Rapport 2007:18 R
Utvärdering av juris kandidatutbildningar samt grund- och
forskarutbildningar i juridik,
rättsvetenskap, handelsrätt
och affärsrätt vid svenska
universitet och högskolor
Högskoleverket • Luntmakargatan 13 • Box 7851, 103 99 Stockholm
tfn 08-563 085 00 • fax 08-563 085 50 • e-post [email protected] • www.hsv.se
Utvärdering av juris kandidat-utbildningar samt grund- och
forskarutbildningar i juridik, rättsvetenskap, handelsrätt och
affärsrätt vid svenska universitet och högskolor
Utgiven av Högskoleverket 2007
Högskoleverkets rapportserie 2007:18 R
ISSN 1400-948X
Innehåll: Högskoleverket, utvärderingsavdelningen, Karin Agélii
Formgivning: Högskoleverkets informationsavdelning
Tryck: Högskoleverkets vaktmästeri, Stockholm, april 2007
Tryckt på miljömärkt papper
Innehåll
Sammanfattning
7
Högskoleverkets beslut
9
Högskoleverkets reflektioner 11
Utgångspunkter och tillvägagångssätt
17
BEDÖMARGRUPPENS RAPPORT
21
Missiv
23
Bakgrund och referensram för bedömningen
25
Inledning
Utvecklingen av juridiken som ämne Det moderna samhällets krav på juristen
Regelverket kring juridiska utbildningar
25
25
26
30
Samlade intryck och generella iakttagelser 37
Inledning
Organisation, ledning och ekonomi
Grundutbildningen
Internationella perspektiv Betygshets
Forskarutbildningen Jämställdhet och mångfald
Arbetsmarknadsanknytning Dags för en ny yrkesexamen i Sverige?
37
37
41
50
53
55
61
66
71
JURIS KANDIDATUTBILDNINGAR SAMT FORSKARUTBILDNINGAR I JURIDIK
77
Göteborgs universitet
79
Juris kandidatutbildning och forskarutbildning i juridik
Organisation och ledning
Grundutbildning
Forskarutbildning
Rekommendationer
79
79
80
84
86
Lunds universitet
87
Juris kandidatutbildning och forskarutbildning i juridik
Organisation och ledning
Grundutbildning
Forskarutbildning
Rekommendationer
87
87
88
92
95
Stockholms universitet 97
Juris kandidatutbildning och forskarutbildning i rättsvetenskap
Organisation och ledning Grundutbildning
Forskarutbildning
Rekommendationer
97
97
98
102
104
Umeå universitet
107
Juris kandidatutbildning och forskarutbildning i rättsvetenskap
Organisation och ledning
Grundutbildning
Forskarutbildning
Rekommendationer
107
107
108
111
114
Uppsala universitet 115
Juris kandidatutbildning och forskarutbildning i juridik
Organisation och ledning Grundutbildning
Forskarutbildning
Rekommendationer
115
115
116
120
123
LOKALA PROGRAM SAMT FORSKARUTBILDNING I HANDELSRÄTT,
AFFÄRSRÄTT OCH RÄTTSVETENSKAP
125
Högskolan i Jönköping
127
Affärsrättsligt program med internationell inriktning och forskarutbildning i juridik
Organisation och ledning
Grundutbildning
Forskarutbildning
Rekommendationer
127
127
128
132
134
Linköpings universitet
135
Affärsjuridiskt program, affärsjuridiskt program med Europainriktning och
forskarutbildning i affärsrätt
Organisation och ledning
Grundutbildning
Forskarutbildning
Rekommendationer
135
135
136
140
142
Luleå tekniska universitet 145
Rättsvetarprogrammet och forskarutbildning i rättsvetenskap
Organisation och ledning
Grundutbildning
Forskarutbildning
Rekommendationer
145
145
146
149
152
Örebro universitet
153
Rättsvetenskapligt program med internationell inriktning och forskarutbildning i
rättsvetenskap Organisation och ledning Grundutbildning
Forskarutbildning
Rekommendationer
153
153
154
157
159
ÖVRIGA GRUND- OCH FORSKARUTBILDNINGAR I JURIDIK,
HANDELSRÄTT OCH RÄTTSVETENSKAP 161
Handelshögskolan i Stockholm 163
Forskarutbildning i juridik
Organisation och ledning
Forskarutbildning
Rekommendationer 163
163
164
167
Karlstads universitet
169
Grundutbildning i rättsvetenskap
Organisation och ledning
Grundutbildning
Rekommendationer 169
169
170
173
Lunds universitet
175
Grund- och forskarutbildning i handelsrätt
Organisation och ledning Grundutbildning
Forskarutbildning
Rekommendationer 175
175
176
178
181
Mälardalens högskola
183
Grundutbildning i handelsrätt
Organisation och ledning
Grundutbildning
Rekommendationer
183
183
184
187
Uppsala universitet
189
Grundutbildning i handelsrätt
Organisation och ledning
Grundutbildning
Rekommendationer 189
189
189
193
Sammanfattning
Denna rapport redovisar resultatet av den kvalitetsgranskning av juridisk
grund- och forskarutbildning som Högskoleverket genomförde 2006. För
uppdraget har Högskoleverket anlitat en extern bedömargrupp bestående av
sakkunniga från universitet och högskolor, offentlig sektor samt näringsliv i
Sverige, Finland och Danmark. Högskoleverket utvärderade för åtta år sedan
(1999) vissa av de utbildningar som ingår i 2006 års granskning, varför den
delvis är en uppföljande utvärdering.
På grundutbildningsnivån har bedömargruppen granskat fem yrkesutbildningar (vid Göteborgs, Lunds, Stockholms, Umeå samt Uppsala universitet)
som leder till juris kandidatexamen samt nio utbildningar som leder till en
generell examen i handelsrätt, affärsrätt eller rättsvetenskap (vid Högskolan
i Jönköping, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Lunds universitet,
Mälardalens högskola, Luleå tekniska universitet, Uppsala universitet samt
Örebro universitet).
Därtill har tio olika forskarutbildningar som leder till juris doktorsexamen
eller filosofie doktorsexamen utvärderats (vid Handelshögskolan i Stockholm,
Högskolan i Jönköping, Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet,
Göteborgs universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet samt Örebro universitet).
Högskoleverket har beslutat att ifrågasätta examensrätten för kandidatexamen i handelsrätt vid Mälardalens högskola. Högskoleverket finner även
anledning att ifrågasätta Linköpings universitets förutsättningar att bedriva
forskarutbildning i affärsrätt samt Örebro universitets förutsättningar att bedriva forskarutbildning i rättsvetenskap. De tre lärosätena har ett år på sig att
visa hur de åtgärdat de brister som påtalas varefter Högskoleverket tar slutlig
ställning i frågan.
Det är uppseendeväckande att flera av de generella svagheter i grundutbildningen som påtalades i Högskoleverkets tidigare utvärdering finns kvar även i
denna utvärdering. Till exempel dras juris kandidatutbildningarna fortfarande
med långa studietider, dålig arbetslivsanknytning och betygshets bland studenterna. För att avhjälpa dessa problem föreslår bedömargruppen att regeringen inrättar ytterligare en juridisk yrkesexamen med tydlig inriktning mot
näringslivets behov av företrädesvis affärs- och handelsrättslig kompetens.
Liksom i den förra utvärderingen framhålls också att antalet disputerade
och forskningsaktiva lärare är lågt på flera ställen samt att lärarna har svårigheter att hinna med nödvändig kompetensutveckling inom tjänsten. Detta gör
att utbildningsanordnarna har högst olika förutsättningar att tillhandahålla
utbildning som vilar på vetenskaplig grund. Bruket att låta studenter skriva
uppsats i grupp samt att handledaren deltar i betygsättning av uppsatser kritiseras vidare av bedömargruppen.
Bedömargruppen konstaterar att insikterna om och arbetet för jämställdhet
har förbättrats vid de utbildningsanordnare som utvärderades 1999. Arbetet
för att uppmärksamma och ge utrymme för genusaspekten i de juridiskt inriktade utbildningarna måste ändå fortsätta att utvecklas. Detsamma gäller
mångfaldsaspekten.
Att de internationella perspektiven i de juridiska utbildningarna var svaga
konstaterades redan i den tidigare utvärderingen. Möjligheterna, intresset och
stödet för lärare och studenter att delta i utbytesverksamhet med utländska
lärosäten varierar fortfarande stort liksom utbudet av kurser med föreläsningar
och litteratur på engelska. Bedömargruppen påpekar att ämnets nationella fokus kan behöva kompletteras med fler komparativa inslag.
Då de juridiska forskarutbildningarna inte har granskats av Högskoleverket tidigare kan jämförelser med tidigare utvärderingsresultat inte göras. Bedömargruppen konstaterar att rättsvetenskap är ett litet forskningsområde
inom vilket det har vuxit upp många små forskarutbildningsmiljöer de senaste
tio åren. Den kritik som bedömargruppen ger angående forskarutbildningen
knyter framförallt an till detta. Små forskarutbildningsmiljöer blir lätt slutna
och de forskarstuderande riskerar att bli alltför isolerade och beroende av sina
handledare. Bedömargruppen rekommenderar därför alla forskarutbildningsanordnare som inte redan gör det att tilldela samtliga doktorander minst två
handledare. Bedömargruppen föreslår också att en nationell forskarskola inom
det juridiska området inrättas.
Högskoleverkets beslut
Rektorer vid berörda lärosäten
Utvärderingsavdelningen
Karin Agélii
2007-04-11
Reg. nr. 643-3359-05
Utvärdering av yrkesutbildning till juris kandidatexamen samt
grund- och forskarutbildning i juridik och rättsvetenskap,
handelsrätt och affärsrätt
Juris kandidatexamen och forskarutbildning i juridik
Högskoleverket finner att utbildningar till juris kandidatexamen vid Göteborgs, Lunds, Stockholms, Umeå samt Uppsala universitet uppfyller kvalitetskraven för yrkesexamina. Dessa lärosäten samt Handelshögskolan i Stockholm
uppfyller även kvalitetskraven för forskarutbildning i juridik.
Rättsvetenskap
Högskoleverket finner att grundutbildningen i rättsvetenskap vid Karlstads
och Örebro universitet och grund- och forskarutbildningen i rättsvetenskap
vid Luleå tekniska universitet uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning.
Handelsrätt
Högskoleverket finner att Uppsala universitet uppfyller kvalitetskraven för
grundutbildning i handelsrätt samt att Högskolan i Jönköping och Lunds
universitet uppfyller kvalitetskraven för grund- och forskarutbildning i handelsrätt.
Affärsrätt
Högskoleverket finner slutligen att Linköpings universitet uppfyller
kvalitetskraven för grundutbildning affärsrätt.
Högskoleverket ser ingen anledning att ifrågasätta examensrätten för ovanstående utbildningar. En uppföljning av utvärderingen kommer att genomföras inom tre år.
Ifrågasättanden av examensrätter
Högskoleverket finner anledning att ifrågasätta examensrätten för kandidatexamen i handelsrätt vid Mälardalens högskola. Forskningsanknytningen i utbildningen är otillräcklig då ingen av de fyra lärarna är forskningsaktiv, endast
en är disputerad och det finns lite tid för lärarna att kompetensutveckla sig.
Högskoleverket finner också anledning att ifrågasätta Örebro universitets
förutsättningar för att bedriva forskarutbildning i rättsvetenskap samt förutsättningarna för Linköpings universitet att bedriva forskarutbildning i affärsrätt. De båda forskarutbildningarna är alltför små och isolerade och erbjuder
inte en tillfredställande kritisk och kreativ miljö för doktoranderna. I övrigt
hänvisas till bedömargruppens värderingar och rekommendationer för respektive utbildning.
Mälardalens högskola, Örebro universitet och Linköpings universitet anmodas att senast den 15 april 2008 inkomma till Högskoleverket med en redogörelse för hur man åtgärdat de påtalade bristerna. Därefter kommer Högskoleverket att överväga om det finns anledning att återkalla examensrätten
i handelsrätt vid Mälardalens högskola eller att tillskriva regeringen i frågan
om Linköpings och Örebro universitets förutsättningar att bedriva sina respektive forskarutbildningar.
Beslut i dettta ärende har fattats av universitetskansler Sigbrit Franke efter föredragning av projektansvarig Karin Agélii och utredaren Eva Åström i
närvaro av avdelningschef Clas-Uno Frykholm och utvärderingsexpert Ragnhild Nitzler.
Sigbrit Franke
Karin Agélii
Kopia till: Utbildningsdepartementet samt ledamöter i bedömargruppen
10
Högskoleverkets reflektioner
Högskoleverket vill inledningsvis tacka bedömargruppen för ett väl genomfört arbete. Vi vill särskilt tacka bedömargruppens ordförande professor Boel
Flodgren för ett omsorgsfullt och engagerat arbete med att samordna och författa bedömargruppens gemensamma omdömen. Det är också värdefullt att
bedömargruppen har redogjort för sin egen värdegrund och referensram.
Bedömargruppens rapport utgör en god analys av de juridiskt inriktade
grund- och forskarutbildningarna i Sverige så som de var precis innan den
förändrade examens- och utbildningsstrukturen och den förnyade examensordningen för juridisk yrkesutbildning trädde i kraft.
Betygshets och låg genomströmning – ett svårlöst problem
Trots den goda kvaliteten överlag i de juridiska utbildningarna är det tydligt
att flera av de svagheter i grundutbildningen som ändå kan konstateras är
desamma som i den utvärdering som Högskoleverket genomförde för åtta år
sedan. Nu som då är det många som söker till de juridiska utbildningarna.
Särskilt populära är de utbildningar som leder till en yrkesexamen och det råder hård konkurrens om platserna på alla juris kandidatutbildningar i Sverige.
Tyvärr fortsätter konkurrensen om höga betyg snarare än samverkan att prägla
studenternas situation också under studietiden. Umeå universitet är enligt
bedömargruppen det enda lärosäte som något lyckats dämpa juris kandidatstudenternas betygshets, tentamensfixering och låga genomströmning/långa
studietid. Detta visar att problemen kan motverkas på lärosätesnivå trots att
grunden till problemen till stora delar ligger utanför de enskilda utbildningsanordnarnas påverkansfält.
Den fokus på domargärning och advokatkarriär som den gamla examensordningen för juridisk yrkesutbildning hade samt konkurrensen om tingsnotarietjänster utgör de primära orsakerna till betygshetsen, vilket påpekades
redan i den förra utvärderingen. Problemen inkluderar också Domstolsverkets
motvilja att förändra sitt betygsbaserade urvalsinstrument till tingsnotarieanställningar.
Som ett resultat av Bolognaprocessen har regeringen nu förändrat examensordningen för den juridiska yrkesexamen. Den har då också givits en marginellt vidare inriktning i enlighet med Högskoleverkets tidigare rekommendationer.
I den förra utvärderingen föreslog Högskoleverket också att regeringen
skulle ta initiativ till en översyn av antagningen till notarietjänstgöringen, med
. Fr.o.m. den 1 januari 2007 byter juris kandidatexamen namn till juristexamen. En ny examensordning med förändrat innehåll gäller också.
. Högskoleverket tidigare utvärdering presenteras i rapporten Rätt juristutbildning? Högskoleverkets rapportserie 2000:1 R.
11
syfte att undanröja dess negativa verkan på juristutbildningen. Något sådant
initiativ har inte tagits och de små ändringar i antagningssystemet som Domstolsverket ändå har gjort efter den förra bedömargruppens kritik har, efter vad
Högskoleverket kan se, inte haft någon större betydelse för betygshetsen.
Den generella oviljan hos arbetsgivare att värdesätta och acceptera sökande
med andra meriter än juris kandidatexamen (med tingsmeritering) vid rekrytering till tjänster inom det juridiska området bidrar också till betygshets och
långa studietider. Högskoleverket kan liksom bedömargruppen konstatera att
de marknadsföringsinsatser för de alternativa lokala juristutbildningsprogrammen som lärosätena säger sig ha genomfört sedan den förra utvärderingen,
ännu inte har haft någon märkbar effekt på arbetsgivarnas preferenser vid rekrytering av personal. Detta bör föranleda analys och förnyade ansträngningar
från lärosätenas sida.
Populär yrkesexamen med dålig arbetslivsanpassning
I en undersökning som Högskoleverket genomförde år 2006 på uppdrag av
regeringen framkommer att olika typer av arbetsgivare generellt sett är skeptiska till de lokala juridiska programmens innehåll och form men är positiva
till motsvarande på juris kandidatutbildningarna. Trots juris kandidatutbildningarnas fokus på ämnen som är relevanta främst för rättsväsendet anser
arbetsgivarna att juris kandidatstudenterna har kompetens att möta en bred
arbetsmarknad. I rapporten framgår också att många av de studenter som går
något av de lokala juristprogrammen som leder till en kandidat- eller magisterexamen i handelsrätt, rättsvetenskap eller affärsrätt, upplever en befogad oro
för att arbetsgivare väljer bort dem i en framtida arbetsansökningsprocess.
Att den juridiska yrkesexamen inte är anpassad efter de krav och den efterfrågan, företrädesvis på handels- och affärsrättslig kompetens, som finns på
dagens arbetsmarknad samt att arbetsgivarna hellre anställer juris kandidater
än studenter som gått ett lokalt juridiskt program, leder enligt bedömargruppen till ett slöseri med resurser både ur de enskilda studenternas och ur ett
samhälleligt perspektiv. Att regeringen inrättar ytterligare en juridisk yrkesexamen med tydligare kopplingar till näringslivet kan enligt bedömargruppen
vara en lösning på problemet.
Sedan den förra utvärderingen har de flesta juridiska utbildningar – både
yrkesprogram och andra – genomfört en och ibland flera undersökningar av
vart studenterna tar vägen efter examen. Högskoleverket efterlyser dock den
regelbundenhet och den systematik som behövs för att utbildningarna ska
kunna använda sig av dessa undersökningar på ett ändamålsenligt sätt. Problemet är inte specifikt för de juridiska utbildningarna utan gäller inom många
utbildningsområden. I en skrivelse som Högskoleverket sände till regeringen
. Undersökningen presenteras i rapporten Jurister – utbildning och arbetsmarknad, Högskoleverkets rapportserie 2006:4 R.
12
i februari 2006 föreslås därför att lärosätena får i uppdrag att följa upp sina
studenter vid vissa tidpunkter.
Forskningsanknytningen ställer likvärdigheten på sin spets
Bedömargruppen knyter i sin rapport samman kvalitetskriteriet forskningsanknytning med andelen disputerade och forskningsaktiva lärare. De konstaterar att förutsättningarna för olika utbildningsanordnare att åstadkomma
forskningsanknytning skiljer sig markant åt eftersom antalet disputerade lärare varierar rejält mellan utbildningsanordnarna. Vid vissa av de grundutbildningar vars identitet och existensberättigande främst ligger i att ge servicekurser till olika program, förekommer ringa eller ingen forskningsaktivitet alls
hos de undervisande lärarna. Högskoleverkets ifrågasättande av Mälardalens
högskolas rätt att utfärda kandidatexamen i handelsrätt baserar sig främst på
att ämnet har för få disputerade lärare och för svag forskningsanknytning.
De olikartade förutsättningarna för utbildningsanordnare att åstadkomma
forskningsanknytning ställer enligt bedömargruppen frågan om utbildningarnas likvärdighet på sin spets. Då skilda förutsättningar för forskningsanknytning har varit ett ständigt återkommande tema i Högskoleverkets ämnesoch programutvärderingar genomförde verket 2006 en fördjupningsstudie om
forskningsanknytning. I studien presenteras ett antal förslag till hur forskningsanknytningen kan stärkas och hur studenter på ett mer konkret sätt kan
ta del av forskningens resultat och arbetssätt under sin utbildning. För utbildningsanordnare inom juridikområdet som saknar eller har lite forskningsaktivitet vid sin institution/enhet kan dessa förslag vara värdefulla.
Tydliga krav på ökad internationalisering
IHH vid Högskolan i Jönköping och juridiska institutionen vid Stockholms
universitet har enligt bedömargruppen lyckats bra med internationaliseringen
av sina utbildningsmiljöer. Ser man enbart till studentmobiliteten visar en ny
undersökning från Högskoleverket att juridik- och samhällsvetarstudenterna
ligger i topp när det gäller procentantal studenter som läst vid ett utländskt
lärosäte och/eller har erhållit en utländsk examen. Med fokus på innehållet
i de granskade utbildningarnas kurser och litteratur etcetera anser bedömargruppen ändå, precis som den tidigare bedömargruppen, att det finns brister
beträffande de internationella perspektiven inom utbildningsområdet. Högskoleverket vill uppmärksamma berörda lärosäten på att de internationella
perspektiven är lika viktiga att beakta på utbildningar organiserade som program, som på andra juridiskt inriktade utbildningar.
. Skrivelse till regeringen från Högskoleverkets styrelse Angående uppföljning av tidigare studenter. Reg.nr. 69-570-06.
. Studien redovisas i rapporten Utbildning på vetenskaplig grund – röster från fältet, Högskoleverkets rapportserie 2006:46 R.
. Studentmobilitet – högskolestudenters internationella rörlighet, Högskoleverkets rapportserie
2007:09 R.
13
Fortsatt arbete för bättre examination och återkoppling
Just nu, våren 2007, pågår ett hårt arbete för att skapa progression i ämnesstudierna och för att förtydliga kursplaner och koppla dem till preciserade lärandemål samt för att förbättra och skapa mer genomtänkta examinationsformer.
Detta pedagogiska förändringsarbete sker inom alla delar av den svenska högre
utbildningen med anledning av den nya Bolognaanpassade utbildnings- och
examensstrukturen. De utbildningar som i utvärderingen hålls fram som goda
exempel när det gäller pedagogik är juris kandidatutbildningarna vid Umeå
och Uppsala universitet. Den förnyade juridikutbildningsmiljö som är under
utveckling vid Göteborgs universitet förefaller också intressant och genomtänkt ur ett pedagogiskt perspektiv.
Att göra oppositionsförfarande till en regel vid kandidat- och magisteruppsatser, att handledaren inte ska delta i betygsättningen av uppsatserna samt
nationella konferenser och workshops för att lärare inom det juridiska området
ska lära av varandra när det gäller examination och återkoppling, är generella
rekommendationer från bedömargruppen.
Den rapport om pedagogisk utveckling vid svenska universitet och högskolor som Högskoleverket publicerade i december 2006 visade att de satsningar
på pedagogisk utveckling som gjorts mellan år 2000 och 2005 på nationell
nivå och lärosätesnivå har givit resultat i form av ökad kontakt mellan ämnen
samt ökat intresse för pedagogiska frågor. Högskoleverket vill här också påminna om möjligheten att ansöka om den kvalitetsutmärkelse som från och
med år 2007 kommer att delas ut årligen till en eller flera framstående utbildningsmiljöer i Sverige.
Nationell juridisk forskarskola efterfrågas
De juridiska forskarutbildningarna har inte granskats av Högskoleverket tidigare och jämförelser med tidigare utvärderingsresultat kan därför inte göras.
De brister som bedömargruppen påtalar generellt inom de granskade forskarutbildningsmiljöerna kan främst hänföras till den kritiska och kreativa miljön
samt till frågor rörande handledning. Vissa av de forskarutbildningsmiljöer
som bedömargruppen har granskat innefattar färre än fem aktiva doktorander.
Isolation och torftiga influenser, små möjligheter till meningsutbyte med forskare och andra doktorander som förstår och intresserar sig för samma forskningsproblem och ett vanskligt beroende av handledaren är överhängande
risker i dessa miljöer. Detta är de huvudsakliga anledningarna till att Högskoleverket ifrågasätter Linköpings samt Örebro universitets förutsättningar
att bedriva forskarutbildning i affärsrätt respektive rättsvetenskap.
Det juridiska områdets komplexitet och indelningen i många olika inriktningar gör att doktorander inom specifika avhandlingsområden lätt kan bli
isolerade även inom ramen för större forskarutbildningsmiljöer. Ett sätt att
motverka riskerna är att doktoranderna tilldelas biträdande handledare, gärna
. Lärosätenas arbete med pedagogisk utveckling, Högskoleverkets rapportserie 2006:54 R.
14
från ett annat lärosäte. Doktorander som antagits efter första januari 2007 ska
enligt högskoleförordningen ha en huvudhandledare och minst en biträdande
handledare och bedömargruppen föreslår konsekvent att alla forskarutbildningar (som inte redan gör så) ska tilldela biträdande handledare också till
forskarstuderande som antagits innan 2007.
I syfte att motverka isolation och optimera resurser genom ökad samverkan mellan de juridiska forskarutbildningsmiljöerna i Sverige, rekommenderar
bedömargruppen att en nationell juridisk forskarskola inrättas. Högskoleverket framhåller ofta det positiva med nationella forskarskolor och understödjer starkt framtida inrättanden av sådana både inom det juridiska och andra
utbildningsområden. En nationell forskarskola skulle även kunna motverka
problemet med att antalet kurspoäng skiljer sig så mycket åt mellan de olika
forskarutbildningarna.
Doktorandernas inflytande, rättssäkerhet och sociala skyddsnät
bör stärkas
Doktorandernas möjligheter att utöva inflytande inom sina utbildnings- och
forskningsmiljöer tas också upp, om än marginellt, i denna utvärdering. Detsamma gäller rättssäkerheten samt de ekonomiska och sociala skyddsnäten
för forskarstuderande. Särskilt markant och viktigt att beakta blir detta för de
enskilda utbildningsanordnarna och Högskoleverket vill särskilt understryka
vikten av att Handelshögskolan i Stockholm beaktar bedömargruppens rekommendationer till lärosätet angående detta. Behovet av en ”standardförsäkring” för alla doktorander påtalades 2006 av Högskoleverket i samband
med ett regeringsuppdrag att kartlägga stipendier som studiefinansiering av
forskarutbildning. . Kartläggning av stipendier som studiefinansiering i forskarutbildning. Rapport 2006: 44.
15
Utgångspunkter och tillvägagångssätt
Utgångspunkter
Högskoleverket har sedan 2001 regeringens uppdrag att utvärdera all grundoch forskarutbildning som leder till generella examina och yrkesexamina enligt högskoleförordningens examensbilaga. Utvärderingarnas huvudsakliga
syfte är att
• bidra till utbildningarnas och utbildningsanordnarnas egen kvalitetsutveckling
• granska om utbildningarna svarar mot mål och bestämmelser i högskolelagen och högskoleförordningen
• ge information om utbildningarna till studenter, beslutsfattare och andra
intressenter.
Den generella utvärderingsmodell som Högskoleverket tillämpar baseras
på kollegial bedömning. Utvärderingsprocessen omfattar en självvärdering
som utbildningsanordnaren genomför med hjälp av anvisningar framtagna
av Högskoleverket. En grupp sakkunniga (bedömargruppen), anlitade av
Högskoleverket i samråd med företrädare för de utbildningar som utvärderas,
granskar sedan självvärderingsrapporterna och gör platsbesök hos berörda utbildningsanordnare. Bedömare som kan betraktas som jäviga i förhållande till
en utbildning deltar inte i platsbesök på, eller i diskussioner om, den aktuella
utbildningen. De sakkunnigas kvalitetsutlåtanden publiceras i en utvärderingsrapport som även innefattar beslut från Högskoleverket om eventuella
ifrågasättanden av examensrätter10 inom området.
Företrädare för de granskade utbildningarna inbjuds slutligen av Högskoleverket till en återföringskonferens tre till fem månader efter rapportpublikation, och efter tre år följer Högskoleverket upp utvärderingen.
År 1999 genomförde Högskolverket en utvärdering av de utbildningar som
leder till en juris kandidatexamen samt vissa av de utbildningar som leder till
. De bedömare som anlitas ska vara sakkunniga inom det utbildningsområde som utvärderas och ska kompetensmässigt täcka de granskade utbildningarnas inriktning. Förutom
lärare och forskare verksamma vid högskolor och universitet ingår vanligen även så kal�lade avnämare från offentlig sektor och näringsliv i bedömargruppen. I gruppen ska också
ingå internationell expertis samt minst en student och en doktorand. Dessa ska vara aktiva
i grund- och forskarutbildning inom utvärderingsområdet.
10. Vid ett ifrågasättande får lärosätet ett år på sig att redovisa hur man avser att åtgärda de
brister som påpekas.
17
generell examen i rättsvetenskap, handelsrätt och affärsrätt11. 2006 års utvärdering följer upp12 den tidigare utvärderingens rekommendationer.
Avgränsningar
Högskoleverkets utvärderingsuppdrag innefattar granskning av examensordningens yrkesutbildningar samt av grundläggande högskoleutbildning som
leder till en generell examen på kandidat- och magisternivå, med undantag
av magisterexamen med ämnesbredd. I uppdraget ingår även att granska all
forskarutbildning. Granskning av forskning ingår inte i Högskoleverkets uppdrag.
Kontaktpersoner för berörda lärosäten och institutioner framförde under ett
så kallat upptaktsmöte i oktober 2005 att flera av de magisterutbildningar med
ämnesdjup som existerar inom utvärderingsområdet kommer att avvecklas i
samband med Bolognaprocessens fortskridande och ersättas av nya masterutbildningar. Avdelningschefen för utvärderingsavdelningen och projektansvarig fattade därför beslut om att ett antal magisterutbildningar vid Lunds,
Stockholms och Uppsala universitet inte ska ingå i granskningen.
Juris kandidatutbildningen vid Örebro universitet utvärderas inte heller eftersom den granskades 2005 av Högskolverket i samband med att universitetet
ansökte om och fick rätt att ge denna examen.
Högskoleverkets handläggare och bedömargrupp
Karin Agélii har varit projektledare för utvärderingen samt huvudansvarig för
utvärderingen av grund- och forskarutbildning vid de fem institutioner som
inte berördes av utvärderingen år 1999. Eva Åström har varit huvudansvarig
för utvärdering och uppföljning av grund- och forskarutbildning vid de nio
institutioner som berördes av utvärderingen år 1999.
Följande personer har ingått i den bedömargrupp som genomfört utvärderingen av de juridiska utbildningarna 2006:
• Professor Boel Flodgren, Lunds universitet. Bedömargruppens ordförande
samt sakkunnig i handelsrätt.
• Professor Jan Andersson, Universitetet i Bergen.13 Biträdande ordförande
samt sakkunnig i civilrätt, särskilt kommersiell rätt.
11. 1999 års utvärderingsresultat presenteras i rapporten Rätt juristutbildning? <http://web2.
hsv.se/publikationer/rapporter/2000/0001R.pdf>. I samband med utvärderingen kom även
den förberedande arbetsrapporten Visioner och verklighet (finns ej digitalt men kan tillhandahållas av Högskoleverket i pappersversion).
12. Uppföljningen har bland annat inneburit att de institutioner och utbildningar som granskades 1999 har utgått från andra anvisningar för självvärdering än övriga utbildningar.
Uppföljningen har även inneburit att bedömargruppen särskilt har granskat vissa kvalitetsaspekter som den tidigare utvärderingen rekommenderade en uppföljning av, t.ex. betygshets, genomströmning och studietid, jämställdhet, lärarnas kompetens samt utbildningarnas yrkesanknytning och internationalisering.
13. Numera professor i civilrätt vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping.
18
• Docent Thomas Bull, Uppsala universitet. Sakkunnig i offentlig rätt (tillkom i augusti 2006)
• Professor Hannu Honka, Åbo Akademi. Sakkunnig i internationell handelsrätt.
• Elif Härkönen, Göteborgs universitet. Forskarstuderande juridik.
• Regeringsråd Anna-Karin Lundin, Regeringsrätten. Avnämare från den
offentliga sektorn.
• Linda Olofsson, Luleå tekniska universitet. Grundutbildningsstudent
rättsvetenskap.
• Adam Panzer, Stockholms universitet. Grundutbildningsstudent juris
kandidatprogram.
• Vice vd Knud Pontoppidan, A.P. Møller – Mærsk. Avnämare från den
privata sektorn.
• Richard Sannerholm, Örebro universitet. Forskarstuderande rättsvetenskap (tillkom i augusti 2006).
• Senior Vice President Eva Thorin, Swedbank. Avnämare från den privata
sektorn.
19
BEDÖMARGRUPPENS RAPPORT
Missiv
Till Högskoleverket
Missivbrev 2007-04-11
Reg.nr 643-3309-05
Högskoleverket initierade våren 2006 en utvärdering av grund- och forskarutbildning inom det juridiska utbildningsområdet vid svenska universitet och
högskolor. För bedömning anlitades följande personer:
• professor Boel Flodgren (ordförande)
• professor Jan Andersson
• docent Thomas Bull
• professor Hannu Honka
• forskarstuderande Elif Härkönen
• regeringsråd Anna-Karin Lundin
• studerande Linda Olofsson
• studerande Adam Panzer
• vice vd Knud Pontoppidan
• forskarstuderande Richard Sannerholm
• senior vice president Eva Thorin.
Som utgångspunkt för vår bedömning har vi haft Högskoleverkets kvalitetsaspekter som är en tolkning av högskolelagen och högskoleförordningen samt
den ämnesområdesspecifika referensram som presenteras i vår rapport. Underlag för bedömningen har vi fått genom institutionernas självvärderingar
och genom platsbesök. Vid platsbesöken har samtal förts med ämnesmiljöns
ledning, lärare, forskare, studenter samt på lärosäten med forskarutbildning
dessutom med handledare och forskarstuderande. Vi överlämnar härmed vår
rapport till Högskoleverket.
Lund i april 2007
För bedömargruppen
Boel Flodgren
ordförande
23
Bakgrund och referensram för
bedömningen
Inledning
Den bedömning som här följer är en uppföljning av de rekommendationer
som framfördes i Högskoleverkets utvärdering av juristutbildningar år 1999
(Högskoleverkets rapport 2000:1 R, Rätt juristutbildning?). Förutom att dessa
rekommendationer styrt vårt arbete har vi också beaktat gällande regelverk
(framförallt högskolelagen, högskoleförordningen och examensordningen). Vi
har också i viss utsträckning tagit fasta på av lärosätena själva lokalt uppställda
mål. Med utgångspunkt i dessa rekommendationer, regler och måldokument
samt de självvärderingar, som lärosätena utarbetat inför våra platsbesök, har
vi valt ut vissa frågor och kvalitetsaspekter, vilka tillsammans bildat den referensram inom vilken vi gjort våra bedömningar. När det gäller frågor om
de olika juristutbildningarnas anpassning till arbetsmarknadens behov har vi
också haft nytta av Högskoleverkets rapport 2006:4 R, Jurister – utbildning
och arbetsmarknad.
Till skillnad från vad som gällde för bedömargruppen 1999 har vårt uppdrag
omfattat inte bara grundutbildningen utan även forskarutbildningen.
Redan här bör sägas att bedömargruppens arbete sammanföll i tiden med
en period av viktig förändring av regelverket för de utbildningar, som vi skulle
utvärdera. Den s.k. Bolognaprocessen, som avser strukturen och progressionen på hela universitetsutbildningen i Sverige, innebär avsevärda förändringar
i högskoleförordningen och i examensordningen, med ikraftträdande den 1
januari 2007 och den 1 juli 2007. Det innebar att de miljöer bedömargruppen
mötte ute på lärosätena var starkt präglade av förändringsperspektiv och förändringsarbete. För undvikande av missförstånd är det viktigt att framhålla
att bedömargruppens arbete avser det regelverk som gällde under 2006.
I denna rapport används oftast ordet högskola som en gemensam benämning på universitet och högskola.
Utvecklingen av juridiken som ämne
Som universitetsämne är juridiken lika gammal som universiteten. Genom
tillkomsten under medeltiden av universiteten bland annat i Bologna och Paris skapades successivt ett utbildat juristskrå, som togs i furstarnas tjänst men
som också med sin juridiska kunskap hävdade nya revolutionerande idéer om
att furstarnas maktutövning inte skulle ske genom krig, utan fredligt med
rätten som vapen. Den europeiska utbildning, framför allt i romersk rätt,
som studenterna på den tiden tillägnade sig, hade en djup förankring i den
kristna teologin och förmedlades i stor utsträckning genom den kanoniska
25
rätten. Detta gällde också i Sverige vid vårt första universitet, Uppsala, som
grundats 1477. Under 1600-talet kom den europeiska ”judiciella revolutionen”
till Sverige. Efterhand professionaliserades domstolsväsendet med akademiskt
utbildade jurister. Stormakten Sverige administrerades av en växande centraladministration och behovet av jurister – och därmed också av juristutbildning
– ökade. Utöver Uppsala tillkom i det växande svenska stormaktsväldet fyra
nya juridiska fakulteter (Åbo, Dorpat, Greifswald och Lund).
Att tillgodose behovet av domare och offentliga tjänstemän har alltid varit
ett centralt mål för juristutbildningen. Jurister, som inte stod i statsmaktens
tjänst, exempelvis juristkonsulter och advokater, förekom visserligen redan
under senmedeltiden, men det moderna advokatväsendet växte fram som ett
resultat av det liberala 1800-talets rättssyn. 1700-talet innebar, generellt sett,
en lågkonjunktur för juristutbildningen. Inrättandet av vår första juristexamen, examen juridicum, 1749 var ett första försök att genomföra en kunskapskontroll, som domstolarna kunde godta. Bristen på tillförlitlighet i detta
kontrollsystem medförde att hovrätterna långt in på 1800-talet examinerade
de jurister, som önskade börja sin karriär som auskultanter där. Först genom
en examensstadga 1813 höjdes kvaliteten på juristutbildningen samtidigt som
examinationskraven höjdes.
När den moderna utbildningen till juris kandidat etablerades i mitten av
1800-talet var det fortfarande framförallt den offentliga uppgiften som stod i
centrum, dvs. rättsväsendets behov. Detta gällde också när 1904 års examensstadga antogs, även om föreställningen om juristrollen som fristående från
makten och om juristen som den enskilde medborgarens beskyddare hade sin
högkonjunktur decennierna kring sekelskiftet 1900.
Den moderna välfärdsstatens jurister anknöt i hög grad till en traditionell
ämbetsmannakultur, och välfärdsstatens regleringspolitik skapade en omfattande byråkrati som krävde utbildade jurister. Genom 1978 års utbildningsreform kom nya juridiska kunskapsområden, t.ex. arbetsrätt, socialrätt och rättssociologi in i juristutbildningen. Vidare kom erfarenheterna från världskrigen
under förra århundradet att starkt bidra till den idégrund som i ett växande
antal länder i dag tar sig uttryck i mänskliga rättighetskataloger och hävdandet av rättsstatsidealet (”the rule of law”).
Det moderna samhällets krav på juristen
Juristen som rättsstatens företrädare
Dagens samhälle kännetecknas av en hög grad av ”juridifiering”, dvs. de flesta
företeelser och aktiviteter i samhället omges och styrs av regler. Alla viktiga
beslut som fattas och åtgärder som vidtas i arbetslivet har juridiska eller rättsliga implikationer. Många människor har i dag arbetsuppgifter som innehåller viktiga rättsliga aspekter och som vid felaktig hantering kan få allvarliga
rättsliga konsekvenser. Vare sig det handlar om att sälja hushållsmaskiner eller fastigheter, besluta om socialt bistånd, bevilja patent eller krediter, anställa
26
någon, exportera järnmalm, ge råd i skattefrågor eller att döma, åtala eller försvara någon i domstol, innebär arbetsuppgiften att man tolkar och tillämpar
samhällets normsystem. Ett ansvarsfullt hanterande av normer och regler på
alla nivåer i samhället handlar i en djupare mening om att samhällets normsystem vidareförs och förstärks och att den demokratiska rättsstatens grundläggande värden värnas.
För att på ett ansvarsfullt sätt kunna använda regler i arbetslivet och rätt
kunna utöva rättigheter och fullgöra skyldigheter mellan individer, organisationer och stater krävs juridisk kunskap av olika slag och på olika nivåer.
Det innebär att det finns krav på juridisk kunskap inom långt fler yrken än
de som är direkt hänförliga till rättsväsendet (dit främst räknas domare, advokater och åklagare). Det är en mycket viktig uppgift för universitet och
högskolor – inte minst ur ett rättsstatsperspektiv – att utforma, dimensionera
och bedriva det juridiska ämnet på ett högkvalitativt sätt. Det är också viktigt att de juridiska högskoleutbildningarna tar i beaktande och ger utryck för
de förändringar som sker i dagens samhälle, exempelvis ifråga om etnisk och
kulturell mångfald och ökad globalisering. Studenter och forskarstuderande
måste få de kunskaper och färdigheter som behövs för att på ett professionellt
och ansvarsfullt sätt kunna leva upp till de krav som det moderna ”juridifierade” samhället ställer.
Arbetsmarknadens krav
Allmänt
Kopplingen idag mellan juristutbildningarna och arbetsmarknaden har nyligen belysts i en rapport från Högskoleverket14. Enligt denna är dagens arbetsmarknadssituation bra sedd ur ett arbetsgivarperspektiv, och arbetsgivarna
framstår som nöjda med de juris kandidater som i dag utexamineras. Utbudet är gott och betygssystemet tillsammans med notarietjänstgöringen utgör
en för många arbetsgivare bra urvalsgrund. De arbetsgivare som kräver juris
kandidatexamen och även notarietjänstgöring blir tillgodosedda. Även arbetsgivare som inte ställer juris kandidatexamen eller notarietjänstgöring som krav
använder ofta dessa verktyg i sin urvalsprocess. Det finns även arbetsgivare
som är skeptiska till juris kandidatutbildningen och uppfattar den som konservativ, stelbent och alltför fokuserad på rättsväsendet.15
Studenterna på de utbildningar som leder till generella examina gav i rapporten uttryck för tillfredsställelse med utbildningen, men oroade sig för möjligheten att få arbete efter examen. De var helt enkelt oroliga för hur arbetsgivarna ser på deras utbildning. Jämfört med juris kandidatutbildningen
uppfattade de att deras egen utbildning fortfarande är relativt okänd för många
arbetsgivare.16
14. Högskoleverkets rapportserie 2006:4 R Jurister – utbildning och arbetsmarknad.
15. Högskoleverkets rapportserie 2006:4 R Jurister – utbildning och arbetsmarknad, s 23.
16. A. a. s. 27.
27
Generellt efterlyste de studenter, som intervjuades i rapporten, mera praktiska inslag och praktik i utbildningen och mera färdighetsträning, t.ex. om
att förhandla och att skriva avtal. Studenterna på juris kandidatprogrammet
efterlyste moment som innebär att man får träna på rollerna i domstolsprocessen.
Domstolsväsendet
En viktig, tongivande avnämare, framför allt för juris kandidater, är domstolsväsendet. Bedömargruppen har sökt klarlägga de huvudsakliga krav som gäller
för domaryrket, för att söka förstå hur de påverkar utbildningarna. De samlade
kunskaper, färdigheter, egenskaper, värderingar och attityder som krävs för domaryrket kan inte komma till stånd enbart genom en universitetsutbildning.
Det är emellertid viktigt att söka klarlägga vad som är universitetets uppgift
i fråga om att förmedla och utveckla de kunskaper, färdigheter m.m, som en
god domare bör ha. Den första frågan blir därför om juris kandidatutbildningen ger de kunskaper och färdigheter som man kan anse att universitetet
kan ha till uppgift att förmedla som en god förberedelse för domaryrket.
En kort sammanfattning av kraven som gäller för en god domare ser ut ungefär så här. Domaren bör ha ganska goda kunskaper i centrala rättsområden.
Dit hör numera delar av europarätten, vilket kräver vissa språkkunskaper och
en internationell utblick17. Domaren måste ha synnerligen goda kunskaper i
juridisk metod. Vidare måste domaren vara en mycket god skribent och också
vara skicklig i muntlig framställning. Allt detta hör till det grundläggande
hantverket. Domaren måste också vara mycket väl orienterad i samhället.
Han eller hon ska veta hur samhället fungerar politiskt och under vilka olika
förhållanden människor lever. Domaren måste vara nyfiken och ständigt vilja
ta till sig nya kunskaper i samhällsfrågor i vid mening. Vidare måste domaren
känna ansvar för att värna den enskildes rättssäkerhet samt ha förståelse för
domstolarnas roll som värnare av rättsstaten. En självklarhet är att domaren
ska dela de grundläggande värden som den demokratiska rättsstaten står för.
Det som här hänförts till det grundläggande hantverket är universiteten i
stort sett skickliga på att förmedla. På många håll visar dock lärosätena brister
i studenternas muntliga och skriftliga färdighetsträning. Brister i skrivfärdighet konstaterar man lätt genom att läsa uppsatser och svar på tentamensfrågor. Bedömargruppen har också träffat studenter som efterlyst mer träning
i dessa hänseenden. Här finns det anledning att önska mer av universiteten.
Vid våra olika besök på lärosätena har det inte heller framkommit att universiteten bidrar till att studenterna på juris kandidatprogrammen lär sig särskilt
mycket om samhällsfrågor i stort. Man får snarast uppfattningen att pressen
på studenterna är så stor att de ofta inte får en rimlig chans att göra så mycket
annat än att studera juridik i ordets snävaste mening. I vad mån frågor som
gäller domstolarnas roll och den enskildes rättssäkerhet diskuteras i juristutbildningen har inte kommit fram under utvärderingen. Detta borde dock ingå
17. Jfr 1 kap. 5 § andra stycket högskolelagen.
28
i den grundläggande juristutbildningen. Det är oklart om universiteten medvetet verkar för att medvetandegöra studenterna i värderingsfrågor och för att
få dem att förstå att domaryrket kräver en med den demokratiska rättsstaten
överensstämmande värdegrund.
Advokatyrket
I fråga om förberedelsen för advokatyrket, som är det yrke många juris kandidater kommer att ägna sig åt, har vi underhand förhört oss om uppfattningen hos Sveriges advokatsamfund, hos en av de större affärsjuridiska advokatbyråerna och hos advokatbyråer med humanjuridisk inriktning. Det har
då framkommit att tillfredsställelsen med juris kandidatutbildningen av i dag
är tämligen god. Advokatsamfundet efterlyser dock mindre av ”domarperspektiv” och mera av ett ”advokatperspektiv”, bl.a. på grund av att det i dag
är väsentligt fler som anställs på advokatbyråer än som blir domare. Man har
också önskemål om bättre träning i juridisk metod och i muntlig och skriftlig
framställning. Advokatsamfundet ser kritiskt på den betygshets som råder på
juris kandidatutbildningarna och efterlyser ett ändrat betygssystem, som ger
en nyanserad bild av studieresultaten. De stora affärsjuridiska advokatbyråerna
är stora avnämare av juris kandidatutbildningen, och vad dessa byråer anser
om dagens juristutbildningar är därför av intresse i sig själv men också av den
anledningen att en övervägande del av de studenter bedömargruppen träffade
ville bli just affärsjurister. Detta gällde, såvitt vi uppfattade det, såväl studenterna på juris kandidatutbildningarna som studenterna på de utbildningar som
leder till generella examina.
Det är bedömargruppens intryck att de stora affärsjuridiska advokatbyråerna ställer höga, eller mycket höga, krav på kompetens hos personer som de
anställer. Detta leder till att endast en mindre del av de utexaminerade juristerna kommer i fråga för anställning hos dessa arbetsgivare. De stora affärsjuridiska advokatbyråerna upplever att det är betydligt svårare i dag än för tio
år sedan att hitta tillräckligt många jurister som motsvarar deras krav. Detta
kan bero på att utbudet av juris kandidater har varit i stor sett oförändrat de
senaste tio åren, medan efterfrågan från dessa byråer fördubblats eller tredubblats under motsvarande tid. Vad gäller kompetensen hos dem som anställs har
bedömargruppen inte funnit något större missnöje hos de representanter för
advokatbyråer som vi underhand talat med, även om vi uppfattat en önskan
om att utbildningen borde ge utrymme för större möjlighet för den enskilda
studenten till fördjupning och därmed profilering inom särskilda områden.
Bedömargruppen har också underhand förhört sig om uppfattningen hos
advokater som har en humanjuridisk inriktning (familjerätt, brottmål och
liknande ärenden, som innebär att man företräder enskilda människor snarare än juridiska personer och att man ofta uppträder i domstol). Det framgår, såvitt bedömargruppen kunnat utröna, att representanter för dessa byråer
är nöjda med de teoretiska kunskaper som juris kandidatutbildningen (tillsammans med notarietjänstgöringen) ger, exempelvis för förmågan att göra
29
rättsutredningar. Däremot efterlyser advokatbyråerna mer av träning under
utbildningen i hur man faktiskt processar, t.ex. i fråga om hur man gör en
sakframställning, förhör vittnen, slutpläderar m.m. I juridiskt arbete där processandet är en viktig del, finns det som vi förstår endast utrymme för studenter som gått juris kandidatprogrammet och som dessutom därefter genomgått
notarietjänstgöring.
Andra behov på arbetsmarknaden?
Juris kandidatutbildningen har en dominerande ställning på juristmarknaden,
i såväl omfattningen (cirka 1 000 utexamineras varje år), som historisk bakgrund och prestige. De nya utbildningar, som började uppstå på 1980-talet och
som ger en generell examen i rättsvetenskap, affärsjuridik eller handelsrätt har
sin bakgrund i uppfattningen att arbetsmarknaden har behov av jurister med
annan kompetens än den som den traditionella juris kandidatutbildningen
ger. Siktet är här oftast inställt mot näringslivets behov av affärsjuridisk kompetens. De utbildningar som leder till en generell examen har hittills inte rönt
någon egentlig efterfrågan från advokatbyråer. Detta beror säkerligen på att
det krävs att man är juris kandidat för att kunna få notarietjänstgöring, bli
advokat och sedermera delägare i ett advokataktiebolag (advokatbyrå). Advokatsamfundet har framhållit betydelsen av att studenterna på de nyare utbildningarna får en tydlig information om vart utbildningarna leder, dvs. att de
inte ger behörighet till arbete som domare eller advokat. Detta är en av flera
angelägna frågor som måste lösas för att de utbildningar som leder till en generell examen ska få det erkännande och den efterfrågan på arbetsmarknaden,
som de säkert på många sätt förtjänar. Bedömargruppen tar senare i denna
rapport upp frågan om en ändring i examensordningen för att ge en starkare
yrkesidentitet och högre prestige till dessa utbildningar.
Regelverket kring juridiska utbildningar
Juridiska grundutbildningar i Sverige i dag är av två slag. Dels finns yrkesexamen juris kandidatexamen, som funnits i mer än 150 år, dels finns juristutbildningar som leder till generell examen, dvs. kandidatexamen eller magisterexamen i rättsvetenskap, affärsjuridik eller handelsrätt, vilka vuxit fram
sedan 1980-talet. Varje år tar cirka 1 000 studenter juris kandidatexamen och
inemot 400 studenter en generell examen i rättsvetenskap, affärsjuridik eller
handelsrätt.
De här aktuella utbildningarna ges vid såväl statliga universitet och högskolor som vid s.k. enskilda utbildningsanordnare. De statliga universiteten och
högskolorna är myndigheter och ska följa högskolelagen och högskoleförordningen. Enskilda utbildningsanordnare med examensrätter omfattas i princip
inte av dessa bestämmelser. Deras verksamhet regleras istället genom lagen
(1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. Av denna lag framgår dock
att deras utbildning ska uppfylla de krav som uppställs på utbildning i 1 kap.
30
högskolelagen. För varje examen som de enskilda utbildningsanordnarna har
tillstånd att utfärda ska dessutom utbildningen uppfylla de särskilda förordningskrav som gäller för just denna examen. De enskilda utbildningsanordnarna och staten kan därutöver ha ingått särskilda avtal som reglerar bland
annat vissa ekonomiska och andra villkor. De enskilda utbildningsanordnare
som var aktuella i denna utvärdering var Handelshögskolan i Stockholm och
Högskolan i Jönköping.
Generella krav
Enligt 1 kap. 9 § högskolelagen ska den grundläggande högskoleutbildningen
ge studenterna
• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det området som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper
och färdigheter, utveckla förmåga att
• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper på området.
Juris kandidatexamen
Utöver de generella krav som gäller för all grundläggande högskoleutbildning,
enligt 1 kap 9 § högskolelagen, anges i examensordningen, som är en bilaga
till högskoleförordningen, vilka specifika kunskaper och färdigheter studenten
ska ha tillägnat sig för att få avlägga juris kandidatexamen efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt 180 poäng.18 Där föreskrivs att studenten ska ha
”förvärvat sådana teoretiska kunskaper och färdigheter främst inom civilrätt,
processrätt, straffrätt, statsrätt, förvaltningsrätt, finansrätt och internationell
rätt som behövs för att kunna komma i fråga för anställning som domare och
verksamhet som advokat”. Vidare ska studenten bl.a. ha ”fått insikt i sådana
ämnesområden, t.ex. rättshistoria, allmän rättslära och ekonomi, som kan vara
av särskild betydelse för tillämpningen av de juridiska kunskaperna”.19
18. 1993:100, bil. 2 s. 16.
19. I Högskoleverkets rapportserie 2006:4 R Jurister – utbildning och arbetsmarknad, s. 12, kan
man läsa följande om bakgrunden till juris kandidatutbildningen (JK-utbildningen): ”När
den moderna utbildningen till juris kandidat etablerades vid 1800-talets mitt stod rättsväsendets intressen i fokus. Samhället behövde åklagare, domare och advokater som förenade ett vetenskapligt tänkande med praktisk skicklighet. Rättsväsendets behov av jurister ligger bakom
examensordningsskrivningar – som i sin tur styr JK-utbildningarna.”
31
Generella examina20
Den generella examen kandidatexamen uppnås enligt högskoleförordningen
efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 120 poäng. I huvudämnet krävs fördjupade studier på 60-poängsnivån med godkänt resultat. Studenten ska också ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst
10 poäng inom huvudämnet. De allmänna målen i 1 kap 9 § högskoleförordningen samt respektive högskolas egna mål ska vara uppnådda.
För att få den generella examen magisterexamen med ämnesdjup krävs uppnådda kursfordringar om minst 160 poäng. I huvudämnet krävs fördjupade
studier på 80-poängsnivån med godkänt resultat samt ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 20 poäng eller två självständiga arbeten om vardera 10 poäng, samtliga inom huvudämnet. De allmänna målen i 1 kap 9 §
högskoleförordningen samt av respektive högskola lokalt fastställda mål ska
vara uppnådda.
Generell examen i form av magisterexamen med ämnesbredd kan avläggas av
den som har en examen om minst 120 poäng eller har motsvarande utländsk
examen och som fullgjort kursfordringar om minst 40 poäng med viss inriktning som bestämts av respektive högskola. Ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 10 poäng inom ramen för kursfordringarna ska vara fullgjort.
Vidare ska de allmänna mål som anges i 1 kap 9 § högskoleförordningen och
de lokala mål som beslutats av respektive högskola vara uppnådda. Magisterexamen med ämnesbredd ingår inte i Högskoleverkets utvärderingsuppdrag
och någon sådan utbildning har bedömargruppen således inte bedömt.
Generella examina utformade som lokala program
Ett lärosäte kan inrätta lokala program inom ramen för reglerna om generella
examina. Utbildningen ges då en särskild, sammanhållen struktur med platsgaranti för studenten genom programmet. Sådana program finns vid Högskolan i Jönköping (affärsrättsliga programmet med internationell inriktning,
180 eller 200 poäng), vid Linköpings universitet (affärsjuridiska programmet,
160 poäng, samt affärsjuridiska programmet med Europainriktning, 180 poäng, eller i en äldre variant 160 poäng), vid Luleå tekniska universitet (rättsvetenskapliga programmet, 120 eller 160 poäng) och vid Örebro universitet
(rättsvetenskapliga programmet med internationell inriktning, 120 eller 160
poäng).21
Genom att hålla samman kurserna inom en program-ram kan man utveckla teman och sammanhang och se till att studenten inte utsätts för över20. I Högskoleverkets rapportserie 2006:4 R Jurister – utbildning och arbetsmarknad, s. 12,
finns följande passus om tankarna bakom tillkomsten av dessa utbildningar: ”I bakgrunden
till dessa nyare utbildningar fanns uppfattningen att arbetsmarknaden hade behov av jurister
med annan kompetens än den som de traditionella JK-utbildningarna bidrog med. Tanken var
att skapa alternativ till den traditionella juris kandidatutbildningen, framförallt med siktet inställt mot näringslivets behov av affärsjuridisk kompetens.”
21. Bedömargruppen uppfattar att med ”internationell inriktning” avses i Örebro snarast
”folkrättslig inriktning”.
32
lappande kurser eller går miste om väsentliga moment. Programformen kan
också förväntas främja samarbete mellan de lärare som är engagerade i programmet. Vissa av dessa program har juris kandidatutbildningar som främsta
konkurrent och ser sig själva som tydliga alternativ till juris kandidatutbildningen. I Jönköping låter man exempelvis studenterna (i likhet med vad som
gäller på juris kandidatprogrammet) skriva en 20-poängsuppsats (istället för,
som är brukligt vid generella examina, två uppsatser om vardera 10 poäng).
Man tänker sig att studenterna, när de kommer ut, av tänkbara arbetsgivare
jämförs med juris kandidater och att det då underlättar jämförelsen om båda
utbildningarna innehåller en 20-poängsuppsats. 22
Lokalt uppställda mål
I examensordningen anges, såväl för juris kandidatexamen som för generella
examina, att även ”de mål som respektive högskola bestämmer” ska var uppfyllda för godkänd examen. Sådana lokala mål för utbildningen kan vara mer
eller mindre omfattande. De kan emellertid oftast ses som en nedbrytning
av högskolelagens, högskoleförordningens och examensordningens mål till
en mera konkret nivå och det är därför svårt att säga om de egentligen tillför
några ytterligare mål eller kvalitetsaspekter, vars uppfyllande bedömargruppen
har till uppgift att utvärdera. Någon systematisk utvärdering av måluppfyllelsen för lokalt uppställda mål har inte varit möjlig för oss att göra. Likväl vill vi
här lyfta fram exempel på sådana lokalt formulerade mål, som inte minst kan
tjäna som vägledning ifråga om olika utbildningars lokala profil. Även om juris
kandidatutbildningarna ofta diskuteras ”i klump” ska man vara medveten om
att lärosätenas utbildningar skiljer sig åt både vad gäller profil och pedagogiskt
upplägg. Utbildningar som leder till generella examina visar i flera fall också
upp egna profiler i avsikt att öka sin konkurrenskraft och bli mer anpassade
till speciella behov i arbetslivet.
Som exempel på allmänt formulerade mål, som snarast utgör ett förtydligande av examensordningen och därför inte tillför några kvalitetsaspekter som
påverkar vår utvärdering, kan man se formuleringar från det rättsvetenskapliga programmet vid Luleå tekniska universitet, som säger att utbildningen
ska ge ”sådana teoretiska kunskaper och färdigheter som behövs för att studenten
skall, inom vald inriktning, kunna utföra kvalificerat juridiskt arbete i såväl offentlig som privat anställning, samt förmåga att tillämpa vetenskapliga metoder
på juridiska problemställningar… samt förmåga till helhetssyn på rättsordning
och samhällsutveckling”.
Liknande gäller för vissa formuleringar i utbildningsplanen för juris kandidatprogrammet i Lund. Där ska ”(j)uristutbildningen … ge de kunskaper och
färdigheter som krävs för arbete med frågor som rör rättsordningen och rättstillämpningen” och utbildningen ska också ”ge en god överblick över rättssystemet
och sådana teoretiska kunskaper och färdigheter som erfordras för yrken för vilka
juris kandidatexamen är ett kompetenskrav samt kunskaper om rättssystemet i
22. S. 12 i Jönköpings högskolas självvärdering.
33
ett internationellt perspektiv”. Mer specifikt formulerade mål uppkommer i
samma utbildningsplan när dessa formuleringar bryts ned i strecksatser, där
det bl.a. heter att utbildningen ska utformas så att den ” främjar studenternas
personliga utveckling, ger förståelse för den framtida juristrollen, uppmuntrar till
självständigt och kritiskt tänkande samt ger goda färdigheter i kommunikation
och användning av informationsteknologi” liksom att den ska ge ”insikter i yrkesetiska problem” och ”uppmärksamma genusaspekter”.
I Umeå har man i utbildningsplanen för juris kandidatprogrammet under
rubriken Programspecifika mål utöver examensordningens mål också angivit
att ”(u)tbildningen ger de teoretiska kunskaper och färdigheter som fordras i sådana yrken för vilka juridisk utbildning är ett behörighetskrav, som t.ex. domare,
åklagare och advokat” samt vidare att ”(p)rogrammets utbildning är också en god
grund för juridiskt och annat kvalificerat arbete inom offentlig förvaltning, organisationer, banker, försäkringsbolag och inom privata företag”.
Regelverket för forskarutbildning
Enligt 8 kapitlet högskoleförordningen leder forskarutbildning till doktorsexamen eller licentiatexamen. Utbildningen ska omfatta 160 poäng för doktorsexamen och 80 poäng för licentiatexamen. Forskarutbildning får anordnas av
universiteten. En högskola som inte är universitet får anordna forskarutbildning inom de vetenskapsområden som finns vid högskolan. Universitetet eller
högskolan ska se till att den som avser att börja forskarutbildning har tillgång
till den information om utbildningen som behövs. Ett särskilt krav är att
universitetets eller högskolans antagningsordning ska finnas tillgänglig. Med
antagningsordning avses då de regler för forskarutbildning som universitetet
eller högskolan tillämpar dels i fråga om ansökan, behörighet och urval, dels
i fråga om hur beslut om antagning fattas.
Fakultetsnämnden ska inom sitt ansvarsområde fastställa i vilka ämnen
forskarutbildning ska anordnas. Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret för forskarutbildningens kvalitet, effektivitet, uppläggning, studieplaner
och handledning samt för samordning av kurser och utbildning av handledare.
Fakultetsnämnden ska också ha allmän tillsyn över forskarutbildningen. För
varje ämne där forskarutbildning anordnas ska det finnas en allmän studieplan, som fakultetsnämnden fastställer. I varje allmän studieplan för forskarutbildning inom ett ämne ska anges:
• det huvudsakliga innehållet i utbildningen och i förekommande fall den
litteratur som är obligatorisk inom ämnet
• den huvudsakliga uppläggningen av utbildningen
• de krav på förkunskaper och andra villkor utöver grundläggande behörighet som gäller för att antas till utbildningen (särskild behörighet)
• de föreskrifter om urval som gäller vid antagning till utbildningen
• de prov som ingår i utbildningen
• i förekommande fall möjligheten att avsluta en del av utbildningen med
licentiatexamen.
34
Härutöver ska det för varje doktorand upprättas en individuell studieplan.
Denna ska fastställas av fakultetsnämnden efter samråd med doktoranden
och hans eller hennes handledare. Den individuella studieplanen ska innehålla en tidsplan för doktorandens forskarutbildning, en beskrivning av de
åtaganden som doktoranden och fakultetsnämnden har under utbildningstiden samt vad som i övrigt behövs för att utbildningen hela tiden ska kunna
bedrivas på ett effektivt sätt. Den individuella studieplanen ska följas upp av
fakultetsnämnden minst en gång varje år. Vid uppföljningen ska doktorand
och handledare informera fakultetsnämnden om hur utbildningen framskrider. Fakultetsnämnden kan då, eller när det annars krävs, göra de ändringar i
den individuella studieplanen som behövs. Utbildningstiden får förlängas bara
om det finns särskilda skäl för det.
För varje doktorand ska fakultetsnämnden utse en eller flera handledare.
Om flera handledare utses, ska en av dem utses till huvudhandledare. Doktoranden har rätt till handledning under den tid som kan anses behövas för den
föreskrivna utbildningen om 160 poäng. En doktorand som begär det har rätt
att byta handledare. Ett universitet eller en högskola som anordnar forskarutbildning ska, som framgått, även anordna utbildning av handledare. Enligt de
nya bestämmelser i högskoleförordningen som trädde i kraft i januari 2007,
ska fakultetsnämnden utse minst två handledare till varje doktorand. En av
handledarna ska utses till huvudhandledare.
En högskola ska på förslag av fakultetsnämnden besluta om beteckningen
på den doktorsexamen och licentiatexamen som högskolan utfärdar.
För doktorsexamen fordras att doktoranden dels har blivit godkänd vid de
prov som ingår i forskarutbildningen, dels har fått en vetenskaplig avhandling
(doktorsavhandling) godkänd. Doktorsavhandlingen ska ha försvarats muntligen vid en offentlig disputation. Författandet av avhandlingen ska motsvara
studier om minst 80 poäng.
För licentiatexamen fordras att doktoranden dels har blivit godkänd vid de
prov som ingår i den delen av utbildningen, dels har fått en vetenskaplig uppsats godkänd som motsvarar studier om minst 40 poäng.
35
Samlade intryck och generella iakttagelser
Inledning
I bedömargruppen har vi upplevt vårt arbete som mycket stimulerande. Våra
platsbesök har varit välordnade och vi har haft glädjen att möta engagerade
och motiverade lärare, forskare, studenter, doktorander och ledningsansvariga.
Lärosätenas självvärderingar har i allmänhet varit väl genomarbetade och till
stor hjälp i vårt arbete. Vårt generella intryck är att de juridiska utbildningarna, med ett fåtal undantag, håller god kvalitet i många avseenden. Vi kan
också konstatera att studenterna har höga förväntningar på sina utbildningar,
som de uppfattar som en väg till ett intressant yrkesliv.
Det är emellertid tankeväckande att konstatera att Högskoleverkets förra
utvärdering, som ägde rum 1999, tycks ha lett till så få förändringar. Det ambitiösa arbete som den dåvarande bedömargruppen utförde verkar inte ha tagits till vara i någon större utsträckning. På påfallande många punkter finner
vi, åtta år senare, anledning att ge i stort sett samma generella och lärosätesspecifika rekommendationer som den tidigare bedömargruppen. Ett viktigt
syfte med Högskoleverkets utvärderingar är att bidra till utbildningarnas och
utbildningsanordnarnas egen kvalitetsutveckling. Det är ledningens ansvar
att initiera och följa upp kvalitetsutvecklingsarbetet.
Organisation, ledning och ekonomi
Olika organisatoriska villkor
I fråga om högskolans organisation och ledning finns övergripande regler i
högskolelag och högskoleförordning, men när det gäller den nivå som vår utvärdering avser, nämligen institutionsnivån eller motsvarande, avgör det enskilda lärosätet själv hur verksamheten ska vara organiserad.
De större miljöer som vi besökte – juris kandidatutbildningarna i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala – kännetecknas av en etablerad
organisationsstruktur och där hörde vi inte talas om några planer på större
förändringar av de organisatoriska förutsättningarna. I Umeå är juris kandidatutbildningen en del av den samhällsvetenskapliga fakulteten. Detta kan
vara en bidragande orsak till den orientering mot offentlig sektor som bedömargruppen fann.
I Göteborg är juris kandidatutbildningen inordnad i Handelshögskolan,
som är en fakultet inom Göteborgs universitet. Denna placering har inte medfört någon särskild profil i förhållande till övriga juris kandidatutbildningar,
som alla hör till juridiska fakulteter.
Vid flertalet av de övriga juridiska miljöer som vi besökte, och som vi här
kallar för de mindre miljöerna, pågick omorganisationer eller hade omorgani-
37
sationer nyligen genomförts. Dessa miljöer var ofta placerade vid institutioner
eller motsvarande där flera, inte alltid varandra närliggande, ämnen samsades
under en och samma ledning. Inställningen till dessa organisatoriska villkor
varierade bland de juridiska utbildningarnas företrädare. Vid exempelvis Karlstads universitet skedde en stor omorganisation i januari 2006 som innebar
att tidigare institutioner ersattes med avdelningar. Där bildar ämnet rättsvetenskap nu en avdelning tillsammans med ämnet psykologi, under ledning
av en avdelningschef. De ledningsansvariga och lärare som vi träffade var i
grunden positiva till den nya lösningen och såg utvecklingsmöjligheter för
rättsvetenskapen i denna organisation. Ett viktigt skäl för att vilja ”bo ihop”
med psykologiämnet var att detta ämne, liksom rättsvetenskap, hade förhållandevis god ekonomi. Vid Linköpings universitet ingår avdelningen för rätt
och rättsfilosofi i den ekonomiska institutionen, som organisatoriskt sorterar
under filosofisk fakultetsnämnd. Inom institutionen har en s.k. forskningsmiljö inrättats, till vilken forskningsanslagen till flera ämnen, bland annat
affärsrätt, allokerats. Mot denna förändring fanns ett starkt motstånd från
avdelningens ledning och övriga ämnesföreträdare.
Det juridiska ämnets framgång beror delvis på de organisatoriska villkor
som erbjuds. Ledningen på flera lärosäten hade – med åberopande av ekonomiska och liknande överordnade skäl – gjort en dygd av nödvändigheten
och gett juristutbildningarna en organisatorisk inplacering som i första hand
är lämplig ur lärosätets överordnade perspektiv. Juristutbildningarnas behov
verkar inte alltid ha ställts i centrum. Man kan ha olika uppfattningar om det
kloka i en sådan ordning.
Ledningens betydelse är central
På svenska universitet har ledningsfrågorna uppmärksammats allt mer under
de senaste decennierna, och olika reformer i ledningsstrukturen har ägt rum
på central nivå och fakultetsnivå i och med införandet av mål- och resultatstyrning inom staten.
En framgångsrik juristutbildning förutsätter institutionsgemensamma visioner och policyer samt ett sammanhållet utvecklings-, uppföljnings- och
kvalitetssäkringsarbete. I det sammanhanget har ledningen avgörande betydelse. Det handlar då både om hur ledningen är organiserad och om förmågan
att leda hos de personer som anförtrotts ledningsansvar. En viktig förutsättning i allt ledningsarbete är att det finns samsyn kring gemensamma mål och
visioner på olika ledningsnivåer och bland medarbetarna.
Vid de mindre miljöerna fann vi ofta en skör ledningsstruktur. I t.ex. Örebro, Linköping, Jönköping och vid Mälardalens högskola bestod ledningen
antingen av någon enstaka person, som ibland satte alltför stark personlig
prägel på verksamheten, eller föreföll ledarskapet splittrat. Vid Luleå tekniska
universitetet hade universitetets starka tekniska framtoning och prioriteringen
av de tekniska ämnena på centrala nivå lett till att det blivit svårt för det rättsvetenskapliga ämnet att profilera sig och hävda sig. Vid den juridiska insti-
38
tutionen i Umeå fann bedömargruppen en välfungerande organisation och
ledningsstruktur, även om den samtidigt framstod som personberoende. Juridiska fakulteten i Uppsala verkade ha en tydlig, engagerad och välfungerande
ledning med goda relationer till universitetets övergripande administrativa
nivå. Där fann vi också ett flertal policyer och måldokument som utgjorde
styrinstrument för verksamheten, och ett aktivt och sammanhållet strategiskt
arbete med kvalitetsutveckling och pedagogisk utveckling. Även juris kandidatutbildningen i Göteborg föreföll ha en ambitiös ledning. Men här uppfattade bedömargruppen att institutionen i viktiga avseenden hade svårt att arbeta efter en konsekvent linje och mot gemensamma mål.
Vid den juridiska fakulteten i Lund beskrevs ledningen som ”pluralistisk”
och vid fakulteten i Stockholm som ”decentraliserad”. Vid dessa fakulteter
uppfattade bedömargruppen ämnets ledning som otydlig. Här ges stort utrymme för individer och grupper att utforma verksamheten efter eget huvud.
Decentralisering och utrymme för självbestämmande är enligt bedömargruppen positivt i vissa avseenden. Men även om mycket fungerar bra vid dessa
fakulteter skulle de juridiska utbildningarna kunna fungera ännu bättre om
verksamheten genomsyrades av gemensamma visioner och policyer och ett
sammanhållet utvecklings-, uppföljnings- och kvalitetssäkringsarbete. De pedagogiska svagheter som vi kunnat identifiera inom grundutbildningen vid
juridiska institutionen i Lund, och de allvarliga problem som undersökningar
visat på inom forskarutbildningen, ser vi som tecken på att utvecklingsinsatser och uppföljning av verksamheten varit otillräckliga. I Stockholm saknade
bedömargruppen bland annat en sammanhållande, institutionsövergripande
strategi för hur den mycket stora gruppen timarvoderade lärare skulle inordnas i utbildningen. En rekommendation om arbete för bättre kontakt mellan
lärarna i syfte att skapa större förståelse för utbildningens helhet gavs redan
1999 av den förra bedömargruppen.
Även i flera av de mindre miljöerna saknade vi klara strategier och mål, som
var förankrade bland medarbetare och studenter.
Med tydligt kommunicerade visioner, mål och strategier och en tydlig ledningsstruktur blir ansvarsfördelningen mellan olika aktörer klarare. Man kan
då undvika att lärarna och forskarna arbetar med framtidsvisioner som fakultetsledningen inte delar, och vars förverkligande fakultetsledningen därmed
sannolikt inte kommer att medverka till. Vid vissa lärosäten fick vi ett tydligt
intryck att mål och visioner ibland skilde sig åt mellan ledningen på institutionsnivå och den närmast överordnade nivån, som vanligtvis är fakultetsnivån. Vid exempelvis den handelsrättsliga institutionen i Uppsala föreföll uppfattningarna gå isär om målen för verksamheten. Där sade sig lärarna önska
forskarutbildning i ämnet, medan fakultetsledningen inte såg detta som ett
omedelbart mål. Vid Linköpings universitet uppfattade vi ledningen för avdelningen för rätt och rättsfilosofi som alltför isolerad från den övriga institutionen och från universitetet som helhet. Ledningen för fakulteten såg också
detta problem. I Jönköping var vårt intryck att ledningen för den internatio-
39
nella handelshögskolan (IHH), där handelsrätten ingår, inte gett utbildningen
någon uttalad roll i den verksamhetsstrategi som gäller t.o.m. 2015 och som
bland annat inkluderar profilering mot entreprenörskap.
Sambandet mellan kvalitetsutveckling och ekonomi
Enligt 1 kap 4 § 1 st. högskolelagen ska de tillgängliga resurserna utnyttjas
effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Det ingår inte i bedömargruppens uppdrag att ha någon bestämd mening om hur de ekonomiska
villkoren på de olika lärosätena påverkar kvaliteten i utbildningarna. De ekonomiska ramarna har dock en reell effekt på utformningen och genomförandet av utbildningarna från ett kvalitetsperspektiv som inte bör ignoreras vid
en utvärdering av detta slag.
Det nuvarande systemet för att generera intäkter i den svenska högskolan
medger inom vissa gränser att man själv kan öka intäktsströmmarna (bättre
genomströmning, mer externa intäkter genom mera framgångsrika forskningsanslagsansökningar, uppdragsutbildningar m.m.). För detta krävs dock
långsiktiga strategier och ett systematiskt arbete i bred enighet mellan medarbetarna. Bedömargruppen förordar att sådana strategier införs och/eller utvecklas.
När det gäller hur resurserna används inom utbildningen kan konstateras
att det vid många lärosäten anförs att vissa typer av undervisning – främst s.k.
storföreläsningar – väljs för att de är billigare än andra. Vårt intryck är dock
inte helt entydigt eftersom lärosäten av liknande storlek och med jämförbara
ekonomiska ramar har valt att organisera sin undervisning på helt olika sätt.
Vid vissa lärosäten dominerar ”billiga” undervisningsformer, medan det vid
andra förekommer betydande inslag av ”dyrare” former såsom seminarier och
undervisning i smågrupper. Det tycks således som att de ekonomiska ramarna
inte behöver vara så starkt styrande för valet av undervisningsformer som ibland anförs från enskilda lärare, studenter och ledningsansvariga. Något enkelt
samband mellan ”billiga” undervisningsformer och god ekonomi tycks inte
heller finnas, något som möjligen kan förklaras av att dyrare undervisningsformer påverkar genomströmningen positivt och därmed stärker ekonomin.
Bedömargruppen rekommenderar att lärosätena aktivt förenar kvalitetsutveckling med ekonomisk styrning så att kvalitetsarbetet i utbildningarna inte
blir lidande i strävan att uppnå ekonomisk effektivitet.
Rekommendationer
Bedömargruppen rekommenderar följande:
• Lärosätena bör utreda de ekonomiska konsekvenserna av olika sätt att utforma och genomföra de juridiska utbildningarna, t.ex. hur olika pedagogiska lösningar påverkar genomströmning och prestationsgrad.
• Strategier för pedagogisk utveckling bör utarbetas bland annat med utgångspunkt i resultaten av utredningar enligt ovan.
40
• Skapa en tydlig ledningsstruktur och arbeta målmedvetet med strategiska
frågor, förankring och uppföljning där så inte sker i dag.
• Gör kvalitetsarbetet till en integrerad del i arbetet med att uppnå ekonomisk effektivitet.
Grundutbildningen
Olika juridiska utbildningar
Juris kandidatexamen
Utbildningen till juris kandidatexamen ges i dag vid sex svenska lärosäten:
vid Göteborgs universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Umeå
universitet, Uppsala universitet och Örebro universitet. Utbildningen i Örebro
inrättades 2005 och ingår inte i denna utvärdering. Juris kandidatutbildningen
innehåller på samliga universitet en obligatorisk del bestående framförallt av
civilrätt, straffrätt och processrätt samt en frivillig del, där studenten kan välja
mellan olika specialkurser. Juris kandidatutbildningen har alltid varit – som
det heter i högskoleförordningen – en yrkesexamen, dvs. en utbildning som är
inriktad på ett visst yrke eller vissa yrken, framförallt domaryrket och advokatyrket.
Generella examina
För juridiska utbildningar som leder till generella examina gäller inte något
obligatorium annat än att kurserna ska leda till den fördjupning som följer av
examensordningens krav. 23
Lärosäten som erbjuder generella examina i rättsvetenskap och handelsrätt utan att erbjuda utbildningen i programform, kan likväl erbjuda profiler
i form av utmejslade fördjupningsalternativ som studenten kan välja mellan.
Vid Uppsala universitets handelsrättsliga institution erbjuds tre profiler: företag och företagandet, offentlig rätt och förvaltningsrätt samt skatterätt. Vid
institutionen för handelsrätt vid Lunds universitet kan studenten välja mellan
fyra profiler: en skatterättslig, en arbetsrättslig, en profil med inriktning på
bolagsrätt och revision samt slutligen en mera renodlad civilrättslig profil.24
Som ytterligare exempel kan nämnas Karlstads universitet, där utbildningen
i rättsvetenskap upp till kandidatnivå 25 har fem olika ”huvudinriktningar”,
nämligen arbetsrätt, beskattningsrätt, handelsrätt, marknadsrätt och offentlig
rätt, med beskattningsrätt som det alternativ som personellt och vetenskap-
23. Detta nivåsystem försvinner den 1 juli 2007 och ersätts av ett nytt nivåsystem enligt den
s.k. Bologna-modellen.
24. Den mera renodlade civilrättsliga profilen kallas officiellt för Handel och marknad.
25. Sedan bedömargruppens besök har Karlstads universitet tilldelats rätten att utfärda magisterexamen med ämnesdjup i rättsvetenskap.
41
ligt har den ”största kraften”.26 Vid Mälardalens högskola erbjuds inte någon
särskild inriktning.27
Grundutbildning till magisternivå i juridik (handelsrätt) med möjlighet att
fortsätta till forskarutbildning och avlägga doktorsexamen i handelsrätt finns
vid Lunds universitet. Grundutbildning till magisternivå (i handelsrätt) men
utan möjlighet att fortsätta till forskarutbildning finns vid Uppsala universitet. Vid Karlstads universitet och Mälardalens högskola ges grundutbildning
upp till kandidatnivån i rättsvetenskap respektive handelsrätt, och här finns
inte någon möjlighet att gå vidare till forskarutbildning.
Lokala program
Som ovan framgått kan lärosäten som ger generella examina inrätta lokala
program i form av juristutbildning och detta har också skett vid Högskolan
i Jönköping (affärsrättsliga programmet med internationell inriktning, med
examensämnet handelsrätt), Linköpings universitet (affärsjuridiskt program
samt affärsjuridiskt program med Europainriktning, med examensämnet affärsrätt), vid Luleå tekniska universitet (rättsvetarprogrammet, med examensämnet rättsvetenskap) och vid Örebro universitet (rättsvetenskapligt program
med internationell inriktning, med examensämnet rättsvetenskap).
Generella examina som inrättats som lokala program innehåller både obligatoriska och valfria kurser. Det är inte alltid klart hur obligatoriet stämmer
överens med utbildningens mål. Dessutom kan benämningarna på programmen vara förvirrande och inte alltid helt i överensstämmelse med utbildningens innehåll. Vi återkommer i avsnittet om arbetslivsanknytning till betydelsen av klargörande information till studenterna.
Undervisningsformer
Kritiskt tänkande
Enligt högskolelagen 1 kap. 9 § 1 st. (i dess lydelse t.o.m. 2006-12-31) ska den
grundläggande högskoleutbildningen ge studenterna:
• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Juriststudenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar
består av många olika delar. Förmågan att lösa ett juridiskt problem är ett
viktigt mål med den juridiska metodträningen. Syftet är att studenterna ska
lära sig att söka, tolka, förstå och tillämpa det juridiska källmaterialet. Väl
utvecklade färdigheter i juridisk metod är emellertid inte tillräckligt för att
generera självständighet och ett kritiskt förhållningssätt. Det är också viktigt
att studenterna tränas i att förhålla sig självständigt till rättskällorna. Själv26. Karlstads universitets självvärdering s. 10.
27. Mälardalens högskolas självvärdering s. 8.
42
ständighet i förhållande till det juridiska källmaterialet visar sig i studenternas förmåga att problematisera, reflektera, analysera, argumentera och skapa
syntes, istället för att enbart återberätta något som redan sagts.
Valet av litteratur, undervisnings­former och examinationssätt är centrala för
stimulansen till kritiskt tänkande. Det kritiska tänkandet måste därför göras
relevant både i undervisnings- och i examinationssammanhang.
Storföreläsningar och seminarier vanligast
Undervisningen inom landets juristutbildningar ges huvudsakligen i form av
storföreläsningar och seminarier. Storföreläsningarna sker i grupper om upp
till hundratalet studenter. Seminarier genomförs i mindre grupper och avser
att bereda utrymme för diskussion. Utöver föreläsningar och seminarier förekommer även praktiska moment.
Fördelen med storföreläsningar är att det är en billig undervisningsform,
något som ett flertal institutioner framhåller mot bakgrund av begränsade
budgetanslag.
Ett generellt problem med den undervisning som ges är att utrymmet för
kritisk analys och diskussion förefaller begränsat. Lärare som vi mötte pekade
på att det är svårt att få studenterna att intressera sig för kunskapsstoff som
inte kommer på tentan, medan studenterna å sin sida ansåg att många seminarier saknar utrymme för diskussion och mer liknar övningstillfällen inför
tentamen. Denna problematik verkade vara mest utbredd inom juris kandidatutbildningarna. En möjlig förklaring är den betygshets som förekommer
inom grundutbildningen, och som vi återkommer till nedan.
Praktiska inslag utgörs exempelvis av rättegångsspel, PM-skrivande, studiebesök och möjlighet att kombinera examensarbete med praktik. Dessa
moment är vanligtvis mycket uppskattade av både studenter och lärare. På
vissa lärosäten har praktiska moment sedan länge inarbetats i undervisningen,
medan de på andra håll endast förekommer sporadiskt. Studenterna uttrycker
generellt en önskan om fler praktiska moment, men ekonomin framhålls ofta
som ett hinder mot att införa praktiska inslag i samtliga kurser. Bedömargruppen anser att praktiska inslag som integreras väl i utbildningen är positivt.
Samtliga utbildningar erbjuder valbara kurser inom ramen för grundutbildningen. Av dessa kan vissa läsas utomlands. Fördelarna med valfrihet är
många. Bland annat kan studenterna i viss mån bestämma själva över hur de
vill utforma sin utbildning. Möjligheterna till vetenskaplig anknytning vid
bland annat examensarbete ökar också. Bedömargruppen vill på förekommen
anledning betona vikten av att planerade kurser också genomförs.
Vid några lärosäten förs en utvecklad pedagogisk diskussion. Studenterna
verkar inte alltid medvetna om detta. Bedömargruppen finner det av yttersta
vikt att lärarkollegiet har kunskap om, och intresse för, hur studenter lär och
hur undervisning kan utformas för att på olika vis underlätta inlärning. Gruppen tar inte ställning till vilka pedagogiska modeller som är lämpligast, utan
anser att det viktigaste är att det finns en pedagogisk medvetenhet och ett
43
aktivt pedagogiskt utvecklingsarbete, som även inkluderar studenter och externa lärare.
Examination
Bedömargruppen har, för att få en bild av hur examinationen vid juridiska
utbildningar går till, begärt in ett urval examensarbeten28 och tentamina med
vidhängande svar och rättningskommentarer, och analyserat dessa. Utgångspunkten för analysen har varit att examinationen är en del av utbildningen
och att den är styrande för undervisning och inlärning.
Det underlag som bedömargruppen haft tillgång till är alltför litet och
splittrat för att kunna underbygga generella slutsatser om förhållandena vid
något särskilt lärosäte eller inom någon enskild kurs. Diskussionen i detta avsnitt kretsar därför kring vissa teman och frågeställningar som vi anser vara av
vikt för alla som förmedlar rättsvetenskaplig utbildning, och som bör kunna
vara vägledande för institutionernas fortsatta utvecklingsarbete.
Syfte och former för examination
En grundläggande fråga som måste ställas i varje diskussion om examination
är vad denna syftar till. Syftet med examinationen är i sin tur kopplat till syftet med utbildningen, eftersom examinationen ska visa att studenten har tillgodogjort sig dennas innehåll.
Den vanligaste formen för examination är s.k. salsskrivningar där studenterna under fyra till fem timmar förväntas svara på ett begränsat antal frågor
med en begränsad tillgång till vägledande material.
Enligt bedömargruppens mening bör olika former för examination provas
även fortsättningsvis, och kanske i högre grad än i dag, inte minst för att studenternas förmåga på så sätt kan prövas på ett mera allsidigt sätt. Dessutom
kan stress och press på studenterna i viss mån lindras om examinationen
innefattar fler moment än en mycket omfattande och helt avgörande skriftlig tentamen. Kombinationer av t.ex. skriftliga och muntliga uppgifter, med
längre eller kortare tid till förfogande och med mer eller mindre styrning, kan
komma i fråga. Det är vanligt att tentamina rättas anonymt och bedömargruppen anser att det är eftersträvansvärt att så sker överallt.
Vid genomgången av examensarbeten har bedömargruppen noterat att
det förekommer att handledare och examinator är samma person. En sådan
ordning kan försvåra en objektiv bedömning av examensarbetena och kan
därmed äventyra examinationens legitimitet. Enligt vår mening bör därför
inte samma person vara både handledare och examinator för uppsatsarbeten.
Handledaren bör överhuvudtaget inte delta i examinationen. Det förekommer också att examensarbeten skrivs av två eller fler personer tillsammans. Vi
vill i det sammanhanget framhålla att betygsättning av studenter är myndighetsutövning. Detta innebär att den som sätter betyg måste kunna urskilja de
28. I begreppet examensarbete inkluderas även det som vid vissa lärosäten kallas för C- och Duppsatser eller kandidat- och magisteruppsatser.
44
individuella prestationerna. Flera lärosäten kan strama upp sin hantering av
uppsatsskrivande i detta avseende.
Examination med analytiskt djup
När studenter (och yrkesverksamma jurister) svarar på en juridisk frågeställning bör de självständigt kunna greppa den juridiska problematiken, systematisera tillgängligt rättskällematerial samt analysera problemet. Svaret bör
innefatta nyanserade och värderande ställningstaganden i icke-triviala tolkningsfrågor. Lösningarna i ”gällande rätt” bör sättas in i sitt sammanhang
för att ge utrymme för en kritisk diskussion. Kunskaper om grundläggande
begrepp förutsätts och det materiella innehållet i den rättsliga regleringen på
rättsområdet ifråga ska förmedlas.
För att uppnå dessa mål vid uppsatsskrivande bör handledaren sträva efter
avgränsade problemställningar, för att förhindra att examensarbeten endast
blir beskrivningar av stora rättsområden utan något analytiskt djup eller reflektion.
När det gäller tentamen måste relativt generöst med tid ges till besvarandet av varje enskild fråga. Kunskapsfrågor som endast kräver att en viss lagtext återges, eller frågor som kan besvaras genom hänvisning till en enskild
bestämmelse, visar inte i någon högre grad på självständighet, analysförmåga
eller systemtänkande.
I det material som vi samlat in dominerar en typ av tentamensfrågor där
studenten ställs inför ett scenario och ombeds att lösa det i uppgiften ingående rättsliga problemet. Denna sorts frågeställning tränar och mäter flera
centrala förmågor som en utbildning i juridik ska ge. Inte desto mindre finns
kunskaper och förmågor som är svåra att mäta med sådana frågor. Rättspolitiska resonemang faller lätt utanför ramen vid lösningen av konkreta problem.
Självständig diskussion av litteratur och rättsfall är inte heller alltid av större
betydelse för att besvara sådana frågor.
Bedömargruppens generella slutsats är att examinationsformer och innehållet i examinationen bör ses över. Ett utbyte av erfarenheter inom och mellan
olika högskolor kan vara sätt att komma längre än i dag på detta område.
Material vid examination
Det kan också diskuteras vilket material som studenterna ska ha tillgång till
vid examinationen. Här finns flera tänkbara alternativ, från inget material alls
utom papper och penna, till full tillgång till bibliotek m.m.
Bedömargruppen vill peka på att ju mer material studenterna har tillgång
till, desto högre krav kan ställas på det sakliga innehållet i deras svar. Detta
gäller även om det är skillnad på kursernas nivå och på deras storlek. Vi menar att lärosätena i förekommande fall bör överväga om och i så fall hur man
kan förändra reglerna för tillåtet material vid examinationen, i syfte att göra
det möjligt att ställa mer avancerade och krävande frågor. Här finns ett lätt
åtgärdat hinder för en mer kvalificerad examination.
45
Återkoppling vid examination
Examinationen är ett test av mottagna kunskaper, och studenterna kan inte
fullt ut tillgodogöra sig de lärdomar en examination innefattar om de inte ges
återkoppling. En genomtänkt och konsekvent genomförd återkoppling ger
studenterna möjlighet att identifiera sina starka och svaga sidor samt åtgärda
de senare. Återkopplingen innebär att de examinerande lärarna tydliggör sina
kvalitetskriterier på ett sätt som är positivt för såväl studenternas möjligheter att förutse vad som krävs som för den interna pedagogiska utvecklingen.
Återkoppling kan ske muntligt eller skriftligt, individuellt eller i grupp. Det
centrala är att det sker. Vår granskning har visat på högst varierande rutiner
på detta område.
Ett sätt att uppnå kraven på återkoppling för uppsatsarbeten är att införa
opposition. I och med oppositionen ges studenten respons på sin prestation,
samtidigt som opponenten tränas i att granska och ge återkoppling på andras
vetenskapliga arbeten. Viktigt att påpeka är att oppositionen inte endast bör
vara en studentledd aktivitet, utan att även examinator ska närvara vid oppositionstillfället.
Praktiker i undervisningen
Som ett komplement till den undervisning som ges av de tillsvidareanställda
lärarna undervisar även praktiker vid de flesta utbildningar. Vid flera av de
granskade utbildningarna sköts en relativt stor del av undervisningen av praktiker, t.ex. i Jönköping och inom juris kandidatutbildningen i Lund. Vid juris
kandidatutbildningen i Stockholm anlitades 378 timarvoderade lärare under
vårterminen 2006. Dessa utförde drygt 30 procent av undervisningen. Bedömargruppens intryck är att en stor del av dessa timarvoderade lärare är praktiker.
På de flesta lärosäten uppfattas praktikerinslaget som en styrka och något
som ger studenterna viktiga insikter i juridikens tillämpning. Generellt sett är
praktikerinslagen mycket uppskattade av studenterna, men dessa framhåller
också att praktikernas undervisning ofta är sämre integrerad i utbildningen
och i enskilda kurser än vad som är fallet med de tillsvidareanställda lärarnas
undervisning.
Bedömargruppen vill framhålla att praktikerinslagen måste vara berikande
för studenterna och inte utgöra fragmentariska delmoment utan pedagogisk
grund. Varje lärosäte som avser att använda praktiker i undervisningen bör
ha klargjort om dessa endast ska förekomma i mindre omfattning för att bidra med perspektiv på juridiken eller om praktikerna ska ansvara för en större
del av undervisningen. I det senare fallet blir behovet av integration viktigare
och det bör då även ställas högre krav på praktikernas pedagogiska färdigheter. Vid exempelvis juris kandidatutbildningen i Uppsala har man medvetet
minskat inslagen av praktiker till förmån för tillsvidareanställda och vetenskapligt skolade lärare.
46
Genomströmning
I den utvärdering av Sveriges juristutbildningar som utfördes år 1999 konstaterades att examensfrekvensen var låg vid alla de granskade lärosätena. Bedömargruppen uppehöll sig särskilt vid juris kandidatutbildningarna. Den
slutsats som gruppen drog var att den dåliga genomströmningen sannolikt berodde på att studenterna drog ut på studierna eftersom de ville få bättre betyg
och därigenom förbättra sina förutsättningar till notarietjänstgöring, således
ytterligare en sida av den betygshets som vi diskuterar nedan. Även Högskoleverket var kritiskt och fann det uppseendeväckande att lärosätena inte gjort
några undersökningar för att klarlägga skälen till den förlängda studietiden.
I den nuvarande utvärderingen har vi undersökt procentandelen studenter
som antogs till juris kandidatprogrammet höstterminen 2000 och som tagit
examen senast vårterminen 2006, således efter 12 terminer (programmet löper
över 9 terminer). I Göteborg är siffran 56 procent, i Lund 55 procent, i Stockholm 38 procent, i Umeå 65 procent och i Uppsala 58 procent. Av denna undersökning framgår att genomströmningen inom juris kandidatprogrammet
fortfarande är låg. Med undantag för Umeå, där siffran är något högre, har
efter sex års studier knappt mer än hälften av studenterna tagit examen, och i
Stockholm handlar det om långt färre än hälften. Enligt 1999 års utvärdering
var endast 28 procent av studenterna i Stockholm klara med sin examen fem
år efter antagning. Stockholms universitets juris kandidatutbildning har således sedan länge en låg genomströmning och vi finner det anmärkningsvärt
att man inte kommit tillrätta med detta problem.
Även inom de juristutbildningar som leder till generella examina finns problem med genomströmningen. Vid flertalet utbildningar som är anordnade
som lokala program är det möjligt att uppskatta genomströmningen enligt
samma modell som för juris kandidatprogrammen. Genomströmningstalen
blir med detta sätt att mäta 57 procent i Jönköping, 41 procent i Luleå och 37
procent i Örebro. Motsvarande uppgifter för Linköping går inte att få fram,
men i självvärderingen talar man om att genomströmningen är ”stabil”. Procentsatserna visar att genomströmningen vid de lokalt inrättade programmen
i Luleå och Örebro är anmärkningsvärt låg.
På de övriga utbildningarna, dvs. de som leder till generella examina och
som består av ett antal fristående kurser, är det inte möjligt att mäta genomströmningen på samma enkla sätt. Här får man lita till andra sätt att mäta. Vid
handelsrätt i Lund har man själv identifierat den dåliga genomströmningen
som ett av sina stora problem och ett problem som man vill åtgärda.
Med undantag för vissa yrkesutbildningar är den dåliga genomströmningen
ett problem för hela den svenska högskolan. Skälen varierar inom olika sektorer beroende på arbetsmarknaden, studieförhållandena m.m. Vi menar att
skälen till den dåliga genomströmningen inom de juridiska utbildningarna
måste utredas så att problemet kan åtgärdas. Detta uppfattar vi som ett ledningsansvar.
47
Forskningsanknytning
Enligt högskolelagen ska staten som huvudman anordna högskolor för utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet (högskolelagen 1 kap. 2 §). Vidare ska verksamheten bedrivas så att det
finns ett nära samband mellan forskning och utbildning (högskolelagen 1 kap.
3 §). Inom det område utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper
och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå (högskolelagen 1 kap. 9 § 2 st. i dess lydelse under 2006). Med dessa
regler formulerar lagstiftaren kraven på det som brukar kallas utbildningens
forskningsanknytning.
Disputerade och forskningsaktiva lärare
Att lärarna är forskarutbildade och forskningsaktiva är kanske den viktigaste
förutsättningen för att undervisningen ska kunna bli forskningsanknuten. En
riktlinje när Högskoleverket beviljar en högskola examensrätt i ett specifikt
ämne är t.ex. att det finns två tillsvidareanställda disputerade lärare inom ämnet. Syftet är att säkerställa kontinuitet och forskningsanknytning i undervisningen. Även doktorander som undervisar inom sitt forskningsområde bidrar
till att öka forskningsanknytningen.
När det gäller de juridiska utbildningarna återfinns majoriteten av de disputerade, tillsvidareanställda lärarna och doktoranderna vid de lärosäten som
erbjuder juris kandidatexamen:
• I Stockholm finns 51 disputerade lärare (varav 29 professorer).
• I Uppsala 43 (varav 17 professorer).
• I Lund 28 (varav 11 professorer).
• I Göteborg 21 (varav 10 professorer).
• I Umeå 17 (varav 4 professorer).
I vilken utsträckning som dessa lärare undervisar inom juris kandidatutbildningen har inte gått att få fram.
I Umeå görs en medveten och berömvärd satsning på kompetenshöjning
för adjunkterna, som erbjuds 66 procent nedsättning i tjänsten för forskarstudier. Denna adjunktslösning har hittills lett till att fyra adjunkter disputerat. Även i Luleå satsas interna medel på kompetenshöjning av lärarkåren,
i och med att en adjunkt har getts möjligheter att forska inom ramen för sin
adjunktsanställning.
Möjligheterna till forskning och annan kompetensutveckling förefaller särskilt beroende av extern finansiering vid de lärosäten som examinerar juris
kandidatstudenter, med undantag för Umeå. Vid de lärosäten som erbjuder
andra juridiska utbildningar förefaller lärarna generellt ha ett större utrymme
för forskning och kompetensutveckling inom ramen för sin anställning.
I Linköping, Luleå, Örebro, Karlstad och i Lund (handelsrätten) finns fler
forskningsaktiva än disputerade lärare, medan det motsatta förhållandet kan
iakttas vid övriga lärosäten. Utrymmet för forskning och övrig kompetensut-
48
veckling uppfattas på många håll som svårt att utnyttja då undervisning och
administration i praktiken tar i stort sett all lärarnas tid i anspråk.
Skillnader i forskningsanknytning
När det gäller kvalitetskriteriet forskningsanknytning anser bedömargruppen
att det är viktigt att ställa frågan huruvida den juridiska utbildningen i Sverige i dag kan anses nationellt likvärdig. Forskningsanknytning är ett avgörande kvalitetskriterium, och lärarens egen forskarutbildning och forskning är
grundläggande förutsättningar för att denna forskningsanknytning ska vara
möjlig att åstadkomma. I dag finns vid vissa lärosäten en hög andel disputerade lärare medan flertalet lärare på andra håll enbart har grundexamen och
inte ägnar sig åt forskning överhuvudtaget. Detta ställer frågan om likvärdig
utbildning på sin spets; skillnaden är markant mellan olika lärosäten i förutsättningarna för forskningsanknytning.
Forskningsanknytning i innehåll och pedagogik
Forskningsanknytningen innebär olika saker på olika nivåer i utbildningen
och en successiv ökning av forskningsanknytningen bör ske under utbildningens gång. En sådan ökning uppnås genom att studenten utsätts för allt större
krav på ett självständigt, analytiskt arbetssätt och successivt tränas i att arbeta
med allt större mängd information och alltmer komplexa problem. Både förmedling av forskningsresultat och av forskningsmetod är viktiga delar av en
forskningsanknuten utbildning. Denna förmedling underlättas när undervisningen bedrivs av disputerade och forskningsaktiva lärare, särskilt när lärarna
ges möjlighet att undervisa inom sina forskningsområden och i mindre grupper, där det i allmänhet ges större utrymme för diskussion. Lärare bör i största
möjliga omfattning diskutera aktuell forskning med studenterna och söka göra
dessa medvetna om betydelsen av vetenskaplig metod som det främsta sättet
att nå fram till tillförlitlig kunskap.
Även utbildningens uppläggning och genomförande påverkar forskningsanknytningen. När undervisning och examination innebär att studenterna
tränas i att problematisera och i att tänka kritiskt och självständigt kan grundutbildningen sägas leva upp till kravet på forskningsanknytning. Vetenskaplighet skapas också genom att man etablerar disputationsliknande processer
som undervisningsform.29 Vid flertalet lärosäten genomförs ingen opposition
på examensarbetet eller upp­satsen, och därmed saknas ett centralt element för
att träna studenterna i ett vetenskapligt arbetssätt.
En annan sida av forskningsanknytningen har att göra med de olika profileringsalternativ som finns på utbildningsorterna. Profilering uppfattar vi som
positivt. Samtidigt har vi sett exempel på att vissa lärares forskningsinriktning
får betydande genomslag i grundutbildningsutbudet trots att det saknas, eller
29. Informationen hämtat från Utbildning på vetenskaplig grund – röster från fältet, Högskoleverkets rapportserie 2006:46 R s. 23–25. Primärkällan är Forskningsanknytning genom disputation (1991) av Stefan Björklund.
49
i stort sett saknas, studentunderlag eller intresse från studenternas sida. Vi har
även på flera orter noterat ett stort intresse bland studenterna för t.ex. affärsjuridik, ett ämne som studenterna uppfattade som gångbart på arbetsmarknaden, utan att detta intresse verkar ha fått gehör hos lärarna, t.ex. i form av
specialkurser i central civilrätt eller andra kommersiellrättsligt inriktade kurser. När det gäller utbudet av specialkurser på grundutbildningen anser vi att
utbildningsanordnarna måste sträva efter att nå balans mellan studenternas
intresse och den kompetens som rimligen kommer att vara efterfrågad när studenterna kommer ut i arbetslivet. En mix av ”efterfrågestyrda” och ”utbudsstyrda” kurser bör således finnas.
Rekommendationer
Bedömargruppen rekommenderar följande:
• Praktikinslag bör ingå och integreras väl i de juridiska utbildningarna.
• Den undervisning som ges av timarvoderade lärare och praktiker behöver
integreras väl i utbildningarna.
• Samma person bör inte vara både handledare och examinator för examensarbeten. Handledaren bör överhuvudtaget inte delta i examinationen.
• Samförfattade examensarbeten bör undvikas. Vid samförfattade examensarbeten ska de individuella prestationerna gå att särskilja.
• Opposition på examensarbetena bör genomföras konsekvent.
• Examinationsformer och innehållet i examinationen behöver utvecklas
och varieras.
• Återkoppling på examinationsuppgifter och öviga studentarbeten bör ges
konsekvent.
• Skälen till den generellt låga genomströmningen inom de juridiska utbildningarna bör utredas så att problemet kan åtgärdas. Detta är ett ledningsansvar.
Internationella perspektiv30
Behov av genomtänkt internationellt arbete
Den förra utvärderingen tog upp internationalisering som en särskild kvalitetsaspekt. I dag är frågan om internationalisering ännu viktigare. Enligt 1
kap 5 § 2 st. högskolelagen bör högskolorna i sin verksamhet främja förståelsen
för andra länder och för internationella förhållanden. Internationaliseringens
närmare innehåll framgår inte av bestämmelsen. En precisering är nödvändig
vid en kvalitativ utvärdering av de juridiska fakulteterna och juridiska enheterna vid de svenska lärosätena. Inte minst utvecklingen inom och Sveriges
medlemskap i Europeiska unionen gör det nödvändigt att ställa upp krav på
30. Forskarutbildningens internationalisering berörs närmare i rapportens avsnitt om forskarutbildning.
50
internationella perspektiv utöver vad som sägs i högskolelagen. Främjandet av
förståelsen för internationella förhållanden kan ske på olika sätt och bedömargruppen har tagit fasta på följande.
Internationell handel och andra internationella aktiviteter har pågått en
lång tid, men aldrig tidigare har globaliseringen varit så påfallande och under
så stark utveckling som nu. Att det finns olika meningar om önskvärdheten
i denna utveckling ändrar inte det faktum att studenter i juridik i dag måste
tillägna sig relativt omfattande kunskap om olika internationella företeelser
och deras återspegling i juridiken och hur man löser internationella, rättsliga
frågor. Globaliseringen måste synas i den juridiska utbildningen. Det bör finnas en plan och en struktur för kursutbudet, vare sig kurserna anordnas på
svenska eller på något främmande språk, för att säkerställa att internationella
perspektiv beaktas. Detsamma gäller forskarutbildningen.
Åtgärder för att främja rörligheten
Till internationella perspektiv hör att studieprestationer avlagda utomlands
tillgodoräknas generöst så att utlandsvistelser för studier främjas. Även annat gränsöverskridande samarbete mellan juridiska enheter på olika universitet bör skapas och upprätthållas. Härigenom uppstår en fast struktur för
internationella kontakter. Sådana kontakter, främjar inte bara studenternas
möjligheter att söka sig utomlands för studier, utan ger också möjligheter för
svenska lärare att undervisa vid ett utländskt universitet, liksom för utländska
lärare att komma till Sverige och därmed för svenska studenter att få ta del
av undervisning förmedlad av lärare från utländska universitet. De utländska
studenter som överväger att börja studera eller som redan studerar i Sverige
behöver information och vägledning för studier i Sverige.
Även Bolognaprocessen syftar till att öka studenternas internationella rörlighet. Detta syfte kan förverkligas genom anordnande av engelskspråkiga
kurser och masterprogram med internationella perspektiv. Utöver Bolognautvecklingen är det internationella utbytet bland studenter också viktigt, och
utbildningsanordnarna bör erbjuda enskilda kurser som är attraktiva också
för internationella studenter. På liknande sätt är internationellt utbyte under
forskarutbildningen ett allt viktigare inslag som bör inkluderas i utbildningen
på ett genomtänkt sätt. Vid vissa lärosäten är det vanligt att studenter, lärare
och forskarstuderande vistas kortare eller längre tid vid ett utländskt lärosäte.
Andra lärosäten kan bli bättre på detta. Strategier för att främja den internationella rörligheten hos studenter, forskarstuderande, lärare och forskare är
nödvändiga. Det bör inte vara slumpen eller endast förekomsten av personliga
kontakter som avgör hur omfattande och djupa ett lärosätes internationella
kontakter och utbytesverksamheten på olika ämnesområden är.
Komparativa perspektiv
Internationell jurisdiktion och myndighetsbehörighet, verkställighet av domar
och förvaltningsbeslut i internationell miljö samt lagval är viktiga formella
51
frågor. Lagvalet kan leda till beaktandet av främmande rätt och därmed är
det relevant att de studerande i grundutbildningen får undervisning i och förståelse för olika rättsordningar, särskilt världens stora rättsordningar som haft
omfattande inflytande utöver nationella gränser. Betydelsen av utländsk rätt
begränsas inte till det sagda. Frågan uppstår ofta i vilken omfattning utländsk
rätt, om alls, påverkar eller ska påverka tillämpningen av svensk rätt. Särskilt
markant är frågan vid tillämpning av konventionsstyrd lagstiftning.
Givetvis är det inte möjligt att genomgående införa sådana internationella
perspektiv i alla kurser, men kvalitetsarbetet ska beakta ovan nämnda värderingar i tillämpliga delar. Komparativ rätt samt diskussion om betydelsen av
utländsk rätt och internationell rätt i tvister och andra ärenden av internationell natur är i dag nödvändiga beståndsdelar i en god juristutbildning. De studerande ska även ges övning i praktisk internationell rättskällesökning. Dessa
färdigheter är viktiga i arbetslivet, men övning redan under studietiden skapar
förutsättningar för studenten att effektivt kunna studera utomlands.
I lärosätenas självvärderingsrapporter har internationella perspektiv i grundutbildningen förklarats. Bedömargruppen har vid samtliga platsbesök ställt
ett antal kompletterande frågor om åtgärder som vidtagits eller planeras. Bedömargruppen kan konstatera att det finns olika och varierande arrangemang
för beaktande av de ovan nämnda internationella perspektiven. I vissa enheter har man ett sunt underlag för tillfredsställande av åtminstone vissa av de
ovan nämnda perspektiven, medan vissa andra enheter närmast verkar ha
upplevt det som en formalitet att beakta de olika internationella perspektiven.
En särskild brist är att kursutbudet på engelska i vissa enheter är snävt och
att kursutbudet och kurslitteraturen i den vanliga grundutbildningen inte i
tillräcklig grad omfattar de internationella perspektiv som ovan har omtalats.
Vid de mindre enheterna borde bristerna kunna avhjälpas genom samarbete
med andra enheter i Sverige.
Lärosätena synes inte ha en allmän, i detalj utarbetad strategi för beaktandet av internationella perspektiv. Planeringen är ofta något sporadisk och
ostrukturerad.
Rekommendationer
Bedömargruppen anser att Bolognaprocessen på sikt kommer att nödvändiggöra ändringar och förbättringar när det gäller internationellt utbyte, men
utöver detta bör de juridiska utbildningsanordnarna seriöst gå in för att anta
strategier som beaktar de ovan nämnda perspektiven som en helhet och i vilken det förutsätts hög kvalitet.
En täckande och detaljerad strategi bör, där så inte skett, skapas för förverkligande av en genomgripande internationalisering av utbildningen. Bedömargruppen har följande rekommendationer om riktlinjer i strategin:
• Studenters och forskarutbildades internationella rörlighet ska främjas
både genom ett eget kursutbud för utländska studenter och genom ett generöst tillgodoräknande av prestationer avlagda vid utländska universitet.
52
• Masterkurser (Bologna-master) med examen som syfte bör skapas.
• I kursutbudet ska ingå enskilda kurser på engelska med materialrättsligt
internationella inslag.
• I kursutbudet ska ingå komparativa inslag om andra rättssystem såsom
redan rekommenderades i 1999 års utvärdering.
• I kursutbudet ska på ett ändamålsenligt sätt inarbetas en diskussion om
den utländska rättens och den internationella rättens betydelse vid tolkningen av svensk rätt och en diskussion om rollen av internationell rätt i
sig.
• System för tillgodoräknande av kurser avlagda vid utländska universitet
ska upprättas
• Samarbete med utländska universitet ska i möjligaste mån institutionaliseras.
• Internationellt forskar- och lärarutbyte bör främjas.
Betygshets
Vid den tidigare utvärderingen av juristutbildningarna konstaterade bedömargruppen att studenterna på juris kandidatprogrammen kände en stark betygshets. Studenterna kände sig otillräckliga, och bedömargruppen såg en risk
att betygshetsen kunde inverka menligt på såväl studier som hälsa, och även
kunde medverka till många avhopp från studierna. Också i Högskoleverkets
rapport Jurister – utbildning och arbetsmarknad31 noterades existensen och de
negativa konsekvenserna av betygshetsen inom juris kandidatprogrammen.
I denna utvärdering kan vi konstatera att betygshetsen i allt väsentligt fortfarande finns kvar på juris kandidatprogrammen, om än något mindre uttalad
i Umeå än på andra ställen. Vid våra platsbesök vittnade studenterna med eftertryck om detta. I exempelvis Stockholm sade studenterna att man på grund
av betygshetsen inte uppmanas till ifrågasättande i undervisningen: ”här finns
inte mycket till kritisk hållning”. Liknande uttalanden gavs från flera håll.
Liksom i förra utvärderingen har vi funnit att den hets och stress som studenterna på juris kandidatutbildningen upplever inte tycks ha någon motsvarighet bland studenterna på de juristutbildningar som leder till generella
examina.
Tentamensfixering och långa studietider
Betygshetsen beskrivs av både lärare och studenter som en avgörande orsak
till tentamensfixeringen inom juris kandidatutbildningarna. Därmed innebär
den också ett hinder mot kvalitetsutveckling, samarbete mellan studenterna
liksom mot utvecklingen av självständigt och kritiskt tänkande studenter.
Betygshetsen leder också till en för samhället och den enskilde kostsam
och olycklig förlängning av studietiden. I exempelvis självvärderingen från
31. Högskoleverkets rapportserie 2006:4 R.
53
Göteborg uttrycks detta på följande sätt: ”Vi har märkt en tendens att alltfler
studenter väljer att läsa extra fördjupningskurser. Detta beror antagligen på att
Domstolsverkets tingsnotarieberäkning numera förutsätter minst ett års extra studier för att erhålla notarietjänstgöring på någon av de större orterna.”32
Vid våra platsbesök vittnade lärarna generellt om hur svårt det var att intressera studenterna för annat än tentamensrelevant kunskapsstoff och enligt nu
rådande system på juris kandidatutbildningarna blir uppfattningen om ”den
gode juristen” lika med den som lyckas svara bäst på tentamensfrågorna.
För att inte sätta ytterligare press på de redan stressade studenterna, förekommer det att lärarna undviker att ställa frågor och begära muntliga svar
under lektionerna. Därmed kan studenterna glida igenom utbildningen i stort
sett utan att ”öppna munnen”, och den skriftliga tentamen blir på så sätt ännu
mer betydelsefull. Lärosätena upplever sig fångade i ett system, vars villkor
bestäms av faktorer de inte kan påverka.
Notarietjänstgöring
Orsaken till betygshetsen står enligt en samstämmig uppfattning att finna
i Domstolsverkets system för antagning till notarietjänstgöring, ett system
som fortfarande bygger på juris kandidatbetygen som i praktiken enda urvalsgrund. Högskoleverket ansåg i den förra utvärderingen att regeringen borde ta
initiativ till en översyn av antagningen till notarietjänstgöringen och dess samband med juristutbildningen. Någon sådan översyn har inte ägt rum. Dock
har Domstolsverket diskuterat Högskoleverkets förslag i rapporten Idéskiss till
Notarietjänstgöringens innehåll.33
Domstolsverket har gjort marginella ändringar i antagningssystemet efter
den kritik som den förra bedömargruppen riktade mot systemet. Det säger
sig självt att – med den ”domstolsverksanpassning” som sedan länge gäller för
juris kandidatutbildningen, både i examensordningens utformning och i den
service i anställningsprocessen som betygssystemet innebär för Domstolsverket – det inte finns något incitament för Domstolsverket att medverka till att
göra förhållandena för studenterna under studietiden mera drägliga. Vi har
under utvärderingens gång varit i kontakt med Domstolsverket i frågan om
urvalet av notarier och kan konstatera att Domstolsverket uppskattar dagens
graderade betygssystem.
I allmänhet verkar lärosätena göra det man anser sig kunna göra för att
minska den stress som fokuseringen på notarietjänstgöring innebär. Alumnundersökningar genomförs på de flesta håll och studenterna informeras om
att det finns en arbetsmarknad även för jurister som inte genomgått notarietjänstgöring. Men detta räcker uppenbarligen inte.
32. S. 12. i självvärderingen.
33. Domstolsverkets rapport 2003:5.
54
Betygssystemet
Den stress som juris kandidatstudenterna upplever orsakas i huvudsak av det
system som gäller för urval till notarietjänstgöring, och detta baseras i sin tur
på förekomsten av graderade betyg inom utbildningen.
I bedömargruppen har vi diskuterat om det skulle vara bättre att införa ett
system utan graderade betyg, dvs. med endast betygen underkänt eller godkänt,
inom utbildningen. Vår slutsats är att ett sådant betygssystem förmodligen
skulle leda till en bättre utbildning, mindre inriktad än dagens på sådan kunskap som är enkel att mäta i skriftliga prov. Samtidigt menar vi att system
utan graderade betyg medför en betydande risk att ovidkommande faktorer
kommer att spela in vid anställning av nyutexaminerade och urval till notarietjänstgöring; man kan påminna om uttrycket ”betygen är arbetarbarnens
bästa vän”. Även om betyg inte alltid mäter den kunskap eller de förmågor
som är mest viktigt, kan de i någon mening betraktas som ganska rättvisa,
eller opartiska, urvalsinstrument.
Rekommendationer
Bedömargruppen rekommenderar följande:
• Ansvariga instanser måste se betygshetsen som det allvarliga problem för
juris kandidatutbildningen och det hälsoproblem för studenterna som den
utgör. Ansträngningarna för att komma till rätta med problemet måste
öka. I detta ligger också att betygssystemet kan behöva ändras.
Forskarutbildningen
Rekrytering och antagning
Bedömargruppen har noterat att vid de juridiska forskarutbildningarna råder
det en kraftig dominans av doktorander som grundutbildats vid det egna lärosätet. Det förefaller som om forskarutbildningen inom juridik och rättsvetenskap inte präglas av någon högre grad av mobilitet redan på antagningsstadiet.
Förklaringen till detta varierar. Inte minst betyder kontakter mellan presumtiv
handledare och den sökande mycket för möjligheten att få en plats.
Bedömargruppen vill framhålla den fördel i form av breddade vetenskapliga perspektiv som byten av lärosäte under olika stadier av utbildningen kan
innebära. En ”rak” forskarkarriär från student till doktorand och sedan färdig
forskare vid ett och samma lärosäte medför risk för teoretisk och/eller metodologisk ensidighet. Detta är inte bara en nackdel för den enskilda forskaren,
utan även för den rättsvetenskapliga forskningen i Sverige på lite längre sikt.
Rekrytering av personer från andra lärosäten är ett sätt att minimera sådana
risker. Vistelse vid andra universitet under kortare och längre tid liksom aktivt
deltagande i nationella och internationella forskningsnätverk inom det egna
området är andra sätt. Bedömargruppen vill understryka att det är viktigt att
55
lärosätena inte lämnar det helt i doktorandens och handledarens händer att ta
initiativ till sådana breddningar av forskningsbasen.
Ett övergripande intryck är att det är ovanligt att rekryteringsarbetet bedrivs strategiskt och målinriktat. Istället har faktorer som den tillfälliga tillgången på intresserade studenter i ”rätt” fas av sin utbildning betydelse för
vilka satsningar som görs. Undantag finns och då mest i de små miljöerna,
där man menar sig inte kunna ge en fullgod forskarutbildning om inte en viss
koncentration till vissa ämnen eller teman görs.
Själva antagningsförfarandet går till på olika sätt vid de olika lärosätena.
Beredning i ett eller flera steg är vanligt, liksom att handledaryttranden och
material som den sökande tidigare skrivit vägs in i bedömningen. Hur mycket
av det tilltänkta forskningsprojektet som är formulerat varierar betydligt. Det
förefaller som om antagningsprövningen i hög grad vilar på sökandens tidigare
meriter, men det förekommer att avhandlingsprojektets utformning vad gäller
frågeställning, avgränsning, relevans och nyhetsvärde tillmäts betydelse.
Hur olika faktorer viktas vid antagningen synes inte alltid vara klart för sökanden till forskarutbildningen. Inte heller är det alltid klart vilken betydelse
det har att en sökande till forskarutbildningen redan har en handledare som
åtagit sig att medverka ifall ansökningen skulle leda till antagning. Bedömargruppen vill betona vikten av att ansökningsförfarandet sker i former och i
enlighet med kriterier som inger förtroende samt att förfarandet möjliggör
god insyn från alla berörda parter. Generellt sett anser bedömargruppen att
antagningsprocedurerna bör stärkas på dessa punkter.
Kurspoäng – antal och innehåll
Bedömargruppen har kunnat notera att det finns en stor skillnad mellan de
olika forskarutbildningarna vad gäller kurspoäng under doktorandtiden. Det
vanligaste torde vara att lärosätena har 30–40 poäng fördelade på ett antal
obligatoriska kurser om ca 20 poäng och andra aktiviteter såsom rena läskurser
jämte deltagande i seminarieserier som anses omfatta ett visst antal poäng upp
till den bestämda omfattningen. Spannet är dock stort och så mycket som 80
poäng kan vara avsatt till kurser vid vissa lärosäten, samtidigt som så få poäng
som 10 eller 20 poäng kan förekomma på andra håll. Bedömargruppen vill
göra lärosätena uppmärksamma på denna uppenbara skillnad i omfattningen
av kurser och kurspoäng under avhandlingsarbetet, inte minst för att säkra
att forskarutbildningen i rättsvetenskap håller en nivå som är någorlunda likvärdig nationellt sett.
Bedömargruppens intryck är att en del av de kurser som forskarstuderande
vid vissa lärosäten får poäng för är sådant som man vid andra lärosäten förutsätter att forskarstuderande läser på egen hand utan att formellt ange materialet som en kurs. Skillnaderna kan således i viss mån vara ytliga. Inte desto
mindre är det noterbart att doktorander kan ha allt mellan två år och tre och
ett halvt år för att i realiteten skriva sin avhandling, något som rimligen påverkar vilka resultat som kan förväntas av doktoranden. Vi anser att en viss
56
samordning av kurspoängens omfattning och innehåll skulle vara till fördel
för såväl forskarutbildningen i stort som för de enskilda forskarstuderande.
Även det förhållandet att de forskarutbildade konkurrerar på en gemensam
arbetsmarknad talar för en viss samordning av utbildningens kursdel. I sammanhanget bör det understrykas att ett av forskarutbildningens mål är att ge
en allmän rättsvetenskaplig bas och ämnesmässigt bredd att stå på inför fortsatt självständigt forskande. En omfattning på 30–40 kurspoäng torde ur det
perspektivet vara att föredra.
Finansiering av forskarutbildning
De flesta doktoranderna erbjuds fakultetsfinansierade eller externt finansierade doktorandanställningar, men vid vissa lärosäten förekommer även andra finansieringsformer. Det finns en medvetenhet vid lärosätena om det eftersträvansvärda i att endast erbjuda en trygg anställningsform till blivande
doktorander. Tyvärr finns det ekonomiska aspekter som gör att man vid flera
lärosäten även använder sig av andra finansieringsformer där doktoranden
helt eller delvis saknar ett socialt trygghetssystem. Bedömargruppen anser att
andra finansieringsformer såsom stipendiefinansiering ska användas ytterst
restriktivt, i princip endast när det föreskrivs av donatorer, externa finansiärer
eller om det finns andra särskilda omständigheter, såsom att doktoranden förbrukat sin ordinarie finansiering. Det är viktigt att stipendier och liknande, i
den utsträckning de alls används, inte fungerar som ett sätt att kringgå högskolelagstiftningens krav på trygga anställningsformer och att lärosätena tar
ett långsiktigt ansvar för att doktorander med olika finansieringsformer har
likvärdiga anställningsförhållanden.
Handledarskap
Forskarutbildningen för den enskilda forskarstuderanden är på de flesta lärosätena i hög grad beroende av den personliga relationen mellan handledare
och doktorand. Formaliserade bestämmelser om handledarskapet kan bidra
till en forskarutbildning där doktoranderna inte är helt beroende av sina handledare. Genom formaliserade yttre kontrollmekanismer ökar möjligheterna för
doktoranderna att få samma möjligheter att utveckla sin forskning. Forskarutbildningen blir i och med en formalisering inte så personberoende och om
tillfälle finns för lärosätena att gripa in tidigare i doktorand- och handledarrelationer som inte fungerar tillfredsställande kan doktoranderna få en tryggare arbetssituation.
Ett sätt att formalisera relationen mellan doktorand och handledare är t.ex.
att utse biträdande handledare, vilket de flesta lärosäten redan tillämpar och
vilket bedömargruppen ser positivt på. För doktorander som påbörjar sin utbildning efter den 1 juli 2007 är detta numera ett krav enligt högskoleförordningen. Bedömargruppen ser även positivt på utvecklingen av handledarkurser på flera lärosäten, där handledare får stöd och kunskap för att utvecklas i
57
sin roll som handledare. Handledarkurser är även ett redskap för att uppnå en
någorlunda likvärdig nivå på forskarutbildningen nationellt.
Ett yttre mätinstrument som kan bidra till en mer transparent och öppen
forskarutbildning är de individuella studieplanerna. Bedömargruppen har tyvärr kunnat konstatera att användandet av de individuella studieplanerna inte
gör dem till de effektiva styrinstrument för forskarutbildningen som de borde
kunna vara. Inte sällan tycks det hos såväl handledare som forskarstuderande
vara oklart vad syftet med studieplanerna är. Mot bakgrund av denna inställning kan själva ordningen med individuella studieplaner ifrågasättas.
Om användningen av de individuella studieplanerna kan förankras i den
praktiska verksamheten menar bedömargruppen efter en samlad bedömning
att fördelarna med ett system med studieplaner överväger. Två funktioner kan
lyftas fram, nämligen möjligheten att använda planerna för att förebygga och
åtgärda brister i kommunikationen mellan forskarstuderande och handledare,
och möjligheten för det ansvariga forskningsorganet att konkret följa i vilken
mån en enskild forskarstuderande lever upp till de krav utbildningen stället.
På motsvarande sätt kan studieplanen fungera för den enskilda doktoranden
om denne finner brister i hur universitetet, institutionen och handledaren lever upp till ställda krav.
Forskarutbildningsmiljön – kritisk massa
En övergripande iakttagelse som bedömargruppen har gjort är att rättsvetenskap i grund och botten är ett litet forskningsområde. Till bilden hör också att
det under den senaste tioårsperioden vuxit upp ett relativt sett stort antal mindre institutioner eller avdelningar respektive enheter vid vilka bedrivs rättsvetenskaplig forskning. På många av dessa platser finns inte mer än en handfull
aktiva doktorander. Även på de största institutionerna – ofta knutna till de
juridiska fakulteterna – är det sällan mer än ett trettiotal personer som rent
faktiskt bedriver forskarstudier i någorlunda stor omfattning. En forskarstuderande kan ha få eller inga kollegor i sin fysiska närhet på just sitt ämnesområde.
På vissa platser har detta hanterats genom att man bedriver forskarutbildning
inom ett eller ett fåtal juridiska discipliner (t.ex. miljörätt eller skatterätt) för
att kunna samla kraft och kompetens på det området.
Bedömargruppen ser flera svårigheter och brister med den rättsvetenskapliga forskarutbildningens nuvarande uppbyggnad. Utgångspunkten härvidlag
är att en forskarstuderande behöver en närmiljö som inkluderar andra forskare
på området för att kunna skaffa sig en teoretisk, metodologisk och analytisk
bas att bygga sin egen forskning på. Genom kontakter med andra forskare
får doktoranden möjlighet att delta i det vetenskapliga samtalet. Ju mer den
enskilda doktoranden ges möjlighet att byta erfarenheter med andra, desto
bättre. Resor till andra lärosäten för kortare eller längre forskningsvistelse och
deltagande i nationella och internationella konferenser eller kurser utgör vidare
viktiga sätt att skaffa sig externa impulser på.
58
Doktoranderna har, enligt de uppgifter som framkommit vid platsbesöken,
vanligtvis relativt goda möjligheter att resa på kortare eller längre forskningsresor, men tycks inte göra detta i särskilt hög grad. Bedömargruppen är väl
medveten om att många faktorer kan påverka att de möjligheter som finns
inte utnyttjas fullt ut, såsom familjesituationer och arbetsbelastning vid institutionen. Inte desto mindre vore det välkommet om fler forskarstuderande i
praktiken kom att utnyttja de formella möjligheterna till resor och att institutionerna mer aktivt uppmuntrade eller t.o.m. krävde detta. Bedömargruppen
menar att i en alltmer internationaliserad värld bör i vart fall en kortare eller
helst en längre utlandsvistelse ingå som ett normalt inslag i utbildningen. Här
kan institutionerna ta ett större ansvar, så att inte denna fråga helt lämnas till
handledare och/eller doktorand. En genomtänkt strategi för hur institutionen
genom sitt internationella nätverk ska hjälpa doktorander bör således finnas.
Många rättsvetenskapliga ämnen har en aktiv eller t.o.m. mycket aktiv
nordisk och/eller internationell forskningsmiljö med återkommande utbyte,
konferenser m.m. Denna tjänar som en utmärkt bas för sådana erfarenheter som nämnts. Bedömargruppen har intrycket att denna verksamhet är väl
fungerande och starkt bidragande till de forskarstuderandes akademiska utveckling och professionella identitetsbyggande. Här bör dock påpekas att situationen inte ser likadan ut på alla områden, och att det även på de områden
med mycket aktiva internationella forskarnätverk är så att ansvaret för att den
internationella forskningsmiljön utnyttjas i allt för hög grad ligger hos handledare och doktorand. En sådan ordning kan kritiseras såsom alltför personberoende för att leva upp till de krav som bör ställas på en forskarutbildning
som siktar på att leverera forskning av internationellt godtagbar standard.
Situationen med små miljöer kan ses som problematisk också utifrån ett mer
allmänt perspektiv. Att vara forskare i rättsvetenskap bör innefatta att känna
till metoder och perspektiv utanför det egna ämnet. Kontakter med forskare
från andra ämnen är viktiga både för att bygga den egna forskaridentiteten
(det som särskiljer) och för att se vad som utgör det specifikt rättsvetenskapliga (det som förenar). Ämnesnätverken tjänar huvudsakligen det förra syftet.
Bedömargruppen ser det som viktigt att det inte utvecklas slutna vetenskapliga miljöer där influenser utifrån inte förekommer eller t.o.m. motarbetas.
Litenheten i forskarmiljön utgör i och för sig en risk för detta, oavsett goda
intentioner från alla involverade. Nödvändig specialisering måste bedrivas på
ett sådant sätt att såväl bredd som djup åstadkoms och alltid med den grundläggande vetenskapliga öppenheten som ledstjärna.
För att säkra den rättsvetenskapliga forskningens bredd och sakliga kvalitet
på sikt kan det behövas ett mer samlat, nationellt grepp. Bedömargruppen anser att det inte vore onaturligt för Högskoleverket att, som nationellt ansvarig
kvalitetsmyndighet, initiera en sådan process. En väg att gå vore att överväga
om en nationell forskarskola kunde organiseras på ett sådant sätt att doktorandernas institutionella anknytning – som är viktig på många sätt – inte
försvagas, men som ändå stärker möjligheterna till att uppnå en kritisk massa
59
inom forskning i olika rättsvetenskapliga discipliner. Återkommande seminarier, kurser och/eller föreläsningar kunde vara en form där antingen t.ex. alla
doktorander i ett ämne eller alla nyantagna doktorander erbjuds (uppmanas)
delta i aktiviteter som kan vara av allmänt intresse. Alternativen utesluter för
övrigt inte varandra.
Avhandlingens omfång
En sista generell iakttagelse som gjorts gäller frågan om en doktorsavhandlings
omfång. De flesta institutioner säger sig tillämpa en riktlinje eller princip som
innebär att doktorsavhandlingar bör omfatta ca 300 sidor text, vilket även
rekommenderats av en institutionsgemensam arbetsgrupp. Bedömargruppen
har dock noterat att det i praktiken tycks vara svårt att leva upp till denna
ambition, och att även nyare avhandlingar inte sällan överskrider denna rekommendation. Ett bestående intryck är att många doktorander upplever det
som säkrare att skriva en mera omfattande avhandling än en kortare sådan
inom det rekommenderade sidantalet. Även från handledarhåll har intrycket
varit att omfattande avhandlingar visserligen inte eftersträvas, men inte heller
är något som är särskilt negativt.
Riktlinjen om 300 sidor är inte något självändamål, utan syftar till att
hjälpa doktorander och handledare till att hålla sig till frågeställningar och
metodologiska grepp som kan genomföras inom utsatt tid, dvs. 48 finansierade fulltidsmånader. Till detta syfte kommer att rättsvetenskaplig forskning
bör ges en utformning som gör den tillgänglig för avnämarna. Mycket omfattande studier med i hög grad deskriptiv inriktning är inte optimala ur den
synpunkten. Bedömargruppen menar att det är viktigt att institutionerna
arbetar aktivt för att på olika sätt se till att rekommendationen om 300 sidor
text respekteras. Den forskarstuderande jämför sig av naturliga skäl med äldre
avhandlingar. Flera av dessa äldre avhandlingar är mycket omfångsrika. Institutioner och äldre forskare bör på olika sätt arbeta med att ge doktoranderna
insikten att kvalitén inte sitter i antalet sidor, och att det inte är nödvändigt
att jämföra sitt arbete med sådana verk. En koncis, väl genomarbetad och analytisk avhandling är vad som bör eftersträvas och premieras.
Rekommendationer
Bedömargruppen rekommenderar följande:
• Rekryteringen till forskarutbildningen bör breddas, bland annat genom
att en större andel studenter från andra grundutbildningar än lärosätenas
egna antas.
• En transparent antagningsprocess, som även innebär att doktoranderna
antas under konkurrens, bör eftersträvas.
• Viss samordning av forskarutbildningens kurspoäng bör eftersträvas nationellt.
• Relationen mellan handledare och doktorand bör formaliseras och professionaliseras.
60
• Individuella studieplaner bör användas systematiskt som styr- och planeringsunderlag.
• Internationellt utbyte och deltagande i internationellt forskningsutbyte
bör uppmuntras aktivt.
• Högskoleverket bör ta initiativ till en utredning om inrättandet av en nationell forskarskola i juridik.
• Doktorsavhandlingarnas omfång bör begränsas.
Jämställdhet och mångfald
Olika perspektiv för kritisk analys
Kritisk analys och kritiska bedömningar kräver förmågan att anlägga olika
perspektiv i förhållande till källmaterialet. Genusperspektiv och mångfaldsperspektiv bör därför, enligt högskolelagen, utgöra ett minimikrav för olika
kritiska perspektiv som en student ska ha tillgodogjort sig under grundutbildningen.
Förutom olika perspektiv som element i det kritiska tänkandet bör studenten lära sig att iaktta ett kritiskt förhållningssätt till det egna tänkandet samt
till de maktstrukturer och föreställningar som dominerar i samhället. Utan
olika perspektiv är det omöjligt att ifrågasätta rådande strukturer, normer,
föreställningar och tankesätt. En del studenter har till bedömargruppen gett
uttryck för att vissa lärare ser genusperspektivet som något nödvändigt ont och
dessutom juridiskt irrelevant.
Perspektiv i den tidigare utvärderingen
En viktig kvalitetsaspekt i Högskoleverkets förra utvärdering av juridikutbildningar var jämställdhet och genusperspektiv. I den förra utvärderingen
granskades främst fördelningen mellan kvinnor och män bland studenter och
personal, och vad som görs för att främja jämställdhet. Utvärderingen granskade också om litteratur och exempel anpassats till en syn på samhället ”där
kvinnor t.ex. inte alltid är assistenter och sekreterare utan även innehar högre
befattningar”. Vidare fokuserade den förra utvärderingen förekomsten av litteratur och exempel med genusperspektiv, och i vad mån genusperspektiv togs
upp i examination.
I denna del mynnade 1999 års utvärdering ut i tre rekommendationspunkter. De två första var gemensamma för alla granskade utbildningar och handlade om att de skulle fortsätta arbeta för en jämnare könsfördelning bland
institutions- och fakultetsledningar samt i de högre lärartjänsterna. De skulle
även föra in beteendevetenskapliga moment i utbildningen för att belysa bland
annat frågor om konsekvenserna av våld mot kvinnor och män. Juris kandidatutbildningarna rekommenderades vidare att fortsätta utvecklingsarbetet
att föra in genusperspektiv i utbildningen medan de övriga utbildningarna
(de lokala juridiska programmen) rekommenderades att föra in mer genusperspektiv i utbildningen.
61
Den nuvarande bedömargruppen tar i det följande upp jämställdhet och
mångfald ur två olika perspektiv. Det ena gäller jämställdhet och mångfald
bland studenterna och lärare. Det andra gäller jämställdhets- och mångfaldsperspektiv i undervisningen.
Breddad rekrytering till högskolan
Jämställdhet
I högskolelagen föreskrivs att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid ska
iakttas och främjas i högskolornas verksamhet. Av dem som börjar studera vid
högskolor är en majoritet kvinnor. Andelen män och kvinnor varierar mellan
olika program och olika ämnen. På juristprogrammen är andelen kvinnor omkring 60 procent och andelen män 40 procent. Liknande förhållande gäller för
de flesta av de ämnen som denna utvärdering avser. Även bland de forskarstuderande är kvinnorna i majoritet. Det råder bland de flesta lärosäten en balans
mellan kvinnor och män i grundutbildningen och forskarutbildningen.
Bedömargruppen har vid platsbesöken upplevt en medvetenhet om jämställdhetsaspekter vid rekrytering till forskarutbildningen även om målen inte
alltid kunnat uppnås.
Etnisk mångfald
Det finns en lägre grad av medvetenhet hos utbildningsanordnarna om mångfaldsaspekten vid rekrytering till grund- och forskarutbildning. Högskolorna
har till uppgift att aktivt främja och bredda rekryteringen till högre utbildning.34 Högsta domstolen (HD) har nyligen prövat om det vid olika meriter
är tillåtet med så kallad stark positiv särbehandling meritering vid antagning
till högskolan i syfte att främja social och etnisk mångfald. Med stark positiv
särbehandling menar vi här att företräde ges till sökande med sämre meriter.
HD fann emellertid att detta inte är tillåtet.35
När det gäller etnisk mångfald finns statistiska uppgifter för rekryteringen
till all grundutbildning och forskarutbildning 2004/2005. Av 25-åringar med
svensk bakgrund hade 44 procent påbörjat högskolestudier. Motsvarande siffra
för personer med utländsk bakgrund var 32 procent.36 Siffrorna varierar dock
inom olika invandrargrupper. De med iransk bakgrund var t.ex. väl representerade i högskolan liksom de med bakgrund i Finland, Polen och BosnienHercegovina. Däremot var övergången låg för andra invandrargrupper, t.ex.
gick endast 10 procent av de somaliska ungdomarna vidare till högskolestudier.37 Sambandet mellan föräldrarnas utbildningsnivå och andelen högsko-
34. 1 kap. 5 § högskolelagen.
35. Dom den 21 december 2006, mål nr. 400-06.
36. Statistiska centralbyrån UF 19 SM 0601. Med personer med utländsk bakgrund avses personer med två utrikes födda föräldrar och personer som själva är födda utomlands.
37. Statistiska centralbyrån UF 19 SM 0601 s. 2, 3 och 15.
62
lestuderande är dock starkare än sambandet mellan föräldrarnas födelseland
och andelen högskolestuderande.38
Det finns också stora skillnader i valet av studieinriktning och studieort.
Stockholms universitet och Mälardalens högskola har betydligt fler studenter
med invandrarbakgrund medan Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Umeå universitet och Linköpings universitet har färre än genomsnittet.39
På vissa yrkesexamensprogram är andelen med utländsk bakgrund hög. Detta
gäller t.ex. specialistsjuksköterskeexamen, tandläkarexamen, apotekarexamen,
tandhygienistexamen och tandteknikerexamen där andelen är mellan 34 och
72 procent. När det gäller de stora yrkesexamensprogrammen är förhållandena helt andra. Andelen med invandrarbakgrund i programmen för t.ex.
lärarexamen, civilingenjörsexamen, sjuksköterskeexamen, socionomexamen
och läkarexamen är mellan 11 och 17 procent. I juris kandidatprogrammen var
andelen cirka 13 procent år 2004/05.40 För forskarutbildningen i rättsvetenskap
och juridik påbörjade 24 personer forskarutbildning läsåret 2004/05 varav 3
personer hade utländsk bakgrund.41
Det finns ingen jämförbar statistik om etnisk bakgrund som specifikt gäller
studenterna vid de institutioner som denna utvärdering avser. Vid vissa lärosäten har man dock försökt kartlägga mångfalden på de juridiska utbildningarna. Vid Göteborgs universitet t.ex. görs varje år en enkät bland de studenter
som börjar juristutbildningen. År 2005 uppgav 10 procent att en av deras föräldrar eller båda hade vuxit upp utomlands. Vidare uppgav 3 procent att de
själva vuxit upp utomlands. I andra fall grundas bedömningarna om mångfald
på personliga iakttagelser. Vid bedömargruppens besök har ämnesföreträdare
i något fall, t.ex. i Stockholm, sagt att man har intrycket att andelen studenter med utomnordisk bakgrund är stort medan studenter och företrädare för
utbildningen t.ex. i Umeå har haft intrycket att andelen studenter med utomnordisk bakgrund är få. Vid flera platsbesök har man haft inställningen att
det kan vara känsligt att kartlägga studenternas etniska bakgrund och ytterst
känsligt att fråga om studenternas sociala bakgrund.
Andelen utlandsfödda med en påbörjad eller avslutad juristutbildning bör
även beredas möjligheter till att komplettera sina kunskaper utan att genomgå
en hel svensk juristutbildning. Den verksamhet som bedrivs vid Göteborgs
universitet att anordna kompletterande utbildning för personer med utländsk
juristexamen är ett steg i rätt riktning.42
38. Prop. 2001/02:15 s. 31.
39. Statistiska centralbyrån UF 19 SM 0601 s. 73-80.
40. Statistiska centralbyrån UF 19 SM 0601 s. 63 ff.
41. Statistiska centralbyrån UF 19 SM 0601 s. 70.
42. Första antagningen i Göteborg skedde år 2005. Även Stockholms universitet avser att påbörja sådan kompletterande utbildning s. 264 prop. 2006/07:1 utgiftsområde 16.
63
Social mångfald
I fråga om social bakgrund visar statistiken också på stora skillnader mellan
olika utbildningar. I Göteborgs ovan nämnda enkätundersökning uppgav 33,3
procent av studenterna att de växt upp i arbetarhem medan 45 procent uppgav
att de växt upp i tjänstemanna- eller högre tjänstemannahem.43 Statistiken
från Göteborg stämmer väl överens med förhållandena inom juris kandidatutbildningen i övrigt. Juris kandidatprogrammet är ett program med låg andel
personer med arbetarbakgrund. Cirka 70 procent av studenterna har föräldrar
med eftergymnasial utbildning, vilket är dubbelt så hög andel som i befolkningen i övrigt. Det är ett fåtal program som har en lägre andel personer med
arbetarbakgrund, bl.a. läkar- och arkitektutbildningen. För juristutbildningen
gäller dessutom att andelen med arbetarbakgrund har fallit tillbaka efter en
blygsam ökning och ligger nu på ungefär samma andel som 1993/94.44
Målsättningen med införandet av regeln i 1 kap. 5 § högskolelagen om att
högskolorna aktivt ska främja och bredda rekryteringen till högskolan är att
studentpopulationen i ökad utsträckning ska spegla befolkningens sammansättning i stort. Regeringen uttalade i lagstiftningsärendet att ökad mångfald
kunde förväntas medföra högre kvalitet och ökad kreativitet i verksamheten.
Den var också angelägen av rättviseskäl, exempelvis för att ge likvärdiga möjligheter till utbildning oberoende av bakgrund. En ökad mångfald skulle
också vara till gagn för utbildningsväsendet och avnämarna på arbetsmarknaden. Regeringen framhöll också att social och kulturell blandning i högskolan
bidrar till mångkulturell och mångsocial förståelse och minskar etniska fördomar och klassfördomar. Detta är av intresse inte minst med tanke på studenters fortsatta liv och karriärer. En ökad social och etnisk mångfald förstärker
dessutom högskolans legitimitet i samhället.45
När det gäller juristutbildningar finns det enligt bedömargruppen anledning att också framhålla att många av studenterna kommer att vara verksamma i sådana sektorer av samhället där det är särskilt viktigt med etnisk
och kulturell mångfald. Inom rättsväsendet kan bristen på mångfald allvarligt
påverka kvaliteten på verksamheten. Ett annat problem är att den bristande
mångfalden inom rättsväsendet förstärker klyftorna mellan olika grupper i
samhället och även kan hota legitimiteten hos rättsväsendet. Vid riksdagsbehandlingen av regeln i 1 kap. 5 § högskolelagen uttalade utbildningsutskottet att utskottet betraktade detta som viktiga kvalitetsvinster, som inte kunde
uppnås utan aktiva insatser från högskolorna själva.46 De ämnen som denna
granskning avser är alltså sådana där det är särskilt viktigt med ett aktivt
mångfaldsarbete.
43. Cirka 20 procent hade växt upp i företagarhem och 2,5 procent i jordbrukarhem.
44. Högskoleverkets rapportserie 2006:26 R Universitet och högskolor Högskoleverkets årsrapport s. 34–35.
45. Prop. 2001/02:15 s. 37 f.
46. Bet. 2001/02:UbU s. 12.
64
Vid vissa av de utbildningar som granskats i denna utvärdering bedriver
man över huvud taget inget arbete för att öka mångfalden. På andra håll sker
det, men knappast i någon större utsträckning. Någon utvärdering tycks inte
ske av det arbete som görs. På några ställen är det studenterna själva som är
engagerade i frågan och de förefaller göra mycket goda insatser. Enligt bedömargruppen är det angeläget att institutionerna inleder ett systematiskt och
aktivt mångfaldsarbete och att detta arbete ges en hög prioritet. Studenternas medverkan är givetvis oerhört viktig, men ansvaret för verksamheten ska
inte ligga på dem. Ett aktivt mångfaldsarbete kan innebära att man försöker
bredda rekryteringen till utbildningen t.ex. genom att besöka gymnasieskolor
och grundskolor i områden där få studenter går vidare till juristutbildning.
I den mån organiserad uppsökande verksamhet i mångfaldsfrämjande syfte
sker, som t.ex. vid juridiska fakulteten i Lund, ligger ansvaret på studenterna.
Bedömargruppen anser inte att detta är acceptabelt. Ansvaret för ett aktivt
mångfaldsarbete ska ligga på ledningen för de juridiska utbildningarna. Bedömargruppen anser vidare att det är självklart att lärosätena inte endast ska
bedriva aktivt mångfaldsarbete när särskilda medel tilldelas för ändamålet
utan att mångfaldsarbetet ska integreras i den ordinarie verksamheten.
Jämställdhet och mångfald bland lärarna
Männen är i klar majoritet bland lärarna i svensk högre utbildning och detta
gäller i synnerhet bland professorerna.47 Kvinnorna är i tydlig majoritet i adjunktgruppen. Allmänt sett finns det en medvetenhet om detta vid de institutioner som berörts av vår utvärdering och det uttalade målet är på de flesta
ställena att få till stånd en jämn könsfördelning även bland adjunkterna. Bedömargruppen anser att det är viktigt att strävanden att uppnå detta mål
fortsätter.
En aspekt av mångfald som bedömargruppen inte har noterat på något lärosäte är hänsyn till mångfaldsaspekter vid rekrytering till forskarutbildning
och lärartjänster. En mångfald av olika livserfarenheter och kulturell och social bakgrund är viktig för att forskningen inte enbart ska blir en homogen
vetenskap utan några nya infallsvinklar. En mer etniskt och socialt heterogen
lärargrupp torde även erbjuda positiva förebilder för studenter med annan
etnisk eller social bakgrund och på ett naturligt sätt öka medvetenheten om
mångfaldsperspektiv i undervisningen.
Jämställdhets- och mångfaldsperspektiv i undervisningen
Såväl högskolelagen som lagen om likabehandling av studenter kräver att högskolan bedriver ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter för
alla studenter. Det finns även specifika bestämmelser för det juridiska områ47. Av Högskoleverkets rapportserie 2006:2 R Forskarutbildning och forskarkarriär framgår att
andelen kvinnor som går vidare från doktor till professor är lägre än andelen män – kvinnor avlänkas. Rapporten innehåller dock ingen separat redovisning av förhållandena inom
ämnet juridik.
65
det. I examensordningen föreskrivs att studenten för att få juris kandidatexamen ska ha förvärvat kännedom om sådana samhälls- och familjeförhållanden
som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser och förvärvat kunskaper om
hur fysiskt och psykiskt våld påverkar kvinnor och män.
På vissa håll har man arbetat med genusfrågor i utbildningen. En del lärare
har genomgått utbildning och vid några lärosäten tycks genusaspekter ha beaktats
vid val och utformning av utbildningsmaterial och tentamensuppgifter. Uppenbarligen har dock ambitionsnivån varierat mellan olika platser. Ibland har
studenterna varit pådrivande och från studenthåll har också framförts kritik
för att genusinslagen fått för litet utrymme eller bara haft kosmetisk karaktär.
För bedömargruppen har det varit svårt att bilda sig någon uppfattning om
hur konsekvent arbetet har varit. Någon systematisk utvärdering tycks inte ha
förekommit annat än vid något eller några ställen.
Det är endast på några få ställen man har redovisat att man i undervisningen
beaktar mångfaldsfrågor. Enligt bedömargruppens uppfattning är detta en
brist. Det finns givetvis stora möjligheter att utforma undervisningen så att
förståelsen för vikten av etisk och kulturell mångfald betonas. Det är viktigt
att detta görs och att det sker på ett sådant sätt som medger en utvärdering.
Rekommendationer
Bedömargruppen rekommenderar följande:
• Strävandena att uppnå en jämn könsfördelning bland lärarna bör fortsätta.
• Ett systematiskt och aktivt mångfaldsarbete för breddad rekrytering bör
inledas och ges en hög prioritet.
• Arbetet med genusfrågor i undervisningen bör bedrivas mer systematiskt.
• Frågor om etnisk och kulturell mångfald bör belysas i undervisningen.
Arbetsmarknadsanknytning
Allmänna uppgifter48
Det finns i dag cirka 27 000 yrkesverksamma jurister. De senaste åren har
knappt 1 000 juris kandidater utexaminerats årligen. Antalet generella examina (kandidat eller magister) i handelsrätt, affärsrätt eller rättsvetenskap
(kandidat eller magister) uppgick år 2004/05 till 375. Antagningssiffrorna till
de juridiska utbildningarna talar för att examinationen kommer att ligga på
ungefär samma nivå den närmaste framtiden.
De 27 000 yrkesverksamma juristerna arbetar inom följande verksamheter:
rättsväsendet (5 000), annan statlig förvaltning (6 000), kommunal förvalt48. Uppgifterna i detta avsnitt kommer från Högskoleverkets rapportserie 2006:4 R Jurister
– utbildning och arbetsmarknad, statistiska uppgifter på Högskoleverkets webbplats, <www.
hsv.se>, Jusek:s publikation Arbetsmarknaden för jurister, 2005, Domstolsverkets verksamhetsberättelse för år 2006 <www.dv.se>, Åklagarmyndighetens webbplats <www.aklagare.
se> och brev från Domstolsverket.
66
ning (1 500), advokatbyråer, juridiska byråer (6 000), bank- och försäkringsväsende (2 000), organisationer (1 000) och annan privat sektor (5 000).
Knappt hälften arbetar inom yrken som formellt kräver en juris kandidatexamen. För vissa yrken krävs juris kandidatexamen och notarietjänstgöring.
Detta gäller bl.a. yrkena som domare, åklagare och kronofogde. Notarietjänstgöringen pågår vanligen i två år. För närvarande anställs årligen 350–400 notarier och det totala antalet notarier är omkring 750.
Antalet domare är omkring 1 600 och antalet åklagare knappt 800. Advokater är en annan yrkeskategori där det krävs juris kandidatutbildning.
Det finns cirka 4 300 advokater och cirka 1 200 biträdande jurister, för vilka
samma utbildningskrav gäller. De flesta har genomgått notarietjänstgöring,
men andelen som har gjort det sjunker.
Jurister är också verksamma i arbeten som inte förutsätter juridisk utbildning. De har t.ex. ekonomiska arbetsuppgifter, utredningsarbete, personaladministrativa uppgifter. Inom dessa arbetsfält konkurrerar de med andra akademiker, främst ekonomer, personalvetare och andra samhällsvetare.
Jurister med forskarutbildning arbetar främst som lärare och forskare vid
högskolorna. Majoriteten av de kvinnliga juristerna arbetar inom offentlig
sektor (52 procent), medan de flesta männen arbetar inom privat sektor (63
procent).
Exempel på arbetsplatser i den offentliga sektorn utanför rättsväsendet är
riksdagen, regeringskansliet, statliga myndigheter, länsstyrelser och Försäkringskassan. Exempel på arbetsplatser inom den privata sektorn är – förutom
advokatbyråer – försäkringsbolag, banker, finansbolag, revisionsbyråer, organisationer, industri- och handelsföretag.
Av de årligen antagna notarierna kommer endast ett mindre antal att fortsätta
på domarbanan. Av de cirka 1 000 studenter som varje år utexamineras med en
examen som har sin huvudsakliga inriktning på domaryrket är det i verkligheten en mycket liten andel som kommer att arbeta inom detta yrke. Till advokatyrket anställs varje år uppskattningsvis mellan 200 och 300 personer.
Lärosätenas uppföljningar av utexaminerade studenter
Alla de institutioner som utvärderingen avser har, med ett par undantag, gjort
uppföljningar av de utexaminerade studenternas arbete efter examen. Undersökningar görs med olika regelbundenhet och med olika ambitionsnivå,
t.ex. när det gäller frågornas utformning och svarsfrekvens. De har redovisats
olika ingående. Några lärosäten har till bedömargruppen lämnat över sina
undersökningar, medan andra redovisat dem i korthet eller bara angivit att
de gjorts. Den förra utvärderingen ledde bl.a. till att Högskoleverket förordade att lärosätena i ökad utsträckning skulle genomföra undersökningar om
vilka anställningar och vilken slags arbeten studenterna får. Bedömargruppen
konstaterar att situationen förbättrats. Den är dock långt ifrån bra. På många
håll är kvaliteten fortfarande sådan att resultatet av undersökningarna knappast kan läggas till grund för några beslut om innehållet i utbildningen eller
67
utbildningens omfattning. Bedömargruppen rekommenderar utbildningsanordnarna att fortsätta och förbättra sitt arbete med uppföljning av utexaminerade studenter. De lärosäten som ännu inte samordnar utformningen och
genomförandet av sådana utvärderingar bör göra detta.
Utbildningarnas kontakter med myndigheter och näringsliv
I alla granskade utbildningar förekommer kontakter med näringsliv och myndigheter på olika sätt. Ett exempel är att det finns en extern ledamot i fakultetsstyrelsen49. Ett annat är ett s.k. marknadsråd bestående av praktiker som
ska ha en rådgivande funktion i bl.a. frågor som rör utbildningsutveckling50.
I alla utbildningar ingår också moment som innebär att studenterna kommer
i direkt kontakt med praktisk juridisk verksamhet. Studiebesök vid domstolar
är ett exempel.
Vid de flesta juris kandidatutbildningar finns det möjlighet att kombinera
examensarbetet med praktik. Andra typer av praktik förekommer också t.ex.
arbetsplatsanknutet utredningsarbete (10 poäng)51 och fördjupningskurser
med praktik.52 Exempel på praktik vid lokala juridiska program är verksamhetsförlagda studier (10 eller 20 poäng)53 och praktik vid revisionsbyrå i kombination med uppsatsarbete.54
Andra exempel på kontakter med praktiker är system med fadderföretag55
och med mentorer56. På alla lärosäten anlitas praktiker som föreläsare. Syftet
anges ibland vara att studenterna ska få kontakter med praktiker, ibland att
nedbringa kostnaderna för undervisningen. Andra kontakter sker i form av
arbetsmarknadsdagar57 och liknande. För arrangemang av det slaget förefaller
ibland studenterna själva vara ansvariga.
Juridik på grundutbildningsnivå är ett sådant ämne där det måste finnas
en koppling till praktisk verksamhet. Utvärderingen visar att det gör det och
att många olika intressanta modeller förekommer, vilket givetvis är mycket
positivt. Det är dock svårt att få någon uppfattning om kvaliteten i praktikerinslagen. Huruvida omfattningen är den optimala är inte heller lätt att
bedöma. Ett annat problem är att praktikerinslagen inte alltid är integrerade
i den teoretiska utbildningen på ett sådant sätt att det blir ett växelspel mellan teori och praktik.
Bedömargruppen vill betona vikten av att praktikerinslagen håller en hög
kvalitet. Bedömargruppen anser vidare att praktikerinslagen bör kunna bli
49. Lunds universitet.
50. Vid Internationella handelshögskolan i Jönköping.
51. Lunds universitet.
52. Uppsala universitet.
53. Örebro universitet.
54. Internationella handelshögskolan i Jönköping.
55. Linköpings universitet.
56. Internationella handelshögskolan i Jönköping.
57. Lunds universitet.
68
ännu mer värdefulla för studenterna om lärosätena arbetar mer strategiskt och
metodiskt med planeringen och utvärderingen av dem. Bedömargruppen anser också att det är viktigt att lärosätena tar på sig det grundläggande ansvaret
för de praktiska inslagen i utbildningen.
Marknadsföringen av de lokala programmen
Vid den förra utvärderingen rekommenderades de lärosäten som då bedrev
juridisk utbildning som ledde till generella examina att marknadsföra sin utbildning gentemot arbetsgivare.58 Praktikerinslag i utbildningen och andra
kontakter av det slag som nämnts i föregående avsnitt är inte bara till nytta
som inslag i undervisningen, utan även som ett led i marknadsföringen av de
utexaminerade studenterna.
Detta är dock inte tillräckligt. Det finns fortfarande, efter cirka 20 år, en
stor okunskap om de juridiska utbildningar som leder till en generell examen
och vilka kvalifikationer de studenter får som har gått igenom dessa utbildningar. Fortfarande finns det en tendens hos arbetsmarknaden att föredra
dem med en juris kandidatexamen före dem med en generell examen i handelsrätt, affärsrätt eller rättsvetenskap. Detta gäller även arbeten för vilka de
mer näringslivsinriktade generella examina är bättre anpassade.59
Tanken med de lokala juristutbildningar, som började växa fram på 1980talet, var att skapa alternativ till den traditionella juristutbildningen, framför
allt med siktet inställt mot näringslivets behov av affärsjuridisk kompetens”.60
Dessa utbildningar har således varit igång under ett antal år och de studenter
vi träffade var överlag nöjda med sitt utbildningsval. Arbetsmarknaden framstår dock som mera osäker för dessa studenter än för studenter med juris kandidatexamen, inte minst på grund av att den senare är mer känd hos blivande
arbetsgivare.61 Okunskapen hos arbetsgivare om de andra juristutbildningarna
kombineras i vissa fall med en viss skepsis.62 ”Studenter från de nya utbildningarna har en fördel av att vara mer näringslivsanpassade men är trots allt tämligen
okända på en arbetsmarknad som är mycket konservativ”.63 Bedömargruppen
har fått intrycket att detta fortfarande gäller, även om man vid vissa lärosäten
anser att man lyckats skapa både kännedom om och efterfrågan på det slags
juristutbildning man bedriver. Ibland fick vi intrycket att det mera handlade
om kännedom inom en lokal arbetsmarknad kring lärosätet. Så är exempelvis fallet i Karlstad. Där har institutionen genom praktikplatsförmedling för
studenter på C-nivån och genom att uppsatsämnen ofta väljs i samråd med
företag eller offentliga förvaltningar skapat kännedom om och intresse hos det
58. Lärosätena i Jönköping, Linköping, Luleå, Örebro.
59. Högskoleverkets rapportserie 2006:28 R Arbetsmarknad och högskoleutbildning 2006, s. 88.
60. Citat från rapporten s. 12.
61. S. 27 och s. 29.
62. S. 30.
63. Citat från rapporten s. 30.
69
omkringliggande arbetslivet för utbildningen. Detta är naturligtvis bra, men
inte tillräckligt sett ur ett större perspektiv.
Det råder ingen tvekan om att det i dagens svenska arbetsliv finns behov
av det slags kompetens som dessa utbildningar leder till. Arbetsgivarna efterfrågar dock, ofta av gammal vana ”hela” juris kandidater, även när de i själva
skulle kunna få sina behov bättre täckta av en annan slags jurist, nämligen en
som hade en ämnesövergripande kompetens, t.ex. inom juridik och ekonomi.
Det är alltså lätt att konstatera att de nya juristutbildningarna hittills inte
haft den framgång man kunnat förvänta sig. Det finns säkert flera orsaker
till detta. En kan vara att de helt enkelt saknar den tydlighet och det erkännande som en yrkesexamen medför. Den omläggning av examensstrukturen
för generella examina som Bolognaprocessen innebär, löser inte detta problem
utan kan tvärtom förvärra det genom att man i framtiden inte kan garantera
den enskilde studenten ett fortlöpande ”utbildningskontrakt” upp till och med
s.k. avancerad nivå, dvs. fem års sammanhängande studier.
Adekvata benämningar behövs
De fyra lokala juridiska program64 som inrättades i början av 1990-talet har
alla tillkommit utifrån en vision om att skapa en alternativ juristutbildning.
Genom de lokala programmens struktur, med sammanhållen programram,
kan man utveckla teman och inriktning, vilket de personer som skapade dessa
program försökte förverkliga vid tiden för etableringen. Programmen har och
har haft lite olika inriktning under de år de funnits såsom skatterätt, folkrätt
och miljörätt. Trots detta har benämningarna på programmen aldrig tydligt
beskrivit dessa inriktningar eller ändrats när inriktningar har ändrats.
Programmens benämningar, t.ex. ”rättsvetenskapliga programmet” i Luleå
och ”rättsvetenskapliga programmet med internationell inriktning” i Örebro,
ger varken studenter eller arbetsgivare en klar bild av vad programmen innehåller. Att rättsvetarstudenterna från Luleå kan ha specialkunskap inom miljöoch naturresursrätt framgår inte av benämningen av programmet. Inte heller
framgår det i Örebros fall att lärosätets rättsvetarstudenter har en folkrättslig
inriktning. I Jönköping, där man har haft en skatterättslig profil, kallas programmet ”affärsrättsligt program med internationell inriktning”.
Som student och även arbetsgivare är en tydlig deklarering av utbildningars inriktning av vikt och intresse, framför allt då examinerade studenter kan
komma att konkurrera om jobb med dem som har den etablerade yrkesexa64. De lokala programmen finns vid:
70
•
Högskolan i Jönköping (affärsrättsliga programmet med internationell inriktning, 180
eller 200 p),
•
Linköpings universitet (affärsjuridiska programmet, 160 p, samt affärsjuridiska programmet med Europainriktning, 180 p, eller i en äldre variant 160 p),
•
Luleå tekniska universitet (rättsvetenskapliga programmet, 120 eller 160 p.),
•
Örebro universitet (rättsvetenskapliga programmet med internationell inriktning, 120
eller 160 p.)
men. Att i samband med en jobbansökan behöva marknadsföra sin utbildning
är inte ett ansvar en student ska behöva ta.
Ledningen vid de lärosäten som tillhandahåller de lokala programmen har
ett ansvar för att den vision och den tanke som ligger bakom de lokala juridiska programmen förverkligas på ett tydligt sätt och att benämningen och
marknadsföringen av dessa program överensstämmer med det innehåll som
studenter och arbetsgivare kan förvänta sig. I dag upplevs programmens inriktningar många gånger mer påverkade av befintliga lärares kompetens och
forskningsintresse och i mindre utsträckning drivna utifrån en övergripande
tanke eller vision.
Det finns alltså anledning även för denna bedömargrupp att rekommendera
lärosätena att förbättra marknadsföringen av juridiska utbildningar som inte
leder till juris kandidatexamen. Denna marknadsföring bör ske även utanför
respektive lärosätes närområde.
Ansvaret för att sprida kännedom om de lokala juristprogrammen ska enligt
bedömargruppen vara lärosätenas. De kan med fördel involvera studenterna i
detta arbete, men inte överlåta ansvaret på dem.
Lärosätena bör också informera och marknadsföra forskarutbildning och
doktorsexamina gentemot arbetsmarknaden och vice versa. Majoriteten av de
forskarutbildade stannar i dag vid högskolorna, vilket är ofrånkomligt med
det lilla antal som det är fråga om. Trots det anser bedömargruppen att det
finns anledning att framhålla att arbetsmarknaden i övrigt kan ha stor nytta
av de forskarutbildade juristerna. Arbetsuppgifter som främst är aktuella är
kvalificerat utredningsarbete i t.ex. riksdagen, Regeringskansliet, myndigheter, organisationer och advokatbyråer.
Rekommendationer
Bedömargruppen rekommenderar följande:
• Lärosätena bör förbättra och samordna arbetet med uppföljning av utexaminerade studenter.
• Utbildningsanordnarna bör förbättra integrationen mellan teoretiska och
praktiska inslag i utbildningarna.
• Informationen om och marknadsföringen av de juridiska utbildningar
som leder till generella examina samt av juridisk forskarutbildning bör
förbättras.
• De lokala programmen bör ges rättvisande och adekvata benämningar.
Dags för en ny yrkesexamen i Sverige?
Vi har tidigare beskrivit hur synen på juristens roll ändrats och hur dagens
samhälle kännetecknas av en hög grad av ”juridifiering”. Kvalificerade juridiska kunskaper efterfrågas på allt fler områden och behoven har blivit alltmer mångfacetterade. Allt talar för att detta kommer att gälla även i framtiden. Den fråga som måste diskuteras är om de juristutbildningar som ges i
71
dag verkligen tillgodoser de nya behov som finns. Juris kandidatutbildningen
har en stark ställning som en bra och efterfrågad utbildning, men den räcker
knappast till för att tillgodose de behov som finns i dagens arbetsliv av juridisk
kunskap, ofta i kombination med annan ämneskunskap.
I Högskoleverkets tidigare utvärdering av juridiska utbildningar identifierades ett behov hos arbetsmarknaden av personer med kvalificerade juridiska
kunskaper i kombination med andra ämnen, t.ex. ekonomi. Även vi har funnit att det finns ett sådant behov, vilket inte kan tillgodoses inom ramen för
juris kandidatutbildningen. Många studenter löser detta problem genom att
avlägga dubbla examina, dvs. en juris kandidatexamen och en ekonomexamen
eller en filosofie kandidat- eller magisterexamen med kompletterande ämnen,
ofta i ekonomi (och ofta genom att som det heter ”skriva över” kurser från juris
kandidatprogrammet för tillgodoräknande inom den andra examen).
Detta måste ses som ett uttryck för att examenssystemet inte är i harmoni
med vad studenterna bedömer som en bra, konkurrenskraftig examen på dagens arbetsmarknad. Att avlägga dubbla examina kan också innebära ett dåligt
resursutnyttjande, både ur den enskildes och ur det allmännas perspektiv.
Bedömargruppen i Högskoleverkets tidigare utvärdering lade stor vikt vid
utbildningarnas yrkesrelevans. De konstaterade att det fanns en obalans mellan det antal personer som tar en juris kandidatexamen inriktad mot rättsväsendet och det antal personer som får notarietjänst och som sedan fortsätter
som domare eller åklagare. Bedömargruppen ansåg att regeringen borde införa
en bredare målsättning för juris kandidatexamen i examensordningen än den
snävt domstolsinriktade.65
En ny examensordning har nyligen trätt i kraft, men den innebär inte någon
breddning utöver de klassiska juristyrkena.66 Trots att en så liten del av alla
utbildade jurister blir domare fortsätter domaryrket således att sätta en stark
prägel på juris kandidatutbildningarna. Vi kan i dag konstatera att flera juris
kandidatutbildningar visserligen har formulerat den egna utbildningsplanens
målbeskrivningar bredare än examensordningens. Trots detta är juris kandidatutbildningarna fortfarande inriktade på traditionellt juridiskt arbete inom
rättsväsendet. Vid våra platsbesök framgick att det framför allt är universiteten
i Uppsala, Lund och Stockholm som låter rättsväsendets behov, och då särskilt domaryrket, styra uppläggningen av juris kandidatutbildningen, medan
detta är mindre uttalat vid universitetet i Göteborg och ännu mindre i Umeå.
I Lund sade en lärare direkt att ”Vi utbildar domare”, något som visade sig vara
okänt för de lundastudenter vi talade med; de ville till övervägande del bli af-
65. A. a. s. 9.
66. I här aktuellt hänseende innehåller den antagna men ännu icke ikraftträdda examensordningen följande: ”För juristexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som
krävs för att arbeta inom yrken för vilka juristexamen är ett behörighetskrav samt inom annan yrkesverksamhet inom det juridiska området som förutsätter sådan kunskap och förmåga.” (SFS 2006:1053, bil. p. 3).
72
färsjurister. Stockholmsstudenterna uttryckte uppfattningen att lärarna hade
domaryrket i fokus när de lade upp juris kandidatutbildningen.
Förslag från Linköping och existerande dansk examen
Under 2006 har det från Linköpings universitet utarbetats en ansökan om
inrättandet av en ny juridisk yrkesexamen (affärsjuristexamen, 300 högskolepoäng) vid sidan av juristexamen. Linköpings universitets affärsjuridiska program avses få större stadga och tyngd genom inrättandet av den föreslagna
nya yrkesexamen. Enligt det pm från Linköpings universitet, som bedömargruppen tagit del av, är skillnaderna mellan den av Linköpings universitet föreslagna affärsjuridiska yrkesexamen och juristexamen (enligt den examensordning som gäller från och med 1 jan 2007) så stora att det är omöjligt att
genomföra en affärsjuridisk utbildning inom ramen för en juristexamen. Enligt samma pm är det också stora olägenheter förenade med att genomföra en
affärsrättslig yrkesutbildning inom ramen för de nya regler för kandidat- och
masterutbildning som införs under 2007 som ett resultat av Bolognaprocessen.67 I pm:et görs även jämförelser med liknande affärsjuridiska utbildningar
i utlandet (i Tyskland, Frankrike, Spanien och Storbritannien).
Som blivande arbetsgivare till studenter med den föreslagna utbildningen
anges banker, försäkringsbolag, revisionsbyråer, advokatbyråer, fastighetsförvaltande bolag, myndigheter m.fl. Arbetsmarknaden för studenter med en affärsjuridisk utbildning är enligt utredningar som gjorts vid Linköpings universitet mycket bred, och arbetslösheten bland dem som avlagt affärsjuridisk
examen från Linköpings universitet anges som mycket liten.
”I grova drag svarar det privata näringslivet för 50 procent av affärsjuristernas arbetsmarknad, statliga myndigheter för 35 procent och kommuner och landsting för
15 procent. En tiondel av affärsjuristerna har en utländsk arbetsgivare.” 68
I Danmark finns sedan cirka 20 år en utbildning som heter cand. merc. (jur.)
och som i längd och ”anseende” motsvarar en juris kandidatutbildning. Den
utbildar till ”erhvervsjurist”, dvs. vad som på svenska skulle kallas företagsjurist eller affärsjurist. Utbildningen består av en treårig ”mellemuddannelse”,
HA(jur), och en tvåårig påbyggnad till vad som i Danmark heter kandidatnivån, cand.merc. (jur.). I utbildningen integreras juridik och ekonomi, arbetsrätt och personaladministration m.m. och betoningen på internationella
frågor är stor. Vi har i bedömargruppen inte ansett det falla inom vår uppgift
att närmare undersöka innehållet i den danska utbildningen utan har nöjt oss
med att underhand inhämta information från Finn Kjerulff Hansen, som är
studievägledare vid Handelshögskolan i Köpenhamn (CBS):
67. Enligt PM:et går det inte att ge en treårig utbildning på grundnivå utan garantier för att
den studerande får fortsätta sina studier på avancerad nivå som leder till en med professionsutbildningarna likvärdig konkurrenskraft. ���������������������������
Se PM:et 2006-12-03, s. 10.
68. Citat från s. 8 i det aktuella pm:et 2006-12-03.
73
”Siden de første cand.merc.(jur.)’ere (CMJ) forlod eksamensbordet i 1990 er erhvervslivets respekt for denne gruppe kun blevet øget. Det kan delvist hænge sammen
med, at erhvervslivet sad med ved bordet, da uddannelsen blev udviklet i 1985
som et i alt 5-årigt studieforløb bestående af en treårig HA(jur.) fulgt af en 2-årig
cand.merc.(jur.).
Hensigten med uddannelsen var ikke at udbyde en konkurrent til den traditionelle cand.jur.-uddannelse (der findes ingen civilretsfag mv.), men at uddanne en
profil, der især kunne fungere som konfliktforebygger på både det danske og internationale marked. Altså en person, der ved så meget om markedsret, kontraktret,
skatteret mv., at virksomheden ikke kommer i klemme enten ved etableringen på
det pågældende marked eller siden hen og som kan tænke juraen ind i økonomien
og omvendt.
Arbejdsløsheden har altid været lav, også selvom der ny er uddannet mere end 1000
CMJ’ere siden 1990. Dimittenderne har bredt sig ud over stort set alle brancher i
virksomheder fra godt 5 ansatte til mange tusind ansatte. Alle store eksportvirksomheder har mindst én CMJ ansat. �������������������������������������������������
Flest findes inden for shipping, medico, medier,
advokatbranchen (sic!), search & selection/recruiting, offentlig administration samt
consulting. Temmelig
���������������������������������������������������������������������
mange har nået lederposter, hvilket ikke mindst skyldes den
stærke faglighed, de fik med fra studiet.”
Den danska cand.merc. jur.-utbildningen har varit betydligt mera framgångsrik än motsvarande svenska utbildningar. Det råder ingen tvekan om att det i
dagens svenska arbetsliv finns behov av den slags kompetens som de alternativa
juristutbildningarna ger. En generell examen på kandidat- eller magisternivå
har emellertid inte samma tydliga identitet och erkännande som en juris kandidatexamen i sin egenskap av yrkesexamen. Därmed framstår de generella
examina för många som mindre konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden.69
Eftersom tidigare rekommendationer att bredda den svenska juris kandidatutbildningen inte lett till någon förbättring föreslår bedömargruppen att man i
Sverige inför ytterligare en juridisk yrkesexamen. Syftet med utbildningen ska
vara att tillgodose de behov, som i Danmark tillgodoses av cand.merc.jur.-examen. En sådan utbildning skulle kunna ges en stark internationell profil och
innehålla en kombination av juridik och ekonomi med inriktning på arbete i
näringslivet. En yrkesexamen i juridik med ett sådant innehåll skulle kunna
bidra till att tillgodose ett angeläget kompetensbehov i arbetslivet.
Sammanfattningsvis är det bedömargruppens uppfattning att vi i Sverige
borde skapa en ny yrkesexamen i stil med, men kanske inte nödvändigtvis
identisk med, den som Linköpings universitet föreslår. Det handlar om en yrkesexamen som skulle tillgodose de behov som den danska cand. merc. jur.- ex69 I självvärderingen från Örebro universitet uttrycks detta exempelvis på följande sätt (s. 21):
”Arbetsmarknaden har en konservativ syn vid värderingen av högskoleutbildning och synes
misstänksam mot examina som inte är traditionell jur. kand.”
74
amen tillgodoser. En sådan utbildning skulle kunna ges en stark internationell
profil och innehålla en kombination av juridik och ekonomi med inriktning på
arbete i näringslivet. Existensen av en sådan yrkesexamen skulle förmodligen
också medföra minskad betygshets på juris kandidatutbildningen, eftersom
det då skulle finnas fler konkurrenskraftiga yrkesutbildningar att välja mellan för de blivande studenterna. Detta skulle kunna medföra ökad kvalitet
också för juris kandidatutbildningen i förhållande till de krav som ställs av
de avnämare som den i första hand är inriktad mot, d.v.s. rättsväsende och
advokatbyråer. Förmodligen skulle en sådan yrkesexamen också medföra en
minskning av antalet studenter, som idag tillbringar lång tid vid universitet
och högskolor för att erhålla dubbla examina.
Rekommendationer
Bedömargruppen rekommenderar Högskoleverket att inleda arbete i syfte
att skapa en ny konkurrenskraftig yrkesexamen i enlighet med vad bedömargruppen sagt ovan.
75
JURIS KANDIDATUTBILDNINGAR
SAMT FORSKARUTBILDNINGAR I
JURIDIK
Göteborgs universitet
Juris kandidatutbildning och forskarutbildning i
juridik
Tillsvidareanställda lärare vt 2006: 9 kv., 22 män70
Varav professorer: 3 kv., 7 män
Varav docenter: 3 män
Varav övriga disputerade: 2 kv., 6 män71
Varav icke disputerade: 4 kv., 6 män72
Juris kandidatutbildning 2005, hst/hpr73: 876/578
Examinerade examensarbeten år 2005: 102
Examina år 2005: 63 kv., 41 män
Genomströmning74: 56 procent
Antal aktiva75 doktorander vt 2006: 8 kv., 7 män
Antal doktorsexamina 2004–2006: 2 kv., 1 män
Organisation och ledning
I Göteborg erbjuds grund- och forskarutbildning i juridik vid Handelshögskolans juridiska institution.76 Verksamheten leds av institutionsstyrelsen och
en utbildningsnämnd som ansvarar för grundutbildningen, en forskningsnämnd
med ansvar för forskarutbildningen, och sedan år 2004 en samhällsdialognämnd som hanterar den externa verksamheten, inklusive alumnverksamhet och uppdragsutbildning. Samma år inrättades det pedagogiska utskottet
(PUT), underställt utbildningsnämnden, med uppgift att svara för programmets inre sammanhang och progression, genusperspektiv och pedagogisk utveckling.
Enligt institutionsledningen innebär uppdelningen på tre nämnder att arbetet kan fokuseras och att den verksamhet som äger rum inom ramen för
den tredje uppgiften – den externa verksamheten – synliggörs på ett annat
sätt än tidigare.
Grundutbildningens ekonomi framstod under platsbesöket som tillfredsställande. Sedan år 1999 har intäkterna från extern uppdragsutbildning, i första hand inom Göteborgs universitet, ökat med 347 procent.
70. Dessutom tillkom 13 timarvoderade lärare under vårterminen 2006. Dessa stod tillsammans för 111 undervisningstimmar inom grundutbildningen.
71. Dessutom tillkommer en manlig, vikarierande lektor.
72. Dessutom tillkommer en manlig projektassistent.
73. Hst: helårsstudieplatser, hpr: helårsprestationer.
74. Genomströmning: Procentandelen studenter som antogs till programmet höstterminen
2000 och som tagit examen senast vårterminen 2006.
75. Med aktiv avses här att doktorandens studietakt är minst 50 procent av en heltidstjänst.
76. Handelshögskolan är en fakultet inom Göteborgs universitet.
79
Under senare år har flera nya forskningscentrum etablerats vid institutionen. Detta är en utveckling som institutionsledningen uppmuntrat. Med
starka forskningsmiljöer stärks förutsättningarna för att få externa forskningsanslag och därigenom för att kunna expandera forskarutbildningen. I och med
samhällsdialognämnden markeras att detta utåtriktade arbete ska betraktas
som institutionsgemensam verksamhet, och inte som privata initiativ eller
företag.
Bedömargruppen uppfattar samhällsdialognämnden som en intressant lösning för att hantera balansgången mellan å ena sidan institutionens beroende
av externa medel och å andra sidan behovet av att värna forskningens och
forskarutbildningens oberoende.
Under platsbesöket uppfattade bedömargruppen institutionens ledning och
anställda som förändringsbenägna och innovativa, och de organisatoriska förutsättningarna som goda. Grund- och forskarutbildning har omdanats under
senare år. Samtidigt verkar inte utvecklingsarbetet ha skett helt systematiskt
och strategiskt. I den följande texten ges exempel från både grund- och forskarutbildning på den brist på systematik som vi uppmärksammat.
Grundutbildning
Lokal inriktning
Trots att juris kandidatutbildningen är placerad vid Göteborgs universitets
handelshögskola är utbildningen inte mer inriktad mot ekonomi eller kommersiell rätt än vid andra universitet och därmed utnyttjas inte förutsättningarna fullt ut. Framför allt inom fakulteten finns emellertid idéer om att inrätta
fakultetsgemensamma masterkurser som en del i Bolognaprocessen. Dessa planer kan innebära att åtminstone vissa av de avslutande delarna av programmet
i framtiden kommer att ges en tydligare ekonomisk inriktning. Det kommer
dock även i framtiden att finnas renodlade juridiska fördjupningsalternativ.
Studenterna
Av handelshögskolans totalt ca 4 000 helårsstudenter hör ca 800 hemma på
juridiska institutionen. Varje år antas ca 160 nya studenter till juris kandidatprogrammet. Antagningspoängen har ökat under senare år. Lärarna uppfattar
studentgruppen i Göteborg som mer heterogen än vid andra juris kandidatutbildningar.
Av de studenter som antogs till programmet hösten 2000 hade drygt 56
procent tagit ut examen vårterminen 2006. Genomströmningen har enligt
fakultetsledningen minskat under senare år. Försämringen förklaras bland annat av en större programomläggning.
Studentföreningen kallas Juridiska föreningen (JF). Denna har, enligt de
studenter som medverkade vid platsbesöket, gott stöd av lärare och ledning
inom institutionen. Studenter och doktorander är representerade i utbild-
80
ningsnämnden, forskningsnämnden, institutionsstyrelsen och samhällsdialognämnden.
Lärarna och deras arbetsvillkor
Sedan utvärderingen år 1999 har antalet tillsvidareanställda lärare ökat från
22 till 31. Framför allt professorerna har blivit fler – en ökning från tre till tio.
Könsfördelningen är sned. Av de disputerade lärarna är 76 procent män.
Lärarnas arbetstid räknas enbart i klocktimmar, inga omräkningstal förekommer. En heltidstjänst innebär 1 750 timmar, oavsett lärarkategori. Samma
villkor gäller för doktoranderna. En fastställd tjänstgöringsschablon tillämpas
för samtliga tillsvidareanställda, där utrymme för undervisning, forskning,
kompetensutveckling, samhällsdialog och ”andra uppgifter” fastställts.77 Schablonen anpassas individuellt, t.ex. kan mediala och andra externa kontakter
läggas in i tjänsten.
I adjunkternas anställningar ingår inte egen forskning. Majoriteten av de
disputerade lärarna kan även i praktiken utnyttja de 500 timmar forskningsutrymme som schablonen stipulerar för en heltidsanställning.
Av de tillsvidareanställda lärarna har fyra genomgått högskolepedagogisk
utbildning.
Grundutbildningens struktur och genomförande
I juris kandidatprogrammet ingår 120 poäng obligatoriska kurser78, 40 poäng
fördjupningskurser och 20 poäng tillämpade studier (examensarbete). Några
större, framtida förändringar av programmets uppläggning är inte tänkta att
äga rum. Som ett led i Bolognaanpassningen planerar dock institutionen att
erbjuda studenterna att ta ut en grundexamen efter tre år, samtidigt som man
inom Handelshögskolan arbetar för att skapa ämnesintegrerade masterutbildningar.
Sedan år 2004 inleds programmet med en omarbetad första termin, under
vilken praktikinslag och grupparbeten varvas och alternativa examinationsformer provas, såsom muntliga presentationer, rättegångsspel, pm och oppo77. Doktorand: 300 timmar undervisning; 1 350 timmar forskning/utveckling; 100 timmar andra uppgifter.
Adjunkt: 1 200 timmar undervisning; 300 timmar kompetensutveckling; 150 timmar samhällsdialog; 100 timmar andra uppgifter.
Lektor: 900 timmar undervisning; 300 timmar forskning/utveckling; 200 timmar kompetensutveckling; 200 timmar samhällsdialog; 150 timmar andra uppgifter.
Professor: 600 timmar undervisning; 500 timmar forskning/utveckling; 150 timmar kompetensutveckling; 300 timmar samhällsdialog; 200 timmar andra uppgifter.
78. Termin 1: Juridisk introduktionstermin, 20 p.
Termin 2: Civilrätt I, 20 p.
Termin 3: Teoritermin med familje-, social- och miljörätt, 20 p.
Termin 4: Straff- och processrätt, 20 p.
Termin 5: Internationell rätt, 10 p.; Civilrätt II, 20 p. (fortsätter termin 6)
Termin 6: Civilrätt II, 20 p. (påbörjad föregående termin); skatterätt med redovisning,
10 p.
81
sitioner. Syftet med terminens uppläggning är att ge de nya studenterna en
bred inblick i det juridiska verksamhetsfältet, samtidigt som det finns en pedagogisk ambition att ge studenterna goda verktyg att klara av sina fortsatta
universitetsstudier.
Detta sätt att lägga upp den första programterminen uppfattar bedömargruppen som pedagogiskt nydanande på ett positivt sätt. På det här sättet ges
studenterna en god introduktion till sina fortsatta juridikstudier.
Under platsbesöket framstod samtidigt framför allt steget mellan den första
terminen och andra terminens mer traditionella juridiska studier som stort;
möjligen alltför stort. Genomströmningen inom programmet har försämrats
under senare år och både lärare och studenter antydde att många av avhoppen sker tidigt.79 Bedömargruppens intryck är att de förkunskaper och den
studieteknik som studenterna får med sig från den första terminen inte i alla
avseenden matchar de krav som ställs senare under programmet. Detta problem föreföll ledning och lärare vara medvetna om.
Bedömargruppen konstaterar även att de flesta kontakterna med arbetsmarknaden äger rum under termin 1, som en del av introduktionen till juridikstudierna. Ytterligare praktik förekommer knappast. Det innebär att studenterna har begränsade möjligheter att praktisera sina juridikkunskaper inom
ramen för sin utbildning, eller att finna förankring på arbetsmarknaden.
Skriftliga moment ingår i samtliga kurser. Under platsbesöket menade studenterna att utrymmet för muntlig framställning och kritisk analys är mer
begränsat, även om variationen mellan olika kurser och terminer är stor. I
självvärderingen påpekas att lärarna i dag ägnar sig i större utsträckning än
tidigare åt studentrelaterade uppgifter och att medvetna ansträngningar gjorts
för att variera kursernas uppläggning.
Bedömargruppen konstaterar att programgemensamma strategier för hur
kritisk analys och muntlig framställning ska införlivas i utbildningen verkar
saknas.
Examinationen inom programmet beskrivs som varierad, även under andra
terminer än den första. Tjugopoängstentamina förekommer inte. De mindre
tiopoängstentamina kombineras med skriftliga arbeten och övriga examinationsuppgifter, och etappvis examination förekommer. Betygshetsen beskrivs
som densamma här som på de flesta andra håll där juris kandidatutbildning
ges.
Programmets termin 7–9 är organiserade i sju fördjupningsspår, dvs. rekommenderade studievägar. Dessa är kopplade till fakultetens och institutionens olika forskningsinstitut och därigenom knutna till den forskning som
bedrivs. Att på så sätt nyttiggöra instituten även inom grundutbildningen
framstår som ett konstruktivt sätt att ta tillvara tillgängliga resurser, menar
bedömargruppen.
79. Enligt självvärderingen tenderar även examensarbetet eller de tillämpade studierna att dra
ut på tiden, vilket påverkar genomströmningen.
82
Fördjupningsspåren är inte tvingande, utan studenterna kan välja fritt mellan de drygt 20 fördjupningskurser som erbjuds.80
Examensarbetena motsvarar 20 poäng och kan skrivas parvis. Opposition
förekommer inte, och handledare och examinator är samma person. Överhuvudtaget verkar få riktlinjer finnas för examensarbetets genomförande. Ett
reformeringsarbete har påbörjats under 2006.
Bedömargruppen anser att oppositionen utgör en central del i studenternas
vetenskapliga skolning. För att den individuella prestationen ska gå att säkerställa menar vi att examensarbetena bör vara enskilda arbeten. Vi menar också
att handledare och examinator bör vara olika personer för att granskningen av
examensarbetena ska bli så bred som möjligt.
Internationellt utbyte och internationella inslag
Handelshögskolan står för ca 65 procent av universitetets internationella studentutbytesverksamhet. Dock är siffrorna lite lägre bland juristerna, vilket
enligt prodekanus möjligen kan bero på betygshetsen. Under 2005 och 2006
studerade sammanlagt 59 Göteborgsstudenter utomlands inom ramen för institutionens och Handelshögskolans utbytesavtal. Till dessa tillkommer ett
antal studenter som reste på egen hand eller via avtal slutits centralt inom
universitetet. Under perioden läste 39 utländska studenter vid institutionen
i Göteborg.
Två av programmets fördjupningsspår är helt på engelska. Ett av dessa läser
juristerna tillsammans med studenter från Chalmers. Även i andra fördjupningskurser ingår kursmaterial på engelska. Enligt studenterna förekommer
engelsk litteratur knappast alls under programmets tre första år.
Utvärderingar och uppföljningar
Kursvärderingar genomförs konsekvent och varje år följs alla upp i utbildningsnämnden. Då åläggs kursansvarig – oavsett om kursen kritiserats under
året eller inte – att redovisa planer på förbättringar. I de nya kursvärderingsmallar som håller på att införas ingår även frågor om studenternas psykosociala miljö.
Varje månad genomförs en månadsenkät bland programmets studenter och
en årlig programvärderingsenkät skickas till samtliga som tagit ut examen.
Större uppföljning av vissa årskullar har gjorts under 1996, 1999, 2002 och
2004.
En alumnförening för jurister startade under läsåret 2004/2005. Inom Handelshögskolan finns sedan en längre tid tillbaka en gemensam alumnförening
för ekonomer och jurister.
Den grundliga alumnuppföljningen och det väl genomtänkta kursvärderingsystemet framstår som föredömliga, anser bedömargruppen.
80. De sju fördjupningsspåren är: strategisk hantering av intellektuellt kapital för jurister; affärsjuridik; skatte- och bolagsrätt; miljörätt; social styrning; internationell rätt; processrätt.
83
Forskarutbildning
Lokal inriktning
Forskarutbildningen inrättades formellt år 1996. Innan dess disputerade institutionens doktorander vid andra universitet, i t.ex. Lund eller Uppsala.
Tidigare hade forskarutbildningen en inriktning mot handelsrätt. Senare
års ansträngningar har medfört ökad bredd både inom utbildnings- och forskningskompetensen. Enligt studieplanen omfattar forskarutbildningen 25 olika
ämnen. Detta är i första hand en formell formulering, avsedd att skapa praktiska möjligheter till undervisning i olika ämnen om och när handledare och
intresserade doktorander finns.
De flesta av doktoranderna ingår i tvärvetenskapliga miljöer kopplade till
institutionens olika centrumbildningar och en strategisk diskussion förs i det
här sammanhanget kring dimensionen tvärvetenskap kontra ämnesspecialisering.
Doktorander
Av de totalt 15 doktoranderna är alla utom två antagna under 2000-talet. Fakultetsfinansierade doktorandanställningar utlyses formellt. När anställningar
senast utlystes, år 2004, sökte 20 och antogs 6 doktorander. Vid externt finansierade anställningar, dvs. de flesta anställningarna, är det vanligt att doktoranderna handplockas.
Enligt bedömargruppens mening är det angeläget att finna transparenta
antagningsformer som innebär att doktoranderna antas under konkurrens.
Ungefär hälften av doktoranderna rekryteras externt. Detta är enligt bedömargruppens erfarenhet en jämförelsevis hög andel.
Omräknat i heltidsanställningar finansierades under 2005 sex anställningar
via externa medel och fyra via fakultetsmedel. I praktiken består de flesta
doktorandernas löner av olika kombinationer av externa medel, grundutbildningsmedel och fakultetsmedel. Egna medel och utbildningsbidrag förekommer inte. Det händer att doktorander antas utan att fyra års finansiering är
säkerställd.
Doktoranderna är representerade i forskningsnämnden, samhällsdialognämnden och institutionsstyrelsen. Institutionsgemensamma doktorandmöten äger rum en gång i månaden.
Forskarutbildningens struktur och genomförande
Kurskraven omfattar 40 poäng. Den obligatoriska 20-poängskursen i rättsvetenskaplig metod och teori består av fyra delar: introduktionskurs i vetenskapsteori och rättsvetenskap, uppläggningsseminarium, seminarieserie samt Marstrandsseminariet.81 Till denna tillkommer valfria kurser eller deltagande i seminarier
och konferenser motsvarande ytterligare 20 poäng. Dessa senare poäng skaffar
81. Marstrandsseminariet genomförs varje år under tre dagar i augusti. För innehållet svarar en
senior forskare och en doktorand. Till seminariet bjuds en internationellt erkänd gäst in.
84
doktoranderna i allmänhet vid andra institutioner. Doktoranderna deltar även
i institutionens högre seminarium i rättsvetenskap.
Bedömargruppens intryck är att de obligatoriska momenten utgör en god
vetenskaplig bas för doktorandernas avhandlingsarbete.
Institutionstjänstgöringen ska omfatta 20 procent av doktorandanställningen. Detta fungerar dock inte alltid, menade både lärare och doktorander
under platsbesöket. För många är undervisningen mer tidskrävande än så.
Bedömargruppen intryck är att även om doktoranderna i allmänhet kompenseras i efterhand då institutionstjänstgöringen blivit alltför omfattande,
innebär bristen på fungerande riktlinjer att deras studiesituation blir onödigt
tung och svårplanerad.
Nio av institutionens disputerade lärare är verksamma som handledare och
tre av dessa har genomgått handledarutbildning. Under platsbesöket beskrev
doktoranderna handledningen som utpräglat individuell, generella avstämningstider eller avstämningstillfällen för avhandlingsarbetet saknas till exempel. Ett slutseminarium genomförs dock innan disputation. I enlighet med
institutionens riktlinjer har samtliga doktorander biträdande handledare.
De individuella studieplanerna fungerar enligt doktoranderna som planeringsunderlag och årliga avstämningar sker i forskningsnämnden.
Ambitionen inom institutionen är att avhandlingarna inte ska vara längre
än ca 300 sidor.
Genom denna begränsning av omfånget markeras att avhandlingarna inte
ska vara ett livsverk, samtidigt som förutsättningar skapas för att doktoranderna ska kunna slutföra sina studier inom stipulerade tidsramar. Detta är
enligt bedömargruppen positivt.
Doktorandernas genomsnittliga nettostudietid fram till examen är 4,53 år.
Samverkan och internationalisering
De flesta doktoranderna är knutna till nätverk och centrumbildningar som
är ämnesmässigt kopplade till de egna avhandlingarna. Under 2005 och 2006
har samtliga deltagit i internationella konferenser, seminarier eller nätverksmöten. Doktoranderna har inte någon fastställd budget för andra expenser
till exempel resor och konferenser. Sådant finansieras via stipendier eller via
interna anslag som beviljas av forskningsnämnden.
Enligt självvärderingen är det upp till varje doktorand att själv genomdriva
längre utlandsvistelser. Under de senaste två åren har två av doktoranderna
studerat eller forskat utomlands i en månad eller längre.
Under platsbesöket menade fakultetsledningen att internationalisering bör
vara nästa steg i den utvecklingsprocess som forskarutbildningen befinner sig
i. Bedömargruppen instämmer i att studier och forskning utomlands bör uppmuntras mer systematiskt.
Utvärderingar och uppföljningar
Någon systematisk utvärdering av forskarutbildningen har inte skett.
85
Rekommendationer
Grundutbildning
Bedömargruppen rekommenderar följande:
• Grundutbildningens olika terminer och terminskurser behöver samordnas bättre.
• Inslagen av muntlig färdighetsträning och kritisk analys bör stärkas generellt.
• Möjligheterna till praktik under programmets senare terminer bör utökas.
• Opposition på examensarbetena bör införas.
• Examensarbeten bör skrivas enskilt.
• Handledare och examinator för examensarbetena bör inte vara samma
person.
• Den sneda könsfördelningen bland lärarna bör uppmärksammas vid nyanställningar.
Forskarutbildning
Bedömargruppen rekommenderar följande:
• En mer transparent och konsekvent antagningsprocess bör införas.
• Doktorandernas institutionstjänstgöring bör konsekvent begränsas i enlighet med rekommendationer i högskoleförordningen.
• Institutionsgemensamma riktlinjer som främjar doktorandernas utlandsstudier bör utvecklas.
86
Lunds universitet
Juris kandidatutbildning och forskarutbildning i
juridik
Tillsvidareanställda lärare vt 2006: 10 kv., 21 män82
Varav professorer: 2 kv., 9 män83
Varav docenter: 5 kv., 5 män84
Varav övriga disputerade: 2 kv., 5 män85
Varav icke disputerade: 1 kv., 1 män86
Juris kandidatutbildning 2005, hst/hpr87: 1218/1198
Examinerade examensarbeten år 2005: 238
Examina år 2005: 153 kv., 91 män
Genomströmning88: 55 procent
Antal aktiva89 doktorander vt 2006: 14 kv., 15 män90
Antal doktorsexamina 2004–2006: 3 kv., 14 män
Organisation och ledning
Juridiska fakulteten består av en institution, den juridiska, med ett gemensamt ledningsorgan: juridiska fakultetsstyrelsen. En ny delegationsordning
och arbetsordning antogs av fakultetsstyrelsen under vintern 2006. Enligt
denna har juridiska fakultetsstyrelsen ansvar för fakultetsövergripande frågor och frågor av principiell karaktär. Forskningsnämnden är beredande organ
till fakultetsstyrelsen i frågor som har med forskarutbildningen att göra och
verkställer styrelsens beslut, och utbildningsnämnden har motsvarande ansvar
för grundutbildningen.
Under början av 2000-talet använde juridiska institutionen myndighetskapitalet för särskilda kvalitetssatsningar, vilket medförde ekonomiskt underskott. När myndighetskapitalets nivå inte längre tillät detta innebar det,
82. Den undervisning som utfördes av timarvoderade lärare under år 2005 motsvarade ca 6,5
heltidsanställda lärare, dvs. 2 777 undervisningstimmar. I budgeten för år 2006 beräknas
de timanställda lärarna (gästlärare, praktiker, studentlärare) stå för undervisning motsvarande tio heltidstjänster, eller 4 390 undervisningstimmar. De tillsvidareanställda lärarna
beräknas utföra 9 300 undervisningstimmar.
83. Dessutom tillkommer en adjungerad professor, 20 procent.
84. Dessutom tillkommer en man som är anställd som forskarassistent.
85. Dessutom tillkommer sju vikarierande lektorer samt sex projektanställda forskare.
86. Dessutom tillkommer en ”inlånad” hovrättsassessor.
87. Hst: helårsstudieplatser, hpr: helårsprestationer.
88. Genomströmning: procentandelen studenter som antogs till programmet höstterminen
2000 och som tagit examen senast vårterminen 2006.
89. Med aktiv avses här att doktorandens studietakt är minst 50 procent av en heltidstjänst.
90. Dessutom tillkommer ytterligare sju doktorander – en man och sex kvinnor – med en aktivitetsgrad lägre än 50 procent vårterminen 2006.
87
enligt fakultetsledningen, en stramare budget för grundutbildningen. Under
platsbesöket beskrevs även forskarutbildningens ekonomi som ansträngd. Fakultetsanslaget har under perioden 2003–2005 ökat med 2,2 procent, vilket i
praktiken inneburit en urholkning av resurserna eftersom kostnaderna ökat
betydligt mer. Tillgången till externa medel beskrivs som begränsad. Under
2006 har institutionen t.ex. inga EU-anslag.
Sättet att leda institutionen och fakulteten beskrevs under platsbesöket som
”pluralistiskt”, med självständiga lärarlag inom var och en av grundutbildningens terminer, med en individuellt upplagd forskarutbildning och med stort
utrymme för individer och grupper att utforma verksamheten i linje med fakultetens övergripande mål och strukturer.
Bedömargruppen inser att det här sättet att leda verksamheten ger utrymme
för individuell utveckling, individuell meritering och individuella initiativ
bland de anställda. Men individuellt självbestämmande förutsätter samtidigt,
enligt gruppens mening, institutionsgemensamma visioner och ett sammanhållet utvecklings- och uppföljningsarbete. De pedagogiska svagheter som vi
kunnat identifiera inom grundutbildningen och de allvarliga problem som
åtminstone två undersökningar visat på inom forskarutbildningen, och som
beskrivs och analyseras i den fortsatta texten, ser vi som tecken på att ledning,
utvecklingsinsatser och uppföljning av verksamheten varit otillräcklig.
Grundutbildning
Lokal inriktning
Av utbildningsplanen framgår att juris kandidatutbildningen i Lund särskilt
ska beakta de rättsliga konsekvenserna av det svenska medlemskapet i den
Europeiska unionen, främja kontakt med andra vetenskapsområden, ge goda
färdigheter i kommunikation och användning av informationsteknologi, samt
uppmärksamma rättsliga genusaspekter.
Studenterna
Utbildningsuppdraget inom grundutbildningen har minskat från 1 580 helårsstudenter år 2000 till 1 453 helårsstudenter år 2005. Under samma period har
antalet förstahandssökande per plats ökat från 4,85 till 7,9 och antagningspoängen har höjts. Under 2004 antogs och registrerades ca 350 nya studenter.
Ett år senare var siffran drygt 250. Antagning sker både höst- och vårtermin.
De studenter som antas har enligt självvärderingen i allmänhet mycket goda
förkunskaper.
Av de 166 studenter som antogs till programmet höstterminen 2000 hade 91,
dvs. ca 55 procent, fått ut examen t.o.m. vårterminen 2006. Under platsbesöket
framhöll lärarna betygshetsen som en förklaring till varför genomströmningen
inte är högre. Studenterna uppgavs skjuta upp sina tentor och läsa flera kurser
samtidigt för att höja betygen och meritera sig. Även de avhopp som sker under de första terminerna påverkar genomströmningstalen.
88
Studenterna är representerade i fakultetens samtliga nämnder och arbetsgrupper.
Lärarna och deras arbetsvillkor
Antalet tillsvidareanställda lärare har minskat sedan 1999. Lektorerna är ungefär lika många – 19 under hösten 2005 – men antalet professorer har minskat från 14 till 11. Den ökning av antalet lärare som fakulteten ställt som mål
för perioden 2002–2006 har alltså inte åstadkommits och under platsbesöket
framstod lärarnas arbetsbelastning som stor. De nyrekryteringar som planeras
under 2006 och 2007, en professor och 2–4 lektorer, beskrevs som nödvändiga
för att minska sårbarheten inom några av ämnena och för att minska stressen
bland lärarna.
Könsfördelningen bland de tillsvidareanställda lärarna är sned. Endast en
tredjedel är kvinnor.
Tillgången på nydisputerade forskare som kan anställas som vikarier anses
vara god. Yrkesverksamma och andra externa gästföreläsare – studentlärare
och lärare från institutionen för handelsrätt – beskrivs i självvärderingen som
viktiga kompletterande lärarresurser. Även om studenterna markerade att de
uppskattar de timanställda lärarna, framhöll de samtidigt att programmets
femte termin, med många timanställda och nyanställda lärare i nuläget är rörig och osammanhängande.
Under platsbesöket framkom att det inte finns en institutionsövergripande
strategi för hur den stora gruppen timarvoderade lärare ska inordnas i utbildningen och detta är, enligt bedömargruppens mening, en brist.
För en lektor som inte har externa forskningsmedel är det årliga undervisningsuttaget, inklusive examination, ungefär 400 undervisningstimmar
(omräkningsfaktor 3). Administrativa uppdrag som prefekt m.m. påverkar
undervisningsuttaget. De tillsvidareanställda lektorernas möjligheter till egen
forskning beror på om de har externa medel eller inte. Fem av lektorerna hade
forskningsmedel hösten 2005 och forskningsvolymen varierar stort mellan
olika ämnen.
Av de totalt 31 tillsvidareanställda lärarna är det sex som inte genomgått
högskolepedagogisk utbildning.
Grundutbildningens struktur och genomförande
År 2001 fastställdes en ny utbildningsplan för juris kandidatutbildningen.
Då strukturerades utbildningen i sex grundterminer och tre fördjupningsterminer.91 Syftet var att åstadkomma en tydligare progression och reell ämnes91. Termin 1: stats- och förvaltningsrätt med juridisk introduktion, 20 poäng
Termin 2: allmän förmögenhetsrätt, 20 poäng
Termin 3: civilrätt, den sociala dimensionen jämte mark- och miljörätt, 20 poäng
Termin 4: associations- och finansrätt, den ekonomiska dimensionen, 20 poäng
Termin 5: straff- och processrätt, 20 poäng
Termin 6: internationell rätt, rättshistoria och allmän rättslära, 20 poäng
Termin 7, 8 och 9: fördjupningskurser och examensarbete
89
mässig fördjupning inom något av rättsområdena. Ämnesmässig fördjupning
betonas vidare genom att det numera krävs minst 20 poäng kurser med ämnesanknytning innan studenterna tillåts påbörja sina examensarbeten. Även ett
antal profileringsalternativ92erbjuds, vilka innebär 40 kurspoäng och 20 poäng
examensarbete inom ett rättsområde.
Riktlinjer för examensarbetet och bedömningen av detta har utarbetats av
utbildningsnämnden. Bland annat har obligatoriska seminarier, inklusive ett
avslutande seminarium med opposition, införts. Nästan alla uppsatser skrivs
som enskilda arbeten och handledaren fungerar i allmänhet även som examinator.
Bedömargruppen anser att handledare och examinator bör vara olika personer för att granskningen av examensarbetena på så sätt ska bli så bred som
möjligt.
Framförallt profileringsalternativen, men även kraven på ämnesfördjupning
inför uppsatsskrivandet, innebär goda förutsättningar för vetenskapligt djup
i studenternas examensarbeten, menar bedömargruppen. Under platsbesöket
berömde studenterna de olika fördjupningsblocken och den undervisning som
äger rum inom dessa. Att examensarbetena i Lund verkar vara av god vetenskaplig kvalitet bekräftas i bedömargruppens analys av examensarbeten inom
landets juridiska utbildningar.
Programmets struktur, med grundutbildning i tre år och därefter ett fördjupningsblock, har stora likheter med den nya, Bolognaanpassade examensordningen. Inför läsåret 08/09 är avsikten att en obligatorisk kandidatuppsats
motsvarande 10 p/15 hp ska införas som avslutning på grundutbildningen, för
att på så sätt ge möjlighet till en frivillig kandidatexamen i rättsvetenskap.
Höstterminen 2007 startar tre tvååriga, engelskspråkiga masterprogram. Diskussioner har förts om att inrätta en generell masterexamen.
Institutionens ekonomi och de stora studerandegrupperna beskrevs under
platsbesöket som avgörande förutsättningar för utbildningens utformning.
Framför allt under de första terminerna är storföreläsningar vanliga. På så
sätt hanterar lärarna de stora studentgrupperna. Ungefär tre fjärdedelar av
undervisningen utgörs av föreläsningar, resten i huvudsak av seminarier. I
seminariegrupperna ingår 50–60 studenter. Senare i utbildningen ökar andelen seminarier. Under platsbesöket beskrev studenterna seminarierna som
övningstillfällen inför tentorna, inte diskussionstillfällen. De menade att kritisk analys knappast alls förkommer under utbildningens sex första terminer.
”Detta är en torr utbildning, med mycket paragrafrabbling.”
92. Profileringsalternativ under 2006 är: offentlig rätt och förvaltningsrätt; miljörätt; förmögenhetsrätt; sociala dimensionen; ekonomiska dimensionen; rättsskipningen – straff- och
processrätt; EG-rätt; internationell rätt; mänskliga rättigheter och humanitär rätt; mänskliga rättigheter och intellektuell äganderätt; mänskliga rättigheter och grundläggande rättigheter i arbetslivet; rättskulturer.
90
Bedömargruppen noterar att institutionsgemensamma strategier verkar saknas för hur kritisk analys och muntlig framställning ska införlivas i utbildningen.
Terminskurserna avslutas i allmänhet med en skriftlig, 20-poängs tentamen.93 Denna kompletteras i fler kurser med mindre examinationsuppgifter,
men enligt fakultetens företrädare har man ”inte råd” med skrivuppgifter och
tillhörande respons på alla terminer.
I texten ovan ges flera exempel på hur billiga pedagogiska lösningar motiverats av institutionens ansträngda ekonomi under senare år. Samtidigt fick
inte bedömargruppen intrycket att institutionen tagit ett samlat grepp över
det pedagogiska utvecklingsarbetet.
På fördjupningsnivån examineras kurserna vanligtvis genom hemtentamen,
uppsatser eller andra individuellt utformade uppgifter.
I utbildningen ingår en veckas praktik och inom ett av profileringsalternativen har en tiopoängskurs i arbetsplatsanknutet utredningsarbete utvecklats. Utöver de timanställda praktiker som deltar i undervisningen, är praktikveckan
och den valbara kursen den enda direktkontakt med arbetsmarknaden som
studenterna får under utbildningen.
Bedömargruppen uppfattar studenternas möjligheter att praktisera sina juridikkunskaper inom ramen för sin utbildning, och samtidigt finna förankring
på arbetsmarknaden, som alltför begränsade.
I arbetet med att öka inslagen av genusrelaterade frågor har studentkåren
Juridiska föreningen varit pådrivande. Genusrelaterade problemställningar tas
enligt självvärderingen upp under varje grundtermin. Biblioteket har satsat
särskilt på inköp av litteratur inom feministisk teori och med genusperspektiv på juridiken, och det har lagts större fokus på att öka andelen kvinnliga
författare till kurslitteratur.
Internationellt utbyte och internationella inslag
Antalet studenter som studerar utomlands har minskat från drygt 150 under
år 1998 till ca 90 år 2005.
Ungefär lika många utländska gäststudenter kommer till Lund. Dessa
kunde under 2005 välja mellan 15 engelskspråkiga kurser. Inom ett av profileringsalternativen sker ett samarbete med Köpenhamns universitet, ett samarbete som bland annat innefattar parallella kurser och blandade studentgrupper. Merparten av kurserna i fakultetens engelskspråkiga magisterprogram är
öppna även för programstudenterna.
I utbildningen ingår en tiopoängs obligatorisk kurs i internationell rätt. Institutionen betonar att samtliga fördjupningskurser inom EU-området ges på
engelska samt att internationella inslag finns, i större eller mindre omfattning,
på flertalet grund- och fördjupningskurser.
93 Terminerna 1, 2, 4 och 5 avslutas med 20-poängstentamen, terminerna 3 och 6 examineras
vardera med hjälp av två skriftliga tentamina.
91
Ett SIDA-finansierat utvecklingsprojekt i Vietnam, Strenghtening of legal
education in Vietnam, engagerar sedan 2004 flera av institutionens lärare.
Utvärderingar och uppföljningar
Resultaten från kursvärderingarna sammanställs inte skriftligen. Återkoppling
till studenterna sker varje termin vid de s.k. ämneskonferenserna där kursföreståndare, kurssekreterare och tre studentrepresentanter deltar.
Bedömargruppen konstaterar att enligt högskoleförordningen ska resultaten från kursvärderingar sammanställas och studenterna informeras om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som orsakas av kursvärderingarna.
Det nya kursutvecklingssystem som håller på att utvecklas och som tar sin utgångspunkt i studenternas lärande – och på så sätt ansluter till de nya kursplaner som utarbetas som ett led i anpassningen till den nya examensordningen
– uppfattar vi som en möjlighet till förstärkning av institutionens kursvärderingsverksamhet.
En utvärdering av utbildningens fördjupningsnivå genomfördes år 2004/05.
Fakulteten deltar även i SCB:s undersökningar av studenter tre år efter examen
med en undersökning speciellt inriktad på juridikstudenterna. Nästa undersökning genomförs under 2006.94
Arbetsmarknadsdagar anordnas av den juridiska studerandeföreningen.
Dessa uppges i allmänhet vara välbesökta.
Forskarutbildning
Lokal inriktning
Forskarutbildningen genomgick under 1990-talet en omfattande reformering
och den befinner sig under år 2006 i en förnyad förändringsprocess. En ny
studieplan beräknas träda i kraft vintern 2007.
Under platsbesöket framkom att forskarutbildningen fått stark kritik både i
en intern undersökning bland institutionens doktorander som genomfördes år
2005, och i en extern utvärdering från 2004. I flera kursvärderingar har även
fakultetens forskarkurser kritiserats. Att institutionen nu reformerar utbildningen uppfattar bedömargruppen som tvunget. De förändringar av antagningsprocess, kursutbud, seminarieverksamhet och handledning som diskuteras framstår samtliga som angelägna.
Det sätt som förändringarna genomförs på, delvis på initiativ av doktoranderna och med doktoranderna involverade i själva förändringsprocessen, är
positivt.
94 Tidigare undersökningar visar att ungefär 70 procent av studenterna finner arbete inom
offentlig sektor, i första hand inom domstolsväsendet och övriga statliga institutioner och
myndigheter. Övriga arbetar inom det privata näringslivet.
92
Doktorander
Doktorandanställningar utannonseras i regel två gånger per år. Ansökningarna skickas till en antagningsberedning som är öppen för samtliga disputerade lärare, och beredningens förslag sänds till fakultetens forskningsnämnd
för beslut. Ansökan om antagning med annan finansiering än studiestöd kan
lämnas utan föregående utlysning.
Antagningen till forskarutbildningen ses över under år 2006. Enligt bedömargruppens mening är det angeläget att finna transparenta antagningsformer
som innebär att doktoranderna antas under konkurrens.
I allmänhet antas varje år två doktorander med interna medel, samt ytterligare några med externa medel. År 2005 sökte 17 personer och av dessa antogs
sju. Enligt fakulteten behövs 5–8 nya doktorander per år för att forskarutbildningen ska fungera väl. Den nuvarande doktorandgruppen uppfattar man
som alltför liten. De flesta doktoranderna har läst sin grundutbildning vid
Lunds universitet.
Forskarutbildningen finansieras i huvudsak genom fakultetsanslag. Totalt
var 29 doktorander med en aktivitetsgrad över 50 procent registrerade höstterminen 2005. Av de 21 doktorander som hade anställning var 13 helt finansierade via fakultetsanslaget och åtta helt eller delvis via externa medel. Övriga
var finansierade t.ex. genom anställning vid annat lärosäte eller stipendier.
Nettostudietiden för doktoranderna har minskat sedan början av 1990-talet
och var under perioden 2003–2005 nere på 11,2 terminer.
Doktoranderna är representerade i fakultetsstyrelsen och i forskningsnämnden är tre av nio ledamöter doktorander.
Forskarutbildningens struktur och genomförande
I översynen av forskarutbildningen diskuteras bland annat kursutbudet och
seminarieverksamheten.
Av forskarutbildningens 160 poäng utgörs 20 av kurspoäng. Kursutbudet
utgörs huvudsakligen av allmänna forskarkurser inom fakulteten – i form av
seminarier, individuella föreläsningar och individuella läskurser.
Vissa seminarier anordnas vid fakulteten, exempelvis Pufendorfseminarierna
under perioden 2005–2007, som behandlar allmänna rättsvetenskapliga frågor. Under fakultetens öppna prolongationsseminarier, presenterar varje doktorand årligen sitt arbete inför övriga doktorander och seniora forskare. Dessa seminarier är obligatoriska, poänggivande och fungerar bland annat som grund
för beslut om förlängning av doktorandens anställning. Ett slutseminarium
genomförs innan disputation.
Vid sidan av fakultetens seminarier har doktoranderna byggt upp en egen,
ämnesövergripande seminarieserie.
En idé som diskuteras under som en del av 2006 års förändringsarbete är att
skapa en ämnesövergripande vetenskaplig miljö inom fakulteten, inom vilken
ett antal poänggivande kurser och seminarier ska kunna erbjudas. I det här
93
sammanhanget omprövas även nuvarande former för prolongationsseminarierna och slutseminarierna.
Detta är idéer som bedömargruppen ansluter sig till. På så sätt kan kritisk
massa uppstå inom forskarutbildningen samtidigt som förutsättningar för ämnesövergripande samverkan skapas.
Handledningen är en annan del som ses över. Handledningsresursen utgörs
av 22 handledarkompetenta forskare, varav 18 engageras som handledare under
vårterminen 2006. Fem av doktoranderna har externa huvud- eller biträdande
handledare. Tre fjärdedelar av fakultetens lärare har genomgått handledarutbildning. Den undersökning bland doktoranderna som genomfördes år 2005
visade att relationen mellan doktorand och handledare ofta är problematisk.
Den beskrivs som alltför individuellt upplagd, otydlig och otillräcklig, med
bl.a. alltför lite fokus på teori- och metodfrågor och alltför få handledningstillfällen. Under den pågående översynen ingår att finna vägar att professionalisera
handledningen. Det är inte självklart att doktoranderna tilldelas biträdande
handledare; visst motstånd har förekommit.
Detta är enligt bedömargruppens mening inte acceptabelt. Enligt högskoleförordningen i dess lydelse fr.o.m. den 1 juli 2007 ska samtliga doktorander
som antas tilldelas minst två handledare, varav en utses till huvudhandledare.
Denna regel bör, menar vi, omfatta samtliga doktorander.
De flesta avhandlingarna är mer omfattande är 300 sidor. Under platsbesöket var doktorander och lärare tveksamma till en generell begränsning av
sidantalet.
Bedömargruppen anser att det är viktigt att avhandlingarnas frågeställningar och därmed även omfång begränsas, dels för att minska doktorandernas studietid, dels för att markera att avhandlingen ska vara ett gesällprov
– inte ett livsverk.
En majoritet av doktoranderna väljer att undervisa inom grundutbildningen, för det mesta ca 20 procent av heltid. Pedagogisk utbildning räknas
antingen som en del av institutionstjänstgöringen eller som poäng inom forskarutbildningen.
Den individuella studieplanen har enligt lärarna hittills varit ett ganska
”statiskt” dokument. Efter omdaningen av forskarutbildningen är det meningen att studieplanen mer påtagligt ska fungera som ett instrument i fakultetens tillsyn av forskarutbildningen.
Samverkan och internationalisering
Varje doktorand disponerar 12 000 kr. årligen för resor, deltagande i konferenser etc. I den individuella studieplanen förbinder sig fakulteten att se till
att doktoranden får tillfälle att bedriva avhandlingsarbete utomlands under
en längre sammanhängande period. Majoriteten ordnar också fram pengar
och tillbringar delar av sin utbildning utomlands. Tiden utomlands varierar
mellan ett par dagar upp till sex månader. Inom ramen för ett SIDA-finansierat samarbete med Hanoi Law University och Ho Chi Minh City College
94
of Law har fakulteten antagit två vietnamesiska doktorander som genomgått
sin utbildning i Lund.
Ett par av fakultetens forskarkurser har arrangerats i samarbete med andra
nordiska universitet.
Doktorandernas medverkan i externa nätverk bestäms i hög grad av respektive handledares kontakter och engagemang.
Utvärderingar och uppföljningar
En extern utvärdering av forskarutbildningen genomfördes år 2004. Doktorandrådet genomförde en undersökning bland institutionens doktorander
år 2005.
Flera av forskarutbildningskurserna utvärderas.
Rekommendationer
Bedömargruppens generella intryck är att utvecklings- och uppföljningsarbetet vid både grund- och forskarutbildning behöver systematiseras, institutionaliseras och därmed stärkas. Detta är ett ansvar som vilar på både fakultetsoch institutionsledning.
Grundutbildningen
Bedömargruppen rekommenderar följande:
• Grundutbildningens olika terminer och terminskurser behöver samordnas bättre.
• Inslagen av muntlig framställning och kritisk analys bör stärkas i undervisningen.
• Möjligheterna till praktik bör stärkas.
• Vid examensarbete bör handledare och examinator inte vara samma person.
• De timarvoderade lärarna behöver integreras på ett systematiskt sätt i undervisningen. I det arbetet bör utbildningens femte termin prioriteras.
• Kursvärderingarna bör sammanställas och resultaten systematiskt återföras tills studenterna. Kursvärderingarna bör användas som kvalitetsutvecklingsinstrument.
• Den sneda könsfördelningen bland lärarna bör uppmärksammas vid nyanställningar.
Forskarutbildningen
• Bedömargruppen rekommenderar följande: De åtgärder som diskuteras i
fakultetens reformering av forskarutbildningen bör fullföljas:
– en transparent och konsekvent antagningsprocess bör införas
– fler obligatoriska kurspoäng bör övervägas
– den ämnesbaserade seminarieverksamheten bör utökas och systematiseras
95
– riktlinjer för en tydligare och mer strukturerad doktorand- och handledarrelation bör utvecklas
– de individuella studieplanerna bör användas systematiskt som styr- och
planeringsunderlag.
Dessutom rekommenderar bedömargruppen:
• Samtliga doktorander bör tilldelas biträdande handledare.
• De förändringar som genomförs inom ramen för reformeringen av forskarutbildningen behöver följas upp systematiskt.
• Strategier för att begränsa avhandlingarnas omfång bör utvecklas.
96
Stockholms universitet
Juris kandidatutbildning och forskarutbildning i
rättsvetenskap
Tillsvidareanställda lärare vt 2006: 17 kv., 39 män95
Varav professorer: 8 kv., 21 män96
Varav docenter: 2 kv., 4 män
Varav övriga disputerade: 5 kv., 11 män97
Varav icke disputerade: 2 kv., 3 män98
Juris kandidatutbildning 2005, hst/hpr99: 2102/1879
Examinerade examensarbeten år 2005: 332
Examina år 2005: 231 kv., 135 män
Genomströmning100: 38 procent
Antal aktiva101 doktorander vt 2006: 25 kv., 24 män102
Doktorsexamina 2004–2006: 10 kv., 10 män
Organisation och ledning
Den juridiska institutionen motsvarar universitetets juridiska fakultet. Ansvaret för juris kandidatutbildningen och forskarutbildningen delas mellan
institutionen och fakulteten. Fakulteten har delegerat delar av beslutsrätten i
operativa frågor om forskarutbildningen till forskningsutskottet och om grundutbildningen till utbildningsutskottet.
Institutionens och fakultetens organisation, i princip densamma som vid
utvärderingen år 1999, karaktäriseras av ledning och anställda som ”decentraliserad”. Avsikten är att befogenheter ska fördelas på ett större antal personer
och organ samt att så många som möjligt ska involveras i den interna beslutsprocessen. Utrymmet för individuella initiativ beskrevs under platsbesöket
som stort.
Decentralisering och stort utrymme för självbestämmande kan, menar bedömargruppen, vara positivt i vissa avseenden. Det påverkar dock verksamheten även negativt och gruppens generella intryck är att detta är ett problem
som ledningen inte har beaktat tillräckligt. Gemensamma strategier för ut95. Under vårterminen 2006 tillkom dessutom 378 timarvoderade lärare. Dessa svarade för 31
procent av undervisningen i grundkurserna och för 40 procent i specialkurserna.
96. Dessutom tillkommer en adjungerad professor.
97. Dessutom tillkommer två forskare som inte medverkar i undervisningen, samt tre disputerade gästlärare.
98. Dessutom tillkommer två icke disputerade gästlärare (advokater).
99. Hst: helårsstudieplatser, hpr: helårsprestationer.
100.Genomströmning: Procentandelen studenter som antogs till programmet höstterminen
2000 och som tagit examen senast vårterminen 2006.
101. Med aktiv avses här att doktorandens studietakt är minst 50 procent av en heltidstjänst.
102.Dessutom tillkommer tre doktorander med en aktivitetsgrad lägre än 50 procent.
97
veckling och uppföljning verkar sällsynta. Exempel på områden där en sådan
systematik saknas ges i den följande texten.
Bedömargruppen inser givetvis att avsaknaden av metodiskt utvecklingsoch uppföljningsarbete inte per definition leder till utbildning av sämre kvalitet. Avsaknaden innebär dock en brist på transparens som gör det svårt att
värdera kvaliteten och uttala sig om verksamhetens utvecklingspotential. Liknande svårigheter bör rimligtvis studerande (nuvarande och presumtiva), anställda och ledning ha.
Efter att de ekonomiska resurserna till både grund- och forskarutbildningen
urholkats under en rad år har, enligt självvärderingen, anslaget till grundutbildningen förstärkts inför 2007. Inom forskarutbildningen uppges den negativa utvecklingen fortsätta. Här är dessutom tillgången till externa medel
begränsad.
Grundutbildning
Lokal inriktning
Juristlinjen vid Stockholms universitet reformerades i början på 1990-talet och
nya mål angavs. I den nya utbildningsplanen betonas betydelsen av praktiska
färdigheter, samt att studenten ska förberedas för varje form av arbete med
frågor som rör samhällets rättsordning, och kunna förstå hur rättsbildningen
fungerar – alltså vara i stånd att betrakta rätten i en samhällelig kontext.
Studenterna
Sedan år 2000 har antagningen till juris kandidatutbildningen minskat från
600 studenter till ca 500 studenter år 2006. I och med den ökade konkurrensen om studieplatser har studenternas medelbetyg från gymnasieskolan höjts.
Inför hösten 2006 och våren 2007 har emellertid utbildningsuppdraget utökats och volymen beräknas öka igen.
Av de 283 studenter som antogs till juris kandidatprogrammet höstterminen
2000 hade 107 stycken, dvs. ca 38 procent, tagit examen vårterminen 2006.
Det innebär att genomströmningen i Stockholm är markant lägre än inom
landets övriga juris kandidatutbildningar.
Studenterna är via linjerådet representerade i utbildningsutskottet, fakultetsnämnden och institutionsstyrelsen.
Lärarna och deras arbetsvillkor
Antalet professorer har ökat och den formella kompetensnivån i lärargruppen
har på så sätt höjts sedan den tidigare utvärderingen. Våren 2006 är ungefär 50
procent av de tillsvidareanställda lärarna professorer, dvs. 29 stycken. Tidigare
fanns 22 professorer. Könsfördelningen bland de tillsvidareanställda lärarna är
sned. Endast 30 procent är kvinnor.
98
Vid institutionen finns 56 tillsvidareanställa lärare och ungefär 450 timlärare, dvs. externa föreläsare från domstolar, organisationer, advokatbyråer
och offentlig förvaltning som enligt fakultetsledningen anlitas bland annat
för att garantera undervisningen när lektorat inte kan tillsättas, och för att bidra till utbildningens yrkeslivsanknytning. Timlärarna utför 30–40 procent
av undervisningen inom grundutbildningen. Ansvaret för övrig undervisning
delas mellan de tillsvidareanställda lärarna och institutionens doktorander.
De senare står, enligt självvärderingen, för en ”betydande del” av undervisningen.103
Bedömargruppen uppfattar timlärarna som en resurs. Föreläsningar av
yrkesverksamma illustrerar bredden i juristernas arbetsmarknad och ger inblickar i juristernas praktiska yrkesutövning. Samtidigt ställs höga krav på
integreringen av de externa föreläsarna, när en pedagogiskt och innehållsligt
sammanhållen utbildning ska skapas med flera hundra lärare involverade. De
studenter som bedömargruppen mötte uppskattade sina externa föreläsare,
men ansåg inte att de var lika väl förankrade i undervisningen som övriga
lärare.
Under platsbesöket framkom att det inte finns en institutionsövergripande
strategi för hur den stora gruppen timlärare ska inordnas i utbildningen. Behovet av att integrera de timanställda lärarnas undervisning i utbildningen
betonades dessutom redan i den tidigare utvärderingen från 1999. Att få eller
inga förbättringar verkar ha ägt rum i detta avseende finner bedömargruppen
anmärkningsvärt.
Lektorer och adjunkter utför ungefär 350 undervisningstimmar per år, befordrade professorer har 250 undervisningstimmar och ”stolsprofessorer” 140
timmar (utom de som utnämndes före 1999, som har 116 undervisningstimmar i tjänsten per år). Lärarnas forskningsutrymme framstår som begränsat.
Både i självvärderingen och under platsbesöket beskrevs extern finansiering
som den enda realistiska möjligheten för både lektorer och befordrade professorer att genomföra större forskningsprojekt. Fakultetsledningen framhöll att
med minskad forskningsvolym hotas kvaliteten inom både grund- och forskarutbildning.
Enligt lärarna ges istället stimulans och friutrymme via de nio institut som
finns knutna till olika lärare på institutionen. Instituten inrättas efter prövning i fakultetsnämnden och inom ramen för dessa anordnas föreläsningar,
seminarier och symposier.
Instituten framstår som viktiga arenor för kontakterna med omvärlden.
Under platsbesöket markerade både institutionsledning och lärare att verksamheten har mycket svag anknytning till grund- och forskarutbildning, även
om det förekommer att konferenser vid forskarutbildningen anordnas inom
ramen för instituten. Detta uppfattar bedömargruppen som misshushållning
med goda resurser.
103.I varje doktorandanställning som finansieras med fakultetsanslag, dvs. 21 stycken vårterminen 2006, ingår 80 undervisningstimmar per år.
99
Samtliga lärare vid Stockholms universitet ska enligt centralt beslut genomgå högskolepedagogisk utbildning eller kunna styrka att man har motsvarande kunskaper. Drygt ett tiotal av de tillsvidareanställda lärarna har gått
sådan utbildning.
Grundutbildningens struktur och genomförande
Juris kandidatutbildningen omfattar 180 poäng: obligatoriska kurser om 140
poäng104 och specialkurser om sammanlagt 40 poäng. Det finns ca 50 specialkurser varav studenterna kan välja mellan ca 25 per termin. Några kurser
ges varje termin.
Utbildningens övergripande innehåll och uppläggning har bara förändrats
marginellt sedan år 1999. En utmaning som enligt både lärare och självvärdering kvarstår sedan tidigare är att bättre integrera de olika ämnena och terminskurserna. Detta arbete har påbörjats inom ramen för Bolognaanpassningen
av utbildningen. Lärandemål och betygskriterier utformas under 2006 och
2007 och initiativ tas för att öka integreringen mellan kurserna och även för
att samordna pedagogik och examinationsformer.
Undervisningen inom grundutbildningen utgörs till ungefär 40 procent
av föreläsningar och till 60 procent av seminarier och workshopar. Seminariegrupperna är relativt stora inom de obligatoriska kurserna. Här ingår mellan 30 och 45 studenter. Gruppstorleken ger inte optimala förutsättningar för
undervisningen, menade lärarna under platsbesöket, och enligt studenterna
fungerar många seminarier i praktiken som mindre föreläsningar, med en lärare som talar och studenter som tiger och lyssnar.
Enligt självvärderingen har utbildningen tillförts fler praktiska moment
jämfört med tidigare, och under platsbesöket menade institutionsledningen
att inslagen av problemlösning ökat. Bedömargruppens intryck är dock att utrymmet för studentaktivitet, problematiserande och kritiska diskussioner samt
muntlig och annan färdighetsträning är alltför begränsat, även om gruppen
uppfattar att variationen är stor mellan olika lärare och kurser, framför allt
mellan de obligatoriska kurserna och specialkurserna – där antalet studenter
104.Termin 1: juridisk introduktionskurs, 10 poäng, rättsteknik, 2 poäng, civilrätt 1, (familjerätt
och arbetsrätt), 8 poäng.
Termin 2: statsrätt, (omfattar även offentlig organisation), 8 poäng, folkrätt, 4 poäng, Europarätt, 4 poäng, rättsinformatik, 4 poäng.
Termin 3: civilrätt 2 (avtalsrätt, obligationsrätt, sakrätt, beträffande lös egendom, fordringsrätt och skadeståndsrätt) 15 poäng, civilrätt 3 (immaterialrätt och marknadsrätt), 5
poäng.
Termin 4: civilrätt 4, (fastighetsrätt, sakrätt beträffande fast egendom och entreprenadrätt),
8 poäng, straffrätt, 12 poäng.
Termin 5: processrätt, 13 poäng, företagsekonomi, 3 poäng, associationsrätt, 4 poäng.
Termin 6: skatterätt, 10 poäng, förvaltningsrätt, 10 poäng.
Termin 7: rättshistoria, 6 poäng, nationalekonomi, 4 poäng, internationell privaträtt, 3 poäng, allmän rättslära, 7 poäng.
100
i allmänhet är jämförelsevis litet.105 Att betygshets och konkurrens minskar
utrymmet för kritik och ifrågasättande var både lärare och studenter överens
om.
Skriftlig tentamen dominerar som examinationsform och inom institutionen används numera tre olika tentamensmodeller: tentamen helt utan hjälpmedel, tentamen med lagbok samt tentamen med lagbok, anteckningar och
all fastställd kurslitteratur. Utvecklingen går i riktning mot fler skriftliga inlämningsuppgifter och muntliga redovisningar.
Under senare år har det blivit allt mer populärt att kombinera examensarbetet med praktik. Av totalt 332 examensarbeten som godkändes år 2005 genomfördes 85, ungefär 25 procent, vid praktikperioder.
Examensarbetet omfattar 10 eller 20 poäng, Om examensarbete ges med
praktikinslag ska hela kursen omfatta 20 poäng, varav uppsatsen ska omfatta
10–15 poäng. Arbetsformerna för examensarbetet varierar från ämne till ämne.
För det mesta ansvarar dock samma person för både handledning och examination av respektive uppsats, och i normalfallet förekommer ingen opposition.
Samförfattade uppsatser är ovanliga. I den mån sådana förekommer måste de
individuella prestationerna kunna särskiljas.
Bedömargruppen anser att oppositionen utgör en central del i studenternas
vetenskapliga skolning. Vi menar också att handledare och examinator bör
vara olika personer för att granskningen av examensarbetena ska bli så bred
som möjligt.
Internationellt utbyte och internationella inslag
Internationaliseringen av utbildningen beskrivs i självvärderingen som mer påtaglig i dag än den var 1999. År 2005 svarar juridiska fakulteten för 35 procent
av universitetets in- och utresande studenter inom olika bilaterala avtal.106 De
flesta av institutionens utresande studenter studerar i Europa. Institutionens
fem magisterprogram erbjuds på engelska och lockar i huvudsak studerande
från utlandet; av 186 studenter under 2005 var 172 utländska. På så sätt skapas,
menar institutionen, en internationell miljö.
Det är även bedömargruppens intryck att institutionens studentutbytesverksamhet är väl utvecklad.
Kurslitteraturen är i huvudsak på svenska och under platsbesöket beskrev
studenterna de komparativa inslagen som få.
Utvärderingar och uppföljningar
Kursvärderingar genomförs i alla grundkurser. En ny utvärderingsmodell infördes för ett par år sedan som bland annat innebär att utvärdering av undervisning och examination sker vid skilda tillfällen samt att utvärderingen av
105.I de obligatoriska kurserna ges studenterna i genomsnitt 7,2 lärarledda timmar per vecka,
och i specialkurserna 5,7.
106.Inom fakulteten finns ca 12,5 procent av universitetets helårsstudenter.
101
undervisningen består av två delar: en standardiserad och maskinellt läsbar
och en som utgörs av studenternas fria kommentarer.
Programutvärderingar har genomförts, men inte systematiskt.
Arbetsmarknadsundersökningar genomförs regelbundet, senast år 2002 och
2004.
Forskarutbildning
Lokal inriktning
Forskarutbildningen bedrivs formellt i rättsvetenskap och samlar doktorander från 14 olika ämnen. Enligt självvärderingen har utbildningen ingen uttalad profil. Bredden på forskarutbildningsnivå beskrivs som en förutsättning
för att den vetenskapliga anknytningen ska kunna upprätthållas inom hela
grundutbildningen.
Doktorander
År 2005 tog institutionen emot 20 ansökningar till forskarutbildningen och
antog 5 doktorander. Under platsbesöket beskrev såväl lärare som doktorander
antagningsprocessen som strikt formell. Det är även bedömargruppens intryck
att antagningen fungerar väl.
Normalt antas varje år 2–4 doktorander med intern finansiering från fakulteten, samt ytterligare ett antal med extern finansiering. Av institutionens
49 aktiva doktorander våren 2006 var 21 finansierade via fakultetsmedel och
6 med hjälp av externa medel. Övriga studerade på ”egen tid”. 28 av doktoranderna hade doktorandanställningar. Av de doktorander som antogs under
perioden 2004–2006 hade tolv läst sin grundutbildning vid Stockholms universitet, medan sju rekryterades ”externt”.
Doktorandernas genomsnittliga studietid har minskat under senare år och
är nu nere på 6–8 år. Varje år äger 4­–8 disputationer rum.
Doktoranderna är representerade i forskningsutskottet, fakultetsnämnden
och institutionsstyrelsen samt har närvaro- och yttranderätt i utbildningsutskottet.
Forskarutbildningens struktur och genomförande
En 10-poängs kurs i rättsvetenskaplig teoribildning och juridisk metod är obligatorisk i forskarutbildningen. Flera av doktoranderna läser ytterligare kurser.
Variationen mellan olika ämnesområden är stor; inom vissa ämnesområden
kan doktoranderna ha svårt att finna relevanta kurser. Under platsbesöket beskrev doktoranderna den obligatoriska kursen som informativ, men så bred att
den riskerar att bli intetsägande. Man efterlyste fler kurser.
Även bedömargruppen uppfattar forskarutbildningens kursinslag som i
kvantitativt avseende alltför begränsat.
102
Seminarieverksamheten varierar mellan olika ämnen. Få institutionaliserade seminarieserier finns. Ämnesbaserade seminarier genomförs i första hand
på initiativ från enskilda lärare eller doktorander. Bristen på seminarier är en
fråga som diskuterats i doktorandrådet.
Som på övriga juridiska institutioner står arbetet med avhandlingen i fokus.
Varje doktorand ska minst tre gånger under utbildningens gång presentera
sitt arbete vid interna seminarier med handledare och doktorander. Även här
varierar förutsättningarna mellan olika ämnen. Det är inte alltid möjligt för
doktoranden att finna forskare inom den egna fakulteten med rätt kompetens
och följaktligen genomförs inte alltid alla tre seminarier.
Samtliga avhandlingar utformas som monografier och de omfattar i genomsnitt 475 sidor, trots att fakultetens riktlinje är 300 sidor. Dessutom tenderar avhandlingarna att öka i omfång. Under platsbesöket beskrev fakultetsoch institutionsledningarna de omfångsrika avhandlingarna som något av ett
gissel, medan handledare och doktorander verkade mer ambivalenta.
Bedömargruppen anser att det är viktigt att avhandlingarnas frågeställningar och därmed även omfång begränsas, dels för att minska doktorandernas studietid, dels för att markera att avhandlingen ska vara ett gesällprov,
och inte ett livsverk.
Av institutionens lärare fungerar 27 som handledare. Dessutom tillkommer
4 externa handledare. Tio av doktoranderna har biträdande handledare.
Enligt högskoleförordningen i dess lydelse fr.o.m. den 1 juli 2007 ska samtliga doktorander som antas tilldelas minst två handledare, varav en utses till
huvudhandledare. Denna regel bör, menar bedömargruppen, omfatta samtliga doktorander.
Hösten 2003 genomgick 14 lärare och forskare handledarutbildning. En ny
omgång planeras till hösten 2007.
Av självvärderingen och under platsbesöket framgick att de individuella
studieplanerna inte används systematiskt som styr- och planeringsinstrument.
Enligt doktoranderna har dessa hittills inte fyllt någon funktion alls, även om
nya uppföljningsrutiner införts under senare år.
Normalt utgör institutionstjänstgöringen motsvarande ca 20 procent av
doktorandernas anställning.
Bedömargruppens sammantagna intryck är att forskarutbildningen har
vissa brister. Med endast tio obligatoriska kurspoäng och en svag seminarieverksamhet är det svårt att urskilja utbildningens egentliga innehåll. Utbildningen verkar dessutom lida brist på struktur och formella riktlinjer.
I självvärderingen och under platsbesöket diskuterades om fler obligatoriska
moment borde införas. Detta skulle enligt bedömargruppen kunna vara ett
sätt att ge utbildningen stadga och struktur.
103
Samverkan och internationalisering
Forskarutbildningens obligatoriska kurs avslutas med ett studiebesök vid ett
utländskt universitet.107 Längre och mer aktiva utbyten är betydligt mer ovanliga, även om både lärare och doktorander beskriver tillgången till medel som
mycket god. Varje doktorand tilldelas totalt 100 000 ”fiktiva kronor” att använda till resor, konferenser, litteratur o.d. Under de senaste två åren har
”minst fem” av de nästan 50 aktiva doktoranderna vistats utomlands mellan
två veckor upp till sex månader. Vistelserna har ingått i respektive doktorands
forskningsarbete.
I självvärderingen beskrivs samarbetet mellan de svenska institutionerna
vid forskarutbildningen som omfattande. Mycket av nätverksarbete och samverkan med andra forskare inom och utom Sverige etableras på individuell
nivå.
Utvärderingar och uppföljningar
Systematiskt kvalitetsarbete förekommer, enligt självvärderingen, sällan inom
forskarutbildningen. Vid forskarutbildningen följs dock kvinnliga forskares
karriärvägar upp, och vid en årlig forskardag diskuteras forskarutbildningen
av handledare och doktorander tillsammans.
Rekommendationer
Bedömargruppen rekommenderar följande:
• Utvecklings- och uppföljningsarbete vid juris kandidatutbildningen behöver systematiseras, institutionaliseras och därmed stärkas. Detta är ett ansvar som vilar på både fakultets- och institutionsledning.
• Den resurs som instituten innebär bör nyttiggöras på ett mer systematiskt
sätt i institutionens utbildningar.
Grundutbildningen
Bedömargruppen rekommenderar följande:
• Orsakerna till den låga genomströmningen bör utredas.
• Grundutbildningens olika terminer och terminskurser behöver samordnas ytterligare.
• Inslagen av muntlig färdighetsträning och kritisk analys bör stärkas.
• Opposition på examensarbetena bör införas generellt.
• Handledare och examinator för examensarbetena bör inte vara samma
person.
• Timlärarna behöver integreras på ett systematiskt sätt i undervisningen,
eller minskas i antal.
107. Resan betalas av en forskningsstiftelse och ingår egentligen inte som ett led i respektive
doktorands forskningsarbete.
104
• Den sneda könsfördelningen bland lärarna bör uppmärksammas vid nyanställningar.
Forskarutbildningen
Bedömargruppen rekommenderar följande:
• De individuella studieplanerna bör användas systematiskt som styr- och
planeringsunderlag.
• Handledarens ansvar för att avgränsa och effektivisera avhandlingsarbetet
bör fastställas.
• Fler obligatoriska kurspoäng bör övervägas.
• Seminarieverksamheten bör utökas och systematiseras.
• Samtliga doktorander bör tilldelas biträdande handledare.
105
Umeå universitet
Juris kandidatutbildning och forskarutbildning i
rättsvetenskap
Tillsvidareanställda lärare vt 2006: 23 kv., 15 män108
Varav professorer: 2 kv., 2 män
Varav docenter: 3 män
Varav övriga disputerade: 8 kv., 2 män
Varav icke disputerade: 13 kv., 8 män109
Juris kandidatutbildning 2005, hst/hpr110: 336/317
Examinerade examensarbeten år 2005: 59
Examina år 2005: 36 kv., 24 män
Genomströmning111: 65 procent
Antal aktiva112 doktorander vt 2006: 11 kv., 4 män
Antal doktorsexamina 2004–2006: 2 kv., 1 män
Organisation och ledning
Juridiska institutionen hör till universitetets samhällsvetenskapliga fakultet.
Enligt fakultetsledningen är det här en institution som under senare år haft
”god medvind och positiv utveckling”. Verksamheten expanderar, antalet undervisningstimmar inom juris kandidatprogrammet har t.ex. ökat under perioden 1999–2005 från 2 800 till ca 3 700, och institutionen räknar med fortsatt
expansion. Räknat i helårsstudieplatser står juris kandidatutbildningen för 41
procent av institutionens verksamhet.113
Ekonomin beskrevs under platsbesöket som mycket god. Ersättningen till
grundutbildningen har, räknat per helårsstudieplatser, ökat med 30 procent sedan år 1999. Även forskarutbildningens ekonomiska förutsättningar framstår
som gynnsamma. Förutom fakultetsanslaget har institutionen intäkter från
uppdragsutbildning, framför allt från polisutbildningen, samt från Kempestiftelserna, FAS, VR och Brottsofferfonden. Utvecklingsprojekt i Vietnam
och Laos har genererat betydande anslag.
108.Under vårterminen 2006 anlitades 18 timarvoderade lärare eller externa lärare för undervisning inom juris kandidatprogrammets kurser. Deras andel av undervisningen motsvarade nio procent.
109.Dessutom tillkommer en vikarierande, icke disputerad adjunkt.
110. Hst: helårsstudieplatser, hpr: helårsprestationer.
111. Genomströmning: procentandelen studenter som antogs till programmet höstterminen
2000 och som tagit examen senast vårterminen 2006.
112.Med aktiv avses här att doktorandens studietakt är minst 50 procent av en heltidstjänst.
113. 30 procent av helårsstudieplatserna avser inom andra program och 29 procent fristående
kurser. Institutionens ambition är att ansvara för all juridisk undervisning inom universitetet.
107
Under år 2004 inrättades en utbildningsnämnd vid institutionen, dvs. ett
beredande organ som på delegation från styrelsen handlägger frågor om undervisning och pedagogik inom grundutbildningen i juridik, samt ansvarar för
det pedagogiska ledarskapet. Vid institutionen finns sedan tidigare en forskningsnämnd som bereder alla forskarutbildnings- och forskningsfrågor inför
institutionsstyrelsens beslut.
Bedömargruppen uppfattar institutionen som välfungerande och ledningen
som både väl strukturerad och initiativrik. Samtidigt verkar lednings- och
utvecklingsfunktionerna vila tungt på en eller ett par nyckelpersoners engagemang.
Grundutbildning
Lokal inriktning
Ett skäl till varför juris kandidatutbildningen inrättades år 1991 vid Umeå universitet var bristen på jurister inom vissa sektorer i norra Sverige. 114
I utbildningsplanen markeras att utbildningen är bred och ger tillträde till
en bredare arbetsmarknad än den traditionella juridiska. Bedömargruppens
intryck är dock att grundutbildningen har en ämnesmässig inriktning mot
offentlig rätt, framför allt på fördjupningsnivån. Denna profilering uppfattar vi som en styrka. På så sätt koncentreras resurserna, och relativt starka
ämnes- och forskningsmiljöer kan utvecklas. Men med hänsyn tagen till att
institutionen erbjuder en juris kandidatutbildning kan en sådan profilering
av naturliga skäl inte drivas alltför långt, framför allt för att inte studenternas
framtida arbetsmarknad ska begränsas. Den nya kurs i marknadsrätt som planeras uppfattar vi som ett steg i rätt riktning.
Studenterna
Antalet nybörjarplatser vid juris kandidatprogrammet har ökat från 60 till 80
mellan åren 1999 och 2005. Det totala antalet studenter har samtidigt ökat
från 271 till 380.
Söktrycket beskrivs i självvärderingen som högt och de studenter som antas har i regel höga betyg. Ungefär 60 procent är kvinnor och andelen yngre
studenter115 ökar. Studentgruppen beskrevs under platsbesöket som homogen,
med många studenter från norra Sverige och få med utländsk bakgrund.
Den genomsnittliga studietiden minskar, från 61 månader för den grupp
studenter som registrerades inom programmet hösten 1994, till 55,5 månader
för dem som startade år 2000. Av de studenter som antogs hösten 2000 hade
65 procent tagit examen i maj 2006.
114. En enkätundersökning genomförd år 2005 visade att efter examen får ungefär två tredjedelar av programstudenterna anställning inom offentlig sektor i norra Sverige. (Enkät 2005.
Juris kandidatexamen i Umeå – och sedan? En enkätundersökning genomförd av juridiska
institutionen vid Umeå universitet.)
115. Här avses studenter som är 24 år eller yngre.
108
Studenterna är representerade i institutionens jämställdhetsgrupp och i
kursråd, utbildningsråd, utbildningsnämnd och institutionsstyrelse.
Lärarna och deras arbetssituation
Våren 2006 finns vid institutionen 38 tillsvidareanställda lärare. Av dessa var
23 kvinnor.
Antalet disputerade har ökat. Sedan utvärderingen år 1999 har två nya professorer tillkommit och antalet lektorer har ökat från 5 till 13. Fortfarande är
majoriteten, 21 av de tillsvidareanställda lärarna, inte disputerade. En särskild
satsning för adjunkter, den s.k. adjunktslösningen, pågår. Denna har fram till
år 2006 omfattat tio adjunkter, varav fyra har disputerat. Inom adjunktslösningen erbjuds adjunkterna 66 procents nedsättning i tjänst för forskarstudier.
Bedömargruppen anser att en fortsatt satsning på att öka antalet disputerade lärare är nödvändig för att säkra den vetenskapliga nivån inom grundutbildningen och för att det ska vara möjligt att bredda utbildningen ämnesmässigt.
De tillsvidareanställda lärarna och gästlärarna har i stor utsträckning rekryterats från offentlig verksamhet: domstolar, åklagarmyndigheter, socialtjänst
o.d. Lektorerna och adjunkterna har 400 timmars undervisningsskyldighet,
inklusive examination.116 Lektorerna har 20 procents nedsättning i undervisningsskyldigheten för forskning och kompetensutveckling, och adjunkterna
har 10 procent. Professorernas utrymme för forskning bestäms i samråd med
institutionens prefekt. Under 2003 inleddes en särskild satsning på att öka
framför allt nydisputerade lärares möjligheter att få externa medel. Satsningen
innebar sex månaders nedsättning i tjänst för att arbeta fram forskningsansökningar och den pågick fortfarande under år 2006. I februari 2007 hade tre
lärare tagit emot forskningsanslag på det här sättet.
Sedan år 1999 har 21 av lärarna och 6 av doktoranderna deltagit i högskolepedagogisk utbildning.
Grundutbildningens struktur och genomförande
Programmets övergripande uppläggning har inte ändrats sedan utvärderingen
år 1999.117 Av de totalt 180 poängen är 150 obligatoriska och 30 valfria. Antalet
valfria kurser har ökat från nio läsåret 1999/2000 till 26 läsåret 2006/2007.
116. Omräkningsfaktor 3, dvs. en undervisningstimme motsvarar tre klocktimmar.
117. Termin 1: introduktion till juridikstudier och juridisk metod, civilrätt, processrätt, statsrätt
och EU-rätt, 20 p.
Termin 2: civilrätt, 20 p.
Termin 3: civilrätt, 20 p.
Termin 4: straff- och processrätt, 20 p.
Termin 5: skatterätt, bolagsrätt och ekonomi, 20 p.
Termin 6: förvaltningsrätt och internationell rätt, 20 p.
Termin 7 och 8: allmän rättslära och rättshistoria, 10 p. samt valfria kurser, 30 p.
Termin 9: examensarbete, 20 p eller examensarbete med praktik, 20 p.
109
Hur många av dessa som verkligen blir av beror på söktrycket. Under våren
2006 genomfördes 12 av 18 planerade kurser.
Att säkra utbudet av specialkurser är enligt bedömargruppens mening en
uppgift som institutionen bör prioritera. När planerade specialkurser ställs in
blir det svårt för enskilda studenter att planera sin studiegång, samtidigt som
det begränsade utbudet minskar möjligheterna till specialisering.
Sedan flera år tillbaka träffas kursledarna för de obligatoriska kurserna sex
gånger per termin för att bland annat vidmakthålla samordningen mellan
terminerna.
Under hösten 2006 påbörjas arbetet med att anpassa utbildningen efter den
nya examensstrukturen i enlighet med Bolognaprocessen. Arbetet innebär
bland annat kurserna nivåindelas och kursmål formuleras i termer av förväntade studieresultat. En utbildningsplan som tydliggör progressionen i utbildningen arbetas fram.
Undervisningen är problembaserad, med tonvikt lagd på seminarier som
förbereds i basgrupper om 4–6 studenter. Arbetssättet innebär att varje undervisningsmoment introduceras med en föreläsning. Frågor vid denna föreläsning processas i de olika basgrupperna och diskuteras sedan i gemensamma
seminarier. Vanligtvis bildas fyra seminariegrupper per termin. Både i basgruppen och under seminarierna antas samtliga studenter komma till tals.
Under platsbesöket framhöll lärare och studenter att det problembaserade arbetssättet stimulerar kritiskt tänkande.
Det är även bedömargruppens intryck att studenternas förmåga till kritisk
analys stimuleras, både genom den genomtänkta och konsekvent genomförda
pedagogiska modellen, och i och med den starka betoningen av genus- och
jämställdhetsperspektiv i utbildningen. Integreringen av genusperspektiv är,
enligt bedömargruppens mening, mer konsekvent genomförd i Umeå än vid
någon annan juridisk institution i Sverige.
Studenterna framhöll också de gästlärare som undervisar inom programmet
som en styrka. Ofta är gästlärarnas föreläsningar kopplade till seminarierna
och basgruppernas arbete.
Examinationen sker i huvudsak genom individuell skriftlig tentamen. På
vissa kurser kan tentamen kompletteras av andra examinerande inslag, t.ex. individuella skriftliga uppgifter. Under platsbesöket framstod betygshetsen som
mindre uttalad i Umeå än vid landets övriga juris kandidatutbildningar.
Sedan hösten 1999 erbjuds studenterna, som alternativ till den tidigare examensarbeteskursen, en kurs som innehåller två månaders oavlönad praktik
som grund för uppsatsskrivandet. Praktikplatser finns inom kommuner, domstolsväsendet och olika myndigheter, men även vid privata byråer. Ungefär
hälften av studenterna väljer praktikalternativet.
Handledningen av examensarbetena sker både i grupp, i ämnesbaserade
eller tematiska grupper, och även individuellt. Som en konsekvens av grupphandledningen, menar lärarna, ökar genomströmningen. Nästan alla uppsat-
110
ser skrivs som enskilda arbeten. Kursansvarig lärare fungerar som examinator
och opposition äger alltid rum.
Att institutionen provar nya vägar för att öka genomströmningen är positivt, menar bedömargruppen.
Internationellt utbyte och internationella inslag
Antalet studenter som reser utomlands för att studera har knappast förändrats
sedan den tidigare utvärderingen. Ungefär 15 studenter från juris kandidatprogrammet läser utomlands varje år och ett tjugotal studenter från andra länder
deltar i kurser i Umeå. En trend jämfört med tidigare är att fler söker sig till
utbytesplatser utanför Europa.
Antalet kurser som ges på engelska har fördubblats från fyra till åtta. Till
exempel har de internationella SIDA-finansierade samarbetsprojekten i Vietnam och Laos resulterat i två nya specialkurser.
De komparativa och övriga internationella inslagen framstår som få och
engelsk kurslitteratur kommer in i utbildningen först under den sjätte terminen. Att institutionen har tillsatt en arbetsgrupp för att arbeta med internationaliseringsfrågor är en åtgärd som framstår som både angelägen och framsynt,
menar bedömargruppen.
Utvärderingar och uppföljningar
Kursvärderingar genomförs efter varje kurs. Resultaten sammanställs och vissa
sammanställningar läggs ut på Internet. Betygsstatistik sammanställs årligen
och fakulteten bidrar med den s.k. samhällsvetarenkäten som riktas till samtliga som under en viss period läser någon kurs vid fakulteten. En utvärdering
av den problembaserade pedagogiken har genomförts av forskare vid universitetets pedagogiska institution.
I utbildningsrådet träffas varje månad studenter, studievägledare och studierektor för samtal om utbildningen.
Sedan 2002 genomförs varje år en enkätundersökning bland de studenter
som tagit sin examen under föregående kalenderår. Under 2000 och 2005 genomfördes alumnundersökningar.
Bedömargruppen uppfattar den grundliga uppföljningen av programmets
studenter som föredömlig.
Forskarutbildning
Lokal inriktning
Forskarutbildningen i rättsvetenskap startades år 1979. En stor del av forskningen, och även forskarutbildningen, är organiserad i fem forskningsteman:
brottsoffer i rättsväsendet; samspelet mellan privat och offentlig rätt; social välfärd; rätten och arbetsmarknaden; law and development. Varje tema är avsett
att vara inkluderande, och nästan alla doktorander kan passas in i något av
111
dem. Dessutom har institutionen organiserat forskningen i ett genusrättsligt
och ett EU-rättsligt seminarium.
I och med tematiseringen bildas sammanhållna, vetenskapliga miljöer.
Denna koncentration av resurserna verkar vara ett konstruktivt sätt att skapa
kritisk massa i forskning och forskarutbildning, menar bedömargruppen.
Samtidigt förstärks intrycket att detta är en utbildningsmiljö med inriktning
mot offentlig sektor.
Doktorander
Alla doktorandanställningar utlyses, samtidigt som riktad rekrytering och
antagning förekommer för att stödja vissa forskningsteman eller ämnen, exempelvis civilrätt och skatterätt.
Enligt bedömargruppens mening är det angeläget att finna transparenta
antagningsformer som innebär att doktoranderna antas under konkurrens.
Söktrycket beskrivs som relativt lågt. Våren 2006 antogs tre av sju sökande,
och totalt utgjordes då doktorandgruppen av 15 personer. Könsfördelningen är
sned i och med att elva av doktoranderna är kvinnor. En doktorand var samtidigt antagen vid den nationella genusforskarskolan.118 Sex av doktoranderna
kommer inte från universitetets eget juris kandidatprogram.
Samtliga antagna erbjuds doktorandanställning.119 Stipendier och utbildningsbidrag förekommer inte. Tio av doktoranderna är helt eller delvis internt
finansierade.
De tre doktorander som disputerade 2004 och 2005 arbetade med sina avhandlingar i 96, 120 respektive 180 månader. Samtliga är numera anställda
vid institutionen.
Doktoranderna är representerade i institutionens forskningsnämnd, utbildningsnämnd och styrelse samt i alla temporära arbetsgrupper.
Forskarutbildningens struktur och genomförande
En ny forskningsorganisation infördes i början på 2000-talet. Denna har inneburit att kursutbud, handledning och de individuella studieplanerna stramats
upp. Samtidigt har volymen på både forskning och forskarutbildning ökat.
Av de 15 doktoranderna är 12 antagna på 2000-talet.
Forskarutbildningens 160 poäng fördelas på 40 kurspoäng och 120 avhandlingspoäng. Två metodkurser à fem poäng är numera obligatoriska. I dessa
deltar även doktorander från Luleå tekniska universitet. Vad som räknas in
i övriga 30 kurspoäng varierar. Här kan institutionens båda valfria forskarkurser ingå, 120 tillsammans med kurser från andra lärosäten och pedagogiska
kurser. Seminarieverksamhet och skriftliga uppgifter motsvarar 1–3 poäng
per termin.
118. Umeå universitet är sedan år 2001 värduniversitet för en nationell genusforskarskola, med
Högskolan i Gävle, Högskolan i Kalmar och Mittuniversitetet som partnerhögskolor.
119. Undantag är doktorander som ingår i den s.k. adjunktslösningen, se avsnittet Lärarna.
120.De valfria kurserna heter rättssociologi 5 p. och diskursanalys 5 p.
112
Samtliga doktorander erbjuds att delta i ett eller flera av de fem ämnesbaserade seminarieserier som är knutna till institutionens forskningsteman.
Allmänna seminarier äger dessutom rum varannan onsdag, och varje år genomförs Hemavanseminariet i internatform, där doktorandernas avhandlingsarbeten diskuteras tillsammans med internationella och nordiska gäster och
ibland även med doktorander från andra lärosäten.
Bedömargruppens intryck är att forskarutbildningskurser och seminarieverksamhet sammantagna utgör en god vetenskaplig bas för doktorandernas
avhandlingsarbete.
Inom det första halvåret på forskarutbildningen genomför doktoranden
ett planeringsseminarium där en forskningsplan presenteras, och senare även
ett s.k. tvåårsseminarium. Ett slutseminarium äger rum 6–9 månader före
den beräknade disputationen. Detta beskrevs av doktoranderna som uppskattat och konstruktivt, med deltagande från både doktorander och disputerade
lärare. För samtliga tvåårsseminarier och slutseminarier anlitas externa s.k.
närläsare.
De individuella studieplanerna granskas av institutionens forskningsnämnd
och revideras årligen. Under platsbesöket såg emellertid inte alla doktorander
någon självklar nytta med dessa. Att integrera de individuella studieplanerna
i avhandlingsprocessen beskrevs av handledarna som en utvecklingsprocess.
Under platsbesöket var samtliga intervjuade positiva till att begränsa avhandlingarnas omfång till höst 300 sidor. Genom denna begränsning markeras att avhandlingarna inte ska vara livsverk, samtidigt som förutsättningar
skapas för att doktoranderna ska kunna slutföra sina studier inom stipulerade
tidsramar. Detta är enligt bedömargruppens mening positivt.
Huvudhandledarna hämtas numera enbart från den egna institutionen, sju
av institutionens lärare fungerar under 2006 som handledare och åtta av lärarna har genomgått en grundkurs för forskarhandledare. Huvudhandledaren
ersätts med 30 lektorstimmar per år och doktorand. Att huvudhandledarna
kommer från den egna institutionen beskrivs som en fördel då gemensamma
riktlinjer om avhandlingarnas omfattning och användningen av de individuella studieplanerna ska genomföras. Samtliga doktorander tilldelas biträdande
handledare. Dessa kan anlitas externt.
Handledningen beskrivs som individuellt upplagd.
Doktoranderna undervisar mellan 10 och 20 procent av sin anställning.
Bedömargruppens sammantagna intryck av forskarutbildningen är positivt.
Institutionen verkar använda tillgängliga resurser på ett strategiskt och konstruktivt sätt, anpassat efter de lokala förutsättningarna.
Samverkan och internationalisering
Vid institutionen pågår flera internationella projekt och medarbetarna deltar
i internationella nätverk, t.ex. Odysseusnätverket, Nordic network for Research
in World Trade Law och Network for Research of Transformation and Integration in the Baltic Sea Area.
113
Doktoranderna uppmuntras till utlandsstudier, konferensbesök och till att
delta i internationella nätverk. Institutionens goda ekonomi gör att det sällan
finns ekonomiska hinder för internationellt utbyte. Alla doktorander som är
aktiva under år 2006 har genomfört minst en utlandsvistelse. För majoriteten
har det handlat om internationella konferenser och veckolånga kurser. Tre
av doktoranderna har studerat eller forskat utomlands under längre perioder
– från en månad upp till ett år.
Utvärderingar och uppföljningar
Samtliga kurser utvärderas.
Rekommendationer
Grundutbildning
Bedömargruppen rekommenderar följande:
• Inslagen av kommersiell rätt behöver stärkas på fördjupningsnivån.
• Arbetet med att öka antalet disputerade lärare bör fortsätta.
• Utbudet av fördjupningskurser bör säkras och planerade kurser genomföras.
• En satsning på internationalisering bör genomföras i enlighet bedömargruppens generella rekommendationer.
Forskarutbildning
• Bedömargruppen rekommenderar följande:Den sneda könsfördelningen
bland doktoranderna bör uppmärksammas vid nyanställningar.
• En mer transparent och konsekvent antagningsprocess bör införas.
• De individuella studieplanerna bör användas systematiskt som styr- och
planeringsunderlag.
114
Uppsala universitet
Juris kandidatutbildning och forskarutbildning i
juridik
Tillsvidareanställda lärare vt 2006: 19 kv., 28 män121
Varav professorer: 7 kv., 10 män
Varav docenter: 6 kv., 7 män
Varav övriga disputerade: 6 kv, 7 män122
Varav icke disputerade: 4 män
Juris kandidatutbildning 2005, hst/hpr123: 1309/1235
Examinerade examensarbeten år 2005: 233
Examina år 2005: 133 kv., 86 män
Genomströmning124: 58 procent
Antal aktiva125 doktorander vt 2006: 19 kv., 12 män126
Antal doktorsexamina 2004–2006: 7 kv., 9 män
Organisation och ledning
Den juridiska institutionen motsvarar vid Uppsala universitet i huvudsak den
juridiska fakulteten, som i sin tur ingår i det humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, ett av universitetets tre vetenskapsområden. Juridiska
fakultetsnämnden är fakultetens högsta gemensamma beslutsorgan och har
delegerat delar av sitt ansvar till ett forskningsutskott och ett utbildningsutskott.
Under platsbesöket beskrevs fakultetens ekonomi som jämförelsevis god.
Bedömargruppen uppfattar institutions- och fakultetsledningarna som
välfungerande och tydliga. Ett aktivt och strategiskt arbete med kvalitetsutveckling och pedagogisk utveckling pågår. En mängd utvecklingsinsatser
har genomförts, framför allt inom forskarutbildningen, sedan utvärderingen
år 1999.
121. Dessutom tillkommer sex gästlärare. Under vårterminen 2006 fanns även 68 timarvoderade lärare vid institutionen. Dessa stod för ca fyra procent av undervisningen inom grundutbildningen.
122.Dessutom tillkommer en vikarierande och disputerad lektor.
123.Hst: helårsstudieplatser, hpr: helårsprestationer.
124.Genomströmning: procentandelen studenter som antogs till programmet höstterminen
2000 och som tagit examen senast vårterminen 2006.
125.Med aktiv avses här att doktorandens studietakt är minst 50 procent av en heltidstjänst.
126.Dessutom tillkommer sju doktorander, tre kvinnor och fyra män, med en aktivitetsgrad
lägre än 50 procent.
115
Grundutbildning
Lokal inriktning
Juris kandidatbildningen är, enligt självvärderingen, inriktad mot de traditionella juristyrkena advokat, åklagare och domare.
Studenterna
Institutionens uppdrag har ökat under senare år och juris kandidatutbildningen omfattade under år 2005 1309 helårsstudieplatser. Varje år antas 300
studenter till programmet. Söktrycket är högt och enligt självvärderingen tenderar antalet studenter som inleder sina juridikstudier vid andra lärosäten och
senare söker sig till Uppsala att öka. Studenterna har i genomsnitt högre betyg
än tidigare och beskrivs av lärarna som både kvalificerade och motiverade.
Av de juris kandidatstudenter som antogs, och registrerades vid universitetet, höstterminen 2000 hade 58 procent tagit ut examen vårterminen 2006.
Ett tvåårigt försök med alternativa urvalsgrunder har genomförts för att
öka den etniska mångfalden. Det innebar att sammanlagt 60 nybörjarplatser
avsattes år 2003 och 2004 avsattes för sökande med båda föräldrarna utrikes
födda. Under projektets gång var andelen nybörjare med båda föräldrarna
utrikes födda 18 respektive 22 procent. Vid antagningen år 2006 var motsvarande andel 10 procent.
Studenterna är representerade i fakultetsnämnden, utbildningsutskottet och
i grupper som behandlar frågor om grundutbildningen, exempelvis den arbetsgrupp inom fakulteten som går igenom kursrapporterna från olika kurser.
Lärarna och deras arbetsvillkor
Under vårterminen 2006 fanns vid institutionen 47 tillsvidareanställda lärare.
Sedan utvärderingen år 1999 har andelen gästlärare medvetet minskats – våren 2006 fanns sex gästlärare, samtidigt som de tillsvidareanställda lärarna är
högre meriterade än tidigare. Bland professorerna har andelen kvinnliga professorer ökat från 13 procent år 1999 till 41 procent år 2005.
Vid beräkning av lärarnas arbetstid tillämpas avräkningsfaktorer som leder
till att undervisningstiden i praktiken inte alltid uppgår till de 400 undervisningstimmar127 och 43 timmar för examination per år som ingår i lektorernas
tjänstgöring. Trots detta beskrevs lärarnas arbetsbelastning som hög både i
självvärderingen och under platsbesöket.
Institutionens ”lärostolsprofessorer” använder drygt 70 procent av sin arbetstid åt forskning. De befordrade professorerna har rätt till 80 undervisningstimmar i forskningsnedsättning och docenterna till 40 timmar. Övriga
lektorer och adjunkter ges bara nedsättning för forskning om de har externa
medel. Institutionens externa forskningsanslag uppgick år 2006 till drygt åtta
miljoner kronor.
127.Omräkningsfaktor 3, dvs. varje undervisningstimme motsvaras av tre klocktimmar.
116
Under platsbesöket påpekade lärosätesledningen att andelen externa medel
minskat mer vid den juridiska fakulteten än vid många andra av universitetets
fakulteter. Konsekvensen blir att även de högt meriterade lärarna har omfattande undervisning inom grundutbildningen. Enligt dekanus är bristen på
forskningsmedel delvis ett problem eftersom den innebär att de anställdas
kompetens inte kan utnyttjas fullt ut. Samtidigt höjs den vetenskapliga nivån
inom grundutbildningen.
Av de tillsvidareanställda lärarna har 37 genomgått högskolepedagogisk
utbildning.
Grundutbildningens struktur och genomförande
Utbildningens uppläggning är i princip densamma som år 1999: utbildningen
är indelad i två block; nivå 1 med sex terminslånga och obligatoriska kurser128
och nivå 2 med tre terminer rättshistoria och allmän rättslära. Inför läsåret
2006/07 planeras sammanlagt 42 olika fördjupningskurser à 10 eller 20 poäng.129 Detta är en minskning med tolv kurser jämfört med läsåret innan.
Även kurser inom andra ämnen än juridik kan räknas in i juris kandidatexamen. För tillträde till nivå 2 fordras i princip avklarad nivå 1.
Via bland annat kursföreståndarmöten pågår ett arbete med att stärka utbytet mellan terminskurserna. Särskilda satsningar har också genomförts för
att skapa ett tydligare samband mellan kursmål, undervisningsmetoder och
examinationsformer i kurserna. Fler tvärvetenskapliga kurser än tidigare ges
och fler kurser som är öppna för även andra än juridikstudenter.
Inom institutionen räknar man inte med att programmets struktur och
innehåll kommer att påverkas i någon större utsträckning av Bolognaprocessen. Diskussioner pågår under 2007 om inrättandet av ytterligare ett utbildningsprogram – treårig kandidatexamen i rättsvetenskap och tvåårig påbyggnadsexamen eller masterexamen.
Grunddragen i den pedagogiska omläggning av utbildningen som påbörjades år 1992 kvarstår, dvs. en inriktning mot problembaserat lärande och
därigenom studentaktivitet. Studenterna delas från utbildningens början in
i basgrupper med 3–5 studenter i varje. I allmänhet inleds olika utbildningsmoment med en introducerande föreläsning, följd av basgruppsarbete. De
juridiska frågeställningar som analyseras i basgrupperna diskuteras därefter i
seminarier där 4–5 basgrupper samlas. Seminarierna är ofta studentledda och
äger normalt rum ett par gånger i veckan. Den mesta undervisningen sker i
seminarieform.
128.Terminskurs 1: grundläggande juridisk metod, statsrätt och internationell rätt, 18 poäng.
Terminskurs 2: civilrätt, 22 poäng.
Terminskurs 3: civilrätt samt arvs- och gåvoskatterätt 18 poäng.
Terminskurs 4: straff- och processrätt, 22 poäng.
Terminskurs 5: associationsrätt, ekonomi och skatterätt, 18 poäng.
Terminskurs 6: förvaltningsrätt och internationell rätt, 22 poäng.
129.Två av kurserna, rättshistoria och allmän rättslära samt comparative legal history and contemporary jurisprudence, ges vardera vid fyra olika tillfällen under läsåret.
117
Den genomtänkta och konsekvent genomförda pedagogiska modellen
framstår som imponerande och som en av grundutbildningens starkaste sidor. Det positiva intrycket bekräftades under platsbesöket av studenter, lärare
och ledning. Bedömargruppens analys av tentamensfrågor och examensarbeten indikerar att kravnivåer och studentprestationer ligger på hög kunskapsmässig nivå i Uppsala. En möjlig förklaring, menar vi, är den pedagogik som
tillämpas.
Dock tenderar seminariegrupperna att bli större och utrymmet för enskilda
studenter minskar, varnade studenterna under platsbesöket. Enligt fleras erfarenhet är det framför allt de kvinnliga studenterna som tystnar i de större
grupperna. Detta är enligt bedömargruppens mening en varning som bör tas
på allvar.
Studenterna anser att bristen på träning i kritiskt tänkande under utbildningens tidigare del är en svag sida i utbildningen, skriver institutionen i sin
självvärdering, och denna brist bekräftades delvis av studenter och lärare under platsbesöket. Förklaringen finner man i betygshetsen. ”Det är horribelt
att yttre faktorer kan ha sådan påverkan”, menade institutionsledningen, och
kopplade samman betygshets med det snäva urvalet till notarietjänstgöring
efter avslutad utbildning.
Bedömargruppen noterar att en institutionsgemensam strategi verkar saknas för hur kritisk analys ska införlivas i utbildningen.
En strategi för att hantera stress och hets bland studenterna, som lyftes
fram av lärarna, är att examinationen omfattar även andra moment än endast
en avslutande salskrivning. De flesta grundkurserna avslutas med helterminstentamen. Andra examinationsmoment – PM, hemtentamina och muntliga
presentationer – bidrar normalt med 25–30 procent av den totala kurspoängen.
Inom fördjupningskurserna utgör tentorna normalt en mindre omfattande del
av examinationen än inom kurserna på nivå 1.
De varierade examinationsformerna är enligt bedömargruppens mening en
pedagogisk styrka.
Den interna informationen beskrevs av studenterna som rörig och ofullständig, och enligt självvärderingen behöver denna förbättras.
Fler fördjupningskurser än tidigare innehåller praktik på myndigheter,
svenska och internationella organisationer, advokatbyråer och företag, och
ungefär hälften av studenterna – 144 av 315 studenter under 2006 – skriver
examensarbeten med praktik. Detta sker oftast i form av rättsutredningar som
genomförs på praktikplatsen. Studenterna ordnar själva praktikplats, men institutionen erbjuder en lista på 350 arbetsgivare i Sverige och utomlands som
tar eller har tagit emot praktikanter.
För att avdramatisera examensskrivandet och öka frekvensen slutförda arbeten bjuder en studievägledare sedan ett par år tillbaka in studenterna till
en frågestund om examensarbete. I allmänhet skrivs uppsatserna som enskilda
arbeten och de presenteras vid seminarier där de utsätts för opposition. Uppsatshandledaren fungerar även som examinator.
118
Bedömargruppen anser att handledare och examinator bör vara olika personer för att granskningen av examensarbetena ska bli så bred som möjligt.
Internationellt utbyte och internationella inslag
Juridiska institutionen deltar i två internationella masterprogram: Network
in Humanitarian Assistance (NOHA) och Masters in Democracy and Human
Rights.
Antalet utbytesländer, även utanför EU, har ökat. Studenterna uppfattar
utbytesmöjligheterna som goda och företrädare för det humanistiskt-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet beskrev under platsbesöket den juridiska fakulteten som jämförelsevis aktiv när det gäller internationellt studentutbyte.
Under perioden höstterminen 2005 – vårterminen 2006 valde nästan 170 juridikstudenter från Uppsala att läsa utomlands, samtidigt som institutionen
tog emot drygt 220 studenter från utlandet.
Ett utbyte i pedagogiska frågor äger rum med de juridiska fakulteterna i
Bergen, Åbo och Groningen, samt med universitetet i Kaliningrad.
De komparativrättsliga och internationella perspektiven kan enligt självvärdering och lärare utvecklas ytterligare. Under platsbesöket beskrevs andelen
engelskspråkig litteratur i grundkurserna som begränsad.
Utvärderingar och uppföljningar
Utvärderings- och uppföljningsverksamheten inom grundutbildningen framstår, enligt bedömargruppens mening, som både omfattande och genomtänkt:
Kursvärderingar genomförs konsekvent. Varje år upprättar kursföreståndarna kursrapporter för respektive terminskurs och fördjupningskurs. Dessa
gås igenom av fakultetens utbildningsutskott, som ger återkoppling till kursföreståndare, lärarlag, kursråd och studenterna.
Hela juris kandidatutbildningen utvärderades år 2002.
Som en konsekvens av den utvärdering som Högskoleverket genomförde
år 1999 genomförs numera alumnundersökningar bland studenterna. År 2005
genomfördes exempelvis en enkätundersökning riktad till alla studenter som
tog juris kandidatexamen 2002–2003. Sedan år 2003 hålls en årlig alumndag
där studenter, forskare och praktiskt verksamma jurister deltar. En serie med
ämnesanknutna alumnseminarier har startat, med deltagande av studenter,
forskare och praktiker.
119
Forskarutbildning
Lokal inriktning
Inom juridiska fakulteten samlas 15 forskarutbildningsämnen130 och under
våren 2006 finns doktorander i samliga ämnen. Någon uttalad profil finns
inte.
Doktorander
År 2006 tog fakulteten emot 18 ansökningar till två doktorandanställningar.131
Vid antagning sker bedömningen av doktoranderna i de tre ämnespooler där
fakultetens professorer och docenter ingår. I poolerna bedöms och rangordnas
de doktorander som hör hemma inom respektive ämnesområde. För att kunna
bli antagen måste doktoranden först själv ha kontaktat och fått klartecken från
en presumtiv handledare. Konsekvensen blir att relativt få doktorander antas
med anknytning till andra universitet eller högskolor än Uppsala. Av institutionens totalt 38 doktorander under vårterminen 2006 har 7 läst sin grundutbildning vid annat universitet.
Bedömargruppen anser att den säkring av doktorandernas och doktorandprojektens kvalitet som detta förfaringssätt innebär bör vägas mot dess konserverande effekter.
Under våren 2006 var 6 av de 31 doktoranderna stipendiefinansierade, 4 studerade ”på egen tid” och övriga hade doktorandanställning. Stipendierna är på
15 000 kronor i månaden, dvs. ca 3 000 kronor högre än nettolönen vid doktorandanställning. Den extra tilldelningen är avsedd för privata försäkringar.
Andelen internt finansierade doktorander har minskat under senare år, under 2006 antogs överhuvudtaget inga sådana. Våren 2006 finansierades totalt
13 doktorander med fakultetsmedel, övriga med externa eller egna medel.132
Doktorandernas nettostudietid har minskat sedan år 2002, då medianstudietiden var 68 månader för kvinnor och 79 månader för män. Under 2005
var motsvarande siffror 51 månader respektive 54 månader.
Fakultetens doktorandråd består av fem personer. I princip samtliga aktiva doktorander är engagerade i olika förtroendeuppdrag. Doktoranderna är
representerade i universitetets doktorandnämnd, stipendienämnden, kulturvetenskapliga doktorandutskottet,133 fakultetens forskningsutskott, fakultetsnämnden, fakultetens jämställdhetsgrupp samt i rekryteringsgrupperna för
lektorer och professorer.
130.Forskarutbildningsämnena är: allmän rättslära; civilrätt; europarätt; finansrätt; folkrätt;
företagsrätt; förvaltningsrätt; internationell privaträtt; konstitutionell rätt; medicinsk rätt;
miljörätt; offentlig rätt; processrätt; rättshistoria; straffrätt.
131. Anställningarna påbörjas först den 1 januari 2007.
132.Enligt självvärderingen är fakultetens mål att kontinuerligt ha minst 18 fakultetsfinansierade doktorander.
133.Kulturvetenskapliga doktorandutskottet är i sin tur representerat i områdesnämnden för
samhällsvetenskap och humaniora.
120
Forskarutbildningens struktur och genomförande
Av forskarutbildningens 160 poäng utgörs 30 av kurspoäng och 10 av poäng
för deltagande i fakultetens högre seminarier.
Kursdelen utgörs av en obligatorisk introduktionskurs à tio poäng med
inriktning mot vetenskapsteori och som tar utgångspunkt i studenternas individuella avhandlingsarbeten, två valbara kompletteringskurser à fem poäng
vardera och en litteraturkurs à tio poäng. Introduktionskursen och kompletteringskurserna förnyades år 2005.
Kurserna ger enligt doktorander och lärare en god allmänvetenskaplig skolning, det ”vetenskapliga självförtroende” som man som jurist och praktiker
annars kan sakna.
Bedömargruppens intryck av introduktionskursen är positivt och de obligatoriska momenten verkar sammantagna utgöra en god vetenskaplig bas för
doktorandernas avhandlingsarbete.
Allmänna seminarier ges några gånger per termin och ämnesbaserade seminarier erbjuds i samtliga ämnen. Intresset för seminarierna har ökat under
senare år, enligt doktoranderna möjligen beroende på den nya introduktionskursen som skapat forum och intresse för vetenskaplig diskussion. Doktoranderna förväntas presentera en del av sitt arbete minst en gång om året på ett
högre seminarium.
Handledningsresursen omfattar 32 docenter och professorer, och ett antal
disputerade lärare som kan utses till biträdande handledare. Även forskare vid
andra fakulteter och lärosäten anlitas som handledare. Under 2006 hade 25 av
doktoranderna biträdande handledare.
Enligt högskoleförordningen i dess lydelse fr.o.m. den 1 juli 2007 ska samtliga doktorander som antas tilldelas minst två handledare, varav en utses till
huvudhandledare. Denna regel bör, menar bedömargruppen, omfatta samtliga doktorander.
År 2005 genomfördes en skräddarsydd handledarkurs som fick elva deltagare. Medel är avsatta för att ytterligare handledare ska kunna gå utbildningen.
Doktorand och handledare beslutar själva om handledningens uppläggning. Det juridiska doktorandrådet har sagt nej till förslag på att strukturera
handledningen hårdare än i dag.
Viss struktur ges via doktorandens individuella studieplan. En sådan upprättas under de första sex månaderna av forskarutbildningen och följs upp av
fakulteten. Formen för, och innehållet i, de individuella studieplanerna förändrades under 2004, för att öka översikten över varje individuellt doktorandprojekt. Under platsbesöket beskrev doktoranderna de individuella studieplanerna mest som en administrativ belastning.
Till uppföljningen av doktorandernas arbete hör också den s.k. tvåårsprövningen, då minst 50 sidor avhandlingstext ska lämnas för kvalitetsgranskning.
Granskningen utförs av en forskare i ämnet som inte är doktorandens handledare.
121
Bedömargruppen anser att rutinerna för uppföljning sammantaget ger goda
förutsättningar för effektivisering av doktorandernas avhandlingsarbete – förutsättningar som dock inte verkar begagnas fullt ut: Avhandlingarna skrivs
i allmänhet som monografier. Deras omfattning varierar stort och de flesta
överskrider väsentligt 300 sidor, som är den omfattning som enligt fakultetsnämndens principbeslut bör gälla. Under platsbesöket föreföll varken handledare och doktorander ta beslutet om begränsat sidantal på allvar.
Bedömargruppen anser att det är viktigt att avhandlingarnas frågeställningar och därmed även omfång begränsas, dels för att minska doktorandernas studietid, dels för att markera att avhandlingen ska vara ett gesällprov
– inte ett livsverk.
Varje doktorand som anställs med fakultetsmedel är skyldig att undervisa
fem procent av sin anställningstid. En doktorand som inte är anställd kan
undervisa mot särskild ersättning.
Samverkan och internationalisering
Ämnesövergripande samverkan sker mellan juridiska fakulteten och institutionerna för freds- och konfliktforskning, euroasiatiska studier och statsvetenskap. En gemensam forskarutbildningskurs har utvecklats och handledarutbyte förekommer. Universitetets juridiska och medicinska fakulteter
samfinansierar en lärostolsprofessur i medicinsk rätt och en forskarutbildningsplats. Arbetslivsinstitutet (ALI) finansierar en professor och tre doktorander i arbetsrätt vid fakulteten.
Som en av de kompletteringskurser à fem poäng som ingår i forskarutbildningen kan doktoranderna läsa en kurs vid utländskt universitet. Denna 5-poängskurs kan också sättas samman av flera kortare, internationella kurser.
För att öka doktorandernas tillgång till internationella forskarutbildningskurser medverkar fakulteten i europeiska rättsvetenskapliga nätverk, t.ex. Strategic Alliance for Research Faculties in Law (SARFAL). Tillgången till nätverk
varierar stort mellan olika ämnen. Under 2006 erbjuder fakulteten en forskarutbildningskurs i samarbete med de juridiska fakulteterna i Åbo och Groningen. Utländska forskarbesök är enligt självvärderingen vanliga.
Under platsbesöket beskrev doktoranderna sina möjligheter att delta i internationella nätverk och konferenser som goda. Var och en tilldelas 10 000
kronor per år för resor och litteratur och resor uppmuntras från fakulteten.
Under 2005 har 34 procent av doktoranderna deltagit i internationellt utbyte
och 26 procent i internationella konferenser.
Utvärderingar och uppföljningar
År 2002–2003 utvärderades samtliga forskarutbildningar vid Uppsala universitet. Under 2006 genomfördes en alumnundersökning bland doktorander
som disputerat vid juridiska fakulteten under åren 1997–2001.
122
Rekommendationer
Grundutbildning
Bedömargruppen rekommenderar följande:
• Inslagen av kritisk analys bör stärkas.
• Den interna informationen till programmets studenter behöver förbättras.
• Handledare och examinator för examensarbetena bör inte vara samma
person.
Forskarutbildning
Bedömargruppen rekommenderar följande:
• Antagningsprocessen bör anpassas så att extern rekrytering underlättas.
• De individuella studieplanerna bör användas systematiskt som styr- och
planeringsunderlag.
• Handledarens ansvar för att avgränsa och effektivisera avhandlingsarbetet
bör fastställas.
• Samtliga doktorander bör tilldelas biträdande handledare
• Samverkan med institutionen för handelsrätt vid Uppsala universitet bör
stärkas.
123
LOKALA PROGRAM SAMT
FORSKARUTBILDNING I
HANDELSRÄTT, AFFÄRSRÄTT
OCH RÄTTSVETENSKAP
Högskolan i Jönköping
Affärsrättsligt program med internationell
inriktning och forskarutbildning i juridik
Tillsvidareanställda lärare vt 2006: 2 kv., 4 män134
Varav professorer: 1 man135
Varav docenter: 1 man
Varav övriga disputerade: 1 kv., 1 man136
Varav icke disputerade: 1 kv., 1 man
Affärsrättsliga programmet 2005, hst/hpr137: 245,61/187,41
Examinerade magisteruppsatser år 2005: 41
Examina år 2005: 32 kv., 14 män
Genomströmning138: 57 procent
Antal aktiva139 doktorander vt 2006: 6 kv., 4 män
Antal doktorsexamina 2004–2006: 1 kv., 1 man
Organisation och ledning
Stiftelsen Högskolan i Jönköping äger fyra fristående fackhögskolor: Hälsohögskolan, Högskolan för lärande och kommunikation, Ingenjörshögskolan
och Internationella handelshögskolan. Högskolorna är organiserade som aktiebolag som vart och ett leds av en styrelse och en vd. Ämnet rättsvetenskap
ingår som en av sju sektioner i Internationella handelshögskolan (IHH).140 Vid
sektionen bedrivs undervisning inom det affärsrättsliga programmet samt erbjuds kurser i juridik för studenter inom andra program inom IHH och vid
de andra fackhögskolorna vid Högskolan i Jönköping.
Den rättsvetenskapliga sektionen leds av en sektionsansvarig, en programansvarig och en forskningsansvarig. Programansvarig upphandlar kurser till
det affärsrättsliga programmet från IHH:s olika sektioner. Förutom från den
rättsvetenskapliga sektionen sker upphandling även från t.ex. sektionerna för
språk och redovisning. Kurs- och programutveckling sker inom sektionen.
Beslut om större strategiska förändringar i programmet fattas i grundutbildningsrådet, som är högsta beslutande instans när det gäller den grundutbildning som erbjuds inom IHH.
134.Dessutom tillkommer 16 timarvoderade lärare. Undervisningskostnaden för dessa uppgick
år 2006 till ca 30 procent av totalen (433 000 kr. av 1 421 000 kr.).
135.Dessutom tillkommer tre adjungerade professorer och tre timanställda professorer.
136.Dessutom tillkommer två deltidsanställda disputerade lektorer.
137.Hst: helårsstudieplatser, hpr: helårsprestationer.
138.Genomströmning: procentandelen studenter som antogs till programmet höstterminen
2000 och som tagit examen senast vårterminen 2006.
139.Med aktiv avses här att doktorandens studietakt är minst 50 procent av en heltidstjänst.
140.Övriga sex sektioner inom IHH är: EMM (entrepreneurship, marketing and management);
informatik; nationalekonomi; redovisning; språk; statsvetenskap.
127
Tidigare under 2000-talet var IHH:s ekonomi ansträngd, något som bland
annat ledde till att ett par av sektionens lärare fick sluta och till att inga internt
finansierade doktorander kunde anställas. Den ekonomiska situationen under
år 2006 uppfattas som mer tillfredsställande.
Under platsbesöket beskrevs rättsvetenskapen som viktig av IHH:s ledning,
kanske framför allt som komplement till övriga ämnen inom handelshögskolan.
Bedömargruppens intryck är att den rättsvetenskapliga utbildningen har
en stabil förankring inom IHH. Dock fann vi inte att ämnet var prioriterat.
Det ges till exempel ingen uttalad roll i IHH:s generella verksamhetsstrategi
för perioden fram till och med år 2015, som inkluderar profilering mot bland
annat entreprenörskap.
Grundutbildning
Lokal inriktning
Det affärsrättsliga programmet med internationell inriktning inrättades 1994.
Målet var att utbilda jurister med särskild förståelse för näringslivet. Programmet omfattar 180 eller 200 poäng, varav 120 är obligatoriska. Av dessa utgörs
90 poäng av juridiska kurser, 20 poäng av företagsekonomi och 10 poäng av
språkkurser. Programmet har sedan starten haft en klar affärsjuridisk profil.
Under 2006 stärks inriktningen mot civilrätt, bland annat genom att kompetensen i lärargruppen breddas.
Studenterna
Antalet studieplatser inom programmet har från och med hösten 2006 utökats
från 60 till 100, en åtgärd som enligt sektionens ledning är nödvändig för att
det ska vara möjligt att skapa önskvärd bredd i kursutbudet. Med bättre ekonomiska förutsättningar kan också fler lärare och forskare anställas.
Enligt självvärderingen har söktrycket till programmet minskat, samtidigt
som betygsnivån bland de sökande höjts. Genomströmningen inom programmet är ca 57 procent.
IHH:s studenter är representerade i nämnder och styrelser via den gemensamma studentorganisationen JSA. Under platsbesöket menade studenterna
att man har stora möjligheter att påverka utbildning och undervisning. Det
är även bedömargruppens intryck att utrymmet för studentinflytande är påfallande gott.
Lärarna och deras arbetsvillkor
Under senare år har flera nya disputerade lärare rekryterats till Jönköping, i
första hand som tillsvidareanställda, men även som adjungerade eller på tidsbegränsade anställningar. Totalt finns sex tillsvidareanställda lärare. I programmet medverkar även 16 extralärare (praktiserande jurister) som under-
128
visar och håller i seminarier, och som även har utvecklat t.ex. rättegångsspel
som ingår i programmet.
Enligt självvärderingen har lärarresursen utökats sedan den tidigare utvärderingen. Bedömargruppen konstaterar att denna ökning i första hand utgörs
av icke tillsvidareanställda lärare. Inom sektionen förefaller samtidigt finnas
strategier för planering och uppföljning, något som gör det möjligt för den
heterogena lärargruppen att skapa en innehållsligt och pedagogiskt sammanhållen utbildning.
Bedömargruppen konstaterar vidare att könsfördelningen bland lärarna är
anmärkningsvärt ojämn. Av de totalt 14 tillsvidareanställda eller tidsbegränsat
anställda lärare som redovisas i självvärderingen är endast två kvinnor.
De tillsvidareanställda disputerade lärarna erbjuds 50 procents forskningsutrymme i tjänsten. I och med att ett nytt och mer utvecklat ekonomistyrningssystem för bland annat beräkning av de anställdas arbetstid införts upprätthålls detta utrymme även i praktiken, betonade lärare och sektionsledning
under platsbesöket. Det generösa forskningsutrymmet beskrevs som avgörande ur rekryteringssynpunkt.
Fyra av de tillsvidareanställda lärarna har genomgått högskolepedagogisk
utbildning.
Omräkningsfaktorn vid beräkning av lärarnas arbetstid varierar, beroende
vilka krav på föreberedelser som följer med olika arbetsuppgifter.
Grundutbildningens struktur och genomförande
Det affärsrättsliga programmet med internationell inriktning utgörs av ett
grundläggande kursblock om 140 poäng och ett magisterblock om ytterligare 40 poäng.141 Därefter kan studenterna frivilligt tillbringa ytterligare en
141. Utbildningens uppläggning, antagning höstterminen 2006:
Höstterminen 06: avtals- och köprätt med grundläggande rättsmetodik, 10 p; ersättningsoch produktansvarsrätt, 5 p; arbetsrätt, 5 p.
Vårterminen 07: affärsredovisning, 5 p; statsrätt 5 p; EC-law, 10 p.
Höstterminen 07: ekonomisk familjerätt, 5 p; redovisningens normer och revision, 5 p;
finansiella kontrakt, 5 p; externredovisning, 5 p.
Vårterminen 08: associationsrätt, 10 p; kredit-, säkerhets- och obeståndsrätt, 10 p. (inkl. inslag av fastighetsrätt)
Höstterminen 08: språk I (eng, ty, fr, sp), 5 p; skatterätt 10 p; språk II (eng, ty, fr, sp), 5 p.
Vårterminen 09: förvaltnings- och civilprocessrätt, 10 p; international tax law, 5 p; international contract law and private international law, 5 p.
Höstterminen 09: Utlandstermin omfattande valfria kurser 20 p. De som stannar hemma
kan inom juridik välja från ett fast utbud (men är fria att välja icke-juridiska kurser från ett
stort utbud):
Vårterminen 10: fördjupningstermin inom antingen
• tillämpad civilrätt eller
• tillämpad skatterätt
I terminen ingår även moment av allmän rättslära.
Höstterminen 10: magisteruppsats, 20 p. I terminen ingår även moment med allmän rättslära.
Vårterminen 11: studenter ges en möjlighet att inom programmets ram studera utomlands
ytterligare en termin vid något av Internationella Handelshögskolans partneruniversitet.
129
termin142 vid ett utländskt universitet. Under platsbesöket berömde studenterna integrationen mellan de juridiska och de ekonomiska delarna av utbildningen.
Eftersom flera av programmets centrala delar håller på att förändras eller
har gjorts om relativt nyligen är helheten svår att värdera, konstaterar bedömargruppen. De åtgärder som vidtagits för att stärka programmets forskningsanknytning förefaller dock väl valda: En magisteruppsats omfattande
20 poäng infördes år 2003 och samtidigt samordnades och fördjupades metodundervisningen. Numera läser studenterna vetenskapsteori och metod under samtliga årskurser, med särskilt fokus på vetenskapsteori under terminen
närmast innan uppsatsarbetet. Opposition på examensarbetena äger rum vid
öppna seminarier.
Bedömargruppen menar att handledare och examinator bör vara olika personer för att granskningen av studenternas uppsatser ska bli så bred som möjligt. Så är dock inte fallet i Jönköping, utan här fungerar studentens handledare även som examinator. Gruppen menar också, att för att individuella
prestationer ska på att säkerställa bör examensarbeten alltid vara enskilda arbeten. I Jönköping skrivs ungefär hälften av uppsatserna av två studenter tillsammans.
Två studenter per termin erbjuds möjlighet att kombinera uppsatsarbete
med praktik vid en revisionsbyrås skatteavdelning i Jönköping.
Bedömargruppen uppfattar studenternas möjligheter att praktisera sina juridikkunskaper inom ramen för sin utbildning, och samtidigt finna förankring
på arbetsmarknaden, som alltför begränsade.
Sedan den tidigare utvärderingen har en ny, problembaserad fördjupningstermin lagts till, där teoretiska och praktiska inslag varvas. Denna genomförs
för första gången våren 2007 och kommer då att utgöra programmets åttonde
termin.
Andelen lärarledd undervisning uppges ha ökat under senare år. I programmets kurser är det vanligt med seminarier, som studenterna förbereder med
hjälp av arbetsuppgifter som delas ut i förväg. I seminariegrupperna ingår i allmänhet 20­–25 personer. I en del kurser leds seminarierna av externa lärare från
t.ex. advokatbyråer, revisionsbyråers skatteavdelningar eller olika domstolar.
Examinationen sker i första hand via skriftliga tentamina, i vissa kurser
kombinerade med poänggivande skriftliga uppgifter. Alternativa examinationsformer provas, exempelvis s.k. 24-timmarstentamen – hemtentamen i
grupp. Tentamensgenomgångar genomförs konsekvent.
En icke poängsatt bildningsstrimma ingår i programmet sedan ungefär tio
år tillbaka. Inom ramen för denna behandlas olika teman med anknytning
till demokratifrågan. Temat för våren 2006 är genus och jämställdhet. Efter
vissa modifieringar under senare år innebär bildningsstrimman att nästan alla
studenter delas in i årskursövergripande grupper143 som läser ett antal fack- och
142.En frivillig utlandstermin ingår även i basblocket.
143.Under det sista fördjupningsåret är deltagandet frivilligt.
130
skönlitterära böcker per termin. Tre till fyra föreläsningar genomförs inom
terminens tema och momentet avslutas med en större studentdebatt i grupper
i slutet på terminen.
Bedömargruppen anser att all obligatorisk undervisning inom grundutbildningen bör vara poängsatt.
Under platsbesöket menade studenterna att betygshets knappast förekommer inom programmet.
Internationellt utbyte och internationella inslag
Nästan 90 procent av studenterna inom IHH studerar utomlands under minst
en termin vid något av handelshögskolans 220 partneruniversitet. Inom det
rättsvetenskapliga programmet är siffran något lägre, 70–73 procent av studenterna åker utomlands under den sjunde terminen. Ett 15-tal av partneruniversiteten erbjuder kurser i juridik vid juridisk fakultet, och vid ca 75 av dem
är det möjligt att läsa juridik i någon mån, tillsammans med andra relaterade
ämnen.
Bedömargruppen konstaterar att det omfattande internationella utbytet är
unikt, jämfört med andra svenska utbildningar i juridik, och berömvärt.
Som en del i anpassningen efter Bolognaprocessen förändras programmets
uppläggning från och med höstterminen 2007. Från och med då kommer programmet att bestå av tre inledande år som leder fram till en filosofie kandidatexamen och en tvåårig masterdel som leder till juris masterexamen. Under
de avslutande två åren läggs stor vikt vid internationell rätt och studenterna
erbjuds möjlighet att läsa minst en termin utomlands vid något av IHH:s
partneruniversitet. I den här delen av programmet är de flesta kurserna på
engelska.
Sektionens planer på en framtida, internationell masterexamen framstår
som offensiva, anser bedömargruppen.
Utvärderingar och uppföljningar
Kursvärderingar genomförs digitalt. Kursvärderingarna sammanställs av kursombud som väljs ut bland studenterna och resultaten diskuteras med kursansvarig. Kursombuden ingår, tillsammans med programledare och en lärarrepresentant, i programrådet som sammanträder flera gånger per termin för
att diskutera mer övergripande kvalitetsfrågor.
Studenterna inom IHH följs systematiskt, från det att de startar sin utbildning till fem år efter att de tagit examen.
Denna grundliga uppföljning framstår som föredömlig, anser bedömargruppen.
Större delen av marknadsföringen av programmet mot presumtiva arbetsgivare sköts av studentföreningen och programrådet. Sektionen erbjuder visst
stöd. Under 2007 genomförs ett projekt för att knyta ett antal samarbetsföretag till programmet, bl.a. i marknadsföringssyfte.
131
Forskarutbildning
Lokal inriktning
Forskarutbildningen i rättsvetenskap startade år 1998 och är profilerad mot
internationell skatterätt. I och med profileringen skapas en sammanhållen,
vetenskaplig miljö.
Denna koncentration av resurserna verkar vara ett konstruktivt sätt att
skapa kritisk massa i forskarutbildningen, menar bedömargruppen.
Samtidigt är miljön personberoende och därmed sårbar. Den rekrytering
av ytterligare en professor, i civilrätt, som skett under 2006 uppfattar vi som
en förutsättning för att forskarutbildningen ska kunna utvecklas i ett längre
perspektiv.
Doktorander
Vårterminen 2006 fanns tio doktorander inom forskarutbildningen. Av dessa
rekryterades sju under perioden 1998–2002. Ytterligare tre har antagits under
2005 och 2006. Ungefär hälften av doktoranderna har rekryterats från den
egna grundutbildningen.
Samtliga doktorandanställningar utannonseras. Nyanställningar diskuteras vid sektionsmöten och beslut om anställning fattas i forskarkollegiet, som
består av samtliga disputerade inom IHH.
År 2006 hade sex av doktoranderna intern finansiering, tre var externt finansierade och en studerande på egna medel och egen tid.
De tre doktorander som hittills har disputerat har – räknat i nettostudietid
– klarat av sina studier på högst fyra år.
Doktoranderna har rätt att utse representanter till fakultetsnämnden, som
är gemensam för hela högskolan, och till IHH:s styrelse. I IHH:s forskarkollegium har doktoranderna rätt att under en ständig punkt på dagordningen
ta upp doktorandrelaterade frågor. Inom IHH finns en ämnesövergripande
doktorandförening.
Forskarutbildningens struktur och genomförande
Doktorsavhandlingen motsvarar i Jönköping 140 poäng. Forskarutbildningens övriga 20 poäng utgörs av kurser i rättsvetenskap. Sektionen erbjuder
få egna forskarkurser, utan doktorandernas studier planeras individuellt och
kurserna läser man vid andra svenska och utländska institutioner. Genom ett
etablerat nätverkssamarbete kan doktoranderna t.ex. delta i årliga doktorandkurser som arrangeras av European Association of Tax Law Professors och
International Bureau for Fiscal Documentation. Forskarkurser erbjuds även
inom ramen för ett dansk-svenskt nätverk som innefattar IHH, Handelshögskolan i Göteborg, Lunds universitet, handelshögskolorna i Köpenhamn och
Århus samt Århus universitet.
De flesta doktoranderna läser motsvarande tio poäng högskolepedagogik,
utöver de obligatoriska 20 kurspoäng som ingår i forskarutbildningen.
132
Högre seminarier genomförs i Jönköping 2–5 gånger per termin och dessa
är obligatoriska. Även mer allmänna rättsvetenskapliga seminarier förekommer.
Under 2006 hade nio av tio doktorander en och samma handledare, dvs.
den ende av sektionens lärare som är behörig. I enlighet med sektionens policy
har samtliga dessutom minst en extern biträdande handledare.
De internt finansierade doktoranderna undervisar minst 25 procent av sin
anställning, vilket gör att forskarutbildningen förlängs till åtminstone 5,8 år.
Dessutom ingår fem procents administration i anställningarna. 144 I praktiken
förekommer även en hel del övertid. Under platsbesöket ansåg både doktoranderna och deras handledare att institutionstjänstgöringen tar alltför mycket
tid, även om situationen förbättrats något i och med det nya systemet för beräkning av arbetstid.
Bedömargruppens intryck är att flera av doktoranderna utför alltför mycket
institutionstjänstgöring. Det leder till en orimlig arbetsbelastning då avhandlingen samtidigt ska slutföras inom stipulerade tidsramar.
Några riktlinjer för avhandlingarnas omfattning finns inte. I allmänhet
skrivs de på engelska. De avhandlingar som hittills skrivits inom sektioner
har varit 400–600 sidor långa.
Bedömargruppen anser att det är viktigt att avhandlingarnas frågeställningar och därmed även omfång begränsas, dels för att minska doktorandernas studietid, dels för att markera att avhandlingen ska vara ett gesällprov
– inte ett livsverk.
Handledare och biträdande handledare går fortlöpande igenom avhandlingstexterna. Varje år genomförs en fullständig prövning med ett formellt
utlåtande om godkännande. Innan disputationen genomförs ett slutseminarium med extern opponent.
Den individuella studieplanen beskrevs under studiebesöket som ett i första
hand formellt dokument, utan större praktisk betydelse.
Under platsbesöket menade doktoranderna att forskarutbildningen stagnerat något under senare år. Bedömargruppens intryck är att forskarutbildningen inte prioriteras inom sektionen, att den lider brist på struktur och
formella riktlinjer. Här saknas exempelvis fast kursutbud, seminarieverksamheten förefaller eftersatt och doktoranderna utnyttjas hårt för undervisning
inom grundutbildningen. De individuella studieplanerna förefaller inte användas i planeringen av doktorandernas arbete.
Samverkan och internationalisering
Samtliga doktorander deltar fortlöpande i seminarier och konferenser inom
och utom landet, främst inom ramen för olika nätverkssamarbeten. Extern
samverkan uppmuntras aktivt – både svensk och internationell sådan. Under
144.Externt finansierade doktorander kan enligt självvärderingen teckna avtal som ger möjlighet till att medverka i undervisningen på motsvarande villkor som gäller för anställda doktorander.
133
platsbesöket bekräftade doktoranderna att sektionen erbjuder goda möjligheter att studera utomlands. Av de doktorander som under 2006 genomgår forskarutbildning har de flesta varit utomlands en termin, medan några planerar
för sin utlandsvistelse. Tiden utomlands har ägnats åt deltagande i kurser och
genomförande av komparativa studier.
I Jönköping görs systematiska ansträngningar för att ge doktoranderna förutsättningar att följa kunskapsutvecklingen i ämnet i Sverige och utomlands.
Detta är, enligt bedömargruppens mening, både nödvändigt och berömvärt
som komplettering till den relativt begränsade miljö som doktoranderna erbjuds i Jönköping.
Utvärderingar och uppföljningar
Forskarutbildningen i sin helhet utvärderas inte. Istället fungerar den årliga
uppföljningen av doktorandernas avhandlingsarbeten som utvärdering.
Rekommendationer
Grundutbildningen
Bedömargruppen rekommenderar följande:
• Den sneda könsfördelningen bland lärarna bör uppmärksammas vid nyanställning.
• All obligatorisk undervisning bör vara poängsatt.
• Handledare och examinator för magisteruppsatserna bör inte vara samma
person.
• Examensarbeten bör skrivas enskilt.
• Möjligheterna till praktik bör stärkas.
Forskarutbildningen
Bedömargruppen rekommenderar följande:
• Doktorandernas institutionstjänstgöring bör konsekvent begränsas i enlighet med rekommendationer i högskoleförordningen.
• De individuella studieplanerna bör användas systematiskt som styr- och
planeringsunderlag.
• Handledarens ansvar för att avgränsa och effektivisera avhandlingsarbetet
bör fastställas.
134
Linköpings universitet
Affärsjuridiskt program, affärsjuridiskt program
med Europainriktning och forskarutbildning i
affärsrätt
Tillsvidareanställda lärare vt 2006: 5 kv., 6 män145
Varav professorer: 1 kv.146
Varav docenter: 1 män
Varav övriga disputerade: 1 kv., 1 män147
Varav icke disputerade: 3 kv., 4 män148
Affärsjuridiska programmen149 2005, hst/hpr150: 288/255
Examinerade uppsatser år 2005:
* Kandidatuppsatser affärsjur. progr., 160 p: –
* Kandidatuppsatser affärsjur. progr. Europainr.: 47
* Magisteruppsatser, ”
”
” : 35
Examina år 2005: 17 kv., 15 män
Genomströmning151: ­–152
Antal aktiva153 doktorander vt 2006: 1 kv., 1 man
Antal doktorsexamina 2004–2006: 2 män
Organisation och ledning
Inom Linköpings universitet ansvarar avdelningen för rätt och rättsfilosofi för
samtliga juridiska kurser som ges inom det affärsjuridiska programmet, det affärsjuridiska programmet med Europainriktning och för forskarutbildningen
i affärsrätt. Avdelningen hör hemma på den ekonomiska institutionen, som
är en institution som består av ämnen från såväl teknisk som filosofisk fakultet. Personalen är anställd på institutionen, medan programmen är en del av
filosofisk fakultet.
De organisatoriska och ekonomiska villkoren skiljer sig mellan grund- och
forskarutbildning. Under platsbesöket beskrev avdelningsledningen grundut145.Under 2006 fanns vid avdelningen ca 30 timarvoderade lärare. Dessa står för ca fem procent av undervisningen inom grundutbildningen.
146.Dessutom tillkommer tre adjungerade professorer.
147. Dessutom tillkommer en vikarierande disputerad lektor.
148.Dessutom tillkommer två gästlärare.
149.Affärsjuridiska programmet, 160 p; affärsjuridiska programmet med Europainriktning, 180
p; affärsjuridiska programmet med Europainriktning, 160 p.
150.Hst: helårsstudenter, hpr: helårsprestationer.
151. Genomströmning: procentandelen studenter som antogs till programmet höstterminen
2000 och som tagit examen senast vårterminen 2006.
152.Genomströmning redovisas ej för de juridiska programmen i Linköping. Relevanta uppgifter går ej att få fram eftersom ett av programmen inrättades år 2004 och det andra gjordes
om eller förlängdes samma år.
153.Med aktiv avses här att doktorandens studietakt är minst 50 procent av en heltidstjänst.
135
bildningens ekonomi som mycket god och stödet från institutionsledning och
fakultet som tillfredsställande. Nya resurser har tillförts under senare år i och
med att antalet studieplatser har ökats på programmen. Inom forskarutbildningen upplevs de organisatoriska villkoren som sämre och de ekonomiska
resurserna som mer begränsade.
Under platsbesöket beskrev både lärare och ledning avdelningen som autonom, med lite samarbete med andra ämnen inom den större institutionen
och med få externa kontakter, framför allt inom forskarutbildningen. Detta
framstod som ett medvetet val. Enligt avdelningens företrädare ”går det inte
att lyssna åt alla håll” i arbetet med att profilera utbildningen. Här finns en
långsiktig strategi om att säkra de egna idéerna för grund- och forskarutbildning och samtidigt säkra ämnets återväxt.
Bedömargruppen anser att ämnets externa kontakter och samverkan behöver stärkas. Avdelningens kontakter med andra juridiska utbildningar och
forskningsmiljöer verkar vara alltför begränsade. Därmed finns inte heller,
menar bedömargruppen, förutsättningar för det nytänkande som avdelningen
strävar efter. För att kunna fungera som förnyare behöver man ha god kännedom om det fält som ska förnyas. Bedömargruppen har svårt att se hur
det, med bibehållen kvalitet, är möjligt att etablera en vetenskaplig miljö som
fungerar så skild från och oberoende av omvärlden som den rättsvetenskapliga
forsknings- och forskarutbildningsmiljön i Linköping förefaller göra.
Inom ramen för grundutbildningen sker universitetsintern samverkan med
flera ämnen.
En ny institutionsorganisation infördes den 1 januari 2007.154
Grundutbildning
Lokal inriktning
Det affärsjuridiska programmet med Europainriktning, med en kombination
av juridik, ekonomi och språk, har erbjudits vid Linköpings universitet sedan
1994. I början på 2000-talet minskade söktrycket till programmet och ytterligare ett affärsjuridiskt program inrättades 2004, med inriktning enbart mot
ekonomi och juridik. Ungefär samtidigt förlängdes det ursprungliga programmet med en termin.155
I både det affärsjuridiska programmet (160 p) och det affärsjuridiska programmet med Europainriktning (180 p) kombineras juridik och ekonomi. I det senare
läser studenterna även språk – tyska och franska ­– kombinerat med tysk och
154.En ny institution, institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) har skapats.
Institutionen består till största delen av tekniska ämnen, men omfattar även affärsrätt, företagsekonomi, nationalekonomi och statsvetenskap. Huruvida avdelningen för rätt och
rättsvetenskap (och övriga avdelningar) kommer att bibehålla sin ställning som avdelning
och resultatenhet i den nya institutionen var i februari 2007 ännu inte bestämt.
155.Studenterna kan välja att ta ut högskoleexamen efter fyra terminer, kandidatexamen efter
sex eller magisterexamen med huvudämne affärsrätt efter åtta terminer.
136
fransk rättskultur. Ambitionen är att utbilda en ”ny jurist” med unik ämnesmässig kompetens och med ett utforskande arbetssätt ”som arbetar med att
definiera och lösa problem, som finner och väger många alternativa lösningar
mot varandra och som även väger in ekonomiska spörsmål i dessa överväganden”, enligt avdelningens professor. Programmen är tänkta som alternativ till
juris kandidatutbildningen.
Bolognaprocessen beräknas inte påverka utbildningarnas struktur och innehåll nämnvärt. Programmens struktur uppfyller redan kraven på kandidatuppsats efter de första tre åren och möjlighet till kandidatexamen, samt att
den avancerade nivån avslutas med en magisteruppsats. Under 2006 planerar
universitetet tillsammans med programmen att ansöka hos regeringen om att
inrätta en affärsjuridisk yrkesexamen.
Studenterna
Tillsammans disponerar de affärsjuridiska programmen 80 studieplatser per
år, 44 platser på det nyare och kortare programmet och 36 på det längre, Europainriktade.
Det nyare programmet hade 6,2 förstahandssökande per plats höstterminen 2006, jämfört med det Europainriktade programmets 1,9 respektive 2,7
förstahandssökande.156 Det lägre söktrycket förklaras i självvärderingen med
att gymnasieelever i allmänhet har svaga förkunskaper i tyska och franska
samt det vikande intresset för högre utbildningar med främmande språkinslag. Även studenternas betygsgenomsnitt är lägre inom programmet med
Europainriktning.
Könsfördelningen bland studenterna sammantaget är jämn, med fler män
inom det affärsjuridiska programmet och fler kvinnor i det Europainriktade.
Studenterna utser en årskursrepresentant från varje årskurs och program.
Dessa bildar ett programråd som samråder med programansvarig. Inom studentkåren finns en särskild sektion för juridikstuderande.
Lärarna och deras arbetsvillkor
Totalt finns vid avdelningen elva tillsvidareanställda lärare varav fyra är disputerade. Lärargruppen har i jämförelse med år 1999 förstärkts med två adjungerade professorer, tre tillsvidareanställda lektorer och tre adjunkter. Den
rekrytering av ytterligare en professor i affärsrätt som pågick under 2006 avbröts vid årsskiftet 2006/07.
Gästlärare står för uppskattningsvis fem procent av undervisningen inom
programmen.
I lektoraten ingår 400 undervisningstimmar per år. Omräkningsfaktor fyra
innebär generöst utrymme för handledning, planering och förberedelser. Särskild tid avsätts för utveckling av fördjupningskurser. Lärarnas utrymme för
forskning framstår som begränsat. De fakultetsmedel som finns är intecknade
156.Den första siffran avser tysk inriktning på programmet, den andra fransk inriktning.
137
och avdelningen disponerar under 2006 externa medel motsvarande två halva
lektorat. Det lokala avtalet ger 20 procents kompetensutvecklingsutrymme.
Samtliga lärare har genomgått högskolepedagogisk utbildning.
Grundutbildningens struktur och genomförande
Båda programmen är uppdelade i ett basblock om 80 poäng och ett fördjupningsblock, som omfattar 80 poäng i det affärsjuridiska programmet och 100
poäng i det Europainriktade.
Programmen har 130 gemensamma kurspoäng och studentgrupperna är
blandade. 157 Skillnaden mellan programmen utgörs främst av de kurser i
fransk eller tysk kommunikation (språk) och rättslära som ingår i det Europainriktade programmet, samt den valbara utlandstermin som erbjuds här
under åk 4.
Programmen har en affärsrättslig inriktning. Under platsbesöket berömde
studenterna den konsekvent genomförda integrationen mellan juridik- och
ekonomiämnena. De menade samtidigt att språkdelarna i det Europainriktade programmet inte passades in lika naturligt. Bedömargruppen instämmer
i båda dessa bedömningar.
Ett nytt bemanningssystem har införts under senare år som inneburit att
lärarnas tjänstgöring koncentrerats till färre rättsområden och att fler lärare
än tidigare undervisar i respektive kurs. Lärarnas fördjupningsmöjligheter har
därmed stärkts och den lärarledda undervisningen har ökat. Under programmens första årskurser, med hundratalet studenter i undervisningsgrupperna, är
det vanligt med föreläsningar och salstentamina. I takt med att grupperna blir
mindre ökar andelen seminarier och alternativa examinationsformer, som exempelvis pm och rättsfallsanalyser inriktade mot kritisk analys. Vid tentamen
157. Affärsjuridiskt program:
Årskurs 1: rättsteori och rättsteknik 8 p, affärsrätt 12 p, offentlig rätt med EG/EU-rätt 8 p,
avtalsrätt med skadestånds- och försäkringsrätt 12 p.
• Årskurs 2: immaterialrätt, marknads- och konkurrensrätt 5 p, ägande- och nyttjanderätt
till fast egendom 5 p, arbetsrätt 5 p, ekonomisk straffrätt 5 p, redovisning 10 p, associationsrätt med ekonomisk inriktning 10 p.
• Årskurs 3: finansiell ekonomi 5 p, finansiell planering 5 p, kredit- och obeståndsrätt 10 p,
ekonomisk och juridisk företagsanalys 10 p, kandidatuppsats 10 p.
• Årskurs 4: valfria kurser 30 p och magisteruppsats 10 p.
Affärsjuridiskt program med Europainriktning:
Årskurs 1: rättsteori och rättsteknik 8 p, affärsrätt 12 p, offentlig rätt med EG/EU-rätt 8 p,
avtalsrätt med skadestånds- och försäkringsrätt 12 p.
• Årskurs 2: immaterialrätt, marknads- och konkurrensrätt 5 p, ägande- och nyttjanderätt
till fast egendom 5 p, tysk eller fransk kommunikation och rättskultur I 10 p, redovisning
10 p, associationsrätt med Europainriktning 10 p.
• Årskurs 3: finansiell ekonomi 5 p, finansiell planering 5 p, kredit- och obeståndsrätt 10 p,
tysk eller fransk kommunikation och rättskultur II 10 p, kandidatuppsats 10 p.
• Årskurs 4: utlandstermin 20 p (alternativt tysk eller fransk kommunikation och rättskultur III 10 p och valfria kurser 10 p), valfria kurser 20 p.
• Årskurs 5: magisteruppsats 10 p, valfria kurser 10 p.
138
tillämpas i allmänhet tre betygssteg: underkänt, godkänt och väl godkänt.158
Enligt studenterna förekommer knappast någon betygshets.
Bedömargruppen noterar att avdelningsgemensamma strategier verkar saknas för hur kritisk analys och muntlig framställning ska införlivas i utbildningen. Detta intryck bekräftades under platsbesöket av lärare och studenter.
Kandidatuppsatserna samförfattas i allmänhet, medan magisteruppsatserna
skrivs som enskilda arbeten. I arbetet med magisteruppsatserna deltar studenterna i två seminarieserier: en teoretiskt inriktad och en mer direkt inriktad
mot själva uppsatsarbetet. De färdiga uppsatserna presenteras vid ett betygsseminarium som är utformat som en ”minidisputation”. I detta deltar uppsatsförfattaren, handledaren och ytterligare fyra uppsatsförfattare, varav en fungerar som opponent och övriga tre som bedömningskollegium. Handledaren
fungerar informellt och i praktiken som examinator, medan den kursansvariga
läraren har det formella examinationsansvaret.
Bedömargruppen uppfattar magisteruppsatskursen som ambitiös, väl genomtänkt och med tydlig forskningsanknytning. Vi anser dock att handledare
och examinator bör vara olika personer för att granskningen av examensarbetena ska bli så bred som möjligt. Beträffande kandidatuppsatserna menar vi
att för att den individuella prestationen ska gå att säkerställa bör även dessa
utformas som enskilda arbeten.
Inom programmen finns kurser som i princip helt drivs av externa lärare,
exempelvis juridisk och ekonomisk företagsanalys, 10 p. Under platsbesöket beskrev studenterna de externa lärarnas medverkan som värdefull. Möjlighet
till praktik erbjuds i en 20-poängs och en 10-poängs valbar fördjupningskurs.
Under praktiken handleds studenten av handledare från både praktikplats och
universitet i enlighet med fastställda rutiner. Kurserna examineras genom en
praktikrapport. Ett femtontal studenter har valt praktikkursen sedan starten
hösten 2006.
Under årskurs två och tre deltar 2/3 av studenterna i fadderföretagsverksamhet. Denna syftar bland annat till att ge studenterna praktisk erfarenhet,
underlag för examensarbete och kontakter inom näringslivet. Vad verksamheten innebär i praktiken beror mycket på hur aktiva enskilda studenter är. Ett
50-tal fadderföretag finns registrerade.
Internationellt utbyte och internationella inslag
I det affärsjuridiska programmet med Europainriktning ingår sammanlagt 30
poäng tysk eller fransk kommunikation och rättskultur. En frivillig utlandstermin erbjuds i årskurs fyra. Intresset för denna varierar mellan olika årskurser. Mellan 50 och 75 procent av studenterna inom det Europainriktade programmet väljer en utlandstermin. Under utbytesterminen reser studenterna i
allmänhet till någon av de partneruniversitet som avdelningen slutit avtal med
i Frankfurt am Main, Dresden, Rennes eller Strasbourg.
158.Under den första terminen tillämpas endast betygsstegen underkänd och godkänd.
139
Studenter på det kortare programmet kan inte åka utomlands vid programmets kontakter och partneruniversitet. Om studenterna väljer att åka ordnar
de antingen utlandsvistelsen själva eller så söker de via t.ex. Erasmus eller fakulteten.
Bedömargruppen uppfattar den systematiska utbytesverksamheten som en
styrka inom det Europainriktade programmet. Framför allt möjligheten för
studenterna att få dubbel affärsjuristexamen genom att läsa in en fransk masterexamen under vistelsen i Rennes är värd att poängtera, samt de förberedande språkkurserna i tyska och franska som erbjuds i respektive land och som
används av ca 40 procent av studenterna. Att utbytesmöjligheter inte erbjuds
studenterna inom det kortare programmet ser vi dock som en brist.
En valbar kurs i EG/EU-rätt erbjuds samt två mer komparativt inriktade
fördjupningskurser.159
Under 2006 erbjuds inga kurser i engelska inom programmen.
Utvärderingar och uppföljningar
Kursvärderingar genomförs enligt studenterna regelbundet, både muntligt och
skriftligt, och resultaten återrapporteras. Även de muntliga utvärderingarna
dokumenteras. Planer finns på ett nytt, webbaserat kursvärderingssystem.
Under år 2001 och 2004 har programmens sju första studentkullar följts
upp.
Den grundliga alumnuppföljningen är föredömlig, enligt bedömargruppens mening. Även kursvärderingssystemet verkar väl genomtänkt.
Forskarutbildning
Lokal inriktning
Forskarutbildningen bedrivs i affärsrätt, med betoning på juridiken som normativ vetenskap. Ett pluralistiskt synsätt eftersträvas.
Men miljön är begränsad. Med två doktorander och en handledare har bedömargruppen svårt att se hur det, mer eller mindre på egen hand, ska vara
möjligt att åstadkomma den pluralism som eftersträvas.
Doktorander
Forskarutbildningen startade år 1998. Sedan dess har totalt fem doktorander
antagits, fyra år 1998 och en år 2004. Fyra av dem rekryterades från den egna
grundutbildningen. Antagningsprocessen är inte formaliserad.
Enligt bedömargruppens mening är det angeläget att finna transparenta
antagningsformer som innebär att doktoranderna antas under konkurrens.
Två av doktoranderna har disputerat och en avbröt sina studier efter ett
år. Doktorandernas nettostudietid var 4,5 år. Under 2006 återstår därmed
två doktorander – en kvinna och en man. Om och när fler doktorander kan
159 Lex mercatoria, 5 p. samt aktiebolagsrätt och EG-skatterätt, 5 p.
140
antas är oklart eftersom både externa medel och tillräckliga fakultetsmedel
saknas.
En av doktoranderna är anställd som adjunkt och studerar till 75 procent
med fakultetsmedel. Den andre är anställd som doktorand, läser på heltid och
finansieras till 100 procent med fakultetsmedel.
I avdelningens interna handledar- och doktorandkollegium ingår samtliga
doktorander och disputerade lärare. Här tas, enligt självvärderingen, ”alla viktiga frågor upp till överläggning”. En av ämnets doktorander ingår även i den
ekonomiska institutionens nämnd för forskarutbildning.
Forskarutbildningens struktur och genomförande
Forskningsmiljön Marknad och politik i rättssamhället (MPR) inrättades år
2002 inom den ekonomiska institutionen.160 Till MPR allokeras forskningsanslagen till ämnena affärsrätt, nationalekonomi, statsvetenskap och ekonomisk
historia, dvs. ämnen inom den ekonomiska institutionen som inte inryms i
temaforskningen. Avsikten med MPR är att utnyttja tvärvetenskaplig kompetens och stordriftsfördelar. Initialt var fakultetens avsikt att stärka institutionens forskningsmiljöer genom gemensamma forskningsprojekt, men även
att ämnesövergripande kurser och seminarier skulle anordnas inom ramen
för forskarutbildningen. Mycket lite av detta har skett, bland annat på grund
av – enligt fakultetsledningen – motstånd från framför allt avdelningen för
rätt och rättsfilosofi, men även från andra ämnen. Bland rättsvetarna uppfattas den nya forskningsmiljön som ett potentiellt hot mot avdelningens ekonomi och det egna ämnets identitet. Fakulteten har under 2006 beslutat om
en översyn av MPR.
I forskarutbildningen i affärsrätt ingår 80 kurspoäng, varav 40 är obligatoriska. Övriga kurspoäng utgörs av individuellt utformade läskurser. En 20-poängskurs i vetenskapsteori inleder forskarutbildningen. En av doktoranderna
deltar under år 2006 i denna.
Bedömargruppen uppfattar forskarutbildningens kursinslag som alltför
omfattande.
Minst en gång per år lägger doktoranderna fram delar av sitt avhandlingsarbete vid ämnesinterna, högre seminarier. Till dessa bjuds ibland externa
gäster in. Inom institutionen förekommer dessutom s.k. doktoranddagar då
doktoranderna i olika ämnen presenterar sin forskning för varandra. Men eftersom avhandlingarna handlar om så olika ämnen, menade doktoranderna
under platsbesöket, hamnar den professionella diskussionen gärna på en generell nivå. Enligt doktorandernas handledare uppstår samma problem vid
slutseminarierna, när seniora forskare från institutionens övriga ämnen deltar
i granskningen av doktorandernas manus.
Bedömargruppen har svårt att förstå hur det kan uppfattas som svårt att
jämka samman ekonomiska och juridiska perspektiv inom forskarutbild160.Fakultetsbeslut togs år 2001.
141
ningen, när avdelningen förefaller lyckas väl med just denna typ av integration
inom grundutbildningsprogrammen.
Positiva effekter av doktoranddagarna är att gemensamma forskningsfrågor blir belysta och kontakter mellan ämnen och enskilda doktorander kan
knytas.
En av de nuvarande doktoranderna i affärsrätt ingår i MPR och har biträdande handledare från två av institutionens andra ämnen.
Enligt högskoleförordningen, i dess lydelse fr.o.m. den 1 juli 2007, ska samtliga doktorander som antas tilldelas minst två handledare, varav en utses till
huvudhandledare. Denna regel bör, menar bedömargruppen, omfatta samtliga doktorander.
Doktoranderna undervisar i allmänhet på 25 procent under de fyra första
åren. Det femte året ägnas helt åt avhandlingsarbete.
Individuella studieplaner upprättas för varje doktorand och följs upp årligen.
Samverkan och internationalisering
I bedömargruppens ögon framstår forskarutbildningen som otillräcklig och
isolerad. Här finns endast två doktorander och ingen av dessa ingår i externa
nätverk eller har biträdande handledare utanför den egna institutionen. Ingen
av dem har läst kurser vid annat svenskt universitet och ingen har studerat
utomlands, även om de formella möjligheterna finns.
Externa kontakter förefaller inte uppmuntras i tillräcklig utsträckning – något som i sig är anmärkningsvärt. Enligt vår mening är det självklart att doktoranderna uppmanas och aktivt stöds att söka sig utanför den egna miljön för
att på så sätt kunna följa kunskapsutvecklingen inom ämnet. I Linköping förefaller det som om omvärldskontakter snarare motarbetas, t.ex. genom det aktiva motståndet mot den ämnesövergripande forskningsmiljön MPR. Denna
självpåtagna isolering ser bedömargruppen som ett förhållningssätt som inte
överensstämmer med god akademisk kvalitet.
Vi uppfattar även forskarutbildningen som alltför personberoende.
Utvärderingar och uppföljningar
Någon formell utvärdering av forskarutbildningen har inte ägt rum.
Rekommendationer
Avdelningens externa kontakter och samverkan behöver stärkas generellt. En
strategi för hur detta ska ske bör utformas. Detta är ett ansvar som vilar på
såväl avdelningsledning, som institutions- och fakultetsledning.
142
Grundutbildningen
Bedömargruppen rekommenderar följande:
• Inslagen av muntlig färdighetsträning och kritisk analys bör stärkas i
båda programmen.
• I det Europainriktade programmet bör språkdelarna integreras bättre
med de juridiska och ekonomiska delarna.
• Handledare och examinator för examensarbetena bör inte vara samma
person.
• Examensarbeten bör skrivas enskilt.
Forskarutbildningen
För att forskarutbildningen ska betraktas som fullgod behöver genomgripande
reformer genomföras:
• En ny och mindre personberoende ledningsorganisation behöver utvecklas.
• Färre obligatoriska kurspoäng bör övervägas.
• Doktorandgruppen behöver utökas, antingen genom nyanställningar eller
genom att ämnets doktorander knyts till större, möjligen ämnesövergripande, miljöer.
• Den interna seminarieverksamheten behöver stärkas, alternativt bör doktorandernas deltagande i externa seminarier säkras.
• Doktorandernas forskning behöver på ett systematiskt sätt förankras i externt – nationellt och internationellt – nätverkssamarbete.
• Samtliga doktorander bör tilldelas biträdande handledare.
• En mer transparent och konsekvent antagningsprocess bör införas.
Bedömargruppen anser att universitetets rätt att utfärda forskarexamen i affärsrätt bör ifrågasättas.
143
Luleå tekniska universitet
Rättsvetarprogrammet och forskarutbildning i
rättsvetenskap
Tillsvidareanställda lärare vt 2006: 2 kv., 6 män 161
Varav professorer: 1 man162
Varav docenter: –
Varav övriga disputerade: 1 man
Varav icke disputerade: 2 kv., 4 män
Rättsvetarprogrammet 2005, hst/hpr163: 358/279
Examinerade kandidatuppsatser år 2005: 22
Examinerade magisteruppsatser år 2005: 12
Examina år 2005: 9 kv., 5 män
Genomströmning164: 41 procent
Antal aktiva165 doktorander vt 2006: 4 kv.
Antal doktorsexamina 2004–2006: 1 kv., 1 män
Organisation och ledning
Rättsvetenskap ingår som en av fyra enheter inom avdelningen för samhällsvetenskap, som organisatoriskt sorterar under institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap (IES). De fyra enheter som ingår i avdelningen
– statsvetenskap, historia, nationalekonomi och rättsvetenskap – har byggt
upp en gemensam forskningsprofil med inriktning mot hållbar utveckling.
Detta har enligt avdelningens ledning ökat förutsättningarna för såväl intern
som extern finansiering och samarbetet med andra universitet.
I början av 2000-talet gick enheten med ekonomiskt underskott. Genom
att två tillsvidareanställda lärare slutade minskade lönekostnaderna och situationen stabiliserades. Det senaste året har enhetens ekonomi påverkats negativt i och med att det totala antalet grundutbildningsstudenter minskat inom
enheten. Minskningen gäller inte det rättsvetenskapliga programmet men påverkar ändå programmets ekonomiska förutsättningar. Från och med våren
2008 kommer därför både höst- och vårantagning av studenter att införas.
Efterfrågan på juridiska kurser ökar i och med förestående lantmätar- och
mäklarutbildningar.
161. Under vårterminen 2006 var dessutom elva timarvoderade och fakturerade lärare verksamma inom programmet. Den undervisning som timarvoderade och fakturerade lärare
står för motsvarar på årsbasis 16 procent av undervisningen inom grundutbildningen.
162.Dessutom tillkommer en gästprofessor på 20 procents anställning.
163.Hst: helårsstudieplatser, hpr: helårsprestationer.
164.Genomströmning: Procentandelen studenter som antogs till programmet höstterminen
2000 och som tagit examen senast vårterminen 2006.
165.Med aktiv avses här att doktorandens studietakt är minst 50 procent av en heltidstjänst.
145
Universitetet har ansökt om att få inrätta socionomutbildning. För den
rättsvetenskapliga enheten innebär detta att en professorstjänst samt kurser
och forskning inom det förvaltnings- och socialrättsliga området kan komma
att anordnas.
Ämnesmiljöns företrädare framhöll under platsbesöket att man har svårt
att råda över den rättsvetenskapliga utbildningens utveckling, och att det är
svårt att hålla fast vid en speciell strategisk linje eller innehållslig profil inom
grundutbildningen.
Bedömargruppens intryck är att de organisatoriska och institutionella förutsättningarna för den rättsvetenskapliga grundutbildningen vid LTU är svaga.
Ledningen av utbildningen framstår som inkonsekvent och de strategier för
grundutbildningens utveckling som presenterats förefaller kortsiktiga. Samtidigt är de ekonomiska förutsättningarna osäkra och lärarresursen knapp.
Grundutbildning
Lokal inriktning
När det rättsvetenskapliga programmet inrättades läsåret 1993/94 framhölls
miljö- och naturresursrätt samt civilrätt som lokala profiler. I dag modelleras
programmet till form och innehåll efter juris kandidatprogrammen och programstudenterna erbjuds stor valfrihet. Det tidigare profilområdet civilrätt har
strukits ur examensbeskrivningarna för kandidat- och magisterexamen. Studenterna har dock fortfarande möjlighet att specialisera sig inom miljö- och
naturresursrätt och få denna inriktning inskriven i examensbeviset. Kurser
och kursmoment med miljörättslig fokus ingår i programmet. Institutionsledning och lärare problematiserade under platsbesöket denna balansgång mellan
å ena sidan ambitionen att tillhandahålla ett brett juridiskt kursutbud, och å
andra sidan en fortsatt tydlig och stark miljö- och naturresursrättslig forskningsinriktning.
Principiellt anser bedömargruppen att för landets mindre juridiska miljöer
och lokala juridiska program innebär ämnesmässig profilering en styrka. På
så sätt koncentreras resurserna, och relativt starka ämnes- och forskningsmiljöer kan utvecklas. Den nuvarande mycket öppna programstrukturen166 gör
det, menar vi, svårt att definiera det reella innehållet i den utbildning som
studenterna i Luleå erbjuds, och att skapa sig en uppfattning om kvaliteten i
denna utbildning.
Studenterna
Antalet utbildningsplatser inom det rättsvetenskapliga programmet har utökats från 30 till 45 de två senaste åren. Söktrycket är lågt i ett nationellt perspektiv, däremot högt jämfört med andra utbildningar inom universitetet. År
2005 fanns 1,1 förstahandssökande per programplats, och det totala antalet
166.Se beskrivning under rubriken Grundutbildningens struktur och genomförande.
146
helårsstudenter har minskat från 439 år 2004 till 358 år 2005. Nedgången beror
enligt självvärderingen på en allmän minskning i antalet studenter som läser
rättsvetenskapliga kurser utan att gå programmet, t.ex. sociologistudenter,
ekonomistudenter och studenter i samhällsbyggnadsteknik. Ungefär 30 procent av de studenter som läste rättsvetenskapliga kurser var under våren 2006
inskrivna inom det rättsvetenskapliga programmet.
Av de studenter som antogs till programmet höstterminen 2000 hade 41
procent tagit ut examen senast vårterminen 2006.
Enligt självvärderingen försöker många av studenterna på det rättsvetenskapliga programmet i första hand att komma in på något av landets juris
kandidatprogram. De ser det rättsvetenskapliga programmet som ett andrahandsalternativ. Under sina studier fortsätter sedan flera att söka till andra
utbildningar, och vissa år har upp till tio programstudenter sökt sig bort från
Luleå.
Det formella studentinflytandet sker via ett programråd som hålls vid varje
läsperiods slut. Två representanter från varje årskurs deltar.
Lärarna och deras arbetssituation
Våren 2006 fanns vid enheten åtta tillsvidareanställda lärare, varav två disputerade, samt en gästprofessor på 20 procent. Könsfördelningen var sned. Sex
av de åtta tillsvidareanställda lärarna var män.
Sedan den förra utvärderingen har en av adjunkterna avlagt juris doktorsexamen och två av de övriga har läst doktorandkurser om 20 poäng vardera.
Lärarna framhöll under platsbesöket att i och med att enheten har ambitionen
att erbjuda ett brett rättsvetenskapligt utbud måste man som lärare utforma
kurser och undervisa inom områden där man saknar tillräcklig kompetens.
Detta har i sin tur lett till att gästföreläsare engagerats – en möjlighet som
dock begränsas av resursskäl.
Bedömargruppen anser att en fortsatt satsning på att öka antalet disputerade lärare är nödvändig, för att säkra den vetenskapliga nivån inom framför
allt grundutbildningen.
Lärarnas arbetstid beräknas formellt i klocktimmar. En heltidsanställning
motsvarar 1 700–1 750 timmar per år, beroende på ålder. I praktiken tillämpas fortfarande omräkningsfaktor 4 vid institutionens planering. En lärare
som inte har forskningsutrymme i sin tjänst undervisar 400 lektorstimmar
per kalenderår. Lärarnas arbetsbelastning uppges ha ökat sedan förra utvärderingen, beroende på att de två lärare slutade i början av 2000-talet. Studenterna menade under platsbesöket att den lärarledda undervisningstiden successivt minskat och de beklagade detta. Under 2006 bedrev en av lärarna, en
av adjunkterna, egen forskning på heltid.
Huvuddelen av lärarna, inklusive doktoranderna, har läst den högskolepedagogiska utbildning som anordnas inom universitetet.
147
Grundutbildningens struktur och genomförande
Rättsvetarprogrammet omfattar 120 eller 160 poäng, och av dessa utgörs 60
eller 80 poäng av kurser i rättsvetenskap.167 För att underlätta för de studenter
som vill söka sig bort från Luleå, till någon av landets juris kandidatutbildningar, har alla kurser i juridik som studenterna läser inom rättsvetarprogrammet från och med hösten 2006 sin motsvarighet i Uppsalas och Umeås juris
kandidatprogram. Att studenterna läser minst 20 poäng i ett annat ämne än
rättsvetenskap – vilket ämne som helst – är ett lokalt examenskrav.
Programmets uppläggning är i nuläget mycket öppen, konstaterar bedömargruppen. Det är oklart hur olika ämnen, kurser och terminer integreras.
Som en del av anpassningen efter den nya examensordningen kommer programmet att delas upp i ett kandidatprogram, ett magisterprogram och – i
samverkan med ämnena statsvetenskap och nationalekonomi – ett masterprogram (environmental management).
De två senaste åren har betygskraven skärpts, något som lett till att genomströmningen inom A-kurserna försämrats. År 2005 blev 72 procent av studenterna underkända på den inledande A-kursen och 2006 var motsvarande
andel 33 procent. Lärarna har därför under senare tid lagt in mer lärarledd
tid på A-kurserna samt förändrat undervisningsformerna i riktning mot fler
grupparbeten.
Bedömargruppen uppfattar denna satsning på höjda krav i kombination
med pedagogisk utveckling som ett gott initiativ.
Större skriftliga arbeten förekommer inom programmet bara i form av examensarbeten. Organiserade muntliga presentationer är inte vanliga, men förekommer t.ex. i kurser där rollspel av olika slag används. PM, muntliga presentationer i seminarieform samt roll- och rättegångsspel har av resursskäl under
en period förekommit i allt mindre utsträckning som examinationsformer.
Examinationen sker i huvudsak med hjälp av skriftliga salstentamina.
Sättet att arbeta med kandidat- och magisteruppsatser har inte förändrats
sedan utvärderingen år 1999. Opposition är en del av examinationen av uppsatserna. Dispens från opposition kan ges om opponent inte finns tillgänglig.
Handledare och examinator är som regel samma person. På kandidatnivå
skrivs 50 procent av uppsatserna av två studenter tillsammans. På magisternivå
är uppsatserna alltid individuella arbeten.
Bedömargruppen anser att för att den individuella prestationen ska gå att
säkerställa bör examensarbetena vara enskilda arbeten. Vi menar också att
167. Programmets uppläggning:
Termin 1: juridisk översiktskurs, 10 p; juridisk översiktskurs II, 10 p.
Termin 2: offentlig rätt, 10 p; handelsrätt I, 10 p.
Termin 3: valfria juridiska kurser, 20 p.
Termin 4 och 5: valfria kurser från universitetets totala kursutbud, totalt 40 p.
Termin 6: allmän rättslära med rättshistoria och rättsfilosofi, 10 p; kandidatuppsats, 10 p.
Termin 7: rättsvetenskap D/rätten och samhället, 10 p; magisteruppsats, 10 p.
Termin 8: valfria kurser från universitetets totala kursutbud, 20 p.
148
handledare och examinator bör vara olika personer för att granskningen av
examensarbetena ska bli så bred som möjligt.
Enligt självvärderingen anser universitetets ledning inte att det är möjligt
att tillgodoräkna praktikpoäng i examen, och följaktligen har man bestämt
att praktikmomentet inte ska ingå i programmet.
Detta är ett beslut som bedömargruppen beklagar. Om den ingår som moment eller del i en kurs finns inga formella hinder mot att praktik ska ingå i
programmet. Ledningens ställningstagande innebär att studenternas möjligheter att praktisera sina juridikkunskaper inom ramen för sin utbildning, och
därigenom finna förankring på arbetsmarknaden, blir alltför begränsade.
Internationellt utbyte och internationella inslag
Det finns inga engelskspråkiga kurser inom ramen för de obligatoriska rättsvetenskapliga kurserna och kurslitteraturen består endast av böcker på svenska.
Liksom vid den förra utvärderingen är det få studenter som reser utomlands för
studier. År 2005 läste en programstudent utomlands. Antalet utländska gäststudenter är också lågt. Ett avtal mellan IES och Universitetet i Rostock ledde
till att två tyska studenter deltog i enhetens kursverksamhet under 2005.
Den rättsvetenskapliga enheten håller tillsammans med övriga avdelningar
och enheter på IES på att dra upp riktlinjer för ett engelskspråkigt masterprogram i natural resource management and environmental policy.
Utvärderingar och uppföljningar
Enligt både lärare och studenter har det nätbaserade kursvärderingssystem
som införts efter den förra utvärderingen låg svarsfrekvens. Vissa av enhetens
lärare, företrädesvis på A- och B-nivån, gör därför egna kompletterade kursvärderingar
År 2005 genomfördes en enkätundersökning bland utexaminerade rättsvetarstudenter. Av dem som svarade hade 71 procent fått arbete med koppling
till studieområdet. Efter enkätstudien har kursutbudet utökats med fler förvaltnings- och socialrättsliga moment och kurser.
Forskarutbildning
Lokal inriktning
Den rättsvetenskapliga forskarutbildningen vid LTU startade år 1999. Sedan
dess har forskarutbildning och forskning haft en miljö- och naturresursrättslig profil. Denna är förankrad i en gemensam miljö- och naturresursinriktad
forskningsprofil inom avdelningen för samhällsvetenskap.
Bedömargruppen konstaterar att i och med att grundutbildningen inte
längre har en profil som överensstämmer med forskarutbildningens tas inte
de forskningsaktiva lärarnas kompetens till vara i undervisningen på ett optimalt sätt.
149
Doktorander
Vid enheten finns fyra doktorander i miljörätt. Samtliga är kvinnor. Våren
2006 var även en externfinansierad kvinnlig doktorand i processrätt knuten
till enheten. Denna doktorand var antagen till forskarutbildningen i juridik
vid Uppsala universitet.
Rekryteringen av samtliga doktorander har varit riktad och hängt samman
med de forskningsprojekt enheten bedrivit. Centrala behörighetskrav har varit att de blivande doktoranderna läst de kurser i miljörätt som erbjuds inom
grundutbildningen, samt skrivit C- och D-uppsatser inom ämnet. Det har
inte varit aktuellt att utlysa doktorandanställningarna.
Enligt bedömargruppens mening är det angeläget att finna transparenta
antagningsformer som innebär att doktoranderna antas under konkurrens.
Nuvarande antagningskriterier utesluter i praktiken sökande från andra lärosäten.
Våren 2006 finansierades en av de fyra doktoranderna med stipendier, en
annan bedrev forskarstudier inom ramen för sin adjunktstjänst, den tredje
finansierades till hälften med fakultetsmedel från filosofiska fakulteten och
andra häften från Naturvårdsverket och den fjärde finansierades med fakultetsmedel från filosofiska fakulteten och till mer än hälften med externa forskningsmedel (FORMAS).
Universitetet har en doktorandsektion inom teknologkåren, som även omfattar filosofisk fakultet. Doktorandsektionen har representanter i fakultetsnämnden och i den därtill anknutna forskarutbildningsgruppen.
Forskarutbildningens struktur och genomförande
Innehåll och form för forskarutbildningens 40 obligatoriska kurspoäng varieras med hänsyn till doktorandens forskningsuppgift och avhandlingsämne.
Som regel läser doktoranderna en kurs i vetenskapsteori, en kurs i rättslig teori
och metod, en pedagogisk kurs samt några miljörättsliga specialkurser. Vissa
kurser läser man vid Umeå universitet.
Rättsvetenskapliga enheten anordnar normalt 3–5 seminarier per termin,
och övriga ämnen inom avdelningen ytterligare 15–20 seminarier.
Våren 2006 handledde professorn i miljörätt samtliga doktorander. Formella externa bihandledare finns inte men enhetens gästprofessor assisterar
med handledning i samtliga avhandlings- och forskningsprojekt.
Enligt högskoleförordningen, i dess lydelse fr.o.m. den 1 juli 2007, ska samtliga doktorander som antas tilldelas minst två handledare, varav en utses till
huvudhandledare. Denna regel bör, menar bedömargruppen, omfatta samtliga doktorander.
Särskilda riktlinjer för utformningen av avhandlingarna finns inte. Doktoranderna framhöll under platsbesöket att LTU och den rättsvetenskapliga
enheten var införstådda med att avhandlingen numera är forskarutbildningens
gesällprov och menade att de inte kände krav på att skriva mer än 300 sidor.
150
Under 2006 framlades den första licentiatuppsatsen i rättsvetenskap. För
att minska på doktorandernas arbetsbelastning mot slutet av utbildningen
planerar enheten att införa licentiatuppsats som ett normalt mellansteg i forskarutbildningen.
Tre av de fyra doktoranderna undervisar och handleder studenter på C- och
D-nivån upp till 20 procent per år. Doktoranderna uppgav under platsbesöket
att undervisningsbördan tidvis kan kännas tung men framhöll att de har både
rätt och möjlighet till undervisningsfria perioder.
Bedömargruppens intryck är att doktoranderna periodvis utför alltför
mycket institutionstjänstgöring, något som försämrar deras möjligheter att
slutföra sitt avhandlingsarbete inom stipulerade tidsramar.
Individuella studieplaner upprättas och revideras årligen.
Samverkan och internationalisering
Samtliga doktorander deltar i konferenser och seminarier inom och utanför
Sverige.
I och med att forskarutbildningen i rättsvetenskap är förankrad i en avdelningsgemensam profil har ämnets doktorander omfattande samverkan med
övriga ämnen inom avdelningen – och under senare tid även med andra ämnen vid LTU och andra lärosäten. Samverkan innebär bland annat att gemensamma forskningsprojekt och forskningsprogram har skapats: COPE168,
SHARP 169, AMORE170 och Adaptiv förvaltning av vilt och fisk.171 Genom de
nordiska nätverken NORSEL172 och NELN173 anordnas seminarier och workshopar som enhetens doktorander deltar i.
Av ämnets fyra doktorander har två tillbringat mellan tre veckor och två
månader vid utländska universitet, i första hand för att arbeta med sin forskning.
De ansträngningar som görs för att ge doktoranderna förutsättningar att
följa den internationella kunskapsutvecklingen är, enligt bedömargruppens
mening, både berömvärda och nödvändiga för att komplettera den relativt
begränsade forskningsmiljö som doktoranderna erbjuds i Luleå.
168.Communication, organisation, policy instruments, efficiency, involverar ämnena rättsvetenskap och nationalekonomi vid LTU och flera enheter vid Göteborgs universitet. Programmet avslutades våren 2006.
169.Sustainable households; attitudes, resources and policy, innehåller sex delprojekt varav ett är
rättsvetenskapligt. Flera projekt är placerade vid Umeå universitet.
170.Adaptiv förvaltning av vattenresurser, nystartat program med projekt för varje enhet inom
avdelningen för samhällsvetenskap och därutöver tre projekt inom ämnena geologi och avfallsteknik inom LTU.
171. Program med projekt placerade vid olika svenska universitet, varav rättsvetenskap och
statsvetenskap vid LTU har varsitt.
172.Syftet med NORSEL är att främja rättsvetenskaplig forskning inom samerätt och urbefolkningsrätt samt miljörätt.
173.Syftet med NELN är att främja forskning i miljörätt i de nordiska länderna.
151
Utvärderingar och uppföljningar
Någon systematisk utvärdering av forskarutbildningen har inte genomförts.
Rekommendationer
Grundutbildning
Bedömargruppen rekommenderar följande:
• Programmets olika terminer och terminskurser bör samordnas ytterligare.
• Den sneda könsfördelningen bland lärarna bör uppmärksammas vid nyanställningar.
• Antalet disputerade lärare bör öka.
• Examensarbeten bör skrivas enskilt.
• Handledare och examinator för examensarbetena bör inte vara samma
person.
• Möjligheterna till praktik bör stärkas väsentligt.
Forskarutbildning
Bedömargruppen rekommenderar följande:
• Den sneda könsfördelningen bland doktoranderna bör uppmärksammas
vid nyrekryteringar.
• En mer transparent och konsekvent antagningsprocess bör införas.
• Doktorandernas institutionstjänstgöring bör konsekvent begränsas i enlighet med rekommendationer i högskoleförordningen.
• Samtliga doktorander bör tilldelas biträdande handledare.
152
Örebro universitet
Rättsvetenskapligt program med internationell
inriktning och forskarutbildning i rättsvetenskap
Tillsvidareanställda lärare vt 2006: 4 kv., 9 män174
Varav professorer: 1 man175
Varav docenter: 2 män176
Varav övriga disputerade: 1 kv., 3 män177
Varav icke disputerade: 3 kv., 3 män178
Rättsvetenskapliga programmet 2005, hst/hpr179: 528/488
Examinerade kandidatuppsatser år 2005: 31
Examinerade magisteruppsatser år 2005: 40
Examina år 2005: 7 kv., 4 män
Genomströmning180: 37 procent
Antal aktiva181 doktorander vt 2006: 2 kv., 1 man
Antal doktorsexamina 2004–2006: –
Organisation och ledning
Det rättsvetenskapliga programmet med internationell inriktning hör hemma
på institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap, tillsammans med
åtta ytterligare program.182 Det är en välskött institution, menade fakultetsoch institutionsledning under platsbesöket, med stabil ekonomi.
De ekonomiska förutsättningarna för ämnet rättsvetenskap beskrivs i självvärderingen som sämre. Tilldelningen till de rättsvetenskapliga kurserna bestäms av antalet programstudenter. Samtidigt är ämnet populärt, och till
kurserna söker sig därför även studenter som inte antagits till det rättsvetenskapliga programmet. Resultatet blir att studerandegrupperna är relativt stora
174.Dessutom tillkom under vårterminen 2006 32 timarvoderade lärare.
175.Dessutom tillkommer en gästprofessor och en timanställd professor. Båda är män.
176.Dessutom tillkommer en kvinnlig gästlärare som är docent.
177.Dessutom tillkommer tre vikarierande, disputerade lektorer, varav två är kvinnor, och en
timanställd lektor (man) som även han disputerat.
178.Dessutom tillkommer sju icke disputerade adjunkter som är antingen timanställda eller anställda på vikariat. Av dessa är två kvinnor.
179.Hst: helårsstudieplatser, hpr: helårsprestationer.
180.Genomströmning: procentandelen studenter som antogs till programmet höstterminen
2000 som tagit examen senast vårterminen 2006.
181. Med aktiv avses här att doktorandens studietakt är minst 50 procent av en heltidstjänst.
182.Övriga program är behandlingsassistentprogrammet; juristprogrammet; magisterprogram
i socialt arbete; PA-programmet; psykologprogrammet, sociala omsorgsprogrammet – inriktning mot socialpedagogiskt behandlingsarbete; sociala omsorgsprogrammet – inriktning mot äldre och funktionshindrade; socionomprogrammet.
153
och antalet timmar per student reduceras – dvs. att ämnet ”överproducerar” i
relation till de tilldelade resurserna.
Det rättsvetenskapliga programmets internationella inriktning har renodlats sedan även ett juris kandidatprogram startades vid universitetet höstterminen 2005. Under platsbesöket betonade lärare och ledning att de båda programmen är tänkta att fungera som likvärdiga, kompletterande alternativ.
Samtidigt blev det klart att en planerad expansion av antalet utbildningsplatser
i första hand kommer att avse det nya programmet, samt att framtida forskning och forskarutbildning i första hand är tänkt att knytas till detta.
Bedömargruppen menar att det, med ovanstående principer för fördelning
av resurser till de båda programmen, finns en risk att det rättsvetenskapliga
programmet kommer att reduceras till det sämre alternativet av de båda juridiska programmen.
Grundutbildning
Lokal inriktning
Det rättsvetenskapliga programmet med internationell inriktning beskrivs av
ämnesföreträdare och ledning som en alternativ juridisk utbildning, med fokus på en arbetsmarknad där traditionellt juristutbildade personer inte arbetar,
t.ex. internationella organisationer, frivilligorganisationer (NGOs) och svenska
myndigheter som arbetar med internationella frågor.
Valet av inriktning har enligt fakultetsledningen att göra med lärarnas intresseområden och forskningsprofil.
Studenterna
När Örebro universitet inrättade en juris kandidatutbildning parallellt med
det rättsvetenskapliga programmet mer än halverades antalet studieplatser
inom det sistnämnda, från 110–120 till 40 platser år 2006. Under senare år har
studenternas betyg höjts vid varje antagningstillfälle.
Av de 62 studenter som antogs till programmet hösten 2000 hade 23, dvs.
37 procent, tagit ut examen senast vårterminen 2006.
Under platsbesöket menade studenterna att förutsättningarna för studentinflytande förbättrats under senare tid, framför allt i och med ett större intresse
från institutionsledningen. Samtliga juridikstudenter representeras formellt
av SOBRA, studentkårsektionen för socialt arbete, psykologi och rättsvetenskap, och deltar i rättsvetenskapliga ämnesgruppsmöten samt i institutionsstyrelsen.
Lärarna och deras arbetsvillkor
Antalet tillsvidareanställda lärare i rättsvetenskap har ökat marginellt sedan
den tidigare utvärderingen. De disputerade lärarna har dock blivit märkbart
fler. År 1999 fanns två disputerade tillsvidareanställda lärare, år 2006 är de
154
sex. En professorstjänst och fem lektorat är under tillsättning. Av de nu tillsvidareanställda lärarna undervisar ungefär 80 procent inom institutionens
båda juridiska program.
Könsfördelningen bland lärarna är sned, med fyra tillsvidareanställda kvinnor och åtta män.
Lärargruppen består grovt sett av två grupper: en grupp icke disputerade
lärare som varit verksamma länge inom programmet och som inte bedriver
forskning i någon större omfattning, Av de icke disputerade lärarna har ingen
mer än 20 procents forskning i tjänsten. Den andra gruppen består av mer
nyrekryterade, disputerade och forskningsaktiva lärare. Alla utom en av dessa
forskar på minst 40 procent av sin arbetstid.183 Flera av de nyanställda pendlar
mellan Örebro och Stockholm.
Tio av de tillsvidareanställda lärarna har genomgått högskolepedagogisk
utbildning.
Grundutbildningens struktur och genomförande
Programmet rättsvetenskap med internationell inriktning omfattar 120 eller
160 poäng och leder till kandidat- eller magisterexamen i ämnet rättsvetenskap
med internationell inriktning. Alla studenter läser en rättsvetenskaplig grundkurs à 40 poäng, och därefter valfria rättsvetenskapliga eller andra kurser.184
År 2005 ändrades programmets profil och antalet valbara kurser har sedan
dess minskat successivt.185 De studenter som antagits året innan informerades
mycket sent om dessa förändringar och reagerade häftigt, framkom under
platsbesöket. De uppfattade att de antagits under felaktiga premisser och flera
skulle inte ha sökt till programmet om de i förväg hade känt till de planerade
förändringarna. Protesterna ledde till att institutionen beslutade att erbjuda
fem av de avskaffade kurserna tillfälligt under vår- och höstterminen 2007, för
att ge den här studentkullen möjlighet att komplettera sina studier.
Bedömargruppen ifrågasätter institutionens handlande, som i praktiken
innebär att de studenter som antogs år 2004, utan att informeras ordentligt
183.En av de disputerade, tillsvidareanställda lärarna, den enda kvinnan, har 20 procents forskningsutrymme.
184 Rekommenderad studiegång:
Termin 1 och 2: rättsvetenskapens grundläggande teori och praktik AB, 40 p.
Termin 3: legal tradition, cultures and law and development, 20 p.
Termin 4: främmande och komparativ rätt, 20 p.
Termin 5: public international law and human rights, 20 p.
Termin 6: rättsvetenskap C, 20 p. (Kursen avslutas med ett självständigt arbete om 10 p.)
Termin 7 och 8: magisterkurser på D-nivå om sammanlagt 40 p. (Inom ramen för termin
7 väljer studenterna mellan valfria kurser inom juridik som ligger på jur. kand.-programmets fördjupningsnivå eller valfria kurser i exempelvis språk, statskunskap, sociologi, genusvetenskap eller en termins utbytesstudier eller praktik. Termin 8 består av författande
och försvar av ett självständigt arbete om 20 p.)
185.Fem kurser erbjöds för sista gången höstterminen 05, tre kurser erbjöds för sista gången
vårterminen 06 och två kurser höstterminen 06.
155
i förväg, kommer att få examen från ett annat program än de ursprungligen
sökte och antogs till.
Det rättsvetenskapliga programmet kommer att förändras ytterligare. Som
en anpassning efter den nya examensordning som införs som en del av Bolognaanpassningen av landets högre utbildning, har samtliga program inom
universitetet som tidigare lett till magisterexamen gjorts om till treåriga kandidatprogram. Studenter som antas till det rättsvetenskapliga programmet från
och med hösten 2007 kommer därför att antas till en kandidatutbildning. De
kommer att ha rätt att söka till kurser på avancerad nivå för att sedan kunna
ansöka om en magisterexamen. Diskussioner om att utveckla ett masterprogram inom ämnet har påbörjats.
Exakt vilka fördjupningskurser som kommer att erbjudas inom det omgjorda programmet kommer, enligt lärarna, inte att fastställas före år 2008,
då den första studentgruppen som antogs inom ramen för den nya inriktning
som infördes 2005 når fördjupningsnivån.
En av de valbara kurserna kallas verksamhetsförlagda studier, omfattar 10 eller 20 poäng och innebär praktiktjänstgöring kombinerad med ett teoretiskt
arbete. Eftersom fasta praktikplatser saknas kan kursen inte erbjudas i kurskatalogen, menar institutionen, och bara studenter som själva ordnat praktik
och handledare kan söka till den. Ungefär tio studenter per år antas.
Bedömargruppen uppfattar studenternas möjligheter att praktisera sina juridikkunskaper inom ramen för sin utbildning, och därigenom finna förankring på arbetsmarknaden, som alltför begränsade.
De studenter som bedömargruppen mötte under platsbesöket menade att
kvaliteten på undervisningen höjts märkbart under senare år, med t.ex. seminarier och större utrymme för muntliga och skriftliga presentationer, framför
allt i de internationella kurserna. Flera av kurserna har också fått en mer problemorienterad inriktning. En ny rättegångssal har inretts, som används vid
rättegångsspel och fallstudier.
Salstentamina dominerar som examinationsform. Tre betygssteg tillämpas:
U, G och VG. Alternativa examinationsformer som rättegångsspel, examinerande seminarier och redovisningar provas.
Kandidatuppsatserna skrivs gemensamt av 2–3 studenter, ett system som
studenterna kritiserade under platsbesöket.
Bedömargruppen instämmer i studenternas kritik. För att individuella prestationer ska gå att säkerställa bör examensarbetena vara enskilda arbeten. Vi
menar också att handledare och examinator bör vara olika personer för att
granskningen av examensarbetena ska bli så bred som möjligt. Vid Örebro
universitet gäller detta för magisteruppsatserna, men inte för kandidatuppsatserna.
Opposition äger alltid rum. Betyg sätts utifrån uppsatsen och resultaten
från de båda fempoängskurser som ingår i den större examensarbeteskursen.
156
Internationellt utbyte och internationella inslag
Varje år väljer ett 80-tal studenter från utlandet att studera rättsvetenskap i
Örebro. Under 2006 studerade 15 studenter från det rättsvetenskapliga programmet utomlands och ytterligare tio gjorde praktik vid svenska ambassader och konsulat. Ämnet har satsat särskilt på att utveckla utbytesavtal och
utbytesverksamhet med länder som har andra rättssystem än europeiska och
anglosaxiska, t.ex. med Etiopien, Somalia, Sydafrika, Bosnien-Hercegovina
och Indien.
Med detta geografiska fokus på avtalen korrelerar utbytesverksamheten väl
med programmets inriktning, konstaterar bedömargruppen.
Kurser på engelska förekommer, och de har blivit fler sedan profileringen.
De lockar framför allt utländska utbytesstudenter. 186
Utvärderingar och uppföljningar
Kursvärderingar genomförs konsekvent men lärarnas inställning till kursvärderingar förefaller ambivalent. I både självvärdering och under platsbesöket
talades om de ”påhopp” som kursvärderingar kan innebära. Arbetet med kursvärderingar beskrevs som arbetskrävande, och det blev klart att resultaten inte
alltid sammanställs.
Bedömargruppen konstaterar att enligt högskoleförordningen ska resultaten från kursvärderingar sammanställas och studenterna informeras om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som kursvärderingarna lett till.
Någon utvärdering av det rättsvetenskapliga programmet som helhet har
inte genomförts.
Vart tredje år genomför institutionens studievägledare alumnundersökningar. JUSEK anordnar alumnkvällar och annan alumnverksamhet för programmets studenter.
Forskarutbildning
Lokal profil
Forskarutbildning i rättsvetenskap inrättades år 2003 och befinner sig i ett
uppbyggnadsskede. De nuvarande doktoranderna har avhandlingsområden
som i första hand anknyter till rättsvetarprogrammets internationella inriktning. I framtiden är forskarutbildningen tänkt att knytas närmare juris kandidatprogrammet.
Doktorander
I Örebro finns tre doktorander i rättsvetenskap, samtliga antagna år 2004,
efter att doktorandtjänsterna utlysts och de sökande intervjuats av ämnets
186.�����������������������������������������������������������������������������������������
Kurser på engelska är: children’s rights, 5 p; law and development, 10 p; public international law, 10 p; human rights, 10 p; law of European integration, 20 p; formation of the
European legal tradition, 5 p; legal cultures, 5 p.
157
disputerade lärare. På sikt är detta en alltför liten grupp, menade fakultetsledningen under platsbesöket, och ämnet har fått ett halvt löfte om att fem
nya doktorander kan antas till universitetets interna forskarskola Demokratins
villkor år 2008.
En av doktoranderna kommer från universitetets rättsvetarprogram, de båda
övriga är extern rekryterade. Alla tre är finansierade med fakultetsmedel.
Doktoranderna är representerade i institutionens forskningskollegium.187
Bedömargruppen konstaterar att doktoranderna har svag representation i
beslutande och beredande grupper.
Forskarutbildningens struktur och genomförande
Universitetet erbjuder inga egna forskarutbildningskurser i rättsvetenskap. De
40 kurspoäng som är obligatoriska läser doktoranderna vid andra lärosäten,
i första hand vid Stockholms universitet, men även i Uppsala, Åbo och Köpenhamn.
Högre seminarier förekommer inte. Sådana deltar doktoranderna i vid andra institutioner, exempelvis vid universiteten i Karlstad och Linköping. Doktorandseminarier, där varje doktorand presenterar delar av sitt avhandlingsarbete för ämnesföreträdare och inbjudna gäster ska äga rum en gång per år,
men blir inte alltid av, menade doktoranderna. När de genomförs besöks de i
första hand av ämnets icke disputerade lärare.
Bedömargruppens sammantagna intryck är att forskarutbildningen har allvarliga brister. Utan fast kursutbud och med svag seminarieverksamhet är det
svårt att urskilja utbildningens egentliga innehåll. Utbildningen verkar dessutom vila mer på personliga initiativ än på systematik. Den framstår samtidigt
som starkt personberoende i och med att de tre doktoranderna har samma
huvudhandledare, ämnets professor. Denne har inte genomgått handledarutbildning. Samtliga doktorander har biträdande handledare.
Avhandlingsarbetet följs upp årligen, med utgångspunkt i doktorandernas individuella studieplaner. Några riktlinjer för avhandlingarnas omfattning finns inte. Bedömargruppen anser att det är viktigt att avhandlingarnas frågeställningar och därmed även omfång begränsas, dels för att minska
doktorandernas studietid, dels för att markera att avhandlingen ska vara ett
gesällprov – inte ett livsverk.
Doktoranderna erbjuds institutionstjänstgöring. Två av dem undervisar på
20 procent av sin tjänst.
Samverkan och internationalisering
För bedömargruppen framstår forskarutbildningsmiljön i Örebro som torftig.
Doktorandgruppen är liten, forskarutbildningskurser saknas och den interna
seminarieverksamheten förefaller svag. Doktoranderna verkar inte heller på ett
187.Forskningskollegiet sammanträder två gånger per år för att diskutera och besluta i forskningsfrågor som är gemensamma för hela institutionen. Dit hör vissa frågor om medelstilldelning, men hittills inga andra frågor som direkt berör doktoranderna.
158
systematiskt sätt uppmuntras att ingå i externa nätverk, eller att delta i externa
seminarier och konferenser som skulle underlätta för dem att följa kunskapsutvecklingen i ämnet i Sverige och utomlands. Två av de tre doktoranderna
har dock praktiserat och forskat 2–4 månader utomlands.
Doktoranderna har ingen fastställd budget för expenser. Istället disponerar
handledaren en pott på ca 20 000 kronor per år som var och en kan ansöka
om medel ur. Inom universitetet finns också en rörlig resurs för lärares och
doktoranders resor och konferensdeltagande. Under platsbesöket var doktoranderna oklara över vilka reella resurser som fanns avsatta för samverkan och
internationellt utbyte.
Utvärderingar och uppföljningar
Någon utvärdering av forskarutbildningen har ännu inte genomförts.
Rekommendationer
Grundutbildning
Bedömargruppen rekommenderar följande:
• De förändringar som genomförts av programmets inriktning och uppläggning bör följas upp systematiskt, i syfte att säkra kvaliteten inom programmet.
• Kursvärderingarna bör sammanställas och resultaten systematiskt återföras tills studenterna. Kursvärderingarna bör användas som kvalitetsutvecklingsinstrument.
• Examensarbeten bör skrivas enskilt.
• Handledare och examinator för examensarbetena bör inte vara samma
person.
• Möjligheterna till praktik bör stärkas.
• Den sneda könsfördelningen bland lärarna bör uppmärksammas vid nyanställningar.
Stora förändringar äger för närvarande rum inom både det affärsjuridiska
programmet och juris kandidatprogrammet, bland annat pågår rekrytering
av lärare och inom det förstnämnda programmet är kursutbudet på fördjupningsnivån ännu inte fastställt. Juris kandidatutbildningen omfattades inte
av denna utvärdering. Bedömargruppen rekommenderar därför att båda programmen följs upp år 2008. Uppföljningen bör framför allt avse lärarresurs
samt kursutbud och programbredd.
Forskarutbildning
För att forskarutbildningen ska betraktas som fullgod behöver genomgripande
reformer genomföras:
159
• Doktorandgruppen behöver utökas, antingen genom nyanställningar eller
genom att ämnets doktorander knyts till större, möjligen ämnesövergripande, miljöer.
• Doktorandernas forskning behöver på ett systematiskt sätt förankras i externt – nationellt och internationellt – nätverkssamarbete.
• Den interna seminarieverksamheten behöver stärkas, alternativt bör doktorandernas deltagande i externa seminarier säkra.
• Riktlinjer och rutiner som främjar doktorandernas utlandsvistelser bör
utveckla.
• Handledarens ansvar för att avgränsa och effektivisera avhandlingsarbetet
bör fastställa.
Bedömargruppen anser att universitetets rätt att utfärda forskarexamen i rättsvetenskap bör ifrågasättas.
160
ÖVRIGA GRUND- OCH
FORSKARUTBILDNINGAR I
JURIDIK, HANDELSRÄTT OCH
RÄTTSVETENSKAP
Handelshögskolan i Stockholm
Forskarutbildning i juridik
Tillsvidareanställda lärare vt 2006: 6 män188
Varav professorer: 3 män
Varav docenter: 3189män
Varav övriga disputerade:
Varav icke disputerade: Antal aktiva190 doktorander vt 2006: 3 kv., 4 män
Antal doktorsexamina 2004–2006: 1 man
Organisation och ledning
Handelshögskolan i Stockholm (HHS) är en enskild utbildningsanordnare
vars styrande och högsta beslutsfattande organ är direktionen som främst består av ledamöter från Handelshögskoleföreningens styrelse.191 Representanter
från olika delar av högskolan ingår också i direktionen. Under direktionen
finns professorskollegiet till vilket ett företagsekonomiskt ämnesråd är knutet.
Forskarutbildning i rättsvetenskap erbjuds vid institutionen för redovisning
och rättsvetenskap som huvudsakligen anordnar kurser inom ramen för HHS:
s civilekonomutbildning.
På grund av de ekonomiska svårigheter som HHS hade mellan 2001 och 2004,
samt i samband med examens- och utbildningsstrukturens förändringar, är
hela lärosätets verksamhet och organisation under omstöpning. Framtiden
för den juridiska och rättsvetenskapliga verksamheten har under flera år varit
oklar. Enligt den senaste tidens strategidiskussioner ska HHS profilera sig mot
företagsekonomi, nationalekonomi och finansiell ekonomi, vilka är kärnan i
HHS:s identitet. Detta kommer troligen att innebära att redovisningsämnet
utvecklas ytterligare och att rättsvetenskapen definieras mer som ett renodlat
stödämne. 192
Det är bedömargruppens intryck att institutionen är dåligt förankrad i
HHS:s övergripande strategier och att den lever sitt eget liv fristående från öv188.Fem av dessa var delaktiga som handledare eller på annat vis i den rättsvetenskapliga forskarutbildningen.
189.En är befordrad till professor, en är inte aktiv i forskarutbildningen och en har en kvartstjänst kombinerad med externa forskningsmedel.
190.Med aktiv menas här att doktorandens studietakt är minst 50 procent av en heltidstjänst.
191. I Högskoleföreningens styrelse sitter främst representanter för HHS:s huvudfinansiärer
inom det privata näringslivet.
192.Någon neddragning i undervisningsmängden i rättsvetenskap på grundutbildningsnivå är
dock inte planerad, men kan komma att huvudsakligen tillhandahållas av personer med
väsentligt utökad undervisningsskyldighet.
163
riga institutioner vid lärosätet. Institutionen förefaller ledas enligt devisen att
var och en sköter sitt och att förankrade visioner, strategier och mål för verksamheten, liksom tydliga strukturer för inflytande och delaktighet, saknas.
Forskarutbildning
Lokal inriktning
Forskarutbildningen i rättsvetenskap har funnits sedan 1988 och utgör en liten del av institutionens verksamhet. Den rättsvetenskapliga forskning som
bedrivs sker bl.a. i interaktionen mellan juridik och ekonomisk teori. Verksamheten är inriktad mot fyra huvudområden: associationsrätt, handelsrätt,
skatterätt samt immaterialrätt och marknadsrätt i vid mening.
Doktorander
Våren 2006 hade HHS totalt elva forskarstuderande i rättsvetenskap. Dessa
antogs mellan år 1998 och 2006. Tre av dem var kvinnor och fem hade heltidsanställning som doktorander vid institutionen. Resterande sex doktorander hade extern försörjning.
Att doktorander som inte är anställda saknar socialförsäkringsskydd, t.ex. i
samband med graviditet, uppfattas inte som problematiskt. Genom den nära
och goda kontakten mellan handledare och doktorand kan man alltid lösa de
problem som kan uppstå, menade doktorander och handledare under platsbesöket. De centralt ansvariga för HHS:s forskarutbildning framhöll under
platsbesöket att lärosätet har en centralt anställd förtroenderådgivare med tystnadsplikt som doktoranderna kan gå till om de är missnöjda med sin situation
eller har handledarproblem. Denna funktion var emellertid inte välkänd hos
doktoranderna.
Sökande till forskarutbildningen uppmanas att lämna in ett presentationsbrev eller en ansökan. I genomsnitt får institutionen 20 ansökningsbrev per
år193. Av ekonomiska skäl har antalet lärar- och forskartjänster inom rättsvetenskapen minskat betydligt de senaste åren vilket också minskat möjligheterna att anta doktorander. I väntan på beslut om rättsvetenskapens framtid
på HHS var det 2001–2003 helt stopp för doktorandantagning. Sedan 2004
har en sparsam nyrekrytering av forskarstuderande skett.
Bedömargruppen poängterar vikten av att lärosätet eller institutionen konsekvent tillämpar transparenta och tydliga antagningsprocesser till forskarutbildningen.
Sedan HHS startade forskarutbildning i rättsvetenskap har nio doktorander
hoppat av. Åtta har disputerat för doktorsgraden och en för licentiatgraden. En
av dem som lämnade forskarstudierna var en externfinansierad yrkesverksam
person som valde att inte fortsätta sina studier. Fyra avregistrerades av lärosä193.Vid några tillfällen har doktorandanställningar utlysts formellt via annonser. Det normala
är emellertid att doktoranderna handplockas.
164
tet därför att de inte uppfyllde förväntad prestation, och resterande hoppade
av därför att andra arbetsgivare erbjöd bättre villkor. För att undvika framtida
avhopp och avregistreringar har man börjat intervjua presumtiva doktorander.
Tydligare krav på huvudhandledarna att följa upp doktorandernas resultat har
också formulerats och en koordinatorstjänst har inrättats centralt med ansvar
för att följa upp och samtala med doktorander som är ”vilande” för att se hur
lärosätet på bästa sätt kan stödja dem att gå vidare eller avregistrera sig.
Bedömargruppen anser att doktorandernas rättsliga skydd – t.ex. möjligheterna att överklaga vid avskrivning från forskarutbildningen – samt deras
anställningsskydd – t.ex. vid ev. nedläggning av utbildningen – är oklara och
bör ses över och stärkas av lärosätet centralt.
I HHS:s direktion ingår alltid en kårutsedd student. I den utbildningsnämnd som behandlar kvalitetsfrågor för forskarutbildningen vid HHS ingår
en kårutsedd doktorand. HHS har inga andra formella former för student- eller doktorandinflytande. Bristen på gemensamma strukturer, visioner och mål
för HHS rättsvetenskapliga verksamhet samt institutionens svaga förankring
i, och samverkan med, lärosätets övriga verksamhet minskar, enligt bedömargruppen, de rättsvetenskapliga doktorandernas möjlighet till inflytande och
delaktighet i verksamheten.
Forskarutbildningens struktur och genomförande
Policyn är att anställningen som doktorand omfattar fem år, varav 20 procent av tiden ägnas åt administrativa uppgifter, t.ex. biblioteksuppdatering,
konferensarrangemang och kurshantering. I de fall doktoranderna undervisar
på HHS får de vanligen betalt per timma. HHS:s doktorander har också viss
möjlighet att undervisa på Stockholms universitet.
Forskarutbildning startar vanligen med stipendiefinansiering. Den genomsnittliga tiden från antagning till disputation är därmed fem till sex år. Beslut
rörande form och innehåll i de enskilda juridikdoktorandernas forskarutbildning har hittills i mångt och mycket fattats av de enskilda handledarna enligt
vad ledningen kallar ”gammal europeisk modell”.
Bedömargruppen konstaterar att de enskilda doktoranderna därmed befinner sig i en vansklig beroendeställning gentemot sina handledare.
Individuella studieplaner tillämpas inte. Under doktorandernas inledande år
färdigställs en projektbeskrivning i vilken avhandlingsämnet, problemställningen
samt målsättningen i stort med forskarutbildningen beskrivs och presenteras.
För bedömargruppen förefaller detta första år som dåligt utnyttjad tid. En
preliminär projektbeskrivning borde med fördel kunna krävas av presumtiva
doktorander redan i deras ansökningshandlingar. På ett avhandlingsplanseminarium kan metod och materiella frågeställningar samt planerade eller genomförda studier presenteras och godkännas. Ett slutseminarium hålls i nära
anslutning till disputationen. Förutom detta ska samtliga doktorander lägga
fram minst ytterligare två avhandlingsmanus vid interna seminarier. Det finns
inga formella riktlinjer för avhandlingarnas längd. Av studieplanen för fors-
165
karutbildning i rättsvetenskap vid Handelshögskolan i Stockholm framgår att
doktoranden ska delta i forskarutbildningskurser vid HHS eller annat lärosäte
om minst 20 poäng. 194
Avhandlingarna ska, enligt bedömargruppen, vara ett gesällprov – inte ett
livsverk. Handledarna måste hjälpa doktoranderna att hålla balansen mellan
givna tidsramar och avhandlingens omfattning och längd.
Institutionen erbjuder en 20-poängs introduktionskurs för doktorander.
Kursen, som inte ges regelbundet, syftar till att ge en bred introduktion till
rättsvetenskaplig forskningsmetod. Via ett samarbete med Stockholms universitet kan doktoranderna också delta i den 10-poängskurs i forskningsmetod
som ges av Juridicum vid Stockholms universitet. Inom denna kurs författar
doktoranderna en PM som vanligen blir grund för metodavsnittet i deras avhandlingar.
HHS hade våren 2006 tre tillsvidareanställda professorer i rättsvetenskap.
De handledde mellan en till fyra doktorander var. En av de tre tillsvidareanställda docenterna i rättsvetenskap bidrog med ett handledarskap.195 Samtliga
huvudhandledare var män. Deras forskningsaktivitet varierade mellan 5 och 95
procent inom ett av de fyra huvudområdena. Alla doktorander som lagt fram
en godkänd avhandlingsplan har minst två biträdande handledare, företrädesvis professorer från HHS eller från andra lärosäten i Sverige eller Norden.
Det ställs inga krav på handledarutbildning. Handledarna har viss möjlighet
att delta i pedagogik- och språkkurser arrangerade av HHS. För dem som har
intresse finns även vissa möjligheter att söka till internationella pedagogikprogram som International teachers´ programme (ITP).196 Bedömargruppen vill
framhålla vikten av att jämna ut den sneda könsfördelningen bland handledare vid tilldelning av bihandledare.
Institutionen för redovisning och rättsvetenskap ansvarar varje år för ett
stort antal lunchseminarier vid HHS inom områdena handelsrätt, immaterialrätt och skatterätt. Doktoranderna har fritt tillträde till dessa seminarier och
förväntas delta i de seminarier som ligger inom deras avhandlingsområde.
Samverkan och internationalisering
Inom skatterätt har HHS anordnat flera internationella konferenser. Skatterätten är även medarrangör för europeiska doktorandkurser inom ramen
för föreningen European Association of Tax Law Professors och ansvarar för
metodkurs i komparativ skatterätt. Doktoranderna och handledarna själva
framhåller att HHS och de enskilda handledarna och professorerna har goda
internationella kontaktnät. I den mån ekonomiska förutsättningar finns är
194.Doktoranderna ska även delta i institutionens rättsvetenskapliga seminarier samt, enligt
handledarens bestämmande, delta i doktorandseminarier vid andra lärosäten, specialkurser
för juris kandidatexamen eller motsvarande inom forskarutbildningens ämnesinriktning eller på annat vis inhämta den kunskap som handledaren ser som nödvändig.
195.Därtill var en från hösten 2006 närvarande kvinnlig gästprofessor biträdande handledare.
196.En av institutionens lärare har gått flera ITP-kurser.
166
det en målsättning att samtliga doktorander ska kunna delta vid nationella
och internationella konferenser. De aktiva doktoranderna anser alla att de
hittills har haft goda möjligheter att åka utomlands för studier, konferenser
och nätverksträffar.
Utvärdering och uppföljning
Forskarutbildningen i rättsvetenskap har inte genomgått någon utvärdering
särskilt inriktad mot denna. Däremot har Handelshögskolan som helhet utvärderats. Doktoranderna är så pass få att handledarna inte har några problem
med att utvärdera deras avhandlingsarbete fortlöpande. Framläggande av avhandlingsplan är en kontrollstation, samt den årliga utvärderingen i samband
med beviljande av fortsatt finansiering. Av de åtta som tagit doktorsgraden är
fyra verksamma i akademin, tre arbetar på advokatbyrå och en på Europeiska
patentverket i München.
Rekommendationer
HHS rättsvetenskapliga forskarutbildning bedrivs enligt bedömargruppen
som ett avvecklingsprojekt och befinner sig i en ”limbotillvaro”. Lärosätet
måste snabbt bestämma sig för om man ska eller inte ska ha rättsvetenskap
kvar som ett forsknings- och forskarutbildningsämne. Om man beslutar sig
för att ha det kvar måste man satsa rejält för att göra miljön mer öppen och stimulerande i enlighet med nedanstående rekommendationer. En möjlighet som
kunde underlätta de förbättringar man måste göra är djupgående samverkan
eller sammanslagning med juridisk forskarutbildning vid ett annat lärosäte,
förslagvis Juridicums på Stockholms universitet eller Uppsala universitets juridiska forskarutbildning. Bedömargruppen rekommenderar följande:
• Arbeta för ökad samsyn samt för att samtliga handledare agerar enligt gemensamma normer och riktlinjer beträffande forskarutbildningens form
och innehåll.
• Stärk de institutionella förutsättningarna för doktorandernas inflytande.
• Intensifiera och förnya formerna för framåtsyftande strategisk verksamhet
i syfte att stärka juridikens och rättsvetenskapens identitet och ställning
på lärosätet. Det kan till exempel gälla frågan om hur man bättre kombinerar och skapar kontakt mellan HHS grundutbildning och den rättsvetenskapliga forskarutbildningen samt möjligheterna att inrätta ett masterprogram i näringslivets juridik.
• Se över och säkerställ samtliga doktoranders sociala skydd och rättsskydd.
• Stärk den interna seminarieverksamheten, alternativt bör doktoranderna
på ett tydligt och konsekvent sätt knytas till större, möjligen ämnesövergripande, seminariemiljöer.
• Realisera planerna på samverkan med andra ämnen inom HHS samt med
juridisk forskarutbildning vid andra lärosäten i och utanför Sverige.
167
• Låt en avhandlingsplan vara ett formellt krav för antagning till forskarutbildningen.
• Motverka den sneda könsfördelningen bland nuvarande handledare vid
tilldelning av biträdande handledare.
• Inför en mer transparent och konsekvent antagningsprocess.
168
Karlstads universitet
Grundutbildning i rättsvetenskap
Tillsvidareanställda lärare vt 2006: 1 kv., 4 män
Varav professorer197: –
Varav docenter 198: –
Varav övriga disputerade: 1 kv., 1 man
Varav icke disputerade: 3 män199
Rättsvetenskap 2005 hst/hpr200: 372,5/295
Examinerade kandidatuppsatser 2005: 22 kv., 9 män
Kandidatexamina år 2005: 8 kv., 8 män
Prestationsgrad201 2005: 79,2 procent
Organisation och ledning
Rättsvetenskap tillhör numera fakulteten för ekonomi, kommunikation och
IT, och bildar där en avdelning tillsammans med psykologiämnet. Sammanslagningen mellan rättsvetenskap och psykologi har övervägts och diskuterats
fram av lärare och forskare som det bästa av flera alternativt. Lärarna i rättsvetenskap ser möjligheter för de två ämnena att berika varandra på ett kreativt
och nyskapande vis. Sammanslagningen mellan rättsvetenskap och psykologi
framhålls även ekonomiskt som något positivt då båda parter har förhållandevis god ekonomi. Bedömargruppen har svårt att se fördelarna med institutionskonstellationen rättsvetenskap och psykologi, men uppfattar lärarnas
teamkänsla och goda förhoppningar inför framtiden som en styrka.
Den interna organisationen inom avdelningen är under utveckling. En avdelningschef som är doktor i psykologi har utsetts samt en vice avdelningschef
som representerar rättsvetenskap. På 30 procent av sin tjänst ansvarar vice avdelningschef för utveckling och löpande förvaltning av rättsvetenskapsämnet.
Han leder även det rättsvetenskapliga ämneskollegiet som samlas en gång i
månaden. En av de disputerade lektorerna ansvarar för rättsvetenskapens vetenskapliga utveckling och anordnar bland annat återkommande högre rättsvetenskapliga seminarier i vilka samtliga rättsvetenskapliga lärare, andra institutioners lärare eller inbjudna externa forskare deltar.
197. En adjungerad manlig gästprofessor på 40 procent var knuten till institutionen.
198.En manlig docent på 20 procent var kopplad till institutionen enligt avtal med Lunds universitet.
199.Ytterligare två icke disputerade kvinnliga adjunkter innehade tidsbegränsade heltidsanställningar vid institutionen.
200.Hst= helårsstudieplatser, hpr= helårsprestationer.
201.Med prestationsgrad menas här antal helårsprestationer (hpr) dividerat med antal helårsstudieplatser (hst).
169
Grundutbildning
Lokal inriktning
Rättsvetenskap kan sedan år 1995 utgöra huvudämne i en kandidatexamen
vid Karlstads universitet. Sedan hösten 2006202 kan rättsvetenskap även vara
huvudämne i en magisterexamen. Rättsvetenskapliga kurser är obligatoriska
inslag eller rekommenderade studiegångar i flera olika program.203 På platsbesöket framhöll alla parter att rättsvetenskapen håller på att utvecklas från ett
stödämne på universitetet till ett ämne som står på egna ben. Institutionsledningen jobbar målmedvetet för att rekrytera fler disputerade lärare och stärka
forskningsförankringen inom de fem existerande utbildningsinriktningarna:
arbetsrätt, beskattningsrätt, handelsrätt, marknadsrätt och offentlig rätt. Målet är att alla inriktningar inom en femårsperiod ska förestås av disputerade
lärare med forskarbakgrund.
Ambitionerna att öka antalet disputerade lärare är goda, anser bedömargruppen. Det finns emellertid anledning att överväga om det inte är bättre
med en satsning på djupet – med fler disputerade och forskningsaktiva lärare
– på ett eller ett par av inriktningarna istället för en breddsatsning.
Studenterna
Rättsvetenskapens grundutbildning är en av de mest studentrika på universitetet. Våren 2006 uppgick det totala antalet helårsstudenter på A–C-nivå
till 372,55. Av dessa läste lite mer än en tredjedel på A-nivå. Antalet C-kursstudenter har successivt ökat och ligger nu på cirka 40 studenter per år. Den
nyetablerade D-nivån förväntas innebära ökad tillströmning till C-nivån. En
stor del av studenterna läser rättsvetenskap som valbar eller obligatorisk del i
en programutbildning.
Ett ämnesråd verkar för information och samråd med ämnets studenter.
Fjorton studenter representerande ämnets fem inriktningar ingår för närvarande i rådet som bland annat har verkat aktivt för att få tillstånd den nya
magisterutbildningen. Vice avdelningschef och rättsvetenskapens ämnessekreterare går alltid på rådets möten. Studenternas möjlighet till inflytande på
kursnivå är berömvärd, anser bedömargruppen.
Lärarna och deras arbetsvillkor
Våren 2006 hade ämnet fem tillsvidareanställda lärare. Två av dessa var disputerade, tre var odisputerade, varav två så kallade befordringslektorer. En av
202.Magisterutbildningen fanns formellt inte vid tiden för självvärdering och platsbesök, och
har därmed inte granskats närmare inom ramen för utvärderingen.
203.Rättsvetenskap har t.ex. ingått i breddmagisterutbildningen skatterätt och ekonomi. Av
utbildningens totalt 40 poäng består 35 av rättsvetenskapliga kurser. Andra program som
ämnet medverkar i är politices magisterprogrammet samt programmet för personal- och
arbetslivsfrågor, där 20 respektive 10 rättsvetenskapliga poäng är obligatoriska. I framtiden
hoppas rättsvetenskap kunna anordna rättspsykologiskt inriktade kurser och kanske även
forskarutbildning i samverkan med psykologiämnet.
170
de disputerade tillsvidareanställda lärarna var kvinna. En lektorstjänst har
utlysts som ersättning för en universitetsadjunkt som slutade i januari 2006.
Bedömargruppen framhåller vikten av att institutionen beaktar jämställdhetsaspekten vid rekryteringar. Lärare från andra lärosäten, bland annat Örebro
universitet, togs in som enstaka gästföreläsare inom vissa kurser.
De disputerade lärarna hade 50 procent avtalad tid för forskning i tjänsten
våren 2006 och två av adjunkterna var inskrivna i forskarutbildning204 och
hade avtalad tid för detta om 40–50 procent i tjänsten. Huvudparten av lärarna hade deltagit i någon form av högskolepedagogisk utbildning och tre av
lärarna hade över 20 års undervisningserfarenhet. De hade också tagit emot
pedagogiska utmärkelser vid universitetet.
Flera lärare upplevde att de 20 procent av tjänsten som de har rätt att lägga
på kompetensutveckling och forskning äts upp av för- och efterarbete vid undervisning och examination. De framhöll också att de måste ge extrastöd till
studenterna utanför undervisningstid på grund av alltför stora grupper och för
få lärarledda undervisningstimmar.
Grundutbildningens struktur och genomförande
På A-nivå finns fyra grundläggande kurser om 1–10 poäng och fem kurser på
11–20-poängsnivån. På B-nivå finns fem 21–30-poängskurser samt fem 31–40
poängskurser. A- och B-kurserna täcker ämnets fem huvudinriktningar. Crespektive D-kursen läser studenter från samtliga inriktningar gemensamt.
På B-nivån ingår ett skriftligt moment i form av ett pm eller en uppsats
om 5 poäng. På C-nivån tar studenterna en kurs i vetenskapsteori och juridisk
metod innan de genomför sitt uppsatsarbete om 10 poäng205.
Skriftlig enskild tentamen är den vanligast förekommande examinationsformen. När det gäller undervisningsformer varvas traditionella föreläsningar
med rollspel och fallbaserade övningar, t.ex. muntlig förhandling i skattedomstol, fingerad bolagsstämma samt övningar i förhandling och kontraktsskrivning. På den offentligrättsliga inriktningen tillämpas en regelrätt PBI-modell
med studentgrupper om 4–5 studenter inklusive studentdriven seminarieverksamhet. Två av de rättsvetenskapliga kurserna, affärsrätt 1–10 p. samt juridisk
översiktskurs 1–10 p., ges på distans.
Utbildningens yrkesanknytning sker främst via studiebesök vid domstolar
samt genom C-kursens moment projektarbete med praktik om 3 poäng. Momentet innebär att studenternas vistas på en praktikplats två dagar per vecka
under sju veckor. Praktikinslagen har enligt lärarna gjort den rättsvetenskapliga utbildningen känd och etablerad i regionen. Att man har lyckats infoga
praktikmoment i en utbildning som leder till en generell examen ser bedömargruppen som positivt.
204.Den ena på juridiska institutionen vid Stockholms universitet, och den andra på juridiska
institutionen vid Lunds universitet.
205.Här kommer ev. en förteckning över alla kurser att infogas.
171
C-uppsatserna är vanligen utredningar skrivna på uppdrag av ett praktikföretag. För att säkra uppsatsernas vetenskapliga och akademiska kvalitet vill bedömargruppen poängtera vikten av tydlig vägledning och nära handledning.
Av resursmässiga skäl skriver studenterna oftast i par. Vilket inte överensstämmer med bedömargruppens åsikt att uppsatser på kandidat- och magisternivå
ska skrivas enskilt för att individuella prestationer ska gå att säkerställa.
På magisternivån är huvudhandledaren alltid disputerad. På kandidatnivån
är antingen huvud- eller bihandledaren disputerad. Uppsatserna läggs fram
vid ett slutseminarium med ett studentdrivet oppositionsförfarande. Betygen
G eller VG ges enligt uppställda bedömningskriterier206. Uppsatsernas betyg
fastställs av huvudhandledare och biträdande handledare tillsammans. För att
granskningen av uppsatserna ska bli så bred som möjligt anser bedömargruppen att handledare och examinator ska vara olika personer. Handledning och
examination bör hållas åtskilda.
Internationellt utbyte och internationella inslag
De studenter som läser rättsvetenskap som fristående kurser läser vanligen inte
utomlands och ämnet saknar egna utbytesavtal med liknande utbildningar i
andra länder. De program i vilka rättsvetenskap ingår som obligatoriskt ämne
har avtal för studentutbyte och en viss del av rättsvetarstudenterna studerar
därmed en period utomlands. Att knyta till sig lärare och forskare som har
internationella nätverk är en viktig punkt i visionen för Karlstads universitet.
Rättsvetenskapen har ansökt om medel för att få en gästprofessor från Tyskland och att bygga upp ett utbytessystem i samverkan med Universität Lüneburg. Inga rättsvetenskapliga kurser ges på engelska. I kurslitteraturen ingår
få engelskspråkiga böcker. Bedömargruppens intryck är att utbildningen i allt
för stor utsträckning är regionalt inriktad och förankrad och att den planerade
satsningen på internationalisering av verksamheten därför är nödvändig.
Utvärderingar och uppföljningar
Rättsvetenskapens kursutvecklings- och kursvärderingsverksamhet sker genom ett särskilt kvalitetsråd, i vilket två studenter från ämnets samtliga kurser ingår. Kursvärderingar sker skriftligen i slutet av kurserna enligt en standardiserad mall som tagits fram av studentkåren. Systemet fungerar enligt
lärare och studenter tillfredsställande och används av flera ämnen. Kursvärderingarna och deras resultat diskuteras även i ämnesrådet. Återkopplingen
av kursvärderingsresultaten till studenterna förefaller vara föredömlig, anser
bedömargruppen. Från och med 2006 genomförs kontinuerliga uppföljningsstudier av utexaminerade rättsvetenskapsstudenter.
206.Problemanalys och syfte; anknytning till teori och tidigare undersökningar; metoddiskussion, undersökningens praktiska upplägg och genomförande; analys, tolkning och resultatredovisning; slutsatser och eventuella rekommendationer; språket och rapportens formella
utseende; självständighet och kreativitet; den röda tråden; oppositionen.
172
Rekommendationer
Bedömargruppen rekommenderar följande:
• Fortsätt arbeta för att stärka den vetenskapliga kompetensen på djupet
med fler disputerade och forskningsaktiva lärare inom en eller ett par inriktningar.
• Ta hänsyn till den sneda könsfördelningen i lärargruppen vid nyanställningar.
• Genomför den planerade internationaliseringen av utbildningsmiljön enligt bedömargruppens generella rekommendationer.
• Ge uppsatsstudenterna – särskild dem som skriver på uppdrag av en praktikplats – tydlig vägledning vid val av uppsatsämne samt nära handledning så att vetenskapligheten och den akademiska kvaliteten i uppsatserna säkras.
• Uppsatser på kandidat- och magisternivå bör skrivas enskilt för att individuella prestationer ska gå att säkerställa.
• Handledare och examinator för kandidat- och magisteruppsatser bör vara
olika personer, och uppgifterna bör hållas åtskilda.
173
Lunds universitet
Grund- och forskarutbildning i handelsrätt
Tillsvidareanställda lärare vt 2006:
10 kv., 9 män
Varav professorer207: 1 kv., 2 män
Varav docenter: 1 kv., 1 man
Varav övriga disputerade: 1 kv.
Varav icke disputerade: 7 kv., 6 män
Handelsrätt hst/hpr208 2005: 646,5/435
Examinerade kandidatuppsatser 2005: 30 kv., 18 män
Examinerade magisteruppsatser 2005: 12 kv., 4 män
Uttagna kandidatexamina 2005: 17 kv., 8 män
Prestationsgrad209 2005: 70 procent
Antal aktiva210 doktorander vt 2006: 3 kv., 7 män
Antal doktorsexamina 2004–2006: 1 man
Organisation och ledning
Vid Lunds universitet erbjuds handelsrättslig utbildning på grund- och forskarutbildningsnivå på institutionen för handelsrätt. Institutionen ingår i Ekonomihögskolan (EHL) som är en fakultet och en av lärosätets nio stora organisatoriska områden. Vid EHL finns sex institutioner, två institut och ett
ekonomiskt bibliotek. En rådgivande kommitté med representanter för näringsliv och förvaltning samt ett par stiftelser är också koppade till EHL.
Styrelsen för EHL har övergripande ansvar för all forskarutbildning. Till sin
hjälp har styrelsen ett beslutsförberedande kvalitetsråd i vilket lärare och/eller
doktorander från alla EHL:s institutioner ingår. Vissa besluts- och kontrollfunktioner för forskarutbildningen har delegerats till respektive institutions
prefekt, till exempel antagning, individuella studieplaners fastställande samt
utseende av handledare och examinatorer.
Institutionen för handelsrätt leddes vid tiden för utvärderingen av en institutionsstyrelse, en prefekt och en studierektor. Enligt självvärderingen är
institutionen representerad i de flesta styrelser och organ där viktiga beslut
för grundutbildningen fattas. Vid platsbesöket framkom att institutionsledningen planerade genomgripande förändringar av grundutbildningsverksam-
207.En adjungerad manlig professor på 20 procent var också kopplad till institutionen.
208.Hst=helårsstudieplatser, hpr=helårsprestationer.
209.Med prestationsgrad menas här antal helårsprestationer (hpr) dividerat med antal helårsstudieplatser (hst).
210.Med aktiv menas här att doktorandens studietakt är minst 50 procent av en heltidstjänst.
175
heten i samband med EHL:s intensiva Bolognaanpassning.211 Anpassningen
har även inneburit att institutionen startar ett antal nya masterutbildningar
hösten 2007.212
Grundutbildning
Lokal inriktning
Det övergripande målet för grundutbildningen är att erbjuda utbildning av
hög kvalitet och relevans inriktad på det ekonomiska livets juridik. Fruktbar
samverkan med det omgivande samhället är också ett mål. Huvuddelen av ämnets verksamhet ligger inom grundutbildningen, särskilt inom den juridiska
översiktskursen (jöken). Grundutbildningens verksamhet är indelad i de fyra
fördjupnings- eller profilområdena: handel och marknad, skatterätt, bolag och
marknad samt arbetsrätt.
Varje fördjupningsinriktning har sina specifika mål, utbildningsformer och
innehåll.213
Studenterna
År 2005 var antalet helårsstudenter på 1–20-poängsnivån (A-nivån) 464,5.214
Merparten av dessa studenter var antagna till en programutbildning vid EHL
eller annan enhet på Lunds universitet och över hälften var kvinnor. Söktrycket till institutionens kurser har minskat de två sista åren. Institutionen ser
det som en del i det allmänt minskande söktryck som råder på Lunds universitet i stort och på EHL:s ekonomiska utbildningar i synnerhet. Då institutionen
lämnar platsgaranti på de flesta kurser sjunker betygsnivån hos studenterna i
tider av lägre söktryck.
Handelsrättstudenterna ingår vanligen i någon av i EHL:s studentkårer. De
är också representerade i styrelsen för institutionen för handelsrätt.
211. Istället för de fyra nuvarande fördjupningsområdena föreslås ett mer sammanhållet upplägg med ett brett block blandade 1–20-poängskurser, ett smalare och mer fokuserat utbud
av B- och C-kurser samt ett större block med magister- och masterutbildningar och kurser.
Det arbetsrättsliga fördjupningsalternativet, som redan tidigare hade anpassats till Bolognastrukturen, kommer troligen att behålla sin tidigare form och innehåll, och kvarstå som
en självständig utbildningsgång.
212.Tillsammans med juridiska fakulteten vid Lunds universitet ansvarar institutionen för master of European business law. Institutionen medverkar även i EHL:s master programme in
business administration, major in auditing samt i statsvetenskapliga institutionens master of
European affairs.
213.Då inriktningarna är föremål för omfattande förändringar (se ovan) förefaller det inte meningsfullt med djupare enskilda redogörelser i detta sammanhang.
214.På 21–40 poängsnivån (B-nivån) var antal helårstudenter år 2005 125, på 41–60 poängsnivån (C-nivån) var de 42,5 och på 61–80 poängsnivån (D-nivån) 14,5.
176
Lärarna och deras arbetsvillkor
Våren 2006 var 18 lärare tillsvidareanställda vid institutionen.215 Lärargruppen
hade lika många kvinnor som män. En del av lärarna har tidigare varit aktiva
inom relevanta yrkesområden, t.ex. vid domstol, skatteverk och konsultbyråer.
Alla utom två lärare har genomgått högskolepedagogisk utbildning. Gästföreläsningar av yrkesverksamma personer samt av internationellt verksamma
lärare och forskare förekommer i liten utsträckning.
Den adjungerade professorn undervisar enbart på grundutbildningen. Övriga professorer undervisar både på grund- och forskarutbildning samt bedriver forskning i tjänsten om 30–50 procent. Lektorerna har rätt till kompetensutveckling om 20 procent i tjänsten, och adjunkter till 10 procent. Om en
adjunkt eller lektor befinner sig i en intensiv fas av forskning och kompetensutveckling kan utrymme utöver detta medges efter ansökan till institutionsstyrelsen. Våren 2006 hade en av de odisputerade lektorerna sådant utrymme.
Grundutbildningens struktur och genomförande
Handelsrättens fyra fördjupningsområden rymmer vardera mellan 7 och 22
olika kurser på A–D-nivå. Flera av dessa kurser ingår i program och utbildningar på EHL och andra organisatoriska områden vid Lunds universitet. Studenterna har haft stora möjligheter att flytta mellan fördjupningarna. Jöken
står för 50 procent av institutionens totala intäkter. Den är ett obligatoriskt
inslag i ekonomprogrammet samt i programmet för personal och arbetslivsfrågor. Jöken erbjuds också på distans (Jöken online, 10 poäng).
Förutom storföreläsningar tillämpas på A-nivån även miniföreläsningar där
studenterna föreläser för varandra, samt diskussionsbaserade övningsuppgifter
av fallstudiemodell. Examinationsformerna varierar mellan salstentamina och
mindre skrivuppgifter. På vissa kurser ingår aktivt deltagande i förhandlingsspel samt författande av kollektivavtal och domstolsavgöranden i examinationen. Trots att institutionens målsättning är att inte ha större studentgrupper
än 50 har vissa A-kurser haft avsevärt fler studenter. På B-nivå sker examinationen främst som pm och uppsatsskrivande, och på C-nivå främst i form
av uppsatsskrivande med muntlig opposition på andras uppsatser. Löpande
muntlig examination har också provats på vissa C-kurser (i skatterätt). Det är
möjligt för studenterna, men inte särskilt vanligt, att skriva uppsatser parvis.
Kandidat- och magisteruppsatserna läggs fram vid ett obligatoriskt oppositionsseminarium där både handledare och examinator vanligen är med. Examinator och handledare betygssätter och bedömer arbetet utifrån på förhand
bestämda kriterier. För att granskningen av uppsatserna ska bli så bred som
möjligt anser bedömargruppen att handledare och examinator ska vara olika
personer och att handledning och examination bör hållas åtskilda.
Utbildningens yrkesanknytning har bland annat skett genom att praktiskt
verksamma gästföreläsare ingår i kurserna. I revisionskursen på C-nivå med215.Dessutom var en adjungerad professor om 20 procent samt en adjungerad adjunkt om 50
procent kopplad till institutionen.
177
verkar studenterna aktivt i arbetet vid revisionsbyråer samt skriver pm med
koppling till praktiskt revisionsarbete. Tillsammans med juridiska fakulteten
driver institutionen för handelsrätt ett så kallat praktikerseminarium som hålls
2–3 gånger per termin. Vid dessa tillfällen diskuterar lärare och forskare aktuella ämnen med yrkesverksamma inom juridik och ekonomi.
Internationellt utbyte och internationella inslag
Flera handelsrättsliga kurser är helt engelskspråkiga med internationell profilering och utländska gäststudenter. Flera handelsrättstudenter har också studerat vid utländska lärosäten. Antalet utbytesstudenter brukar enligt självvärderingen vara särskilt högt inom de skatterättsliga fördjupningskurserna. Inom
ramen för det arbetsrättsliga fördjupningsalternativet skriver studenterna ett
pm på engelska (5 poäng), vilket språkgranskas och ges återkoppling på av en
engelsk lektor. Studenterna uttryckte under platsbesöket att övningen och den
återkoppling man får är mycket uppskattad. Bedömargruppens intryck är att
institutionen har lyckats väl med att integrera de internationella aspekterna i
grundutbildningen.
Utvärderingar och uppföljningar
Kursvärdering för samtliga handelsrättskurser och kursomgångar görs för närvarande fortlöpande via nätet. Svarsfrekvensen är låg och vissa lärare kompletterar med dialog och egna undersökningar efter och under kursens gång. Ett
nytt gemensamt kursvärderingssystem för EHL håller på att utvecklas. Resultaten av kursvärderingarna sammanställs och återkoppling sker. Lärarna ger
även återkoppling till studenter i samband med ny kursstart. Kursvärderingarna analyseras också av institutionens ämnesgrupper i vilka fördjupningsansvarig, kursansvariga och andra lärare ingår. Inom ämnesgrupperna fattas
beslut om eventuella kursändringar.
Då fler än hälften av ämnets studenter är antagna på ekonomprogrammet,
juristlinjen eller annat program på Lunds universitet, och blir föremål för
alumnuppföljningar inom dessa program, sker ingen systematisk uppföljning
av utexaminerade handelsrättstudenter.
Forskarutbildning
Lokal inriktning
Forskningsämnet handelsrätt täcker i dag in flera delområden. Den gemensamma nämnaren är anknytningen till ekonomi och företag. Trots att grundutbildningens fyra ämnesprofiler (handel och marknad, skatterätt, bolag och
marknad samt arbetsrätt) slår igenom i doktorandernas avhandlingsämnen
framhåller institutionen att kopplingen mellan grund- och forskarutbildning
bör utvecklas, vilket bedömargruppen instämmer i.
178
Doktorander
Fram till 1996 hade institutionen små handledningsresurser och doktoranderna var företrädesvis verksamma som lärare på institutionen. Några av dem
som då var doktorander har hoppat av eller gjort avbrott därför att lärarrollen och de administrativa uppgifterna gjorde det svårt att få kontinuitet i avhandlingsarbetet. Från 1996 till år 2005 har totalt nio personer antagits till
forskarutbildningen, fyra har avlagt doktorsexamen och två har avlagt licentiatexamen.
År 2003 hade institutionen fyra sökande till två doktorandanställningar och
år 2004 hela 34 sökande till en anställning. Åren 2005 och 2006 tillät ekonomin inte någon antagning alls eftersom finansiering inte kunde garanteras.
Om externa anslag till nya forskningsprojekt inte beviljas menar ledningen att
man inte heller nästa år kommer att kunna rekrytera nya doktorander. Forskarutbildningens volym kommer då successivt att minska. Doktorandanställningar utlyses som regel. Hittills har ingen student från den egna handelsrättsliga grundutbildningen antagits, endast personer med juris kandidatexamen
eller motsvarande utländsk utbildning.
Bedömargruppen anser att institutionen bör se över möjligheterna för de
egna kandidat- och magisterstudenterna att antas till forskarutbildning i handelsrätt.
Våren 2006 hade institutionen tio aktiva doktorander, och tre av dem var
kvinnor. Sju av de forskarstuderande hade doktorandanställning på hel- eller
deltid. Två gick forskarutbildningen inom ramen för kompetensutveckling i
sin lärartjänst vid institutionen och en var externfinansierad av arbetsgivaren.
Den senast antagna doktoranden har haft stipendiefinansiering motsvarande
18 månaders forskarstudier för att därefter övergå till anställning som doktorand. Institutionen har hittills inte utnyttjat möjlighet till finansiering via
utbildningsbidrag.
Den totala handledningsresursen vid institutionen uppgick våren 2006 till
tre professorer och två docenter.216 Den totala lärarstyrkan för kurser, administration och handledning inom forskarutbildningen motsvarade ca 2,5 heltidstjänster. Det finns inga formella krav på biträdande handledare, men fem av de
tio doktoranderna hade sådana från andra institutioner vid Lunds universitet
eller från andra svenska eller internationella lärosäten. Bedömargruppen konstaterar att enligt högskoleförordningen ska fr.o.m. den 1 juli 2007 samtliga
doktorander som antas tilldelas minst två handledare, varav en utses till huvudhandledare. Denna regel borde, enligt bedömargruppen, omfatta samtliga
doktorander, alltså även dem som antagits tidigare än den 1 juli 2007.
Samtliga handledare har genomgått en handledningskurs på två dagar.
Kursen är obligatorisk för alla doktorandhandledare vid Lunds universitet. Vid
institutionen för handelsrätt finns en forskarnämnd som svarar för beredning
216.En adjungerad professor och en gästprofessor kunde också ge visst handledningsstöd.
179
av forskarutbildningsärenden. I nämnden ingår alla disputerade lärare vid institutionen samt två representanter för de forskarstuderande.
Forskarutbildningens struktur och genomförande
Institutionens strategiska plan för forskarutbildningen anger bland annat att
doktoranderna ska fokusera på avhandlingsarbetet och inte arbeta som undervisande lärare.217 Bedömargruppen förstår det kortsiktigt taktiska i att uppmana doktoranderna att fokusera enkom på avhandlingsarbetet. Men doktorander som inte undervisar går miste om den pedagogiska meritering som är
nödvändig för en fortsatt akademisk lärar- och forskarkarriär. Att doktoranderna ges möjlighet att undervisa med utgångspunkt i sitt avhandlingsarbete
torde också gynna kvaliteten i avhandlingen. Dessutom anser bedömargruppen att doktorander som undervisar med utgångspunkt i ett pågående avhandlingsarbete stärker forskningsanknytningen i utbildningsmiljön.
Den strategiska planen för forskarutbildning har, enligt handledarna bidragit till bättre användning av de individuella studieplanerna, årliga seminarier om avhandlingsarbetena och en mer aktiv handledning och kontroll av
doktorandernas arbets- och studietakt. Ett handledarkollegium har inrättats
på institutionen där handledarna träffas för att analysera och utvärdera både
handledning och doktorandernas arbeten. Handledarna har även fortlöpande
samtal om doktorandernas situation med studierektor. Vid behov kan även
prefekten kopplas in.
Avhandlingsarbetet omfattar 120 poäng för en doktorsavhandling (60 för
en licentiatuppsats). Av dessa ska 40 poäng utgöras av kurser (20 för licentiatexamen). Kurserna i en doktorsexamen består av en individuell litteraturkurs
om 10 poäng med syfte att ge teoretiska och metodologiska kunskaper för avhandlingen, samt 30 poäng övriga kurser. Av dessa utgör den introduktionskurs om 10 poäng som institutionen ansvarar för i samverkan med juridiska
institutionen ett obligatoriskt inslag. Doktoranderna är därefter i princip är
fria att plocka lämpliga forskarutbildningskurser från andra institutioner vid
Lunds universitet.
För avhandlingarnas längd gäller tumregeln 300 sidor samt fokus på djup
och problemorientering. Vid platsbesöket framgick det att dessa riktlinjer är
kända för doktoranderna.
En praxis har utvecklats att doktorander, ganska kort efter antagning, håller ett första seminarium där projektet presenteras. Därefter gäller att doktoranderna presenterar sitt arbete vid ytterligare minst tre seminarier, vanligen
efter ett, två och tre år. Inför disputation ska även ett slutseminarium anordnas. Vanligen bedöms avhandlingarna enligt de kriterier som tillämpas inom
rättsvetenskapen.
Institutionen för handelsrätt har arrangerat ett antal större handelsrättsliga
forskningskonferenser där vissa doktorander har presenterat sitt arbete. Dok217. Doktoranderna har emellertid möjlighet till institutionstjänstgöring om max 20 procent av
sin doktorandanställning.
180
toranderna har även möjlighet att delta i de forskningsseminarier som institutionen för handelsrätt anordnar tillsammans med juridiska institutionen vid
Lunds universitet samt att få uppslag och idéer på sitt arbete vid informella
lunchseminarier för forskare och forskarstuderande vis institutionen. Varje
doktorand disponerar i samråd med handledaren ett anslag om 10 000 kr. per
år för resor, litteratur och deltagande i konferenser.
Samverkan och internationalisering
Institutionen för handelsrätt deltar inte i några internationella forskarskolor
men den deltar aktivt i vissa gemensamma nationella kurser för forskarutbildning. Till exempel ansvarade man för en nationell skatterättsvetenskaplig
kurs år 2004. Doktoranderna uppmuntras att delta och deltar på seminarier,
konferenser, workshopar och kurser vid andra lärosäten i och utanför Sverige.
Inom ramen för lärarnas och forskarnas informella nätverk förekommer det
att utländska doktorander besöker den handelsrättsliga institutionen.
Utvärdering och uppföljning
Forskarutbildningen utvärderas och följs upp internt inom institutionen av
prefekt. Doktoranderna träffar institutionsledningen en gång per år för att ge
synpunkter på utbildningen. På fakultetsnivå följs forskarutbildningen upp av
Kvalitetsrådet för EHL:s forskarutbildningar. Kravet på individuella studieplaner har bland annat följts upp av detta råd. Forskarutbildningen i handelsrätt
ingår också – som en av många punkter – i underlaget för EHL:s EQUIS218ackreditering.
Rekommendationer
Grundutbildning
Bedömargruppen rekommenderar följande:
• Koppla grundutbildningen och forskarutbildningen närmare till varandra.
• Handledare och examinator för kandidat- och magisteruppsatser bör vara
olika personer och uppgifterna bör hållas åtskilda.
Forskarutbildning
Bedömargruppen rekommenderar följande:
• Se över möjligheterna för de egna kandidat- och magisterstudenterna att
antas till forskarutbildning i handelsrätt.
• Uppmuntra doktoranderna att undervisa på grundutbildningen.
• Tilldela biträdande handledare till samtliga doktorander.
218.����������������������������������������������������������������������������������
EQUIS = The European Quality Improvement System. ���������������������������������
Europeiskt system för att bedöma
och utveckla högre utbildning inom handel, ekonomi och management.
181
Mälardalens högskola
Grundutbildning i handelsrätt
Tillsvidareanställda lärare219vt 2006: 1 kv., 3 män
Varav professorer: –
Varav docenter: –
Varav övriga disputerade: 1 man
Varav icke disputerade: 1 kv., 2 män
Handelsrätt 2005 hst/hpr220: 244,8/193,3
Examinerade kandidatuppsatser 2005: (5221) 8 kv.
Kandidatexamina 2005: 1 kv., 1 man
Prestationsgrad222 2005: 79 procent
Organisation och ledning
Handelsrättslig utbildning erbjuds inom ekonomihögskolan (EkI) som är en
av nio institutioner vid Mälardalens högskola. Förutom handelsrätt bedriver
institutionen undervisning inom ämnena företagsekonomi, informatik, nationalekonomi samt statistik. EkI är värdinstitution för sex olika program
och bedriver sin verksamhet i både Eskilstuna och Västerås. Inom ramen för
samtliga program och som fristående kurser kan studenterna välja att läsa handelsrätt upp till en kandidatexamen. Men bara inom ekonomprogrammet har
studenterna platsgaranti till kurser på A-, B- och C-nivå i handelsrätt. Under
2007 kommer vissa strukturförändringar att ske vid EkI, både som resultat av
Bolognaarbetet och för att få bättre lönsamhet i verksamheten. Bland annat
håller ett gemensamt basår för alla EkI:s program på att utvecklas.
Institutionen leds av en prefekt och en biträdande prefekt. Det övergripande
ansvaret för verksamheten, personalen och ekonomin är delegerat till respektive enhetschef vid institutionens fyra enheter. Handelsrättsämnet finns inom
enheten för handelsrätt, nationalekonomi och statistik. Varje ämne inom enheten har en ämnesföreträdare och ett antal kursansvariga lärare. Ämnet förefaller svagt förankrat på institutionen, och strategier för ämnets utveckling
verkar saknas i nuläget. Bedömargruppen uppfattade dock att det fanns en
medvetenhet hos ledningen om problematiken och om behovet av en förändring, vilket är positivt.
219.Externa lärare motsvarande cirka en halvtidstjänst köps in varje år.
220.Hst=helårsstudieplatser, hpr=helårsprestationer.
221.Att antalet uppsatser är färre än antalet uppsatsstudenter beror på att studenterna kan
skriva tillsammans.
222.Med prestationsgrad menas här antal helårsprestationer (hpr) dividerat med antal helårsstudieplatser (hst).
183
Handelsrätt är ett av de mest ”lukrativa” ämnena på EkI vilket, enligt ämnesföreträdarna, inte alltid kommer handelsrätten tillgodo då institutionen
fritt kan göra omfördelningar i resurser mellan ämnena.
Grundutbildning
Lokal inriktning
Det handelsrättsliga kursutbudet utformas i enlighet med krav ställda av de
olika program som ämnet ingår i. Såväl fakultetsledning, institutionsledning
som ämneslärarna förefaller nöjda med den stödämnesidentitet som handelsrättsämnet har. Institutionsledningen poängterar vikten av att handelsrättsämnet finns vid institutioner som erbjuder ekonomiutbildning. Framförallt är
ämnet viktigt för att det kan ge studenterna revisorsauktorisation. På sikt behöver därför handelsrätten på Mälardalens högskola stärkas, anser ledningen,
som även har diskuterat olika sätt att åstadkomma denna förstärkning. För
ett antal år sedan utlystes en tjänst som lektor i handelsrätt. Då ingen av de
sökande passade lades planerna på ytterligare en disputerad lärare på is. För
tillfället framstår utökad samverkan med juristutbildningen vid Örebro universitet som en intressant möjlighet, menar ledningen.
Bedömargruppen anser att nuvarande lärarresurser på grundnivåns (A- och
B-kursernas) breda och diversifierade kursutbud är allt för svaga för att säkerställa nödvändigt ämnesdjup och progression på väg mot kandidatexamen.
Inte heller är situationen på C-nivån tillfredställande, med en enda disputerad
lärare kompletterad av timanställda lärare från andra lärosäten. Utökat samarbete med andra lärosäten är visserligen viktig, anser bedömargruppen, men
det kan inte kompensera bristen på tillsvidareanställda disputerade lärare. En
snabb förstärkning av de tillsvidareanställda lärarna, antals- och kompetensmässigt, är nödvändig för att lärosätet ska kunna utfärda examen på kandidatnivå i handelsrätt.
Studenterna
Av EkI:s 1 830 helårsstudenter våren 2006, utgjordes 240 av handelsrättsstudenter. Huvuddelen av studenterna fanns på A- och B-nivåkurserna. Kvinnorna var i majoritet generellt sett på samtliga handelsrättsliga kurser förutom
på byggjuridik, IT-rätt, commercial law och contract law.
Ca 60 procent av de studenter som tar ut en handelsrättslig kandidatexamen är antagna på ett av EkI:s program. Inom dessa program finns tre olika
studentföreningar som bland annat ordnar faddrar, kontaktdagar, gästföreläsningar och fester. Vid EkI finns också ett programråd där programansvariga och representanter för studenternas programföreningar träffas en till två
gånger per termin för att diskutera programmens innehåll och undervisning.
Studenter är adjungerade både i lednings- och samverkansgrupper.
184
Lärarna och deras arbetsvillkor
Av EkI:s ca 100 tillsvidareanställda lärare är fyra verksamma inom handelsrätt.
En är disputerad, tre är tingsmeriterade och har erfarenhet av juridiskt arbete
utanför högskolan. En av lärarna är kvinna. Ingen av de handelsrättsliga lärarna är forskningsaktiv. Externa lärare, motsvarande ca en halvtidstjänst, tas
in där det behövs, företrädesvis på C-kurserna.
De handelsrättsliga lärarna har rätt till 10 procent inom tjänsten för egen
kompetensutveckling samt 10 procent för institutionsgemensamma göromål.
För att kunna följa utvecklingen inom sitt ämnesområde menar lärarna att
de måste ta av sin fritid. De anser vidare att det är administrativt omöjligt att
spara ihop till den sammanhängande tid som behövs för att till exempel doktorera inom ramen för sin tjänst.
Samtliga handelsrättslärare har gått en eller fler kurser i högskolepedagogik, bland annat i PBL223, som lärosätet har anordnat. Även institutionen har
arrangerat ett antal seminarier om högskolepedagogik.
Ledningen, inklusive prefekt och proprefekt, är medveten om att det finns
samverkansproblem inom lärargruppen och har strategier för att hantera detta.
De studenter bedömargruppen träffade under platsbesöket ansåg emellertid
att lärarna fungerar bra ihop.
Bedömargruppen anser att utbildningsmiljön brister i forskningsanknytning då endast en av de fyra lärarna är disputerad och ingen är forskningsaktiv.
Få lärare med hög arbetsbelastning och stora studentgrupper gör vidare ämnesmiljön, mycket sårbar. Att samarbetet mellan lärarna därtill inte fungerar
tillfyllest utgör sammantaget alltför stora hot mot kvaliteten i undervisning
och examination, anser bedömargruppen.
Grundutbildningens struktur och genomförande
Det handelsrättsliga kursutbudet består av fem kurser på A-nivå om 5 eller 10
poäng, sju kurser på B-nivå om 5 eller 10 poäng samt två kurser på C-nivå om
vardera 10 poäng. Kurserna ges antingen i Eskilstuna eller Västerås. Studenter
och anställda åker kostnadsfritt tåg mellan orterna.
Undervisningen vid EkI sker enligt självvärderingen genom IT-stöd och
genom arbete i studiegrupper. Grundtanken är att alla kurser ska utformas på
ett sätt som passar flexibelt lärande oavsett om det sker på distans eller på lärosätet. Trots det påpekar studenter att de inte kan kommunicera via telefon eller
e-post med alla lärare. Bedömargruppen ser det som högst anmärkningsvärt
att samtliga lärare inte är tillgängliga på detta sätt. Dessutom uppgav studenterna att det påverkar deras val av handledare, vilket måste anses olyckligt.
Studenterna efterlyser också information om, och utbildning i, databassökning inom ramen för de handelsrättsliga kurserna.
På de senaste handelsrättsliga översiktskurserna samt på beskattningsrättskursen har studentantalet överstigit 100. Vissa av de studenter som bedömar223. Problembaserat lärande.
185
gruppen mötte på platsbesöket ansåg att studenterna, både i de stora grupperna och i övrigt, får en alltför enkel ”svartvit” kunskap. De efterlyste mer
nyanserade och komplexa diskussioner inom de studerade ämnesområdena.
Det är bedömargruppens intryck att utrymmet för studentaktiviteter, och för
problematiserande och kritiska diskussioner, är begränsat. Förstärkt lärarkraft
med fördjupad ämneskunskap samt medvetna och väl utarbetade pedagogiska
strategier för undervisning och examination behövs för att möjliggöra den
önskade och nödvändiga träningen av studenternas kritiska förhållningssätt,
anser bedömargruppen.
Praktiska fall spelar enligt lärarna en central roll i undervisning och examination. Studenterna förväntas kunna sätta sig in i praktiska frågeställningar
och finna svar på problemen i litteratur och lagtext. Examinationerna är vanligen individuella och skriftliga salstentamina. På C-kursen sker examinationen i seminarieform.
Vissa B-kurser, och studenternas C-uppsatsskrivande, anordnas i samverkan med lärare från Uppsala universitet. Åtta olika lärare från Uppsala har
anlitats som handledare och examinatorer. Man har även anlitat handledare
från Örebro universitet. Uppsatserna skrivs vanligen i grupp om 2–3 studenter. För att den individuella prestationen under uppsatsarbetena ska gå att
säkerställa anser bedömargruppen att uppsatserna ska vara enskilda arbeten.
Uppsatserna läggs fram på ett oppositionsseminarium. Betygsättningen av
uppsatserna görs av två personer, handledaren och seminarieledaren. Om bedömningen går isär har handledarens omdöme haft företräde. Det är bedömargruppens åsikt att handledare och examinator för kandidatuppsatser inte
bör vara samma person.
Skillnaden mellan G och VG handlar enligt självvärderingen vanligen om
att VG-uppsatserna har en mer gedigen rättslig analys i vilken studenten redovisar egna underbyggda synpunkter och slutsatser.
Studenterna på kursen arbetsrätt gör studiebesök på Arbetsdomstolen. Den
arbetslivsanknytning som tidigare funnits inom ekonomiprogrammet i form
av fadderföretag finns inte längre kvar. Andra former av arbetslivsanknytning
diskuteras för det nya civilekonomprogrammet som startar hösten 2007.
Internationellt utbyte och internationella inslag
EkI ansvarar för ett femårigt engelskspråkigt ekonomiprogram. En av de handelsrättsliga kurserna ingår i detta program och ges helt på engelska. Institutionen kan inte säga något specifikt om de handelsrättsliga studenternas
utlandsstudier men Mälardalens högskola och EkI har formella utbytesavtal
med 50–60 olika universitet i världen. Studenterna på EkI har därmed formella möjligheter att studera utomlands. Ca ¼ av EkI:s studenter utnyttjar
någon gång denna möjlighet. 12 procent av studenterna på institutionen är
utbytesstudenter från ett annat land. Många kommer från Kina.
186
Utvärdering och uppföljning
Svarsfrekvensen på kursvärderingarna är låg, enligt lärarna, och flera av de
studenter bedömargruppen träffade under platsbesöket uppger att de varken
har fyllt i kursvärderingar eller fått någon återkoppling på tidigare kursvärderingar.
Institutionen gör ingen systematisk uppföljning för att se var utexaminerade
handelsrättsstudenter anställs efter examen.
Rekommendationer
För att grundutbildningen ska betraktas som fullgod behövs enligt bedömargruppen genomgripande reformer:
• Den strategiska ledningen bör stärkas.
• Förstärk lärarresursen och ämnets forskningsanknytning med minst ytterligare en tillsvidareanställd disputerad lärare.
• Utöka och säkra lärarnas utrymme för kompetensutveckling och egen
forskning.
• Stärk och stöd lärarnas arbete med ämnets internationalisering enligt bedömargruppens generella rekommendationer.
• Fortsätt arbeta för bättre lärarsamverkan.
• Se över rutinerna för sammanställning och återföring av kursvärderingars
resultat till studenterna.
• Utarbeta strategier för att i undervisning och examination stödja studenternas kritiska tänkande, problematisering och förmåga till mer komplexa
analyser.
• Stärk arbetet med IT med hänsyn till institutionens ambition att ha en
IT-profil.
• Säkerställ att studenterna har möjlighet till telefon- och e-postkontakt
med samtliga lärare.
Bedömargruppen anser att högskolans rätt att utfärda kandidatexamen i handelsrätt bör ifrågasättas.
187
Uppsala universitet
Grundutbildning i handelsrätt
Tillsvidareanställda224 lärare vt 2006:
1 kv., 6 män
Varav professorer: –
Varav docenter: –
Varav övriga disputerade: 2 män
Varav icke disputerade: 1 kv., 4 män
Handelsrätt hst/hpr225 2005: 345,4/269,5
Examinerade kandidatuppsatser 2005: (24) 11 kv., 13 män
Examinerade magisteruppsatser 2005: (9) 3 kv., 6 män
Kandidatexamina 2005: 33226
Prestationsgrad227 2005: 78,1 procent
Organisation och ledning
Vid Uppsala universitet erbjuds grundutbildning i handelsrätt upp till magisterexamen av institutionen för handelsrätt som är en del av den samhällsvetenskapliga fakulteten. Institutionen knoppades av från den juridiska fakulteten under 1970-talet och är nu en av universitetets fem ekonomiskt inriktade
institutioner. Den är personalmässigt minst bland de fem, men har flest antal
helårsstudenter per anställd lärare.
Under en följd av år har ämnet haft kapacitet att möta en efterfrågan som
går längre än omfånget av det utbildningsuppdrag som tagits emot från den
samhällsvetenskapliga fakulteten. Under denna period har den totala uppdragsersättningen från fakulteten varit i avtagande. Ändå är institutionens
ekonomi i balans. Under dekanus ledning samlas fakultetens prefekter en
gång per termin. Fakultetens utbildningsledare möter vidare studierektorerna
cirka tre gånger per termin. Vart tredje år söker hela fakultetsledningen upp
institutionen för en detaljerad genomgång av verksamheten.
Grundutbildning
Lokal inriktning
Det övergripande målet med Uppsala universitets handelsrättsliga utbildning
är att den ska ge kunskap om rättsregler för företag och företagande – sär224.En av lektorerna är deltidspensionerad och arbetar 40 procent. Heltidsekvivalenten är därmed 6,6.
225.Hst=helårsstudieplatser, hpr=helårsprestationer.
226.Uppgift om hur många av de examinerade som var kvinnor och män saknas.
227.Med prestationsgrad menas här antal helårsprestationer (hpr) dividerat med antal helårsstudieplatser (hst).
189
skilt internationellt företagande – samt kunskap om hur individer och företag förebygger rättskonflikter. Utbildningen är profilerad mot tre områden:
företag och företagande, offentlig rätt och förvaltningsrätt samt skatterätt.
De handelsrättsliga grundkurserna är valbara moment inom flertalet av den
samhällsvetenskapliga fakultetens utbildningsprogram,228 men också inom
andra fakulteters program. Inom ekonomprogrammet är handelsrätt ett huvudämnesalternativ. Detta försvinner eventuellt i den nya civilekonomiska
yrkesexamen.
Prefekten och fakultetsledningen ser handelsrätten som ett stabilt, väl fungerande och uppskattat ämne. Lärarna och forskarna önskar att handelsrätt
ska bli ett eget självförsörjande examensämne med forskningsaktiva lärare,
en egen professur samt forskarutbildning. Fakultetsföreträdarna anser att frågan om att inrätta handelsrätt som självständigt forskarutbildningsämne inte
är aktuell. En första förutsättning för att frågan skulle aktualiseras är att ett
slagkraftigt handledarkollegium med docent- och professorskompetens etableras. På medellång sikt tror ledningen att doktorander med handelsrättslig
inriktning skulle kunna länkas till existerande examensämnen som juridik
och företagsekonomi.
Bedömargruppen instämmer i att den mest naturliga vägen mot den forskarutbildning som lärarna önskar förefaller vara ökad samverkan med den
juridiska institutionen vid Uppsala universitet. Att det enda utbytet mellan
den handelsrättsliga och den juridiska institutionen i dagsläget sker i form av
gästföreläsningar är anmärkningsvärt. Bedömargruppen rekommenderar institutionerna att arbeta för förbättrade kontakter och framtida samarbete.
Vidare anser bedömargruppen att fakultetsföreträdarnas, prefektens och de
övriga lärarnas och forskarnas olikartade syn på ämnets roll och framtid är
bekymmersam. Kommunikationen mellan dessa parter bör förbättras. Likaså
bör en framtidsstrategi med visioner, mål och handlingsplaner för institutionens framtid diskuteras, förtydligas och fastställas.
Med de företagsekonomiska institutionerna vid Uppsala och Stockholms
universitet samt den handelrättsliga avdelningen vid juridiska institutionen
på Stockholms universitet bedriver avdelningen sedan några år tillbaka ett
utvecklingsprojekt i syfte att starta en tvåårig masterutbildning med revisionsinriktning (Stockholm and Uppsala School of Accounting, Auditing and
Analysis, SUSA).229
228.Exempel på program i vilka handelsrätt ingår är: programmet för personal och arbetslivsfrågor, sociala omsorgsprogrammet och programmet för data- och systemvetenskap. Viss
samverkan sker även med program inom den teknisk naturvetenskapliga fakulteten samt
med institutionen för lärarutbildning. Ett avtal med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
har även gjort det möjligt för SLU-studenter att gå handelsrättslig översiktskurs på A-nivå
samt beskattningsrättskurs på B-nivå.
229.SUSA:s masterprogram startar hösten 2008. Det utvecklas i nära samverkan med kunskapsområdets aktörer, företrädesvis revisionsbolagen. Studenterna erbjuds ämnesintegrerade kurser mellan huvudämnena företagsekonomi och handelsrätt. Institutionen för handelsrätt kommer att ansvara för två kurser om fem poäng (7,5 hp) samt medverka i flera
andra kurser inom programmet.
190
Studenterna
Under 2005 uppgick antalet helårsstudenter som läste handelsrätt till 345,4.
Ca 50 procent av studenterna på baskurserna (1–20 poäng) läser handelsrätt
utanför ett program. Fördelningen mellan kvinnor och män är jämn. Konkurrensen om baskursernas platser är hård. Våren 2006 fanns det hela 579
sökande (154 förstaval) till de 90 platserna på den handelsrättsliga översiktskursen.
Till kurser över 40-poängsnivån är söktrycket lågt. C- och D-kurserna läses
främst som fristående kurser av studenter som inte ingår i program. Genom
att fortsätta bereda plats för många studenter på A- och B-nivån hoppas institutionen stimulera fler till fortsatta studier på C- och D-nivån. I den beslutsförberedande institutionsstyrelsen ingår två studentrepresentanter.
Bedömargruppen påpekar att det troligen är lika viktigt att utarbeta och
genomföra strategier för att höja andelen studenter på kandidat- och magisternivå som att marknadsföra sig mot nya studentgrupper på grundkursnivå.
Särskilda satsningar på kandidat- och magisterstudenter är också viktiga om
institutionen menar allvar med ambitionen att möjliggöra forskarutbildning i
handelsrätt, menar bedömargruppen.
Lärarna och deras arbetsvillkor
Totalt har institutionen sju tillsvidareanställda lärare. Två är disputerade. Endast en av lärarna är kvinna. En till två nya lärare med kompetens inom beskattningsrätt, associationsrätt och revision ska rekryteras inom ett par års tid
på grund av pensionsavgångar. Det är då angeläget att jämställdhetsaspekten
beaktas, menar bedömargruppen. Flera lärare har erfarenhet från praktisk yrkesutövning, t.ex. från domstol, länsstyrelse och skatteförvaltning. Samtliga
lärare har genomgått högskolepedagogisk utbildning. Externa lärare, oftast
personer från näringslivet som föreläser eller ansvarar för några seminarier, är
särskilt vanligt på A-kurserna.
Vid Uppsala universitet gäller formellt ett arbetstidsavtal som ger lektorer
20 procent och adjunkter 10 procent avtalsenlig forskning. De reella möjligheterna till forskningsaktivitet och/eller att doktorera inom anställningen är
begränsad, men inte omöjlig.230 Genom att övriga lärare har accepterat en högre arbetsbelastning har utrymme frigjorts för en lärare att under ett halvår
ägna sig på heltid åt forskning 2005, och en annan har beretts motsvarande
möjlighet under 2006.
Grundutbildningens struktur och genomförande
Baskursutbudet (A-nivån) innefattar tre kurser om vardera 10 poäng. Vissa
baskurser ges i olika tappningar, t.ex. som reguljär-, nät- och sommarversion.
230.Institutionsledningen understryker att man lägger en bred betydelse i begreppet forskningsaktivitet. En forskningsaktiv lärare måste därmed inte bedriva forskning finansierad
med externa medel. Att hålla sig à jour med rättskällor och det rättsvetenskapliga materialet innefattas också i uttrycket forskningsaktiv enligt institutionen.
191
På fortsättningsnivån (B-nivån) finns sex kurser om 10 poäng. Innehållet i
bas- och fortsättningskurserna har till stor del växt fram ur programmens behov. C- och D-nivån har en 20-poängskurs vardera. På C-nivå finns även en 5
poängskurs för civilingenjörsstudenter som ges i samarbete mellan SLU231 och
näringslivet genom Centrum för entreprenörskap och företagsutveckling.
Problemorienterade föreläsningar, arbete i små studiegrupper och seminarier är de vanligaste undervisningsmetoderna. Examination sker både som
regelrätta salstentamina och i seminarieform. Institutionen överväger att ge
vissa kurser mer sällan, men med avsevärt ökat antal studenter.
Kopplingen mellan den handelsrättsliga utbildningen och yrkeslivet sker
främst genom att praktiker tas in som gästföreläsare på vissa kurser. På kursen allmän rättskunskap och arbetsrätt gör studenterna studiebesök på Arbetsdomstolen.
Grundläggande insikter i handelsrättslig forskningsmetodik ska studenterna få på den handelsrättsliga översiktskursen. På C-nivå sker forskningsanknytning bland annat genom att studenterna läser delar av rättsvetenskapliga
avhandlingar. C-uppsatser kan skrivas både enskilt och i grupp. Detta går
emot bedömargruppens åsikt att uppsatser på kandidat- och magisternivå alltid ska vara enskilda arbeten så att den individuella prestationen under uppsatsarbetena kan säkerställas.
På den mer juridiskt inriktade D-nivån betonas särskilt studenternas förmåga att genomföra uppsatsarbetet enskilt. Oppositionsförfarande ingår i examinationen av såväl kandidat- som magisteruppsatser. Bedömning och betygsättning av uppsatserna sker utifrån i förväg uttalade kriterier 232. Uppsatserna
bedöms av två personer: handledaren och examinatorn. I de fall dessa roller råkar sammanfalla utses alltid en medbedömare. Bedömargruppen anser att det
är viktigt att funktionerna som handledare och examinator hålls åtskilda.
För väl godkänt på en uppsats krävs, förutom mycket hög grad av självständighet och djup, vanligen också att uppsatsen slutförs under den termin
studenten går kursen.
Internationellt utbyte och internationella inslag
Den handelsrättsliga institutionen saknar egna utbytesavtal för lärare och studenter. Studenterna har dock möjlighet att studera utomlands genom företagsekonomiska institutionens avtal.
Institutionen saknar engelskspråkiga kurser och utländska gäststudenter
förekommer inte. På kursen internationell handelsrätt finns den enda engelskspråkiga kursboken. På denna kurs får studenterna också skriva avtal på
engelska.
Bedömargruppen anser att initiativet med avtalsskrivning på engelska är
bra men förordar att engelskspråkiga kursböcker, kursmaterial på engelska
231.Sveriges lantbruksuniversitet.
232.Problembehandling, framställningssätt, självständighet och djup, argumentation, rättslig
analys och källhantering, formalia samt tidsåtgång.
192
samt inslag som ger internationella utblickar och jämförelser ska finnas inom
samtliga profilområden.
Utvärderingar och uppföljningar
En referensgrupp för kvalitetsfrågor finns knuten till institutionen. I gruppen ingår företrädare för företag, samhällsinstitutioner, studenter och lärare.
Dessa ska tillföra avnämar- och studentsynpunkter på utbildningens upplägg
och innehåll. Gruppen möts en till två gånger per år. Bedömargruppen anser
att det är mycket positivt med denna typ av kontakter.
Vid slutet av varje handelsrättslig kurs genomför och sammanställer den
kursansvariga läraren en kursvärdering. Kursvärderingarna utgår från en mall
som kan modifieras efter kursspecifika önskemål. Förändringar av kurser med
anledning av kursvärderingar redovisas för studenterna vid nya kursstarter.
År 2006 genomfördes en uppföljande enkätstudie riktad till studenter med
avklarad C-kurs i handelsrätt.
Rekommendationer
Bedömargruppen rekommenderar följande:
• Ta hänsyn till den sneda könsfördelningen i lärargruppen vid nyanställningar.
• Arbeta för ökad samverkan med juridiska fakulteten vid Uppsala universitet och med andra lärosäten.
• Satsa på strategisk planering och tydliggör institutionens mål och visioner
för framtiden.
• Inför enskilt uppsatsskrivande.
• Handledare och examinator för kandidat- och magisteruppsatser bör vara
olika personer, och uppgifterna bör hållas åtskilda.
• Utveckla miljöns internationalisering enligt bedömargruppens generella
rekommendationer.
193