Diarienummer: 2014-03405
Linköpings universitet (202100-3096), Joakim Krook
Deponier som gruvor 2.0 - utveckling av koncept, strategier och åtgärder för ökad lönsamhet
och miljöprestanda
Ansökan till Transport- och miljöinnovationer - 2014
Fortsättning på tidigare projekt:
2014-03405 Deponier som gruvor 2.0 - utveckling av koncept, strategier
och åtgärder för ökad lönsamhet och miljöprestanda
koordinator
Linköpings universitet (202100-3096)
Projektledare
Joakim Krook ([email protected]) Linköpings universitet (202100-3096)
Total projektkostnad
4 262 000
Sökt bidrag
Egna insatser
Från finansiärer
Total finansiering
2 340 000
1 172 000
750 000
4 262 000
Total stödnivå
Startdatum 2015-01-01
Slutdatum 2017-12-31
54,90 %
Mål för projektet
Projektets mål är att utveckla koncept och åtgärder med potential att göra resursutvinning från deponier till en bärkraftig
aktivitet för aktörer och för samhället i stort.
Svensk projektsammanfattning
Deponier innehåller stora mängder metaller, plaster och andra resurser som om de utvanns skulle göra det möjligt för
återvinningssektorn att växa till en mer betydande råmaterialleverantör. Tidigare forskning visar att en sådan strategi,
landfill mining, även kan bidra till att lösa många andra samhällsutmaningar kopplat till resursbrist och ojämnt fördelade
resurser mellan regioner, lokala förorenings- och markanvändningsfrågor och ökande utsläpp från primärproduktion. En
realisering av denna potential bygger dock på investeringar i kunskaps- och teknikutveckling men också på gradvisa
förändringar i marknadsvillkor.
Projektets mål är att utveckla koncept, strategier och åtgärder med potential att göra landfill mining till en bärkraftig aktivitet
för aktörer och för samhället i stort. Genom fallstudier, systemanalyser, tekniköversikter och intervjuer kommer följande
frågor att besvaras: Vilka är de mest centrala utmaningarna som måste lösas för att landfill mining ska kunna genomföras på
ett lönsamt och miljömässigt motiverat sätt? Till vilken grad och på vilka olika sätt kan dessa utmaningar lösas genom
tekniska, organisatoriska, juridiska och marknadsmässiga åtgärder och förändringar? och Vilken rådighet och vilka
incitament har olika samhällsaktörer för att implementera dessa åtgärder och förändringar?
Förutom tillämpbara koncept förväntas projektet resultera i att identifiera nyckelaktörer för implementering, vägleda fortsatt
kunskaps- och teknikutveckling inom området samt specificera behovet av förändringar i rådande lagar, styrmedel och
marknadsvillkor. Med sådan kunskap skapas förutsättningar för svenska företag att utveckla en världsledande position inom
detta snabbt växande område.
Diarienummer: 2014-03405
Linköpings universitet (202100-3096), Joakim Krook
Deponier som gruvor 2.0 - utveckling av koncept, strategier och åtgärder för ökad lönsamhet
och miljöprestanda
Sammanställning av totala projektkostnader och finansiering
Total projektkostnad
Löner
Tjänster
Utrustning
Material
Immaterialrätt
Indirekta kostnader
Resor
Övrigt
Finansiering
Sökt bidrag
Egna insatser
Från finansiärer
Total finansiering
Total stödnivå
2015
1 670 000
1 197 000
0
0
10 000
0
408 000
55 000
0
2016
1 484 000
1 045 000
0
0
10 000
0
380 000
49 000
0
2017
1 108 000
769 000
0
0
20 000
0
261 000
58 000
0
940 000
480 000
250 000
1 670 000
775 000
459 000
250 000
1 484 000
625 000
233 000
250 000
1 108 000
4 262 000
3 011 000
0
0
40 000
0
1 049 000
162 000
0
2 340 000
1 172 000
750 000
4 262 000
54,90 %
Diarienummer: 2014-03405
Linköpings universitet (202100-3096), Joakim Krook
Deponier som gruvor 2.0 - utveckling av koncept, strategier och åtgärder för ökad lönsamhet
och miljöprestanda
Projektkostnader och finansiering per projektpart
Koordinator
Linköpings universitet (202100-3096)
Projektkostnader
Löner
Tjänster
Utrustning
Material
Immaterialrätt
Indirekta kostnader
Resor
Övrigt
Summa
2015
927 000
0
0
10 000
0
408 000
40 000
0
1 385 000
2016
865 000
0
0
10 000
0
380 000
40 000
0
1 295 000
2017
589 000
0
0
20 000
0
261 000
40 000
0
910 000
Sökt bidrag
Stödnivå
940 000
775 000
625 000
2 340 000
65,18 %
Egna insatser 1)
Finansiärer
195 000
250 000
270 000
250 000
35 000
250 000
500 000
750 000
210 000
0
0
0
0
0
14 000
0
224 000
2 381 000
0
0
40 000
0
1 049 000
120 000
0
3 590 000
Projektpart
Tekniska Verken i Linköping AB (556004-9727)
Projektkostnader
Löner
Tjänster
Utrustning
Material
Immaterialrätt
Indirekta kostnader
Resor
Övrigt
Summa
Sökt bidrag
Stödnivå
Egna insatser 1)
Finansiärer
2015
90 000
0
0
0
0
0
5 000
0
95 000
2016
60 000
0
0
0
0
0
3 000
0
63 000
2017
60 000
0
0
0
0
0
6 000
0
66 000
0
0
0
0
0,00 %
95 000
0
63 000
0
66 000
0
224 000
0
Diarienummer: 2014-03405
Linköpings universitet (202100-3096), Joakim Krook
Deponier som gruvor 2.0 - utveckling av koncept, strategier och åtgärder för ökad lönsamhet
och miljöprestanda
Projektpart
Stena Metall Aktiebolag (556138-8371)
Projektkostnader
Löner
Tjänster
Utrustning
Material
Immaterialrätt
Indirekta kostnader
Resor
Övrigt
Summa
Sökt bidrag
Stödnivå
Egna insatser 1)
Finansiärer
2015
90 000
0
0
0
0
0
5 000
0
95 000
2016
60 000
0
0
0
0
0
3 000
0
63 000
2017
60 000
0
0
0
0
0
6 000
0
66 000
0
0
0
0
0,00 %
95 000
0
63 000
0
66 000
0
224 000
0
210 000
0
0
0
0
0
14 000
0
224 000
Projektpart
NORDVÄSTRA SKÅNES RENHÅLLNINGS AKTIEBOLAG (NSR) (556217-4580)
Projektkostnader
Löner
Tjänster
Utrustning
Material
Immaterialrätt
Indirekta kostnader
Resor
Övrigt
Summa
Sökt bidrag
Stödnivå
Egna insatser 1)
Finansiärer
2015
90 000
0
0
0
0
0
5 000
0
95 000
2016
60 000
0
0
0
0
0
3 000
0
63 000
2017
60 000
0
0
0
0
0
6 000
0
66 000
0
0
0
0
0,00 %
95 000
0
63 000
0
66 000
0
224 000
0
210 000
0
0
0
0
0
14 000
0
224 000
Diarienummer: 2014-03405
Linköpings universitet (202100-3096), Joakim Krook
Deponier som gruvor 2.0 - utveckling av koncept, strategier och åtgärder för ökad lönsamhet
och miljöprestanda
Finansiär
Stena Metall Aktiebolag (556138-8371)
Projektpart som finansieras
Linköpings universitet (202100-3096)
Finansiering
Total finansiering
Total finansiering
2015
250 000
2016
250 000
2017
250 000
750 000
250 000
250 000
250 000
750 000
Diarienummer: 2014-03405
Linköpings universitet (202100-3096), Joakim Krook
Deponier som gruvor 2.0 - utveckling av koncept, strategier och åtgärder för ökad lönsamhet
och miljöprestanda
Projekttitel på engelska
Landfill mining 2.0 - development of concepts and measures for better profitability and environmental performance
Engelsk projektsammanfattning
Landfills contain vast amounts of metals, plastics and other resources, which if exploited would make it possible for the
recycling industry to grow into a more important material supplier. Research also concludes that such a strategy, landfill
mining, could contribute in solving wider societal concerns in terms of resource scarcity and unevenly distributed resources
among regions, local pollution and land management issues and steadily increasing emissions from the primary production
sector. Realizing this potential relies on significant investments in knowledge and technology development and most likely
also adjusted policy and market conditions.
This project aims to develop concepts, strategies and measures for making landfill mining a viable activity for individual
actors and for society at large. Through case-studies, systems analyses, technology surveys and interviews, the following
questions will be addressed: Which are the most critical challenges for realizing landfill mining in a profitable and
environmentally motivated way? To what extent and in which different ways can these challenges be addressed by technical,
organizational, policy and market measures and changes? and Which are the incentives and capacity of different societal
actors in implementing such measures and changes?
Beyond applicable concepts, the project is expected to identify key actors for facilitating implementation, provide guidance on
essential topics for further knowledge and technology development and specify needs for changes in policy and market
conditions. Such a foundation of knowledge will make it possible for Swedish companies to take a world leading position
within this emerging knowledge and business area.
Klassificering av behovsområde
07 Miljö
14 Affärsprocesser
Klassificering av forskningsområde
2.7.99 Annan naturresursteknik
2.7.07 Miljöledning
5.5.02 Juridik och samhälle
Klassificering av produktområde
39.00 Sanerings-, efterbehandlings- och andra tjänster för avfallshantering
07.29 Annan icke-järnmalm, även anrikad
38.32 Återvinningstjänster avseende källsorterat material; returråvara
Kontakt med VINNOVA
Rebecka Engström
Sekretess
Nej
Obligatoriska bilagor
Projektbeskrivning.pdf
CV.pdf
Övriga bilagor
Övrig bilaga_1.pdf
Diarienummer: 2014-03405
Linköpings universitet (202100-3096), Joakim Krook
Deponier som gruvor 2.0 - utveckling av koncept, strategier och åtgärder för ökad lönsamhet
och miljöprestanda
Koordinator
Organisation
Linköpings universitet
Organisationsnr
Adress
Arbetsplats
Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
202100-3096
Adress
581 83 LINKÖPING
Webbplats
Telefon
Kommun
Land
013-28 10 00
Linköping
Sverige
Firmatecknare/prefekt
Person
Per-Olof Brehmer
E-post
[email protected]
Telefon
013-28 10 00
Mobil
Kön
Födelseår
Projektledare
Person
Joakim Krook
E-post
Telefon
Mobil
Kön
Födelseår
Man
1964
[email protected]
013-28 10 00
Man
1977
Insänt av
Insänt av
Datum, tid
Namn
E-postadress
Universitet/Högskola/
Institut/Företag etc
2014-06-03 12:55
Joakim Krook
[email protected]
Linköpings universitet
581 83 LINKÖPING
Webbplats
Telefon
Kommun
Land
013-28 10 00
Linköping
Sverige
Arbetsplats
Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
Organisationsnr 202100-3096
Arbetsplats
Institutionen för ekonomisk och
industriell utveckling
Adress
581 83 LINKÖPING
Telefon
013-28 10 00
Kommun
Linköping
Land
Sverige
Arbetsplats
Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
Organisationsnr 202100-3096
Arbetsplats
Institutionen för ekonomisk och
industriell utveckling
Adress
581 83 LINKÖPING
Telefon
013-28 10 00
Kommun
Linköping
Land
Sverige
CV-bilaga för ansökan: Deponier som gruvor 2.0 – utveckling av koncept, strategier och
åtgärder för ökad lönsamhet och miljöprestanda
Namn
Ålder
Kön
Organisation
Titel
Omfattning medv.
(% av heltid)
Omfattning medv.
(totalt antal timmar
under hela projektet)
Roll i projektet
Kompetens, erfarenhet
i förhållande till idén
Motiv till varför person
är en nyckelperson
Övrigt
Joakim Krook
37 år
Man
Industriell miljöteknik (IEI), Linköpings universitet
Docent i Miljösystemanalys och Miljömanagement
20 %
1000
Kommer att vara projektledare och huvudhandledare för de två
doktoranderna som arbetar i projektet. Har även speciellt ansvar
för att leda den avslutande workhopsserien och projektsyntesen,
kommunikation och resultatspridning samt redovisning av
projektet i relation till miljökvalitetsmålen.
 Har 10 års erfarenhet av att initiera, leda och genomföra
tvärvetenskalig forskning inom återvinning, urban mining och
landfill mining tillsammans med industriella partners.
 Har publicerat 25 vetenskapliga artiklar inom dessa områden
samt ett större antal av andra typer av publikationer.
 Har genom tidigare forskningsprojekt inom urban och landfill
mining utvecklat kunskap och erfarenhet av att samarbeta och
kommunicera med en bred grupp av olika samhällsaktörer,
inklusive politiker och allmänheten.
 Leder en tvärvetenskaplig forskargrupp ”Resurser 2.0 – städer
och deponier som gruvor” vars syfte är att utveckla och
utvärdera strategier och åtgärder för resursutvinning från nya
och ofta förbisedda källor såsom infrasystem och deponier.
 Sitter med i styr-, referens- och arbetsgrupper av relevans för
detta projekt, exempelvis i forskningsprogrammet ”Anthropogenic resources” som leds av Docent Johan Fellner vid Wiens
Tekniska Universitet och i det nystartade Europeiska landfill
mining konsortiet EURELCO.
 Har varit redaktör för temanumret ”Urban and Landfill
Mining: emerging global perspectives and approaches” i den
internationella tidskriften ”Journal of Cleaner Production”
och även publicerat flera artiklar där forskningsfronten inom
dessa områden granskats, och är därmed väl insatt i ämnet.
 Har genomfört flera studier åt Naturvårdsverket i samband
med olika Regeringsuppdrag av relevans för urban och
landfill mining.
1
Namn
Ålder
Kön
Organisation
Titel
Omfattning medv.
(% av heltid)
Omfattning medv.
(totalt antal timmar
under hela projektet)
Roll i projektet
Kompetens, erfarenhet
i förhållande till idén
Motiv till varför person
är en nyckelperson
Övrigt
Hitomi Lorentsson
600919
Kvinna
Stena Recycling International AB
Projektledare FoU
Ca 5 %
Ca 200
Kontaktperson för Stena. Kommer att ansvara för att
sammanställa/ta fram anläggnings- och aktörsspecifika
förutsättningar/drivkrafter kopplat till Fallstudie I. Bidra med
vägledning och expertis inom relevanta områden för projektet
såsom teknik, marknader och lagstiftning samt samordna insatser
från Stenas personal i projektet, framförallt i samband med
konceptutveckling. Hitomi kommer också att delta i den
avslutande workshopsserien.
 Projektledare för tillståndsansökningar och projekteringar av
ett antal nya deponier.
 Har lång erfarenhet av att jobba med tekniska, juridiska och
miljömässiga aspekter av deponiverksamhet och är
projektledare för ett internt deponiåtervinningsprojekt.
 Har också ansvarat för planering, genomförande och
utvärdering av flera pilotprojekt på Stenas deponier där
material grävts upp, sorterats, behandlats och återvunnits i
mindre skala.
Har god förståelse för de tekniska och miljömässiga utmaningar
och juridiska hinder som deponiåtervinning står inför samt ett
omfattande kontaktnät inom återvinningsbranschen.
Sedan år 2006 samarbetat med forskargruppen vid Linköpings
universitet kring deponiåtervinningsfrågor. Sitter också med i
arbetsgrupp 1 ”Science and Technology” inom det nystartade
Europeiska landfill mining konsortiet EURELCO.
2
Namn
Ålder
Kön
Organisation
Titel
Omfattning medv.
(% av heltid)
Omfattning medv.
(totalt antal timmar
under hela projektet)
Roll i projektet
Kompetens, erfarenhet
i förhållande till idén
Motiv till varför person
är en nyckelperson
Övrigt
Stefan Jakobsson
51 år
Man
Tekniska Verken i Linköping AB
Chef för Avdelningen Affärsutveckling
Ca 5 %
Ca 200
Kontaktperson för Tekniska Verken. Kommer att samordna alla
insatser från Tekniska Verkens personal i projektet, framförallt i
samband med Fallstudie II. Kommer också själv att bidra i
utvecklingen av landfill mining koncept och i den avslutande
workshopsserien och projektsyntesen.
Är i rollen som chef för koncernstabsavdelningen Affärsutveckling ofta inblandad i frågeställningar kring hur företaget på
kort och lång sikt ska kunna ta ytterligare kliv mot visionen att
”bygga världens mest resurseffektiva region”. Har även som
ansvarig för företagets samordning av forskningssamarbeten med
Linköpings universitet tidigare erfarenhetet av att utveckla och
realisera den här typen av projekt.
Genom sin kunskap och erfarenhet av affärsutveckling kommer
Stefan utgöra en viktig person i arbetet med att konkretiskera och
utvärdera genomförbarheten av de olika koncept, strategier och
åtgärder som utvecklas inom projektet.
Är väl insatt i de specifika frågeställningar som ska lösas i det här
projektet genom tidigare samarbeten med forskargruppen på
Linköpings universitet.
3
Namn:
Ålder:
Kön
Organisation
Titel
Omfattning medv.
(% av heltid)
Omfattning medv.
(totalt antal timmar
under hela projektet)
Roll i projektet
Kompetens, erfarenhet
i förhållande till idén
Motiv till varför person
är en nyckelperson
Övrigt
Eric Rönnols
Född 491217
Man
NSR AB
Senior Advisor
Ca 5 %
Ca 200 h
Kontaktperson för NSR. Kommer att ansvara för att ta fram och
sammanställa anläggnings- och aktörsspecifika förutsättningar
och drivkrafter kopplat till Fallstudie III. Bidra med sin mångåriga erfarenhet/praktiska kunskap om avfallshantering och
deponirelaterade frågor i samband med konceptutveckling samt
samordna insatser från NSRs personal i projektet. Eric kommer
också att delta i den avslutande workshopsserien.
 Mångårig erfarenhet från kommunal avfallshantering,
inklusive deponering, sanering av förorenad mark,
urgrävningar av deponier, deponigasfrågor,
lakvattenhantering, återvinning av avfall mm.
 Miljöchef på NSR 2001 – 2006.
 Projektledare för urgrävning/sanering ”Stentippen”, NSR,
2005-2006, omfattning ca 5 ha (industri- och byggavfall).
Lång erfarenhet och historisk kunskap beträffande en av de i
projektet ingående deponierna (Filborna avfallsupplag), inklusive
en nyligen genomförd förstudie innefattande provtagning/analys
av materialsammansättningen av olika delar av deponin. Praktisk
kunskap och erfarenhet av kommunal avfallshantering, inklusive
deltagande i forsknings- och utvecklingsprojekt.
Exempel på några publicerade FoU-rapporter rörande deponirelaterade frågor:
2012
2010
2007
Rönnols E, Gassäkerhet på deponier, Riskbedömning
enligt checklistemodellen, Fallstudie Storskogen,
Oskarshamns kommun, Avfall Sverige Rapport
2012:05
Rönnols E, Ireblad, T, Serti S, m fl, Gassäkerhet på
deponier, risker, egenkontroll och åtgärder, Avfall
Sverige Rapport D2010:04
Rönnols E, Jonerholm, K, Åtgärder mot lukt,
Erfarenheter från svenska anläggningar för behandling
av bioavfall, Avfall Sverige Rapport B2007:04
4
Deponier som gruvor 2.0 – utveckling av koncept, strategier och åtgärder
för ökad lönsamhet och miljöprestanda
Den här ansökan omfattar främst (välj endast en):
☐ Transport
☒ Miljö övrigt
1. Projektidé och bakgrund
Beskriv den utveckling och de behov som ligger bakom projektförslaget och varför ny
kunskap och/eller nya lösningar behövs. Förklara projektidén.
En central utmaning för hållbarhet är att vi måste basera vår välfärd mer på återvunna
resurser. Detta inte bara på grund av miljömässiga orsaker utan också beroende på
politiska och ekonomiska konsekvenser av globala förändringar som resursbrist.
Utmaningen är problematisk givet att de årliga avfallsflödena som uppkommer ofta är
alltför små för att kunna täcka en betydande del av vårt resursbehov.
Samtidigt visar forskning att avfallsdeponier innehåller mycket stora förråd av g(l)ömda
resurser. För vissa strategiska material som metaller kan dessa förråd till och med
likställas med mängderna som för tillfället används i byggnader, infrastruktur och
produkter. En exploatering av de här ”gruvor”, landfill mining, skulle alltså innebära att
stora mängder ”nytt” råmaterial tillförs återvinningssektor. Detta är en förutsättning för
att denna sektor på sikt ska kunna växa till en viktigare råmaterialleverantör. En sådan
förståelse har på senare tid lett till ökad forskning om landfill mining och ett nystartat
Europeisk konsortium bestående av mer än 40 medlemmar från 15 olika länder. Landfill
mining har dessutom erkänts som en potentiellt viktig råmaterial- och miljöstrategi i
Sveriges avfallsplan, av Förenta Nationernas Resurspanel och ”The European Institute
for Technology and Innovation” i deras utlysning ”2014 KIC Call on raw materials”.
Flera forskningsprojekt har visat på en stor samhällspotential förknippat med integrerad
återvinning och sanering av deponier. Exempelvis genom återföring av strategiska
material som metaller och plaster till samhället och minskad miljöpåverkan på grund av
ersatt primärproduktion av material och energi. Men också genom frigörande av mark i
attraktiva lägen, ökad grad av självförsörjning av strategiska resurser, minskade
föroreningsrisker kopplat till alla våra gamla deponier och stärkta lokala ekonomier
genom ökad sysselsättning i återvinnings- och miljötekniksektorerna.
Granskningar av forskningen visar dock att en realisering av denna potential innefattar
många utmaningar i form av kunskaps- och teknikutveckling men också ett behov av
förändringar i policy och marknadsmässiga villkor. Sammantaget kan man säga att
bristen på kunskap och erfarenhet av hur resursutvinning från deponier kan genomföras
på ett lönsamt sätt och med tydliga samhälleliga fördelar utgör ett övergripande hinder
för implementering. Det finns därmed ett stort behov av forskning som klargör under
vilka principer och villkor landfill mining kan erbjuda en bärkraftig aktivitet för aktörer
och för samhället i stort.
Än så länge kan detta kunskapsområde beskrivas som omoget där ett flertal pågående
forskningsprojekt framförallt arbetar med att kartlägga sammansättningen av specifika
deponier och olika praktiska/tekniska detaljer kopplat till att utvinna resurser från dessa
platser. De ekonomiska och miljömässiga aspekterna av landfill mining har däremot
hittills bara behandlats på en introducerande nivå. Om man går igenom de fåtal studier
som har gjorts blir slutsatsen att ekonomin än så länge är mycket osäker. Det verkar
finnas en hel uppsjö av olika tekniska, organisatoriska, marknadsmässiga och juridiska
faktorer och förutsättningar som kan visa sig vara betydelsefulla för utfallet beroende på
var, hur, av vem och varför projekt genomförs.
För att bättre kunna planera och genomföra projekt och vägleda kunskaps- och teknikutveckling inom området krävs en mer djupgående förståelse av kritiska utmaningarna
och vilka strategier och åtgärder som finns att tillgå för att lösa dem. En sådan utmaning
kräver ett systemperspektiv. Vi behöver helt enkelt bättre förstå hur olika anläggningsspecifika faktorer, val av projektupplägg och omkringliggande juridiska och marknadsmässiga villkor hänger ihop och påverkar genomförbarhet och prestanda. Först när
sådan kunskap om de mest centrala affärsmässiga och miljömässiga drivkrafterna,
hindrena och möjligheterna för landfill mining finns kan mer specifika strategier och
åtgärder för implementering utvecklas och utvärderas på ett meningsfullt sätt.
Det övergripande målet med projektet är att utveckla tillämpbara koncept, strategier och
åtgärder med potential att göra utvinning av resurser från deponier till en bärkraftig
aktivitet för enskilda aktörer och för samhället i stort. Projektet syftar också till att
vägleda och fokusera fortsatt kunskaps- och teknikutveckling inom området och
identifiera eventuella behov av förändringar av juridiska och marknadsmässiga villkor.
Genom en kombination av fallstudier, systemanalyser, intervjuer och teknikanalyser
kommer följande forskningsfrågor att besvaras:
• Vilka är de mest centrala utmaningarna som måste lösas för att resursutvinning från
deponier ska kunna genomföras på ett lönsamt och miljömässigt motiverat sätt?
• Till vilken grad och på vilka olika sätt kan dessa utmaningar lösas genom tekniska,
organisatoriska, juridiska och marknadsmässiga koncept, åtgärder och förändringar?
• Vilken rådighet och vilka incitament har olika samhällsaktörer för att driva på
utveckling och implementering av sådana koncept, åtgärder och förändringar?
2. Resultat
a) uppbyggnad av kunskap och kompetens inom transport- och/eller miljöområdena
relativt state-of-the-art ur ett internationellt perspektiv (unikhet, angelägenhet,
generaliserbarhet).
Projektet förväntas ta landfill mining till en ny nivå, från en i huvudsak teoretiskt
intressant råmaterial- och miljöstrategi till ett mer moget kunskaps- och affärsområde
med potential att utvecklas till en ny industrigren, i Sverige och övriga delar av världen.
Vi på Linköpings universitet har vid ett flertal tillfällen fått möjlighet att gå igenom den
forskning som gjorts om landfill mining och bristen på systemsyn är uppenbar. De flesta
initiativ famlar fortfarande efter vad som eventuellt kan driva lönsamhet och ökad
miljöprestanda och begränsas inte sällan till rent tekniska frågeställningar. Denna brist
på kunskap och erfarenhet skapar osäkerheter som gör det svårt för aktörer att förutse
utfallet av sådana projekt. Följaktligen blir varje initiativ ett högriskprojekt och väldigt
lite händer i praktiken.
Genom fallstudier och systemanalyser kommer detta projekt att bidra med både fallspecifika utvärderingar och mer generall kunskap om hur olika deponispecifika faktorer
(t ex. sammansättning och lokalisering), konceptuella projektupplägg (t ex. val av
teknik, affärsmodeller och organisation) och omkringliggande systemvillkor (t ex. lagar,
skatter och krav, råmaterialpriser och marknader) hänger ihop och påverkar lönsamhet
och miljöprestanda. En sådan ansats kommer att göra det möjligt att begränsa
komplexiteten och identifiera de mest kritiska utmaningarna. Med sådan kunskap kan
aktörer bättre planera och förutse vilka fördelar och risker som är förknippat med att
genomföra projekt på olika typer av deponier, med olika projektupplägg och i olika
institutionella sammanhang. Därmed kommer projektet också att bidra till att vägleda
och fokusera forskningsområdet kring de mest centrala utmaningarna samt identifiera
eventuella behov av förändringar i policy, lagstiftning och marknadsmässiga villkor.
En stor del av projektet går också ut på att analysera hur de identifierade utmaningarna
kan lösas, när och i så fall av vem. Potentiellt bärkraftiga koncept, eller projektupplägg
om man så vill, kommer att utvecklas och utvärderas med avseende på hur pass väl de
presterar på olika deponier och i olika institutionella sammanhang. Vidare kommer
tekniska, organisatoriska, juridiska och marknadsmässiga åtgärder och förändringar som
måste till för att dessa koncept ska bli fullt realiserbara att kartläggas och utvärderas.
Denna utvärdering kommer att göras både med avseende på potential (i form av miljömässiga och ekonomiska effekter) och genomförbarhet. Projektet förväntas även att
resultera i en sammanställning över vilka samhällsaktörer som har rådighet, resurser,
kompetenser och incitament att driva igenom dessa åtgärder och förändringar – kunskap
som är av yttersta vikt för implementering av landfill mining och som idag saknas.
b) hållbar tillväxt och samhällsnytta genom att stärka och förnya näringsliv och
offentlig sektor, samt skapa förutsättningar för nya verksamheter att växa fram.
McKinsey, ett av världens ledande affärskonsultbolag, identifierar ett växande behov av
en resursrevolution. Landfill mining passar väl in i en sådan utmaning rörande snabbt
sinande jungfruliga resursförråd, ökande utsläppstrender för primärproduktion och en
ojämn fördelning av resurser mellan regioner. Bara i Sverige finns tusentals deponier
innehållande många miljontals ton metaller, plaster, avfallsbränslen och konstruktionsmaterial, och i Europa finns flera hundratusen avfallsupplag som kan utgöra nya, mer
jämnt fördelade källor för råmaterial. Globalt sett uppskattas exempelvis världens alla
avfallsupplag innehålla närmare 400 miljoner ton koppar att jämföras med den årliga
konsumtionen av metallen på ca 15 miljoner ton eller de endast 3–4 miljoner ton koppar
som finns i våra årliga avfallsflöden.
Som beskrevs i kapitel 1, och som också beskrivs mer utförligt i 2c, så kan landfill
mining också bidra till att lösa många andra samhällsutmaningar kopplat till hållbar
tillväxt. Exempelvis så visar en nyligen publicerad svensk studie att en storskalig
utvinning av våra kommunala deponier skulle kunna medföra undvikna utsläpp av
växthusgaser motsvarande 50 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Vidare uppskattas ett
planerat landfill mining projekt i Belgien leda till flera hundra nya arbetstillfällen,
framförallt i återvinnings- och miljötekniksektorerna.
Den övergripande utmaningen som det här forskningsprojektet tar sig an är hur sådana
samhällsintressen kan bli en naturlig del av olika företags och organisationers vision
och verksamhet. Genom att tillsammans med svenska företag identifiera de kritiska
utmaningarna och baserat på det ta fram koncept, strategier och åtgärder för landfill
mining skapas förutsättningar för att utveckla en världsledande position inom området.
Givet de stora mängder strategiska material som deponier innehåller och de allt större
lokala problem som alla dessa upplag skapar, speciellt i tätbefolkade delar av Europa,
skulle en sådan position skapa goda förutsättningar för hållbar tillväxt i Sverige.
Exempelvis genom export av kunskap och tekniklösningar från befintliga och/eller nya
svenska aktörer.
c) Sveriges miljökvalitetsmål och/eller transportpolitiska mål.
En implementering av landfill mining i Sverige skulle i flera avseenden bidra till arbetet
med miljökvalitetsmålen. Nyligen genomförda studier av potentialen visar att landfill
mining sannolikt skulle leda till betydande globala och regionala miljöeffekter i form av
minskad klimatpåverkan, försurning och övergödning. Den mest bidragande faktorn till
detta är återvinning av metaller och plaster men även undvikna utsläpp av metangas från
deponier och energiutvinning av de brännbara/organiska material som dessa upplag
innehåller genererar potentiellt stora miljövinster.
Men landfill mining skulle också kunna utgöra en mer framkomlig och affärsmässigt
intressant väg än renodlade saneringsprojekt i att lösa den föroreningsproblematik som
kan förknippas med alla våra tusentals gamla deponier. Dessa platser innehåller stora
mängder farliga material och ämnen och saknar i all väsentlighet modern miljöskyddsteknik. I och med att resursutvinning från svenska deponier också kommer att innebära
en sanering av dessa platser förväntas landfill mining starkt bidra till miljökvalitetsmålet
Giftfri miljö. Detta är ett mål av hög hållbarhetsrelevans och där de tillgängliga
finansiella resurserna för sanering är ytterst begränsade.
Ytterligare en central aspekt av landfill mining kopplar till vår användning av mark i
städer (och miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö) där det i takt med urbaniseringen
blir allt vanligare att deponier utgör fysiska och mentala hinder för stadsomvandlingoch expansion. Idag ligger helt enkelt många deponier på mark i attraktiva lägen som
genom landfill mining skulle kunna frigöras för mer produktiva och önskvärda ändamål.
Slutligen skulle landfill mining bidra till Generationsmålet, speciellt till resurseffektiva
kretslopp och god hushållning med naturresurser.
3. Genomförbarhet
a) Beskriv hur projektet ska genomföras, organiseras och ledas. Det ska framgå hur
projektet planeras och struktureras med avseende på tid, aktiviteter, milstolpar och
roller. Aktiviteterna ska resurssättas, med fördelning av antal timmar och/eller
budget. Redogör för planer och aktiviteter som visar på alla parters engagemang,
delaktighet och inbördes kommunikation.
Projektet kommer att löpa under tre år, 2015–2017, och ledas av Docent Joakim Krook
på Industriell miljöteknik, Linköpings universitet. I projektet kommer även Professor
Mats Eklund och två doktorander från samma avdelning att arbeta. Företagsparterna i
projektet är Stena metall AB, Nordvästra Skånes Renhållnings AB och Tekniska
Verken i Linköping AB. En övergripande illustration av projektets upplägg samt en
tabell över aktiviteter och milstolpar, tidplan och fördelning av total budget samt
parternas delaktighet och samverkan över tid kan ses i Bildbilagan. De olika parterna
beskrivs i 4. Aktörer och i CV-bilagan.
Projektet kommer att inledas med tre fallstudier på tre helt olika typer av deponier där
potentiella koncept för fullskaliga projekt utvecklas tillsammans med de tre företagen.
Genom tidigare landfill mining forskning och pilottester på de aktuella deponierna har
forskargruppen tillgång till den kunskap, förförståelse och dokumentation som krävs för
att utveckla potentiella koncept. Företagen kommer att spela en central roll i detta arbete
i och med att koncepten till stor del kommer att baseras på anläggnings- och aktörsspecifika förutsättningar och drivkrafter. Även rådande marknadsmässiga och juridiska
villkor för landfill mining kommer att beaktas och kartläggas genom kontakter med
myndigheter och nedströms material- och energibolag. För att kunna utvärdera
potentialen av olika angreppssätt kommer de utvecklade koncepten att skilja sig åt i
flera avseenden. Exempel på sådana konceptuella skillnader är:




syftet/drivkrafterna bakom projektet – optimering för utvinning av (vissa) resurser,
frigörande av mark för andra ändamål eller skapande av nytt deponiutrymme
skala – full utgrävning och sanering av deponin eller bara utgrävning av utvalda
delar som innehåller speciellt värdefulla material eller där behov och efterfrågan
finns för annan verksamhet
tillämpad teknik – enklare mobila separationsanläggningar eller mer avancerade
stationära anläggningar för effektivare materialseparation och resursutvinning
ambitioner vad gäller blandmaterial/restavfall – återdeponering eller vidareförädling
till material- och/eller energiutvinning
Fallstudierna kommer att avslutas med en omfattande systemanalys där de ekonomiska
och miljömässiga utfallen av de olika potentiella koncepten kvantifieras. För varje
landfill mining koncept kommer fullständiga massbalanser att utvecklas och tillhörande
kostnader och intäkter specificeras med hjälp av metoder som Materialflödesanalys och
Cost Benefit analys. Miljöpåverkan kommer att analyseras med metoden Livscykelanalys vilken kortfattat innebär att all resurseranvändning (material och energi) och
tillhörande utsläpp från de ingående tekniska processerna, inklusive undvikna utsläpp
från olika typer av återvinning, kartläggs och kvantifieras. Förutom att utvärdera vilka
konceptuella upplägg som har störst potential kommer kritiska tekniska, juridiska,
organisatoriska och marknadsmässiga ramvillkor och brytpunkter för prestanda att
identifieras.
Systemanalysdelen går sedan vidare genom att via simuleringar utvärdera potentialen av
olika strategier/angreppssätt för att vidareutveckla de potentiella konceptens lönsamhet
och miljöprestanda. Dessa explorativa analyser kommer att baseras på forskargruppens
och företagens kunskap, erfarenhet och expertis inom landfill mining, avfallshantering
och återvinningsbranschen. Exempel på övergripande frågeställningar som kommer att
besvaras är: Vilken potential har ytterligare effektiviseringar i utsortering och förädling
av olika material, restavfall och avfallsbränslen, i vilken utsträckning kan ökad aktörssamverkan och alternativa affärsmodeller påverka lönsamhet och miljöprestanda, vilka
ekonomiska och miljömässiga effekter har rådande lagar, krav och styrmedel och vad
skulle (realistiska) förändringar i dessa juridiska och marknadsmässiga villkor kunna
innebära?
Baserat på resultaten från systemanalysdelen går projektet sedan in i en fas som
fokuserar på genomförbarhet av olika åtgärder, lösningar och förändringar för att
vidareutveckla koncepten. Denna fas kommer att inledas med en tekniköversikt
kombinerat med mer djupgående intervjuer med utvalda leverantörer och användare av
teknikerna. Syftet är att identifiera nya, alternativa tekniska lösningar/processer med
potential att uppfylla tidigare identifierade ramvillkor/brytpunkter för lönsamhet och
miljöprestanda. Sannolikt kommer fokus att hamna på tekniker för att uppgradera de
stora mängder problematiskt blandmaterial/restavfall som ofta standardutrustade
anläggningar genererar när tidigare deponerat avfall processas.
Parallellt med tekniköversikten kommer en omfattande intervjustudie att genomföras
med beslutsfattare, myndigheter, återvinningsföretag, deponiägare och material- och
energibolag. Studien går ut på att analysera hur dessa samhällsaktörer ser på landfill
mining och vilken rådighet och vilka incitament de har för att förverkliga olika åtgärder
och förändringar. En del av intervjuerna kommer att behandla möjligheten till
förändringar i utformning och tillämpning av rådande lagar, krav och styrmedel. I
tidigare forskning har flera potentiella juridiska hinder för landfill mining identifierats,
vilka sannolikt också kommer att vara relevanta att kartlägga mer noggrant här. Dessa
rör exempelvis kostsamma processer och tillståndskrav bl a på grund av överklagan från
privatpersoner, förbud mot att återdeponera organiska/brännbara fraktioner som det inte
finns avsättning för, deponiskatt på det avfall som måste återdeponeras och begränsning
i hur länge separerade avfallsfraktioner får förvaras för framtida återvinning. Vilka
fördelar, risker och möjligheter ser olika samhällsaktörer med att anpassa juridiska
villkor och processer för att förbättra premisserna för landfill mining? Vad är deras
bedömning av möjligheterna att införa nya ekonomiska styrmedel för att ytterligare
driva på utvecklingen av landfill mining? Vilka avvägningar gör de mellan globala och
lokala miljöaspekter, potential för ekonomisk tillväxt och andra faktorer?
Den andra delen av intervjustudien behandlar åtgärder och lösningar som framförallt
projektägare, återvinningsföretag, entreprenörer och material- och energibolag har
rådighet över. Frågeställningarna kommer att kretsa kring drivkrafter och villkor för
ökad samverkan mellan dessa aktörer och hur sådana affärsupplägg skulle kunna se ut,
olika aktörers behov (på kort och lång sikt) av olika typer av resurser som kan utvinnas
från deponier och vilka kvalitetskrav och förutsättningar de bedömer måste vara
uppfyllda för att sådan samverkan ska kunna ske på affärsmässiga grunder?
Hela projektet avslutas med en serie workshops som går ut på att ytterligare vidareutveckla och specificera koncept, strategier och åtgärder för implementering av landfill
mining. Totalt planeras fem workshops där projektgruppen och inbjudna myndigheter,
branschorganisationer, teknikföretag, återvinnare, deponiägare och material- och
energibolag bearbetar resultaten från fallstudierna, intervjuerna och systemanalyserna.
Arbetet kommer kretsa kring att identifiera specifika tekniska, organisatoriska,
marknadsmässiga och juridiska åtgärder och förändringar som måste lösas för att de
utvecklade koncepten ska bli fullt realiserbara. En central del kommer också handla om
att identifiera vilka roller olika samhällsaktörer kan spela i att utveckla och driva på
implementeringen av dessa åtgärder och förändringar.
b) Förklara hur ni ska följa upp projektets bidrag till Sveriges miljökvalitetsmål
och/eller transportpolitiska mål, för att vid projektets slut kunna publicera en sådan
redovisning.
Den datainsamling och miljömässiga utvärdering som görs i projektet i relation till
fallstudierna och de utvecklade landfill mining koncepten kommer att ligga till grund
för en redovisning av bidraget till miljökvalitetsmålen.
Minskad klimatpåverkan, försurning och övergödning: Data från fallstudierna används
för att med LCA-metodik beräkna den totala potentialen för minskad klimatpåverkan,
försurning och övergödning genom en storskalig implementering av landfill mining.
Dessa beräkningar kommer att ta hänsyn till att olika konceptuella projektupplägg har
olika stor miljömässig potential och att bidraget till dessa tre miljökvalitetsmål också
kan påverkas av eventuella förändringar i juridiska och marknadsmässiga villkor.
Giftfri miljö: Projektet kommer innefatta utveckling och utvärdering av potential och
genomförbarhet av koncept som bygger på integrerad sanering och resursutvinning av
deponier. Därmed kommer vi också kunna svara på under vilka förutsättningar landfill
mining kan vara en bärkraftig strategi för att undvika framtida miljö- och hälsorisker
från alla våra gamla avfallsupplag. Genom de intervjustudier som görs kommer även
projektet analysera vilken hänsyn olika samhällsaktörer tar till denna viktiga
hållbarhetsaspekt och i vilken utsträckning som den kan utgöra en drivkraft för
implementering av och nya styrmedel för landfill mining.
God bebyggd miljö: Projektets förväntade resultat att nå en mer utvecklad och tillämpad
kunskap om när, var och hur landfill mining kan genomföras på ett lönsamt och
miljömässigt motiverat sätt kommer utgöra en informationskälla sett till flera av målets
preciseringar: exempelvis Hållbar samhällsplanering och Hållbar avfallshantering.
Baserat på tillgänglig information om förekomsten av olika deponier i Sverige kommer
vi även att uppskatta hur stor yta av den bebyggda miljön som upptas av dessa platser
och som genom landfill mining skulle kunna frigöras för andra ändamål.
Generationsmålet: Baserat på projektets resultat och tillgänglig information om
förekomsten av olika typer av deponier i Sverige kommer en uppskattning av den totala
mängden av olika resurser som dessa platser innehåller att göras. Hänsyn kommer här
att tas till olika landfill mining koncepts potential och genomförbarhet för att på så sätt
skilja mellan totala och i nuläget tillgängliga mängder av resurserna. Detta möjliggör en
precisering av deponiers potential som nya källor för råmaterial, på kort och lång sikt.
4. Aktörer
a) Beskriv projektparter, viktiga underleverantörer och andra aktörer (t ex medlemmar
i referensgruppen). Beskriv respektive parts kompetenser, erfarenheter och nätverk
både nationellt och internationellt, samt hur de bidrar till projektet.
Organisation
Namn och titel på
kontaktperson
Roll i projektet
Industriell miljöteknik
(IEI), Linköpings
universitet
Joakim Krook,
Docent
Koordinator och projektledare. Leder en internationellt erkänd
och tvärvetenskaplig forskargrupp som utvecklar och
utvärderar strategier, åtgärder och villkor för utvinning av
värdefulla resurser från g(l)ömda förråd i den byggda miljön,
så kallad urban och landfill mining. Har under senare år
utvecklat ett omfattande nätverk med andra forskare och
aktörer verksamma inom områdena urban och landfill mining i
Europa. Kommer utöver det övergripande ansvaret för
projektet att handleda doktoranderna och speciellt ansvara för
genomförandet av den avslutande workshopsserien, intern och
extern kommunikation och resultatspridning samt uppföljning
av projektet i relation till miljömålen.
Biträdande handledare till doktoranderna. Har lång erfarenhet
av att arbeta med miljömanagement och aktörsperspektiv i
komplexa system som avfallshantering och förnyelsebara
energilösningar. Kommer därför att vara en viktig person för
planeringen och designen av intervjustudier kopplat till olika
aktörers perspektiv och incitament för åtgärder/förändringar i
organisatoriska, juridiska och marknadsmässiga villkor för
landfill mining. Kommer även att bidra med sin erfarenhet av
miljödriven affärsutveckling vid utvecklingen av koncept.
Kommer att arbeta med datainsamling från fallstudierna och
utveckling av olika landfill mining koncept. Har i sin
Licentiatavhandling utvecklat kunskap och metoder för
ekonomisk och miljömässig utvärdering och riskanalys av
landfill mining projekt. Kommer därför att vara ansvarig för
systemanalysdelen som involverar utvärdering av koncept och
simuleringar för att fastställa potentialen av olika tekniska,
juridiska, organisatoriska och marknadsmässiga strategier och
angreppssätt för ökad lönsamhet och miljöprestanda.
Kommer att delta i datainsamlingen från fallstudierna och
utvecklingen av koncept men med speciellt ansvar för att
analysera juridiska och marknadsmässiga aspekter. Har i sin
Licentiatavhandling utvecklat kunskap och metoder för att
analysera institutionella drivkrafter, hinder och möjligheter för
landfill mining. Kommer därför också här att ansvara för
tekniköversikten och alla intervjuer kopplat till olika samhällsaktörers rådighet och incitament för åtgärder och förändringar i
organisatoriska, juridiska och marknadsmässiga villkor.
Stena är ett av Skandinaviens ledande återvinningsföretag och
är därmed också en potentiell utförare/ägare av landfill mining
projekt. Företaget äger flera industrideponier och har under
lång tid arbetat med olika aspekter av landfill mining. T ex. har
man utfört två pilotprojekt där industriavfall har grävts upp och
processats i olika anläggningar för att utvärdera tillämpbara
tekniker för landfill mining. Kommer framförallt att ansvara
för att sammanställa/ta fram anläggnings- och aktörsspecifika
förutsättningar/drivkrafter kopplat till Fallstudie I, bidra med
sin erfarenhet i utvecklingen av koncept samt delta i den
avslutande workshopsserien. Hitomi kommer dock att ha en
central roll i flera av projektets aktiviteter genom att samordna,
förmedla kontakter och se till att forskar-gruppen får del av
den kompetens och långa erfarenhet vad gäller olika tekniska
processer, juridiska och affärsmässiga villkor mm. som finns
inom Stenakoncernen.
Är ett kommunalägt bolag som äger Sveriges största deponi,
Mats Eklund,
Professor
Per Frändegård,
Doktorand
Nils Johansson,
Doktorand
Stena metall AB
Hitomi Lorentsson,
Projektledare FoU
Nordvästra Skåne
Eric Rönnols, Senior
Renhållnings AB (NSR)
Advisor
Tekniska Verken i
Linköping AB
Stefan Jakobsson,
Chef för avdelningen
Affärsutveckling
Filborna i Helsingborg, och som ansvarar för insamling,
behandling och återvinning av avfall i nordvästra Skåne.
Företaget äger även flera anläggningar för återvinning av
papper och plast samt hantering av farligt avfall. NSR har
tidigare genomfört flera förstudier av landfill mining och
dessutom ansvarat för fullskaliga deponiutgrävningar i
regionen. I projektet kommer personal från NSR framförallt att
ansvara för att sammanställa/ta fram anläggnings- och aktörsspecifika förutsättningar/drivkrafter kopplat till Fallstudie III,
bidra med sin erfarenhet i utvecklingen av koncept samt delta i
den avslutande workshopsserien. Eric Rönnols kommer att
samordna insatser från företagets personal/experter.
Tekniska Verken är ett kommunalägt bolag med nästan 1000
anställda och är ansvarig för de stora tekniska systemen i
regionen, inklusive hantering och behandling av avfall. Med
tanke på bolagets omfattande kunskap, resurser och erfarenhet
inom avfallshantering och dess vision att ”bygga världens mest
resurseffektiva region” är det en tänkt utförare/ägare av landfill
mining projekt. Bolaget äger även deponier och flera stora
kraftvärmeverk och är i den meningen också en potentiellt
viktig kund för avfallsbränslen från deponier. I projektet
kommer personal från Tekniska Verken att ansvara för att
sammanställa/ta fram anläggnings- och aktörsspecifika
förutsättningar/drivkrafter kopplat till Fallstudie II, bidra med
sin erfarenhet i utvecklingen av koncept samt delta i den
avslutande workshopsserien. Stefan Jakobsson kommer att
samordna insatser från företagets personal/experter och se till
att forskargruppen får del av denna kunskap och erfarenhet vid
genomförandet av projektets olika aktiviteter.
b) Redogör för hur kommunikation och resultatspridning planeras att gå till, under
och efter projektet.
Den interna kommunikationen mellan forskarna och företagsparterna kommer att ske
kontinuerligt via arbetsmöten och samarbeten kopplat till projektets aktiviteter, se Bildbilagan. Två projektgruppsmöten kommer också att hållas varje år där alla deltagare
samlas för att ta del av och diskutera resultaten och planera aktiviteterna för kommande
period. För att få extern input på projektets olika frågeställningar kommer också utvalda
aktörer från akademi, industri och myndigheter att bjudas in till projektgruppsmötena.
Forskargruppen har långsiktiga samarbetsavtal med både Stena metall och Tekniska
Verken och därmed redan många års erfarenhet av att arbeta tillsammans med dessa
aktörer i olika projekt.
Givet projektets upplägg så är resultaten relevanta för många samhällsaktörer, t ex.
deponiägare, återvinnare, geotekniska konsultbolag, material- och energibolag, forskare,
myndigheter och beslutsfattare. Stor vikt kommer därför läggas vid att använda flera
olika informationskanaler och kontaktytor för att nå ut till alla dessa aktörer (se även
Bildbilagan). Nedan listas planerade aktiviteter för resultatspridning:



Utveckla och underhålla en projekthemsida med målet att skapa en levande
kontaktyta mot en bred grupp av olika samhällsaktörer
Deltagande i sex nationella konferenser/seminarier som riktar sig till olika typer av
aktörer (akademi, industri och myndigheter)
Publicering av fyra vetenskapliga artiklar i internationella tidskrifter samt en svensk
populärvetenskaplig syntesrapport







Slutförande och publicering av två doktorsavhandlingar inom området. De två
doktorander som kommer att jobba i projektet har redan uppnått Licentiatexamen
och kommer därmed att slutföra sin forskarutbildning inom ramen för detta projekt
Deltagande i tre internationella och vetenskapliga konferenser inom områden som
industriell ekologi, avfallshantering och återvinning och miljöinnovationer
Sprida resultat av relevans för att vägleda kunskaps- och teknikutveckling inom
området via kontinuerliga kontakter och möten med det nystartade Europeiska
landfill mining konsortiet EURELCO. Detta konsortium består av mer än 40 olika
medlemmar från akademi, industri och myndigheter och täcker i nuläget 15 länder.
Joakim Krook (projektledare) sitter i konsortiets styrgrupp och leder även
arbetsgrupp nr 3 ”Policy, Economic and Environmental Conditions for Landfill
Mining in Europe”
Projektets resultat kommer som beskrivits i 2c att vara intressant att redovisa för
ansvariga för miljökvalitetsmålen, här främst Naturvårdsverket, Boverket och
Kemikalieinspektionen.
Under projektets syntesdel kommer resultaten från fallstudierna, intervjuerna och
systemanalyserna att bearbetas i fem workshops. I och med att olika samhällsaktörer
kommer delta i detta arbete (myndigheter, teknikföretag, branschorganisationer,
återvinnare, material- och energibolag och deponiägare) blir också detta ett viktigt,
integrerat sätt för resultatspridning och kunskapsbyggande
Genom vår tidigare forskning om urban och landfill mining har vi utvecklat ett brett
kontaktnät bestående av journalister och politiker. Hittills har ett 30-tal reportage
gjorts om denna forskning i olika dags- och branschtidningar (t ex. Sydsvenskan, Ny
teknik, New Scientist, Avfall och Miljö), bloggar (t ex. Discard studies) och i Radio
och TV (t ex. Vetenskapsradion Klotet, SVT Rapport, France 24,Kunskapskanalen).
Vi har även varit inbjudna till Sveriges Riksdag vid två tillfällen för att presentera
vår forskning för representanter för olika partier. Detta kontaktnät kommer att
användas för att sprida resultaten till en bredare allmänhet och för att placera
centrala frågeställningar på politiska agendor
I slutet av projektet anordna ett nationellt landfill mining seminarium till vilket
utvalda aktörer från akademi, industri och myndigheter deltar. Här presenteras och
diskuteras projektets resultat och vi avser även att bjuda in internationellt erkända
forskare/talare inom området
c) Redogör för hur nyttiggörandet av forskningen och implementeringen av nya
lösningar planeras att gå till, inklusive eventuella immateriella rättigheter. Vad
förväntar ni er och hur planerar ni för att den kunskap/kompetens som utvecklas i
projektet används och nyttiggörs i ett senare skede?
Detta projekt bygger vidare på flera års landfill mining forskning som tidigare har
utförts vid Linköpings universitet tillsammans med företagsparterna. Ambitionerna är
högt ställda. När det gäller själva nyttiggörandet av forskningen och implementeringen
av den kunskap och kompetens som tas fram så har projektet fyra olika syften:

Att utveckla tillämpbar kunskap i form av koncept, åtgärder och lösningar med
potential att leda till en storskalig realisering av lönsamma och miljömässigt



motiverade projekt (målgrupper: deponiägare och utförare och ägare av projekt
såsom återvinningsföretag och material- och energibolag)
Att vägleda och fokusera kunskaps- och teknikutvecklingen kring de mest kritiska
utmaningarna och de strategier, åtgärder och lösningar som har störst potential
(målgrupp: forskarsamhället och utförare och ägare av projekt)
Att visa på eventuella behov av förändringar i rådande lagar och krav, tillståndsprocesser, styrmedel och marknadsmässiga villkor för landfill mining (målgrupper:
myndigheter och beslutsfattare men även en bredare allmänhet, t ex. närboende till
deponier)
Att utreda relevansen av en storskalig implementering av landfill mining för arbetet
med Sveriges miljökvalitetsmål (målgrupper: ansvariga myndigheter men även en
bredare allmänhet, t ex. närboende till deponier)
Dessa syften vänder sig till en bred grupp av samhällsaktörer. I projektgruppen finns
aktörstyperna forskare, deponiägare, potentiella utförare/projektägare och avnämare av
resurser från framtida landfill mining projekt. Företagsparterna kommer fortlöpande ta
del av resultaten och genom att vara involverade i många av projektets aktiviteter även
utveckla egen kunskap och kompetens. Landfill mining är ett snabbt växande område
och både forskargruppen och företagen kommer med största sannolikhet att arbeta
vidare med detta även efter projektets avslut. Detta stärks ytterligare av att forskargruppen och Stena metall är involverade i det Europeiska landfill mining konsortiet
EURELCO.
För att nå ut till en bredare grupp aktörer och övriga målgrupper läggs stor vikt på att
kommunicera projektet och sprida dess resultat, se 4b ovan. Vår strategi är kombinera
breda informationskanaler och kontaktytor med mer riktade och grundliga insatser till
identifierade nyckelaktörer. Det senare kommer att vara möjligt i och med att en stor del
av projektet går ut på att just identifiera vilka aktörer som har rådighet och incitament
att påverka olika villkor och förutsättningar för landfill mining i Sverige.
För att ytterligare säkerställa nyttiggörandet av forskningen kommer vi även att
involvera utvalda representanter för samtliga målgrupper i det faktiska utförandet av
projektet. Detta kommer att ske genom den avslutande workshopsserien där resultaten
från fallstudierna, intervjuerna och systemanalyserna bearbetas tillsammans med en
bred grupp samhällsaktörer. Identifierade nyckelaktörer kommer också att bjudas in till
projektgruppsmötena och till det nationella landfill mining seminariet som anordnas i
slutet av projektet.
När det gäller just tillämpbar kunskap om hur landfill mining kan utföras på ett lönsamt
sätt kan vissa typer av resultat vara känsliga att sprida. Detta kan exempelvis handla om
specifika tekniska och affärsmässiga lösningar som företagen vill behålla för sig själva
av konkurrensskäl. Hur sådana aspekter rörande rättigheter till resultat, känslig eller
konfidentiell information mm. ska hanteras kommer att diskuteras och regleras vid
utformandet av ett gemensamt projektavtal.
5. Övrigt
Om det finns aspekter som inte berörs ovan och som är relevanta för projektet har ni
möjlighet att beskriva dessa i rutan nedan.
Några centrala vetenskapliga referenser som ansökan baseras på:
Brunner et al. (2007). Reshaping urban metabolism. Journal of Industrial Ecology 11
(2), 11–13.
Frändegård, P., Krook, J., Svensson, N., Eklund, M. (2013). Resource and climate
implications of landfill mining – The case of Sweden. Journal of Industrial Ecology 17
(5), 742–755.
Johansson, N., Krook, J., Eklund, M. (2012). Transforming dumps into gold mines.
Experiences from Swedish case studies. Environmental Innovation and Societal
Transitions 5, 33–48.
Jones et al. (2013). Enhanced landfill mining in view of multiple resource recovery.
Journal of Cleaner Production 55, 45–55.
Kapur, A., Graedel, TE. (2006). Copper mines above and below the ground.
Environmental Science and Technology 40, 3135-3141.
Krook, J., Baas, L. (2013). Getting serious about mining the technosphere: a review of
recent urban mining and landfill mining research. Journal of Cleaner Production 55,
1–9.
Krook, J., Svensson, N., Eklund, M. (2012). Landfill mining: a critical review of two
decades of research. Waste Management 32, 513–520.
Van Passel et al. (2013). The economics of enhanced landfill mining: private and social
performance drivers. Journal of Cleaner Production 55, 92–102.
Fallstudier
Centrala utmaningar
och möjligheter
Syntes
Aktörer, strategier och
åtgärder för ökad prestanda
Bildbilaga till ansökan: Deponier som gruvor 2.0 – utveckling av koncept, strategier och åtgärder för
ökad lönsamhet och miljöprestanda
Workshops för specificering av potential och genomförbarhet av olika koncept för ökad
lönsamhet och miljöprestanda: centrala aktörer, strategier och åtgärder för implementering
Teknisköversikt och intervjuer för
vidareutveckling av koncept genom
identifiering av potentiella tekniska
lösningar för ökad lönsamhet och
miljöprestanda
Intervjuer för att kartlägga olika samhällsaktörers
perspektiv, rådighet och incitament för åtgärder och
förändringar i organisatoriska, marknadsmässiga och
juridiska villkor för landfill mining
Systemanalys och simuleringar för ekonomisk och miljömässig utvärdering av koncepten samt
kvantifiering av olika strategiers och angreppssätts potential i att vidareutveckla konceptens
lönsamhet och miljöprestanda
Deponi I: avfall från
metallåtervinning
- utveckla och
utvärdera potentialen
av olika landfill mining
koncept
Deponi II: askor från
energiutvinning
- utveckla och
utvärdera potentialen
av olika landfill mining
koncept
Deponi III: blandat
hushållsavfall
- utveckla och
utvärdera potentialen
av olika landfill mining
koncept
Kartläggning av
rådande juridiska och
marknadsmässiga
villkor för landfill
mining projekt
Figur 1. Schematisk illustration av projektets genomförande och de olika huvudaktiviteternas relation
till varandra.
1
Tabell 1. Projektets aktiviteter fördelande över tid, budget och parternas delaktighet.
Dokumentation, spridning och kommunikation av projektets
genomförande och resultat till olika samhällsaktörer
x
Syntes - vidareutveckling av koncept genom
identifiering och utvärdering av åtgärder och
förändringar för ökad lönsamhet och miljöprestanda
Fallstudier - utveckling och utvärdering av landfill mining koncept
och identifiering av olika strategiers potential för vidareutveckling
av konceptens lönsamhet och miljöprestanda
Aktiviteter
Fallstudie I - deponi innehållande avfall från metallåtervinning:
Stena (Anläggnings- och aktörsspecifika förutsättningar)
LiU, Stena (Utveckling av koncept för fullskaligt projekt)
LiU (Systemanalys: ekonomisk och miljömässig utvärdering)
Budget: 250 000 SEK
Fallstudie II - deponi innehållande askor från energiutvinning:
Tekniska verken (Anläggnings- och aktörsspecifika förutsättningar)
LiU, Tekniska verken (Utveckling av koncept för fullskaligt projekt)
LiU (Systemanalys: ekonomisk och miljömässig utvärdering)
Budget: 250 000 SEK
Fallstudie III - deponi innehållande blandat hushållsavfall:
NSR (Anläggnings- och aktörsspecifika förutsättningar)
LiU, NSR (Utveckling av koncept för fullskaligt projekt)
LiU (Systemanalys: ekonomisk och miljömässig utvärdering)
Budget: 250 000 SEK
Kartläggning av rådande juridiska och marknadsmässiga villkor
och implikationer för de olika landfill mining koncepten i
fallstudierna I-III
LiU
Budget: 200 000 SEK
Systemanalyssimuleringar för kvantifiering av olika strategiers och
angreppssätts potential i att vidareutveckling konceptens
miljöprestanda och lönsamhet
LiU (Stena, Tekniska Verken, NSR bidrar som informanter/experter)
Budget: 400 000 SEK
Tekniköversikt och intervjuer för identifiering och utvärdering av
nya, alternativa tekniska processer och lösningar för ökad
lönsamhet och miljöprestanda av koncepten
LiU (Stena, Tekniska verken, NSR bidrar som informanter/experter)
Budget: 400 000 SEK
Kartläggning av olika samhällsaktörers perspektiv, rådighet och
incitament för åtgärder och förändringar i organisatoriska,
juridiska och marknadsmässiga villkor för landfill mining
LiU (Stena, Tekniska verken, NSR bidrar som informanter/experter)
Budget: 500 000 SEK
Workshopsserie för specificering av potential och genomförbarhet
av olika landfill mining koncept: centrala aktörer, strategier och
åtgärder för implementering
LiU, Stena, NSR, Tekniska Verken
Budget: 400 000 SEK
Sammanfattande analys: konceptualisering, vägledning av fortsatt
forskning, behov av förändringar i lagar, krav, styrmedel och
marknadsvillkor och projektets bidrag till miljömålsarbetet
LiU (Stena, NSR, Tekniska Verken bidrar som referenspersoner)
Budget: 250 000 SEK
Projektadministration och projektgruppsmöten
LiU (sammankallande), Stena, Tekniska Verken och NSR
Budget: 400 000 SEK
Sammanfattande svensk slutrapport
LiU (Stena, Tekniska Verken och NSR bidrar som referenspersoner)
Budget: 80 000 SEK
Vetenskapliga artiklar (I-IV)
LiU (Stena, Tekniska Verken och NSR bidrar som referenspersoner)
Budget: 450 000 SEK
Internationella, vetenskapliga konferenser
LiU
Budget: 120 000 SEK
Nationella konferenser (industri, akademi och myndigheter)
LiU
Budget: 60 000 SEK
Utveckla och underhålla en projekthemsida
LiU
Budget: 100 000 SEK
Kommunicera projektet via EURELCO (kontinuerligt + möten)
LiU, Stena
Budget: 50 000 SEK
Anordna ett landfill mining seminarie i Sverige
LiU, Stena
Budget: 100 000 SEK
2015
∙
2016
∙
∙
2017
∙
∙
∙
∙
I
II
III
∙
∙
∙
∙
∙
IV
∙
∙
∙
∙
∙
∙
∙
∙
2