Fem forskningsfrågor
Forskningsprojekt
Integration och effektivitet i försörjningskedjan
med stöd av
avancerade planeringssystem
Projektet är uppbyggt kring fem centrala forskningsfrågor, som behandlar olika aspekter av
APS och dess användande.
1. Vilka typer av funktionalitet erbjuds i APS och hur skapar de en potential för att
integrera processer i försörjningskedjor, samt för att skapa effektivitet?
2. Hur används APS i svenska företag och vilka är potentialerna/bristerna med avseende
på processintegration och effektivitet i försörjningskedjor?
3. Vad kännetecknar lyckad, och mindre lyckad, implementering av APS och vilka är
kraven för en framgångsrik APS-implementering?
Institutionen för produktionsekonomi vid Linköpings universitet har, i samarbete med
Avdelningen för logistik och transport vid Chalmers tekniska högskola, beviljats anslag från
VINNOVA inom tillväxtområdet Innovativa logistiksystem och godstransporter, delområde
Integrerade försörjningskedjor. Forskningsprojektet skall analysera hur så kallade
avancerade planeringssystem (APS) kan möjliggöra processintegration inom och över
företagsgränserna och därmed fungera som ett medel för att skapa integrerade och effektiva
försörjningskedjor. Vid sidan av VINNOVA, LiU och Chalmers deltar BearingPoint, Optilon,
och Lawson/Intentia som delfinansiärer i projektet.
Projektets syfte
Grundansatsen för projektet är att försörjningskedjor kan planeras och styras effektivare med
hjälp av ett IT-baserat beslutsstödssystem där avancerade verktyg och ett holistiskt synsätt
bidrar till att effektivisera försörjningskedjan som helhet. Genom att se till helheten kan
suboptimering undvikas och samordningsfördelar hittas, vilket bidrar till en försörjningskedja
som är både ekonomiskt och miljömässigt effektivare. Det finns en hel del faktorer som
särskiljer APS från traditionella affärssystem (ERP), men man kan också se APS som en
naturlig utveckling av ERP där man har lyft in de senaste årens kunskaps- och
teknikutveckling inom logistik, planering, matematik, IT, datorhårdvara, mm. Olika APSlösningar har utvecklats av olika systemleverantörer och tillsammans med unika kundföretag.
De är följaktligen delvis olika och delvis lika till sin karaktär. Just osäkerheten kring vilken
funktionalitet som verkligen finns i tillgängliga APS och vilken potential den har för att skapa
integrerade försörjningskedjor uppfattas som ett hinder, både för systemimplementering men
också för integration.
Under det senaste decenniet har användandet av APS för att designa, integrera och
effektivisera försörjningskedjan och dess processer ökat. APS har också lyfts fram som ett
ledningsverktyg som kan skapa integration och effektivitet i försörjningskedjan. Flera företag
har börjat intressera sig för APS, några har investerat i systemen, men endast ett fåtal
använder dem i praktisk tillämpning. Generellt sett finns det få dokumenterade fall som
beskriver hur standardiserade APS används, och specifikt få dokumenterade fall där svenska
företag använder APS för att planera och integrera försörjningskedjan. Detta
forskningsprojekt siktar därför på att öka kunskapen om funktionalitet och användning av
APS, samt hur det användande företaget kan dra nytta av APS för att öka sin effektivitet i
försörjningskedjan.
4. Vad kännetecknar lyckad, och mindre lyckad, användning av APS och vilka är kraven
för framgångsrikt APS-användande?
5. Hur kan potentialen med APS som katalysator för att skapa mer integrerade och
effektiva försörjningskedjor utvärderas i en unik företagssituation?
Grundtanken är att först behandla forskningsfråga ett och två, vilka sedan får verka som
gemensam input till forskningsfråga tre och fyra. Den femte forskningsfrågan löper parallellt
med de övriga och avser att resultera i modeller och riktlinjer för effektiv utvärdering av APS
från det användande företagets perspektiv.
Forskargruppen och deltagande företag
Projektledningen delas mellan LiU (Institutionen för produktionsekonomi) och Chalmers
(Avdelningen för logistik och transport) som båda deltar med var sin senior forskare. Vid
sidan av detta kommer två doktorander att anställas (en vid vardera LiU och Chalmers) som
båda knyts till projektet på heltid. Forskningen utförs i nära samarbete med industrin och med
leverantörer av APS. Några företag deltar från projektstarten men för att få ett brett underlag
gällande intervjuer, praktikfall, examensarbeten m.m. kommer ytterligare företag att
involveras under hela projekttiden. Resultaten från projektet kommer kontinuerligt att
diskuteras och spridas till deltagande företag genom workshops och seminarier, och till en
bredare publik genom artiklar och konferenser.
Information
Ta gärna kontakt med någon av projektledarna för ytterligare information om projektet samt
om hur man kan ta del av, eller delta i, forskningen.
Martin Rudberg
Institutionen för produktionsekonomi
Linköpings universitet
Tfn: 013-28 1566
E-post: [email protected]
Patrik Jonsson
Avdelningen för logistik och transport
Chalmers tekniska högskola
Tfn: 073-034 6393
E-post: [email protected]