1
Ers Majestäter, Fru Minister, Excellenser, IVA- ledamöter, mina
damer och herrar…
Jag ska be att få presentera årets Framsteg inom forskning och teknik,
ett tal som med långa traditioner inom IVA sammanfattar och
kommenterar senaste året av forskning och teknik i Sverige.
2011 har präglats av finansiell oro orsakad främst av en lånekris, mest i
Europa. Sveriges ekonomi är i grunden stark men vi är samtidigt
beroende av övriga Europa, där vi hittar våra främsta exportländer. I
orostider tenderar politiken att fastna i dessa kortsiktiga utmaningar. Det
finns då en risk att vi förlorar fokus på de åtgärder som skapar vår
framtid. Samtidigt ser vi att den globala konkurrensen hårdnar.
Världen förändras. Befolkningen ökar och den sista oktober blir vi enligt
FN sju miljarder människor på jorden. Och den ekonomiska
tyngdpunkten förskjuts mot Asien. Sverige kan enbart konkurrera med
sin kunskap, som skapas med framstående utbildning och forskning.
Och hela världen satsar i dag på kunskap.
Tidskriften Science uppskattar att 90 procent av alla forskare som
någonsin funnits, är aktiva just nu och att mer vetenskapliga data har
genererats de senaste 18 månaderna än i hela den mänskliga historien
fram tills dess. Ja, det går allt fortare.
Men data är inte allt. Hur är det med kunskap och förståelse? Ofta
kommer nya insikter i vetenskapliga fält i språng. Inom partikelfysiken
kom ett stort och välkänt sådant språng i början av det förra århundradet.
Det har fullständigt förändrat vår bild av ämnet. De främsta forskarna
som träffades på den årliga Solvay- konferensen känner vi igen som
läroboksnamn. Dessa stora gav oss på relativt kort tid helt nya
kunskaper om hur en atom är uppbyggd.
Årets tal har ett tema, ett ämne som kommer att ges lite extra utrymme.
Temat handlar om ett annat område som just nu går igenom ett liknande
språng– nämligen livsvetenskaperna – life science, där nya
molekylärbiologiska insikter snabbt tar förståelsen för livet till högre
nivåer. Jag återkommer till temat om en stund.
2
Nu ska vi istället först titta närmare på vad som har hänt inom några
andra områden under senaste året. Och vi börjar med att blicka
astronomiskt långt ut i världen…
Astronomi
… ut till norra Chile där det komplexa observatoriet Alma byggs i ett
stort, internationellt, samarbete. Sverige är med. 16 av 66 gigantiska
teleskop finns nu på plats och därmed kan astronomerna börja göra
observationer och få en inblick i ett universum som inte syns med
teleskop för infrarött eller vanligt ljus.
De första bilderna som precis har kommit, kombinerar observationer från
Alma med data från Hubbleteleskopet.
Forskare från Chalmers har bidragit med världens känsligaste mottagare
för radiovågor, som ska sitta i köldaggregatet på teleskopets baksida.
Och vi har observatorier även i Sverige. I Onsala, utanför Göteborg står
nu klart det största teleskop som byggts i Sverige på 35 år.
De två halvorna, med 96 hög- och lika många lågfrekvensantenner,
bildar sammankopplade med likar över hela Europa, ett enormt
radioteleskop. Astronomerna kan studera hur stjärnor och galaxer bildas.
Studier av rymden kan lära oss om universums historia, och dess allt
snabbare expansion som gav årets Nobelpris i fysik, men också om vad
som händer runt vår egen planet.
Den europeiska miljösatelliten Premier ska undersöka hur halterna av
växthusgaser i atmosfären förändras. Mätningar görs med en radiometer
utvecklad i Sverige där en fundamental komponent är dioden från
Chalmers, som blandar ner de infångade radiovågorna till hanterbara
frekvenser.
Inom fem år ska satelliten upp i rymden där den kan fånga upp även
svaga signaler och mäta flera växthusgaser samtidigt, tredimensionellt
och kontinuerligt. Det leder oss in på miljöområdet och till mätningar i
rakt motsatt riktning. Under isen.
3
Miljö
Djupt under glaciärerna på sydpolen finns sjöar som ännu är helt
outforskade. Men nu bygger man vid Uppsala universitet en tre
decimeter liten miniubåt, som ska hjälpa oss att studera dem. Prototypen
söker sig fram i akvariet och när u-båten är klar ska den ta sig genom
kilometertjocka borrhål i isen och därifrån ta vattenprover och ge oss
bilder från platser ingen människa tidigare har sett.
I nosen finns kameran som får ljus av fyra lysdioder. Under ska det sitta
ett optiskt element med en laser som avbildar topografin.
Kommunikationen med ytan sker via en tunn fiberoptisk kabel som
skickar upp informationen.
Kunskaper om miljön i närmare vatten ger den specialtillverkade båten
Journeyman, som ute på en världsomsegling följer läget i världens hav.
I början av oktober var båten i Kielkanalen där den mätte kolväten, pH
och salthalt. Målet är att koppla enkla sensorsystem i vanliga fritidsbåtar
till samma nätverk och få en bild av vattenmiljön. Redan nästa år ska tio
segelbåtar vara med, två år senare 10 000 stycken, enligt visionen från
Interactive Institute.
En annan stor miljöutmaning i våra vatten är höga halter av fosfor, som
behövs som näring i jordbruket. Men i vattendrag bidrar de till
övergödning vilket skapar problem. IVL Svenska Miljöinstitutet
rapporterar att kalkfilter effektivt tar bort närmare 50 procent av fosforn.
Ja, många arbetar med att minska utsläppen. Inte minst
transportsektorn.
Transporter
EU ställer allt hårdare krav för utsläpp av kväveoxider och partiklar. Euro
6 gäller för nya fordon från sista december 2012. Det klarar Scanias nya
motorer genom en kombination av befintlig teknik, med ny avgasrening
och ny styrteknik för motorn, som kan köras med en inblandning av upp
till åtta procent biodiesel.
4
Volvo ökar säkerheten i farliga jobb. Deras ordinarie hjullastare har blivit
förarlös. Prototypen lastar grus vid ett asfaltverk, men när den är
färdigutvecklad är den tänkt för ännu svårare och farligare arbeten, som i
gruvor. Där ska den klara att vara 70 procent så produktiv som en
skicklig förare. Nästa vår ska demomaskinen stå färdig.
Och på sikt kan även bilar köras mindre beroende av föraren, med
autonom körning. Fördelarna är ökad säkerhet, mindre utsläpp och färre
stopp i trafiken.
Forskningscentret Safer vid Chalmers utvecklar tekniken som behövs,
som kooperativa system och trådlös kommunikation. I maj testades den i
Europas första tävling i konvojkörning i Nederländerna. Tre av nio bilar
kom från Sverige.
Högskolan i Halmstad och Chalmers ställde upp med varsin Volvo, KTHlaget med en ren lastbil från Scania. Datorn kopplas in mot bilens nät
och styr gas och broms. Föraren hanterar bara ratten. På taket sitter
antenner för GPS och bil-till-bil- kommunikation, samt röda och gröna
lampor som visar om bilen körs manuellt eller på automatsystemet. Hur
gick det då? Riktigt bra för Sverige. Halmstad och Chalmers kom tvåa
och trea. Och plats fyra kneps av KTH. Vann gjorde ett lag från
Karlsruhe, Tyskland.
Många av dagens trafiksäkerhetsforskare studerar sådana här aktiva
säkerhetssystem. De kanske vore något för den täta trafiken i New York.
Där väljer många i stället tunnelbanan. Och under Manhattan borras nu
för fler spår och det sliter på borrarna.
Varje borr på tunnelfräsmaskinen har upp till 140 verktyg och dessa vill
man inte byta i onödan. De nya från Sandvik är tåligare och håller
dubbelt så länge, tack vare grövre karbidkristaller och mindre mängd
mjuk kobolt än vanligt. Sandvik har levererat hela 120 000 borrar till
tunnelbygget. Det motsvarar 25 000 ton material och leder oss in på
nästa område, materialteknik.
Materialteknik
5
Bultarna då Vasaskeppets bärgades var inte lika hållbara som idag. Så i
våras började man byta ut dem mot nya i höglegerat, rostfritt stål från
Sandvik. Men man går varsamt fram. Tre bultar åt gången byts ut, högst
sex om dagen.
Och för renoveringen vill man veta hur skeppet rör sig. Det visar forskare
från Uppsala, KTH och personal på museet som under tio år har mätt
positionerna i ett hundratal punkter på skrovet. Ur mätningarna
kalkyleras information om fartygets rörelser, överbelastade zoner och
kryphastigheter.
En stor fråga för materialområdet är annars hur man ska ta hand om
uttjänta metaller. Forskningsinstitutet Swerea KIMAB utvecklar en metod
att med laser snabbt och automatiskt ur blandat skrot sortera ut
metallerna, så att mer kan återvinnas. Laserpulsen förångar en liten bit
och ett ljus specifikt för varje metall skickas ut. Datorn räknar ut
sammansättningen av metaller. Och sen kan bitarna sorteras, till
exempel med tryckluft.
Metaller är attraktiva och många letar efter nya fynd. Mestadels i kända
fält i Bergslagen samt i Norr- och Västerbotten. Men en ny strategi är att
leta under städer där stora metallfyndigheter finns i kvarlämnade gamla
kabelnät.
Bara under Norrköping finns fem tusen ton gammalt skrot. Det är dock
dyrt och besvärligt att få upp och kablarna har lämnats orörda, till och
med av annars så förslagna koppartjuvar.
Men i höst startar ett försök i grannstaden Linköping där man ska testa
en billigare metod att ta upp dem. Man tar sig fram till kabelmanteln via
två hål i gatan, i början och slutet av den kabel man ska dra upp. Ofta
kan man använda hål som redan finns, till exempel kabelbrunnar. Man
trycker in en vätska, en organiskt nedbrytbar olja, i kabelkärnan. Den gör
att kabeln komprimeras samtidigt som friktionen minskas. Sen är det
bara att dra ut kabeln med en vinsch eller en liten truck. Kraften som
behövs är ganska liten. Samtidigt kan man passa på att dra in ny
fiberkabel.
6
De mer sällsynta metallerna är också efterfrågade. I Norra Kärr i
Småland letar man sällsynta jordartsmetaller, som trots att de används i
små mängder är oumbärliga. Många av dessa hittades först i Sverige,
som grundämnet cerium som upptäcktes av Jöns Jakob Berzelius i
Bastnäs 1803.
Gruvans hakspel finns fortfarande kvar och granskas här av KTHprofessorn Börje Johansson som i maj publicerade nya resultat om
grundämnet.
I metaller ordnar sig atomerna på lite olika sätt, beroende på tryck och
temperatur. Just cerium uppträder dock högst speciellt.
Ökar man trycket i rumstemperatur händer plötsligt något vid 0,7
Gigapascal. Volymen kollapsar med 15 procent. Men, atomernas
kristallstruktur bevaras, vilket är helt unikt för en metall. Forskarna har nu
för första gången lyckats mäta hur atomerna vibrerar i den kollapsade
fasen, vilket kan bidra till att förklara fenomenet och öka kunskaper, som
är viktiga till exempel för att utveckla bättre bilkatalysatorer, där
ceriumoxid används.
Cerium är förstås kemi. Ja, kanske det mesta i världen är kemi.
Kemiteknik
Forskare vid KTH rapporterar att de har upptäckt en ny
kväveoxidmolekyl, Trinitramid. Den kan bli en komponent i framtida mer
miljövänliga raketbränslen, tror forskarna. Molekylen innehåller bara
kväve och syre, vilket skulle kunna ge ett bränsle utan dagens
miljöfarliga utsläpp.
År 2011 har av FN utsetts till kemins år, inom ett årtionde för hållbar
utveckling. Och visst kan kemi bidra till det.
Från Lunds universitet rapporterar man om en ny metod att framställa
polykarbonat och polyuretan, två viktiga polymerer som används bland
7
annat i säkerhetsskärmar och i regnkläder. Dagens produktion är inte bra
ur miljö- och hälsosynpunkt.
En annan polymer kan bli ett nytt skydd mot bakterier och virus utan att
göra dem resistenta. Man utgår från fluffmassa från vedfibrer som
behandlas så att varenda fiber är täckt av en positivt laddad polymer.
Virus och bakterier som har en svag negativ laddning dras till fibrerna,
där de fastnar och dör.
Tillämpningarna är många för materialet som utvecklas i ett projekt som
leds från KTH. Och som kan ge ännu en produkt från skogsindustrin.
Skogsindustri
Den industrin är utsatt för hård konkurrens och behöver nya produkter.
Nanocellulosafabriken som Innventia körde igång för ett år sedan
producerar redan 100 kilo per dag. Nu bygger Stora Enso en fabrik
baserad på samma teknik vid Imatra bruk i Finland. Nanocellulosan kan
till exempel byggas in i vanlig kartong och göra den lättare och starkare
med bättre barriäregenskaper.
Också kring skogsråvaran forskas det. Med hjälp av flygburen
laserskanning och geografiska informationssystem skapas en detaljerad
bild av markens topografi, förekomst av stenar och till och med diken och
vattendrag.
Med den informationen kan man optimera hur vägarna ska dras i
landskapet och undvika skador på mark och vatten. Metoden testas nu i
skogsbruket.
Tankesättet att med mer precision nå bättre resultat känner vi igen från
många områden. Inom livsvetenskapen gör nya kunskaper det möjligt.
Och då är vi framme vid dagens tema, livsvetenskap.
Livsvetenskap
Där är vi just nu inne i ett språng i vår förståelse för livet och evolutionen.
Det är rent av omvälvande och handlar om ökande insikter som resultat
8
av den moderna molekylärbiologin. De första tillämpningarna kommer
inom medicinen, vilket inte bara ger nya behandlingar utan även
förändrar själva sättet vi praktiserar medicin på. Därför låter vi temat ta
avstamp just där tillämpningarna för områdets landvinningar kommer att
praktiseras först, vid Nya Karolinska sjukhuset i Solna.
(FILM, 7 minuter)
Det var mycket om olika slags byggstenar i filmen. Och det är just
sådana som det hela handlar om i det paradigmskifte som
livsvetenskapen genomgår just nu.
För det är nu vi börjar förstå hur allt hänger ihop, den enorma
komplexiteten i livets molekyler. Sträcker vi ut all arvmassa från en enda
individ räcker det avståndet tur-och-retur månen. Flera gånger om. Allt
detta DNA måste våra kroppar ha ordning på för att vi ska utvecklas till,
och fungera som, människor.
Vi har analyserat hela den mänskliga arvsmassan, drygt tre miljarder
baspar, hittat samtliga mer än 20 000 gener och förstår hur dessa kan
avkodas till minst fem gånger så många proteiner med olika egenskaper.
Vi lär oss nu allt mer om var de finns i våra upp till femtio tusen miljarder
celler och hur dessa bygger upp endast några hundratals vävnader och
organ, som gör en människa. Denna kartläggning av livets samtliga
byggstenar sker just nu och kommer att slutföras inom några få år.
Ett världsledande svenskt exempel som under 2011 har hunnit halvvägs
är Proteinatlas som analyserar var i våra celler alla proteiner uttrycks.
Det drivs av KTH och Uppsala Universitet, med finansiellt stöd av Knutoch Alice Wallenbergs Stiftelse.
Sättet att storskaligt studera många proteiner samtidigt, i stället för ett åt
gången, är typiskt för hur arbetet bedrivs i modern livsvetenskapsforskning. Komponenterna sätts sedan in i sitt biologiska sammanhang.
Och forskningen går snabbt, till stor del möjliggjord med helt ny teknik.
9
Mer hur ser då tillämpningarna ut? Mer avancerade metoder för att ställa
diagnoser bidrar till möjligheterna för en mer träffsäker behandling. Ett
exempel kommer från Phadia, tidigare Pharmacia Diagnostics, som
nyligen har tagit fram ett test som i ett enda prov kan testa allergi mot så
mycket som 112 olika ämnen. Nu ska samma plattform användas för att
tidigt diagnostisera reumatism. För sjukdomen kan långt innan de
kliniska symptomen visar sig upptäckas genom analys av blodprover.
CCP-2 är en sådan markör som kan hittas redan tio år innan man blir
sjuk. Phadia är numera köpt av ett amerikanskt bolag, för hela 23
miljarder kronor. Det säger något om värden som kan skapas. Även i
Lund utvecklar man diagnostik.
Forskningscentret Create Health har ett nytt sätt att upptäcka den svåra
reumatiska sjukdomen SLE, som 400 svenskar blir sjuka i varje år. En
droppe blod läggs på en liten platta med specifika antikroppar. Dessa
fångar in och binder de typiska markörer som finns i blodet och man får
ett unikt mönster av sjukdomen för varje patient. Det visar om någon har
sjukdomen, hur långt gången den är samt kan förutsäga skov som man
då kan försöka att förebygga med medicinering.
Just förebyggande vård är en trend inom medicinen. Det handlar om att
med hjälp av de nya upptäckterna angripa riskfaktorer i stället för
symptom. Och riskerna kan behandlas även när man har blivit sjuk. Till
exempel hindrar man blodplättar att klumpa ihop sig och förebygger
därmed blodproppar.
Astra Zeneca har en ny sådan behandling. Den aktiva molekylen verkar
genom att hämma en receptor på blodplättarna. Forskningen pågår i
anläggningen i Mölndal.
Nya rön om våra celler kommer från en grupp vid Chalmers som visat att
cellmembran kan gå sönder om de belastas, precis som fasta material.
Därför är det tänkbart att även membran runt till exempel hjärt- och
skelettmuskelceller kan spricka när de utsätts för mekanisk belastning.
10
Annat är för smått för att vi ska se det ens med det kraftfullaste
mikroskop. Därför blev det två artiklar i Nature när forskare från bland
annat Sverige lyckades få fram unika bilder av ett litet intakt virus och ett
livsviktigt och svårstuderat membranprotein.
Forskarna har använt en så kallad frielektronlaser som skickar ut extremt
intensiva och korta röntgenpulser, så korta att de hinner skapa en bild av
viruset innan det förstörs.
De har gjort sina experiment i Kalifornien men i framtiden kan de hålla till
i Europa, där frielektronlasrar nu byggs i såväl Hamburg som utanför
Zürich.
Större virus kan man se med hjälp av elektronmikroskopi. Kombinerat
med bildanalys har man nu utvecklat en metod att automatiskt detektera
och identifiera dem.
Olika slags virus har olika form och mönster på ytan. Influensa ser ut på
ett sätt kokoppor på ett annat. Man zoomar in och tar en bild. Den
analyseras av systemet som inom några sekunder rapporterar vilka virus
provet innehåller. Parterna bakom metoden ska nu ta fram ett bärbart
mikroskop för att även göra analyser i fält.
Teknik och metoder som utvecklas inom livsvetenskap används inte bara
inom medicinen. Tillämpningarna inom energi och miljö blir allt fler.
Forskare vid Chalmers tar hjälp av jästodlingar för att framställa
biodiesel. Jästen utsöndrar naturligt en fettsyra. Men genom att genetiskt
modifiera jästcellerna kan man få dem att i stället producera kolväten
som liknar dem som finns i diesel.
De producerar redan idag små mängder biodiesel men forskarna vill öka
produktionen 10 000 gånger. Och när Danmarks Tekniske Universitet
med stöd av Novo Nordisk nu drar igång ett stort forskningscenter om
framtidens cellfabriker, blir Chalmers en av två svenska satelliter. Den
andra blir Science for Life Laboratory.
Forskningen på Chalmers leds av nya IVA-ledamoten Jens Nielsen, som
är den första ickeamerikan som tilldelats priset Amgen Biochemical
11
Engineering Award, för sin forskning där han kombinerar biokemi med
ingenjörsvetenskap.
Att kombinera IT med vård, E- hälsa, har vi pratat om i minst tio år. Men
nu finns de första applikationerna på riktigt. Flera landsting testar ett
webb-verktyg där patienten har en egen sida och kan hämta provsvar,
boka tid, med mera. Sådana verktyg är en förutsättning för framväxten
av den nya förebyggande vården.
Ett annat exempel på IT inom vården är visualiseringsbordet från
Östergötland. Ortopeder vid Linköpings universitetssjukhus testar att
använda det för att planera behandling av bland annat fotledsskador. De
skjuter in tantalkulor för att se hur hälsenan sträcks så att de kan planera
hur den ska justeras. Bilderna finns på bordet ett par minuter efter att
patienten skickats in i dator-tomografen.
Snart går det mesta att bota, kanske till och med vissa skador på
ryggmärgen. Inom ett år räknar forskare i Uppsala med att börja testa en
metod för att hjälpa patienter som inte har varit förlamade längre än upp
till åtta veckor.
Det skadade området tas bort och ersätts av en konstgjord kanal av
biomaterialet kalciumsulfat, med friska nerver från patienten själv.
Tillväxtfaktorn FGF1 injiceras för att få nerverna att växa bättre.
I djurstudier har man sett att skadan växer igen och biomaterialet bryts
ner och försvinner. Det här kan bli ett stort genombrott om det fungerar
även i människa.
Ett nytt hjälpmedel för synskadade kommer från forskare vid Luleå
tekniska universitet, som utvecklar en elektrisk rullstol som med hjälp av
en lasersensor skapar en 3D-karta som hjälper den synskadade att ta
sig fram. En ljuspuls skickas ut och reflekteras av hinder, som
människor, och avståndet kan beräknas. Med den informationen byggs
en karta som förs över till en känselrobot i förarens vänstra hand. Den
fungerar som en virtuell blindkäpp som känner av hinder så att de kan
navigeras förbi.
12
Vi ska nu lämna temat. Den rad av applikationer som finns i Sverige har
skapat många nya företag.
Här finns totalt så många som 700 stycken, flest i världen per capita,
nästan alla vid våra stora universitetsorter. Finns det då några fördelar
med en stor andel teknikföretag i en bransch? Det har forskare inom
ekonomi studerat.
Ekonomi
Ja, en stor andel teknikföretag gör att branschen växer snabbare,
rapporterar forskarna från i Stockholm. Men teknikföretagen själva växer
inte snabbare än företag i allmänhet. Forskarna har ett antal tips om hur
entreprenörskapet kan öka, som att underlätta nedläggning av
olönsamma företag och att belöna entreprenörskap.
För Sverige är fortfarande inte särskilt bra på detta. Till exempel är
nyföretagandet jämförelsevis lågt, visar 2010 års Global
Entrepreneurship Monitor, som årligen mäter och analyserar
entreprenörskap i de medverkande länderna. Vi har gott om
affärsmöjligheter, men låg entreprenörsaktivitet jämfört med andra
länder, enligt samma rapport.
Man kan visa mycket med statistik. Exempelvis är sannolikheten oerhört
liten att en enda röst i ett stort politiskt val har någon betydelse. Ändå
röstar de flesta av oss.
Och vi tror nog inte att utseendet påverkar hur. Men till riksdagen i
Finland får politiker som är okända, fler röster om de ser bra ut. Det
rapporterade svenska och finska forskare i fjol. I år visar samma
forskarteam i rapporten ”The right look” att politiska kandidater till höger
anses vackrare än de till vänster. Resultaten är liknande även i
Australien, USA och Frankrike.
Ett av de stora samtalsämnena i ekonomi under hösten har annars varit
svängningarna på börsen och konsekvenserna av att merparten av
transaktionerna görs av datorer. De är så snabba att använda den
information som finns, att manuella aktörer inte hänger med. Och det
13
finns anledning att tro att hastigheterna kan öka än mer. För från ITområdet kommer nyheter om rekordsnabb teknik.
IT/Telekom
Forskarna vid Chalmers utvecklar en så kallad ytemitterande laser, som
kan leverera data fyra gånger snabbare än dagens kommersiella lasrar
för fiberoptik.
Via guldkontakterna skickas ström genom lasern. Ljuset kommer ut
genom det tio mikrometer breda blå området i mitten.
Och i juni slog Ericsson, nu tillsammans med Post & Telestyrelsen,
rekord igen, med ännu snabbare hastigheter i mobilnäten. Så är det ju
varje år. LTE Advanced är tio gånger snabbare än LTE eller 4G, med
samma grundläggande teknik, men mer varierad bandbredd. Allt fler
tjänster får plats.
Nya mobilen med plats för spel kommer från Sony Ericsson. Spelmobilen
kombinerar play station-spel och spelknappar med den senaste Androidtekniken. Telefonen är den första som utvecklats av bolaget i Silicon
Valley i USA, alltså inte i Sverige.
Men Sverige är, tillsammans med Singapore, bästa IT- nation i världen,
enligt en rapport från World Economic Forum. Vi är bäst på att använda
och implementera IT för ökad tillväxt och utveckling.
Och vi var tidigt ute. Världens första kommersiella internetliknande
kommunikationssystem byggdes faktiskt av ASEA i Sverige redan på 70talet. Statens Vattenfallsverk kunde med väl fungerande routing skicka
paket med processdata från Harsprånget till Vuollerim och vidare till den
nationella driftcentralen i Råcksta.
Några som varit riktigt snabba att använda Internetteknik är estländarna,
som sedan 2005 röstat elektroniskt i lokala val och i mars var först i
världen att rösta till parlamentsvalet via mobilerna. Telia Soneras
dotterbolag EMT har utvecklat en signatur så att den som röstar via
mobilen kan identifieras och godkännas via Internet. Även vi i Sverige
kommer att ges den möjligheten. Kanske redan till nästa val?
14
För här ska nya e-legitimationsnämnden utfärda elektronisk identitet med
en enhetlig infrastruktur för identifiering. Med den kan vi sköta alla våra
kontakter med myndigheter. Två nycklar, en privat och en publik, gör
systemet säkrare.
Men inte bara vi människor blir uppkopplade. Internet of Things kallas
det när saker skickar information till varandra över nätet. Datorer,
mobiltelefoner och nästan allt annat som drivs av el skulle kunna kopplas
upp mot nätet. Miljontals enheter är redan uppkopplade, och enligt
Ericsson kommer 50 miljarder föremål att vara det redan år 2020.
Ström till systemen kan vi få med hjälp av tryckt elektronik. Acreo har
utvecklat tekniken att trycka komponenter på papper i nästan vilken
tryckprocess som helst, till en hundradel av kostnaden för konventionell
tillverkning. De har gjort transistorer, antenner, batterier och sensorer.
Och nu har de för första gången lyckats att trycka ett helt integrerat
system med batteri, display och tryckknapp, som kan ge energi till
Internet of Things.
Så kan man lösa energiförsörjningen. Energi är ett ständigt aktuellt ämne
och kanske särskilt i år.
Energi
Den 11 mars skakades Japan av en jordbävning, en fruktansvärd olycka
som kom att drabba många människor och beröra en hel värld.
Epicentrum var bara 16 mil från kärnkraftverken i Fukushima. De var
dimensionerade för att klara en jordbävning av den styrkan. Så när
skalvet kom stängdes reaktorerna av automatiskt och de dieseldrivna
reservelverken gick igång.
Men man hade inte dimensionerat för de höga tsunamivågorna. När de
sedan drog in över reaktorerna, slogs reserv-elverken ut och därmed
reaktorkylningen. Härdsmältan var ett faktum och efterarbetet kommer
att ta tid.
Nu kapslas reaktorerna in och vi får steg för steg veta mer i detalj om
vad som hände i Fukushima.
15
Vad händelserna i Japan betyder för kärnkraften i världen får framtiden
utvisa. I Tyskland har man bestämt att avveckla kärnkraften. I Finland
fortsätter man att bygga ut.
I Sverige höjer vi effekten för att få ut mer ur de reaktorer vi har. Mest i
Oskarshamn 2, där effekten totalt ska öka med nästan 40 procent av
ursprunget. Med ett modelleringsverktyg som utvecklats av svenska
forskare kan säkerheten utvärderas och konsekvenserna analyseras.
Och det är ingen enkel modell.
Den multifysikaliska naturen i en reaktorhärd kräver att man simultant
måste modellera såväl neutrontransport som flödesdynamik och
värmetransport. Det senare gör man genom att lösa avancerade
strömnings- och värmeöverföringsekvationer för vanligt och kokande
vatten. Vattnet både kyler och bromsar neutroner, och är en viktig
koppling mellan processerna.
Nu gäller det att hålla igång alla reaktorer, så att det inte blir som förra
året. Då var den svenska kärnkraften bland de sämsta i världen när det
gäller tillförlitlighet, enligt FNs atomenergiorgan IAEA.
Framtidshoppet ställs annars till fusion, som i solen. Atomkärnor ska slås
ihop i stället för att klyvas som i dagens reaktorer. I södra Frankrike har
man nu börjat bygga grunden för pilot-anläggningen för fusionsenergi,
ITER. En rådgivare till projektet är IVA-ledamoten Michael Tendler.
Reaktorn som byggs är av typen TOKOMAK, som är en rysk förkortning
som betyder ”toroidal kammare i magnetiska spolar”. En blandning med
deuterium och tritium stängs in i ett starkt magnetfält i reaktorn och allt
hettas upp till extremt hög temperatur, 200 miljoner grader. Det är tio
gånger varmare än i solen. Då slås atomkärnorna ihop och stora
mängder energi frigörs. Utmaningen är att hålla så hög temperatur under
så lång tid som krävs för att reaktionen ska ske.
Det kan också vara en utmaning att förstå atomer, men forskarna som
här står vid sitt detektorsystem vid KTH har kommit på ett sätt att
åskådliggöra dem. De har skapat musik av den strålning som återspeglar
varje atoms natur.
16
När en atom går till ett lägre energitillstånd, skickas strålning ut. Ett
datorprogram läser av dess energi och en synt översätter till toner. Vi hör
“Axel Boman & The Radioactive Orchestra” som nyligen lanserade en
skiva med den strålande musiken.
Och med svensk teknik ska elkraft från vattenkraftverken på Himalayas
sluttningar i nordöstra Indien transporteras så långt som 1 728 kilometer
innan den når staden Agra.
Systemet har flera stationer och på vägen kan man föra in mer kraft.
Transmissionsteknik från ABB gör överföringen möjlig. Hjärtat i
strömriktarstationerna är ventilerna som till stor del byggs i Ludvika.
Beställningen från Indien är den största enskilda som ABB i Sverige fått.
Vattenkraft och kraftöverföring är två svenska styrkeområden. Ett tredje
är biobränslen. Bestwood har ett helautomatiskt system för att mäta
egenskaper hos biobränsle och kol, främst fukthalt som är avgörande för
värmevärdet. Hittills har de använt infraröd spektroskopi men utvecklar
nu radarteknik.
Mätdata kan användas för att sortera bränslet, styra kraftverkspannor
och optimera processer. Under hösten drar man igång ett samarbete
med det ryska energiministeriet. Målet är att mer effektivt och med
mindre utsläpp förbränna kol, som är en betydelsefull energikälla i
Ryssland.
Det börjar bli dags att runda av min lilla exposé, och först vill jag kort
återknyta till livsvetenskaperna.
Avslutning
Svensk forskning inom området är internationellt framstående. Det
hoppas jag att min genomgång tidigare övertygat er om. Och det finns
också många kommersiella projekt visar årets rapport från Sweden BIO.
Medicin är det forskningsområde som svenska staten satsar mest
17
resurser på och 40 procent av alla läkemedel som utvecklas av svenska
bolag har också sitt ursprung i den akademiska forskningen.
Men hur ser framtiden ut för vår läkemedelsindustri? Idag är cirka 15
procent av vår nettoexport läkemedel, men de flesta av våra 700 företag
är små. Kan vi ur dessa skapa ett nytt Pharmacia i Sverige? Ett nytt
Astra? Ett nytt Kabi? Potentialen finns, men det kan bli svårt därför att
kostnaderna idag för att utveckla ett helt nytt läkemedel för breda
indikationer är så höga. Då forskningen är klar talar vi om över en miljard
dollar enbart för den kliniska utvecklingen, en stor summa att resa på
kapitalmarknaden då risken samtidigt är hög.
Jag är ändå övertygad om att Sverige kan stå sig bra i den
internationella konkurrensen i att skapa en stark industri för
livsvetenskapen inom bioteknik, medicinsk teknik, specialistläkemedel,
proteinläkemedel, och inom områden utanför medicinen, som energi och
miljö. Men för att realisera dessa möjligheter krävs fortsatta statliga
satsningar och en nära samverkan mellan akademi, näringsliv och
kapitalmarknad.
Hösten 2012 planerar regeringen att presentera såväl en ny forskningsoch innovationspolitisk proposition som en innovationsstrategi. Dessa
både initiativ kommer att bli mycket viktiga.
Varför? Framtida kunskapsjobb, konkurrenskraft, tillväxt och välfärd i
Sverige kommer att komma ur forskning och vår förmåga att omsätta
kunskapen i nya värden. Ja, kunskap är vårt främsta, och kanske enda
unika, konkurrensmedel.
Vårt allmänna utgångsläge är gott med god ekonomisk tillväxt och en
statsbudget i balans. Vi satsar också stora resurser på forskning och
utveckling, drygt 100 miljarder kronor, det mesta i näringslivet, vilket i
procent av BNP placerar oss på andra plats i världen efter Israel.
Vi har samtidigt stora utmaningar som kräver förnyelse. För framtida
tillväxt kräver att de svenska storföretagen kan fortsätta att förnya sig här
i landet, samtidigt som småföretagandet ökar.
18
Innovation är det som måste öka i politiken. Den fria grundforskningen är
förstås fortsatt en mycket viktig hörnsten, den måste värnas, men nya
produkter kommer sällan som en direkt följd av akademiska
forskningsresultat.
Därför måste vi stärka Sveriges innovationskraft. Politiken kan inte
begränsas till att stärka forskningsklimatet. Vi måste också styra en del
av våra skatteresurser mot innovation, till exempel för att hitta lösningar
på de stora samhällsutmaningarna och till områden av direkt intresse för
vårt näringsliv. Det finns här många spännande möjligheter, som att
skapa bättre förutsättningar för innovationsupphandling, och att stimulera
tidig teknikanvändning i offentliga verksamheter.
Och att utveckla en framgångsrik forsknings- och innovationspolitik
kräver långsiktighet.
Därför hoppas jag på att nästa års innovationsstrategi är väl förankrad i
hela landet och över de politiska blockgränserna. Detta område kan inte
begränsas till en enda mandatperiod.
Därmed avslutar jag årets ”Framsteg inom forskning och teknik” och
lämnar över ordet till akademiens preses, professor Lena Treschow
Torell.