjningskedjan
De systemleverantörer som erbjuder funktionalitet
för ”grön” design av försörjningskedjan har inriktat sig på tre huvudområden: (1) Beräkna nuvarande
försörjningskedjas miljöbelastning, (2) Analysera hur
man på bästa sätt kan förändra sin försörjningskedja
för att få största möjliga reducering av miljöbelastningen, och ställa detta i relation till vilka kostnader
det ger upphov till, (3) Inkludera instrument för att
sträva mot en klimatneutralisering i form av t.ex. utsläppsrätter, mm.
vad detta medför gällande förändrad design och
eventuellt ökade kostnader. Notera att varje simulering i exemplet fokuserar på att hitta den försörjningskedjedesign som ger lägst totalkostnad givet
en viss reduktion av växthusgaser i förhållande till
nuläget.
3. Klimatneutralisering
Som ett tredje steg kan man med hjälp av sitt APS
också inkludera möjligheten att på olika sätt använda instrument för att reducera sin miljöbelastning
på annat sätt än att förändra sin försörjningskedja.
Exempel på den här typen av instrument är att köpa
utsläppsrätter, plantera träd, mm. Genom att få ett
kvitto på försörjningskedjans miljöbelastning, och
hur förändringar av denna eventuellt slår negativt
mot miljön, kan man t.ex. beräkna hur många utsläppsrätter man behöver köpa för att neutralisera
de förändringar man är på väg att genomföra. Vidare
kan företag som redan är beroende av utsläppsrätter
inkludera detta i modellen och genom att reducera
utsläppen av t.ex. koldioxid, faktiskt kunna sälja utsläppsrätter och på så sätt kunna räkna hem en reduktion av miljöbelastningen även ekonomiskt.
1. Beräkna nuvarande miljöbelastning
För att beräkna en försörjningskedjas miljöbelastning i form av växthusgaser behöver man statistik
(schabloner) över utsläpp från transportaktiviteter
(järnväg, lastbil, flyg, sjöfart), produktionsaktiviteter, och materialrelaterade utsläpp (t.ex. hur mycket
Avslutning
CO2-utsläpp ett ton producerat stål motsvarar). De
Design av försörjningskedjor som en del av den strasystemleverantörer som erbjuder den här typen av
tegiska planeringsprocessen är ett komplext, men
funktionalitet har redan färdiga databaser med schaviktigt, område inom supply chain management. I
bloner för att beräkna uppskattade utsläpp. Därmed
takt med att miljöaspekter blir allt viktigare för såfår man när man modellerar och
väl konsumenter som lagstiftare,
optimerar sin försörjningskedjas
börjar också allt fler systemlevedesign också ett kvitto på hur
rantörer erbjuda funktionalitet
Green-House-Gasstor miljöbelastning företaget
för att ta hänsyn till miljöbemodellering ger ett kvitto på lastning i form av växthusgabidrar med i form av växthusgaser. Notera att det i den här
ser som en del i den strategiska
företagets miljöbelastning,
typen av beräkning inte sker nåplaneringen. Företag som redan
bland annat gällande
gon optimering med avsikt att
i dag är beroende av utsläppsminska miljöbelastningen, utan
rätter kan självklart dra nytta
”Carbon Footprint”
enbart ett kvitto på vad en viss
av denna typ av systemstöd,
design medför i form av miljöbemen även andra företag som vill
lastning.
ligga i framkant gällande miljöhänseende får möjlighet att på ett tydligt sätt få ett
2. Reducering av växthusgaser
kvitto på vad deras insatser för miljön faktiskt leder
När man väl har modellerat upp sin försörjningstill i form av reducerade utsläpp av växthusgaser.
kedja och genomfört en första beräkning av kedjans
Man bör dock ha i åtanke att utvecklingen av den
miljöbelastning, kan man också gå ett steg längre för
här typen av beslutstöd är i sin linda och att utsläpatt se hur och var en reduktion av växthusgaser bör
pen beräknas utifrån schabloner. I takt med att utske. Exempelvis kan man inkludera miljöbelastning
vecklingen går framåt kommer såklart schablonerna
som en målfunktion, och genomföra en simulering
att utvecklas, förfinas och förbättras, men redan idag
för att se hur försörjningskedjan bäst förändras för
ger modellerna en god uppskattning av den miljöbeatt exempelvis erhålla en 10 %-ig minskning av växtlastning en viss typ av design av försörjningskedjan
husgaser. I denna simulering får man också ett refaktiskt ger. „
sultat i form av förändrad totalkostnad som denna
reduktion medför. Genom att köra ett antal liknande
Referenser
simuleringar kan man sedan modellera en ”tradeLlamasoft (2008) ”Carbon Footprint Modeling and
off ”-kurva för relationen mellan reduktion av växtOptimization”, Llamasoft white paper.
husgaser och eventuellt ökade kostnader. ExempelStadtler, H. and Kilger, C. (Eds) (2005) Supply
vis kan man utgå från nuvarande försörjningskedja
Chain Management and Advanced Planning – Conoch dess miljöbelastning i form av CO2, för att sedan
cepts, Models, Software and Case Studies, 3rd edilåta systemet optimera designen med hänsyn till en
tion, Springer, Berlin.
reduktion av CO2 med 10 %, 20 % och 30 %, och se
Artikel N0802D
Produktionsstrategi