FÖRÄDLING AV MDF-SPILL - Ett produktutvecklingsprojekt med ekonomisk och miljömässig vinst. ”Developing a product from MDF waste” Kurs: TMPS32 Handledare: Stina Gunnarsson Utbildning: Civilingenjör Industriell ekonomi med maskinteknisk inriktning Författare: Sara Andersson, Kristofer Bergmar, Thomas Graf, Johan Hall och Oskar Svensson Förord Denna rapport är resultatet av ett projektarbete i kursen TMPS32 som utförts under vårterminen 2014 på Linköpings Universitet. TMPS32 motsvarar 18hp och innehåller ett kandidatarbete som utfärdats på uppdrag av Roths snickeri med tillhörande rapport samt en föreläsningsserie och ges för alla programstudenter på programmet Civilingenjör i Industriell ekonomi med maskinteknisk inriktning vid Linköpings Universitet. Projektet har inkluderat många personer som vi vill passa på att tacka. Tack till kursansvarig för TMPS32, Simon Schütte som gett oss möjligheten att få arbeta med ett intressant och roligt kandidatarbete. Tack till vår handledare och expert Stina Gunnarsson som hjälpt oss med svar på allt gällande kursen TMPS32. Tack till snickeriexperten Thomas Larsson som hjälpt oss att skapa prototyper. Tack till Kenneth Magdesjö, Johan Schill och Gustav Svensson på Roths snickeri som under hela projektet bidragit med material och kunskap och visat sitt fulla förtroende för vårt arbete. Vi vill slutligen även rikta ett tack till alla intervjupersoner som ställt upp på intervjuer och bidragit med värdefull information. Tack! Linköping den 22 maj 2014 Sara Andersson, Kristofer Bergmar, Thomas Graf, Johan Hall, Oskar Svensson i Sammanfattning Roths snickeri tillverkar framförallt larmbågar och i dagsläget produceras cirka 3000 stycken varje år. Från denna produktion skapas fyra spillbitar per larmbåge i det använda trämaterialet MDF. Spillet används idag inte för vidare förädling. Syftet med kandidatarbetet har varit att skapa en affärsidé för detta spill av MDF. I tidigt skede av kandidatarbetet avgränsades arbetet till att finna en produkt med en affärsidé. Rapporten redogör för den produktutvecklingsprocess som använts för att nå dit. Idégenereringen i produktutvecklingsprocessens början genererade 96 produktidéer. Materialundersökningar, tät kommunikation med Roths snickeri och två marknadsundersökningar låg till grund för avgränsning till en produktidé. Idén som valdes var vinställ och utifrån denna skapades en rad olika koncept. Genom tillverkningsbegränsningar och två marknadsundersökningar avgränsades dessa till det slutgiltiga konceptet Bubble Wine. Bubble Wine är ett vinställ som rymmer sju vinflaskor, finns i de tre olika färgerna vit, svart och röd och har ett utpris till kund på 717 kronor. Målgruppen för vinstället är 25-75 år gamla med god ekonomi och ett intresse för design. ii Abstract Roths snickeri is a carpentry in Kisa, Sweden. Their main product is security gates and they are in the current situation producing approximately 3,000 pieces every year. This production creates four pieces of waste material per gate in the use of wood material MDF. The wastage is not used for further processing. The purpose of this bachelor's thesis has been to create a concept for the wastage of MDF. In the early stages of the report the work was delimit to develop a product with a business idea. This report describes the product development process from idea to final product. The idea generation in the product development process initially generated 96 product ideas. Materials research, frequent communication with Roths snickeri and market research led to one product idea. The product idea was a wine rack and this led to a number of different concepts. The manufacturing constraints and market research resulted in the final concept Bubble Wine. Bubble Wine is a wine rack that holds seven wine bottles, available in the three different colors white, black and red and has a retail price of 717 SEK. The target group for the wine rack is between the age of 25 and 75 years, with good economy and an interest in design. iii Innehållsförteckning Förord ....................................................................................................................................................... i Sammanfattning .......................................................................................................................................ii Abstract ...................................................................................................................................................iii Inledning ............................................................................................................................................... 1 Bakgrund........................................................................................................................................ 1 Syfte ............................................................................................................................................... 2 Avgränsningar och fokus ............................................................................................................... 2 Metod ................................................................................................................................................... 3 Material-, spill- och företagsstudie ............................................................................................... 4 Idégenerering ................................................................................................................................ 4 Produktidéavgränsning 1 ............................................................................................................... 4 Produktidéavgränsning 2 ............................................................................................................... 5 Marknadsundersökning 1a och 1b, produktområden .................................................................. 5 Definition av produktegenskaper .................................................................................................. 5 Konceptgenerering ........................................................................................................................ 5 Konceptavgränsning ...................................................................................................................... 5 Prototyptillverkning ....................................................................................................................... 6 Produktområdesval ..................................................................................................................... 6 Marknadsundersökning 2, Koncept ............................................................................................ 6 Konceptval ................................................................................................................................... 6 Produktgenerering ...................................................................................................................... 6 Prototyptillverkning, Produktlösningar ....................................................................................... 6 Marknadsundersökning 3, Produkt ............................................................................................. 6 Produktval ................................................................................................................................... 7 Konkurrent- och marknadsanalys................................................................................................ 7 Metodkritik .................................................................................................................................. 7 Referenskritik .............................................................................................................................. 7 Teoretisk referensram .......................................................................................................................... 9 Materialet MDF ............................................................................................................................. 9 3.1.1 Allmänt om MDF..................................................................................................................... 9 3.1.2 Tillverkningsprocessen ........................................................................................................... 9 3.1.3 Limmet Urea-formaldehyd ................................................................................................... 10 3.1.4 Egenskaper hos MDF ............................................................................................................ 10 3.1.5 Miljöaspekter........................................................................................................................ 10 3.1.6 PEFC och FSC-certifiering ...................................................................................................... 10 Marknadsteorier .......................................................................................................................... 11 iv 3.2.1 Segmentering ....................................................................................................................... 11 3.2.2 Konkurrensstrategier............................................................................................................ 11 3.2.3 CANVAS-modellen ................................................................................................................ 12 Empirisk referensram ......................................................................................................................... 13 Företagets förutsättningar .......................................................................................................... 13 4.1.1 Produkter och egen design ................................................................................................... 13 4.1.2 Säljkanaler och kunder ......................................................................................................... 13 4.1.3 Leverantörer ......................................................................................................................... 14 4.1.4 Produktion ............................................................................................................................ 14 4.1.5 Logistik och distribution ....................................................................................................... 16 4.1.6 Konkurrenter ........................................................................................................................ 16 4.1.7 Ekonomiska faktorer............................................................................................................. 17 Materialets förutsättningar ......................................................................................................... 18 4.2.1 Spillmaterialet från Roths snickeri........................................................................................ 18 4.2.2 Bearbetningsegenskaper ...................................................................................................... 18 Andra företags spillhantering ...................................................................................................... 19 96 produktidéer ........................................................................................................................... 20 Fyra produktidéer ........................................................................................................................ 20 Marknadsundersökning 1a, Produktområden och funktioner.................................................... 20 Definition av produktegenskaper ................................................................................................ 21 28 Konceptidéer .......................................................................................................................... 22 Fem prototyper ........................................................................................................................... 22 Marknadsundersökning 1b, Produktområden .......................................................................... 25 Marknadsundersökning 2, Koncept .......................................................................................... 25 Produktdesign............................................................................................................................ 26 Marknadsundersökning 3, Produkt ........................................................................................... 27 Konkurrenter vinställ ................................................................................................................. 27 Analys ................................................................................................................................................. 28 Företagsanalys ............................................................................................................................. 28 5.1.1 Produktion ............................................................................................................................ 28 5.1.2 Ekonomiska faktorer............................................................................................................. 28 5.1.3 Övergripande analys av verksamheten ................................................................................ 29 Materialanalys ............................................................................................................................. 29 Analys av andra företags spillhantering ...................................................................................... 30 Produktidéavgränsning 1 ............................................................................................................. 30 Produktidéavgränsning 2 ............................................................................................................. 30 Konceptavgränsning .................................................................................................................... 31 Produktområdesval ..................................................................................................................... 32 v Konceptval ................................................................................................................................... 32 Produktdesignsval ....................................................................................................................... 33 Konkurrent- och marknadsanalys.............................................................................................. 35 Produktkalkyl för Bubble Wine.................................................................................................. 36 Slutsatser ............................................................................................................................................ 37 Resultat, affärsidé........................................................................................................................ 37 Diskussion .................................................................................................................................... 39 Referenslista ....................................................................................................................................... 40 Appendix............................................................................................................................................. 44 Appendix 1, produktidéavgränsning 1 ........................................................................................ 44 Appendix 2, produktidéavgränsning 2 ........................................................................................ 47 Appendix 3. Konceptidéer ........................................................................................................... 49 Appendix 4. Marknadsundersökning 1a Intervjuguide ............................................................... 56 Appendix 5. Marknadsundersökning 1a Resultat........................................................................ 59 Appendix 6. Marknadsundersökning 1b - Intervjuguide ............................................................. 72 Appendix 7. Marknadsundersökning 1b – Resultat .................................................................... 73 Appendix 8. Marknadsundersökning 2 - Frågeformulär ............................................................. 75 Appendix 9. Marknadsundersökning 2 – Resultat....................................................................... 76 Appendix 10. Marknadsundersökning Spill ............................................................................... 78 Appendix 11. Lösningsförslag distanser .................................................................................... 79 Appendix 12. Marknadsundersökning 3 – Fokusgruppsmöte ................................................... 80 Appendix 13. Marknadsundersökning 3 - Fokusgrupp, Resultat .............................................. 81 Appendix 14, Konkurrenter till Bubble Wine ............................................................................ 85 vi Inledning Bakgrund Vid avverkande bearbetning av MDF i ett snickeri är det omöjligt att helt undvika spill. Därför kan det vara intressant att undersöka var och hur spill genereras idag samt hur det hanteras. I denna rapport exemplifieras detta genom en studie av Roths snickeri AB och dess spillmaterial. Roths snickeri är ett snickeriföretag beläget i Kisa, Östergötland. Verksamheten grundades 1937 av Karl Israelsson och köptes 1993 av Ernst Roth och Kenneth Magdesjö, varav den senare blev ensam ägare och VD till företaget år 2000. I dagsläget finns utöver Kenneth två anställda i produktion på snickeriet, samt en anställd inom Roths Interiör. Roths Interiör är en butik i Kisa som drivs av Magdesjö. (Magdesjö, 2014a) I fabriken tillverkas produkter som delvis är specialbeställda av kund samt delvis färdigdesignade möbler som går att beställa och köpa direkt i butiken. Det är dock ingen av dessa produkter som tillverkas i storskalig produktion. Roths snickeris huvudsakliga tillverkning är istället produktion av stommar till larmbågar som används för butiksäkerhet. Denna produkt har under 20 år tillverkats löpande i ett nära samarbete med sluttillverkaren av larmbågarna, Gunnebo Gateway AB. (Magdesjö, 2014a) Företaget beskriver sig själva som världens ledande företag inom butikssäkerhet med försäljning i 68 länder(Gunnebo Gateway, 2014). Varje larmbåge består av två hoplimmade MDF-skivor med integrerad elektronik. 2013 levererade Roths snickeri cirka 2500 larmbågar till Gunnebo Gateway och prognosen för 2014 pekar på en försäljning av mellan 2500 och 3000 larmbågar. Bågarna tillverkas i tre olika modeller och från varje båge fås fyra spillbitar. Detta innebär att Roths snickeri 2013 genererade sammanlagt 10 000 spillbitar från de tre olika modellerna. (Magdesjö, 2014b) Figur 1. Spillmaterialets dimensioner angivna i millimeter. I dagsläget används inte spillmaterialet till vidare förädling utan transporteras till förbränning. På grund av spillbitarnas storlek och volymen spill som produceras är det intressant för Roths snickeri att finna en lösning där spillet skapar ett ekonomiskt värde. (Magdesjö, 2014a) 1 Syfte Syftet med projektet är att generera en produkt med tillhörande affärsidé som förädlar MDF-spillet från Roths snickeri. Delsyften Analysera MDF-materialet och dess egenskaper. Studera var MDF-spill genereras idag och vad som görs med det. Analysera Roths snickeris ekonomiska och tillverkningsmässiga möjligheter att realisera en affärsidé. Avgränsningar och fokus Projektet fokuserar på produkter som riktar sig till konsumenter (B2C) eftersom författarna är mer insatta i B2C-marknader. Även de begränsade resurser författarna hade innebar att marknadsundersökningar till företagsmarknader (B2B) skulle bli för omfattande och tidskrävande. Ytterligare en aspekt som motiverar ett fokus på B2C-marknader är att författarna har större möjligheter att både kvalitativt och kvantitativt sätta sig in i konsumenternas behov än företagens, med avseende på tid. Kenneth Magdesjö på Roths snickeri har god kontakt med snickerier i sitt närområde och han har undersökt möjligheterna att sälja sitt spill till dessa med misslyckat resultat. Detta befäster avgränsningen till B2C. Produktionen av den produkt som utvecklas är planerad att till så stor del som möjligt ske på Roths snickeri i Kisa. Detta enligt önskemål från Roths snickeri. Att tillverka allt på Roths snickeri är också att föredra ur miljöperspektiv genom att onödiga transporter undviks. Roths snickeri ser ingen trång sektor i produktionen och tror att en kapacitetsökning inte skulle innebära komplikationer i larmbågetillverkningen. För att begränsa arbetets omfattning och tidsmässigt göra det möjligt att färdigställa det inom kursens tidsram har det valts att fokusera på Sverige och främst områden i och runt om Östergötland. Att Roths snickeri är beläget i Kisa var en avgörande faktor för den geografiska avgränsningen. Ekonomiska och produktionsmässiga data angående Roths snickeri avgränsas till 2011 och framåt. Äldre data anses inte vara relevant för arbetet. 2 Metod För att beskriva författarnas tolkning av Ullmans process för utveckling av en produkt visualiseras processen som genomfördes i Figur 2 (Ullman, 2009). Rubrikerna bredvid pilarna motsvarar rubriker i metod och analys med undantag av Idégenerering, definition av produktegenskaper, prototyptillverkning och produktgenerering som inte finns i analys. Rubrikerna i boxarna motsvarar rubriker i empirin med undantag för 1 produktområde och 1 koncept då de är resultat av analys. Boxen affärsidé presenteras i resultat. Marknadsundersökningarna finns med i både metod, empiri och analys. Figur 2. Flödesschema metod. 3 Material-, spill- och företagsstudie Grunden för studien av Roths snickeri har varit två studiebesök i Kisa. Under första studiebesöket hölls en rundvisning och genomgång av verkstadens olika delar och maskiner av Roths ägare Kenneth Magdesjö. Roths snickeri har till stor del studerats med hjälp av muntliga källor från företagsbesöken i form av intervjuer med Magdesjö. Intervjuer på plats föredrogs framför telefonintervjuer, då det var mer effektivt och lättare att få en kvalitativ intervju. I intervjuerna som hölls ställdes frågor om bland annat företagets produkter, kontakter, träspill, konkurrenter och ekonomi. Som kompletterande material har det även använts elektroniska källor där företagets hemsida och årsredovisningar studerades. I teoriundersökningen har litteratur och elektroniska källor enligt referenslista använts. Litteraturen och de elektroniska källorna som hittades har använts till att studera olika idé- och konceptgenereringsmetoder samt materialet MDF. Litteraturen som använts har framförallt bestått av kursböcker för produktutvecklings- samt marknadsföringskurser på Linköpings universitet. Faktaböcker som studerats har blivit rekommenderade av projektets handledare Stina Gunnarsson. De elektroniska källorna har hittats via sökmotorer genom relevanta sökord. För att göra en spillanalys om av vad andra snickerier på marknaden gör med sitt träspill har telefonintervjuer genomförts med tio olika företag. Intervjufrågor var förberedda på förhand och alla företag fick svara på samma frågor. Bilderna och figurerna i rapporten har utformats av författarna enbart för denna rapport. Detta för att bilderna på ett tydligt sätt ska kunna reflektera det som förmedlas i texten. Idégenerering För detta projekt användes idégenereringsmetoderna Mind map (Charles Cave, 2007) och Brainwriting. Den variant av Brainwriting som användes var 6-3-5 metoden som innebär att sex deltagare genererar tre idéer på fem minuter (Smashing Magazine, 2013). Dessa två idégenereringsmetoder valdes då de är tidseffektiva och passar projektgruppens storlek. En idégenerering genomfördes i starten av projektet med viss kunskap om materialet. Vid detta tillfälle användes 6-3-5 metoden en gång och följdes sedan upp av mind mapping. Mindmapping genomfördes fyra gånger med områdena kök, fabrik, offentliga miljöer samt hotellobby som grundidéer. Ytterligare en idégenerering genomfördes vid ett senare tillfälle, då med bättre kunskaper om materialets egenskaper och företagets resurser som avgränsningar. Vid detta idégenereringstillfälle användes enbart metoden mind mapping. Metoden genomfördes sex gånger, först med egenskaperna torr miljö, ytterdimensioner på spillbitarna samt hög utnyttjandegrad som utgångspunkt och sedan med personligheter i form av pensionärer, barn samt studenter som grundidéer. Produktidéavgränsning 1 För att minska antalet produktidéer att arbeta vidare med användes BDM (Basic Decision Matrix) (Schütte, 2014). Kriterier som användes togs fram genom teoretiska och empiriska studier. Författarnas bedömning av hur respektive produktidé uppfyllde kriterierna låg till grund för avgränsningen. 4 Produktidéavgränsning 2 Efter produktidéavgränsning 1 återstod nio produktidéer som författarna ansåg sig inte kunna rangordna efter de kriterier som användes i BDM. För att välja ut produktidéer att skapa koncept kring användes den kvalitativa skalan ur VDI2225 (Schütte, 2014; Engineering Design, 2007). Samma kriterier som i produktidéavgränsning 1 tillämpades men på en mer utförlig skala vilket gjorde det möjligt att skapa en prioritering mellan idéerna. De fyra högst prioriterade produktidéerna valdes ut då det var ett rimligt antal att vidareutveckla. Då en del av produktidéerna redan var väl utvecklade valdes att kalla produktidéerna för produktområden för att täcka in fler idéer i samma område och inte bli begränsade av de redan väl utvecklade produktidéerna. Marknadsundersökning 1a och 1b, produktområden 1a, produktområden och funktioner Det utfördes en marknadsundersökning med syfte att utröna vilka egenskaper eventuella kunder ser som viktigast för de sista fyra produktområdena, och för att se vilket produktområde kunden kan tänka sig att köpa. Elva intervjupersoner valdes ut, främst anställda på Linköpings Universitet, sedan författarnas personliga kontakter. Intervjuerna utfördes muntligt, både på plats och över telefon. En alternativ metod till en marknadsundersökning med intervjuer som diskuterades var en enkätundersökning via internet, men av egna erfarenheter hos författarna föredrogs kvalitativa och få svar framför stor kvantitet. En enkätundersökning på internet kan också innebära att de svarande inte tar frågorna på lika stort allvar. Därför föredrogs fysiska intervjuer. 1b, produktområden Marknadsundersökning 1b genomfördes för att utreda vad marknaden ansåg om de olika produktområdena. I närheten av Gamla Linköping tillfrågades 51 slumpmässigt utvalda personer över 18 år för att rangordna de fyra olika produktområdena. Marknadsundersökning 1b låg till grund för produktområdesvalet. Definition av produktegenskaper Utifrån resultatet av marknadsundersökning 1a och diskussion hos författarna togs de funktioner som produktområdena ska uppfylla fram. Konceptgenerering För att generera koncept utifrån de produktområden som valdes att arbeta vidare med använde sig författarna av metoden Story boarding (Sefertzi, 2000). Ur metoden som beskrivs av Seferzi (2000) valdes den första fasen då den ansågs av författarna vara applicerbar i konceptgenereringsstadiet och tillät att formspråk från ett produktområde fick influera andra. För de produktområden som bestämdes skapades flertalet skisser på papper och i CAD-programmet Creo. De färdiga skisserna utnyttjades genom Story boarding då de succesivt sattes upp på väggarna i arbetsrummet så att författarna ständigt kunde se dem och få möjlighet att blanda och skapa nya idéer utifrån redan befintliga. Konceptavgränsning Utifrån de fyra produktområdena skapades fem prototyper för att testa möjligheter i produktion, få en känsla för design och funktion. Minst ett koncept valdes från varje produktområde med hänsyn till materialets egenskaper, spillets dimensioner och olika sammanfästningsmetoder. 5 Prototyptillverkning Prototyper för de koncept som valdes i konceptavgränsningen tillverkades vid ett tillfälle på Anders Ljungstedts gymnasiet i Linköping tillsammans med Thomas Larsson, Forskningsingenjör vid Linköpings Universitet. Produktområdesval För att göra en avgränsning från fyra till ett produktområde att arbeta vidare med låg marknadsundersökning 1b, Roths snickeris åsikter och framtagna kriterier. Roths snickeri fick poängsätta koncept inom alla fyra produktområden enligt skalan från VDI2225 (Schütte, 2014; Engineering Design 2007). I valet av område fick åsikter från de anställda på Roths snickeri, kategorierna från analys och marknadsundersökning 1b en procentsats summerat till 100 procent, för att få en vägd summa. Det området med högst vägd summa valdes att arbeta vidare med. Marknadsundersökning 2, Koncept Marknadsundersökningen utfördes för att utreda vad marknaden anser om fem olika designalternativ inom det valda produktområdet. Två alternativ var koncept som var framtagna av rapportens författare och tre var befintliga produkter på marknaden. Detta för att kunna jämföra de två framtagna konceptet mot verkliga produkter. Totalt tillfrågades 81 slumpmässigt utvalda personer över 18 år. Av dessa tillfrågades 51 personer i området Gamla Linköping, 22 personer i Sollentuna och åtta personer i Finspång. De tillfrågade fick se bilder på alla fem designalternativ och poängsätta dem på en skala noll till fem, där noll var lägsta betyg och fem var högsta betyg. Konceptval För att göra en avgränsning från två koncept inom det valda produktområdet till ett att arbeta vidare med användes marknadsundersökning 2 och Roths snickeris anställda åsikter som grund. Detta vägdes sedan samman i valet av koncept. Produktgenerering För att generera olika produktlösningar för valt koncept med mer detaljerade funktionslösningar användes metoden Morfologisk matris (Mårdsjö, 2014). Prototyptillverkning, Produktlösningar Som underlag till marknadsundersökning 3 och för att kunna vidareutveckla konceptvalet tillverkades ett antal lösningsförslag som kom fram genom produktgenereringen. Prototyperna tillverkades på Anders Ljungstedts gymnasiet och Roths snickeri. Marknadsundersökning 3, Produkt Marknadsundersökning 3 utfördes för att bestämma en slutgiltig produktlösning. Marknadsundersökningen bestod av en fokusgrupp på elva personer som alla enskilt intervjuades av författarna. De personer som valdes var anställda på Linköpings Universitet med en yrkesbefattning inom produktutveckling, möbeldesign och marknadsföring. Alla intervjuer utfördes muntligt i samma lokal med de olika produktlösningarna uppställda för visning. De tillfrågade fick utifrån de olika produktlösningsprototyperna, bestämma vilka produktegenskaper som föredrogs. Resultat sammanställdes för att välja slutgiltig produktlösning som bäst levde upp till fokusgruppens val av lösning. 6 Produktval För att avgränsa alternativ för produkten och bestämma den slutgiltiga produktlösningen användes resultatet från marknadsundersökning 3, Roths snickeri samt med hänsyn till kostnader för produktion och material. Konkurrent- och marknadsanalys Konkurrenter identifierades via sökningar på internet och de jämfördes med det utvalda vinstället. För att kunna ge ett rimligt förslag på prissättning i förhållande till vad som finns på marknaden gjordes en analys av konkurrenter. Metodkritik Valet av metod och tillvägagångssätt har styrkor och svagheter. Genom att vissa delar av rapporten, såsom empiri och teori, delades upp i enskilt skrivande effektiviserades arbetet. Å andra sidan fanns det risk för att rapporten skulle kunna bli spretig och tappa sin röda tråd. För att undvika denna risk diskuterade rapportens författare alla delar i rapporten kontinuerligt. De sista delarna av rapporten, analys och slutsats, arbetades fram tillsammans. I de produktidéavgränsningar som gjordes har ett av kriterierna varit författarnas intuition. En svaghet med dessa avgränsningar är att en intuition är en personlig uppfattning och det kan därför vara en risk att bra produktidéer avgränsas på falsk grund. Dock kände författarna att detta var en effektiv nödvändighet i brist på resurser i form av tid. I spillanalysen undersöktes vad företag i och omkring Östergötland gör med sitt MDF-spill. En svaghet är därför att rapporten inte ger en bred av bild av hur MDF-spill tas tillvara på i övriga Sverige. Marknadsundersökningarna som gjorts inriktade sig på personer som bor i östra Götaland. Detta kan ses som en svaghet då marknadsundersökningarna inte speglar hela Sveriges marknad. En styrka med marknadsundersökningarna är att de tillfrågade personerna endast har intervjuats muntligt. Detta har gett kvalitativa svar och en bra känsla för de tillfrågades åsikter. För att genomföra spillanalysen gjordes endast kvalitativa intervjuer och för marknadsundersökningarna gjordes både kvalitativa och kvantitativa intervjuer. I de kvalitativa intervjuerna var det fler och mer djupgående frågor. Dessa intervjuer utfördes av olika personer i projektgruppen och det fanns därför en risk att frågorna skiljts åt. För att intervjuerna skulle bli så lika som möjligt skrevs tydliga intervjumanus som diskuterades igenom av författarna. I intervjuerna har författarna dessutom försökt att framställa frågorna korrekt och professionellt för att de intervjuade personerna skulle känna sig väl bemötta och lita på att användningen av undersökningsresultaten inte skedde på ett felaktigt sätt. Referenskritik Rapportens teori och empiri utgör grunden för analysen och måste därför vara trovärdig med pålitliga referenser. I valet av litteratur undersökte därför rapportens författare om källorna var erkända och hade relevans innan de användes. Den mesta litteraturen som användes tilldelades av författarnas handledare och är skrivna av branschorganisationer vilket ger ytterligare en indikation på att den är tillförlitlig. När de elektroniska källorna valdes lades det stor vikt vid att de källor som valdes var tillförlitliga och aktuella. Flertalet av de elektroniska källorna är från stora branschorganisationer och får anses som ytterst tillförlitliga. Källor som kommer från företag med egna intressen kan ofta vara missledande 7 och riktade, men den information som hämtats från dessa källor är inget som gagnar de enskilda företagen i sig. Även muntliga källor kan färgas av egna incitament och svara på ett sätt som gagnar dem och därför inte alltid är sanningsenliga. Ett annat problem som kan uppstå är att de intervjuade kan känna sig pressade att ge svar direkt vilket kan leda till förhastade slutsatser. 8 Teoretisk referensram Materialet MDF Följande underrubriker handlar om materialet MDF och dess egenskaper. 3.1.1 Allmänt om MDF MDF är ett trämaterial som utvecklades under 1960-talet i USA. Första exporteringen till Europa skedde 1976 och första tillverkningen skedde 1983 (Medite, 2014a). I Sverige började tillverkningen av MDF 1996 (Skivindustrins branschorganisation, 1997). Sedan dess har produktionen av MDF ökat stabilt fram till 2007 där det nådde sin toppnotering i Europa på 13.3 miljoner kubikmeter. Då var världskonsumtionen ca 25 miljoner kubikmeter (MDF Recovery, 2014a). I Europa är Tyskland den största tillverkaren följt av Polen, Italien, Frankrike och Spanien. Dessa fem länder står för 78 % av Europas produktion (European Panel Federation, 2014a). De senaste åren har produktionen i Europa sjunkit till elva miljoner kubikmeter år 2012 (European Panel Federation, 2014a). MDF är likt HDF och LDF då tillverkningsprocessen är enligt samma princip. Förkortningarna HDF, MDF och LDF står för High Density Fibreboard, Medium Density Fibreboard och Low Density Fibreboard. Träfiberskivorna delas in under dessa underkategorier beroende på vilken densitet de har. Det finns inga exakta standarder för denna indelning, men generellt gäller att LDF har en densitet mindre än 600 kilogram per kubikmeter, MDF mellan 600 kilogram per kubikmeter och 800 kilogram per kubikmeter, HDF över 800 kilogram per kubikmeter. (Svenskt trä, 2014) 3.1.2 Tillverkningsprocessen MDF tillverkas genom en metod där råmaterialet flisas ned till en massa och sedan tillsätts lim och blandningen pressas samman under värme och högt tryck. Trädslaget är nästan uteslutande furu. Det är viktigt att massan är fri från smuts såsom bark och sand, annars orsakar det högt verktygsslitage vid bearbetning. (Bergman-Bridgemill & Bengtsson, 1997) Processen som beskrivs av Bergman-Bridgemill & Bengtsson (1997) bekräftas av American wood council (2013) där de sistnämnda ger en beskrivning av tillverkningsprocessen i flera steg. En översikt över tillverkningsprocessen visas i Figur 3, från att timmer kommer till fabriken till färdiga MDFskivor. Avbarkning Flisning Finfördelning Torkning Tillsättning av lim Blandning Formning & pressning Kylning Sågning Slipning Figur 3. Egen visualisering av tillverkningsprocessen för MDF enligt American Wood Council (2013). 9 I en annan applikation av MDF, där den används som tillsats i plast för att göra den mer miljövänlig, byts de två sista stegen i processen ut. Istället för att slipa och formatsåga tärnas skivorna till små tärningar för att kunna blandas med plast vid formgjutning. (Woodforce, 2013) 3.1.3 Limmet Urea-formaldehyd Bindemedlet som håller samman fibrerna i skivan och är oftast Urea-formaldehyd. Limmet utgör i genomsnitt tio procent av MDF-skivornas vikt (American Wood Council, 2013). Limmet emitterar formaldehyd, vilket kontaminerar luften i dess omgivning (Hun, 2010). Gasen är i stora mängder tillsammans med kontinuerlig kontakt hälsovådlig samt klassas som cancerogen av kemikalieinspektionen (Nationalencyklopedin, 2014). Det finns gränsvärden för hur mycket gas som får emitteras och regleringarna blir allt stramare med tiden (Hun, 2010). I Myers (1986) studie nämns olika sätt att förhindra att gasen avges. En åtgärd är att ytbehandla materialet med en lack eller laminering för att skapa en fysisk barriär. Genom ytbehandling minskar kontaktytan med luften och emissionen minskar. (Myers, 1986) Vax- och oljefinish är sämre alternativ då de inte skapar en lika bra barriär (Design Technology Department, 2014). En annan faktor som kan påverkas är limmets kemiska sammansättning där ett lim med hög halt formaldehyd kontra urea emitterar mer (Myers, 1986). Enligt Sandblad (2008) är halterna av formaldehyd som emitteras av MDF är relativt låga. Samtidigt hävdar Hun (2010) att pressade skivmaterial är den största faktorn som ger en förhöjd koncentration av formaldehyd i luft inomhus (Hun, 2010). 3.1.4 Egenskaper hos MDF MDF är homogent vilket gör det lämpligt att fräsa och svarva i det då en jämn yta fås direkt. Ytstrukturen gör det även passande för målning, lackning och fanering. En vanlig applikation i MDF är därför köksluckor då urfräsning av mönster är enkelt att göra i materialet (R. Bruce Hoadley, 2000). Eftersom det tillsätts lim i tillverkningsprocessen nöts skärverktyg som används ned relativt fort. MDF måste alltid förborras annars finns det risk att materialet spricker (Design Technology Department, 2014). MDF är lämpligt att ha som kärnmaterial, som exempelvis i en bordsskiva med ädelträ som ytfinish (European Panel federation, 2014b). MDF lämpar sig inte för applikationer som befinner sig i en fuktig miljö, då materialet inte är vätsketåligt och sväller när det utsätts för fukt. Det finns specialpreparerade MDF-skivor som kan användas utomhus, men de är inte särskilt vanliga. (European Panel Federation, 2014c) Ett exempel på detta är materialet Medite Tricoya, vilket är behandlat med ättiksyra (Medite, 2014b). 3.1.5 Miljöaspekter Vid tillverkning av en kubikmeter MDF med densiteten 746 kilogram per kubikmeter binder materialet 1224 kilogram koldioxid (American wood council, 2013). Det kan jämföras med ett normalt träd som i genomsnitt binder ett ton koldioxid per kubikmeter (Svenskt trä, 2013). Vid tillverkningsprocessen släpps det ut 526 kilogram koldioxid (American wood council, 2013). MDF går att återvinna men det kräver ett rent material. Återanvändning fungerar på liknande sätt som nytillverkning där MDF-materialet flisas ner och fungerar som råmaterial till tillverkning av nya MDFskivor. (MDF Recovery, 2014b) MDF-spån kan komposteras och i en blandning med gräs och matrester uppnås en snabb komposteringsprocess (Customwood, 2014). 3.1.6 PEFC och FSC-certifiering PEFC och FSC är två typer av certifieringar som garanterar att trämaterialet kommer från ett hållbart skogsbruk. De tre huvudaspekterna som båda standarderna tar upp är miljö- & ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Miljö- & ekologiska aspekter innefattar hänsyn till växter, djur, mark- och 10 vattenstatus vilket är en grundläggande förutsättning för hållbart skogsbruk. Den sociala aspekten bygger på att ett hållbart skogsbruk värnar om människor som arbetar och lever i skogen samt i dess närhet. Den ekonomiska aspekten innebär att skogsägaren ges möjlighet att bedriva en lönsam verksamhet, vilket gynnar skogsägaren såväl som skogsindustrin och samhället i stort. Kriterierna för certifiering skiljer sig åt mellan länder men kan jämföras på en internationell skala. (Svenska PEFC, 2010) Marknadsteorier I följande underrubriker presenteras olika marknadsteorier. 3.2.1 Segmentering Segmentering handlar om att dela upp marknaden i mindre delar och fokusera på dessa. Det kan göras i olika variabler såsom geografiska, demografiska, psykografiska och beteendebaserade. (Kotler, Armstrong & Parment, 2013) Den geografiska segmenteringen är baserad på geografiska enheter som nationer, regioner, provinser, städer och stadsområden. Den kan även fokusera på befolkningsdensitet såsom stadskärna, förort eller ute på landet. Klimatet kan även segmenteras geografiskt som exempelvis skandinaviskt, medelhavs- eller kustklimat. (Kotler, Armstrong & Parment, 2013) En annan sorts segmentering är demografisk och innebär segment baserat på variabler som ålder, generationstillhörighet, kön, familjestorlek, inkomst, yrke, utbildning, och nationalitet. Det är den segmentering som används mest för att produkter är ofta förknippade med demografiska variabler. (Kotler, Armstrong & Parment, 2013) Utöver dessa finns det även psykografisk segmentering som är baserat på livsstil, personlighet och socialgruppstillhörighet. Denna sorts segmentering är inte lika vanlig som de två ovanstående för att det är inte lika lätt att greppa, förklara och få information om. (Kotler, Armstrong & Parment, 2013) Beteendebaserad segmentering baseras på konsumenters kunskap, attityder, användning och reaktioner på en produkt. Denna typ av segmentering har blivit mer populär med tiden för att demografiska variabler visat sig ha brister när det gäller att förutsäga konsumentreaktioner på konkurrentintensiva marknader. (Kotler, Armstrong & Parment, 2013) 3.2.2 Konkurrensstrategier Konkurrensstrategier används främst för att utveckla konkurrensfördelar och få mer kundvärde än konkurrenter. För att utforma en konkurrensstrategi förutsätts att konkurrenterna har identifierats. Det finns fyra grundläggande strategier, men de tre strategier som rekommenderas att använda är övergripande kostnadsledarskap, differentiering och fokus differentiering. (Kotler, Armstrong & Parment, 2013) Figur 4. Konkurrensstrategier. 11 Övergripande kostnadsledarskap innebär att ett företag sätter låga priser för att nå stora marknadsandelar. Differentiering innebär att ett företag upplevs ha tydligt utmärkande produkter och därmed kan kunder tänka sig att betala lite mer för denna produkt än för konkurrenternas. Med strategin fokus differentiering menas att företaget väljer en smal målgrupp att fokusera på. (Kotler, Armstrong & Parment, 2013) Det finns ingen strategi som är optimal för alla företag utan ett avgörande utifrån marknadsposition, produktområde, mål och resurser måste göras för att hitta vilken strategi som passar ett specifikt företag. Att följa en av de tre strategierna leder till att det finns bra förutsättningar för ett företag att bli framgångsrikt och lönsamt. (Kotler, Armstrong & Parment, 2013) 3.2.3 CANVAS-modellen CANVAS är en affärsmodell för att presentera och utveckla affärsidéer. Modellen innebär en figur innehållande de nio delarna erbjudande, kundsegment, intäktsmodell, kanaler, kundrelationer, nyckelaktiviteter, nyckelresurser, nyckelpartners samt kostnader, se Figur 5 nedan. De nio delarna kan kategoriseras till de fyra huvudkategorierna kunder, värde, infrastruktur och ekonomi. Modellen kan ses som ett visuellt verktyg som skapar förståelse för hur de olika delarna samverkar. Företag kan på så sett förstå affärslogiken mellan de olika perspektiven att se på en affärsidé och därmed sätta en strategi för hur den kan bli framgångsrik. (Osterwalder & Pigneur, 2009) Figur 5. Figuren beskriver CANVAS-modellens olika delar. (Osterwalder & Pigneur, 2009) Hong Y Ching och Fauvel (2013) skriver att det positiva med CANVAS är enkelheten att förstå den och använda. Vidare skriver de att modellen inte ger en bred analys av en affärsidés konkurrenter och hur marknaden ser ut i sin helhet. 12 Empirisk referensram Företagets förutsättningar Nedan behandlas Roths snickeris förutsättningar för att möjliggöra produktion av en ny produkt. 4.1.1 Produkter och egen design Roths snickeri tillverkar larmbågar, köksinteriörer, möbler, mässmontrar och specialprodukter på beställning. Larmbågarna tillverkas i nuläget i tre utföranden AM, AM-XL samt EM. Alla tre modeller bygger på samma princip vad gäller bearbetning av utgångsmaterialet och integration av elektronik. Larmbågarna är den enda produkten som i nuläget produceras i större volymer och står för 60 till 70 procent av omsättningen. (Magdesjö, 2014b) Den egna designen beskrivs av Magdesjö (2014a) som modern allmoge av hög kvalitet. De produkter som Roths interiör säljer är en blandning av egentillverkade, egendesignade, inköpta och renoverade möbler samt inredningsdetaljer. Det produkterna har gemensamt, trots spridda marknader, är att produkterna ger ett intryck av hög kvalitet. Eftersom de produkter som tillverkas av företaget själv ofta har hög grad av kundanpassning går det inte att generalisera designspråket för det som Roths snickeri säljer i sin butik. (Magdesjö, 2014a) 4.1.2 Säljkanaler och kunder I nuläget är det främst säljkanalerna Gunnebo Gateway och den egna butiken som är aktiva (Magdesjö, 2014b). Nedan presenteras dessa och en tidigare mindre aktiv säljkanal. Gunnebo Gateway larmbågar Gunnebo Gateway är den huvudsakliga säljkanalen dit alla larmbågar levereras. Denna försäljning genererar mellan 60 och 70 procent av omsättningen. Relationen med Gunnebo Gateway är aktiv och kommer att vara långvarig. (Magdesjö, 2014b) Gunnebo Gateway monterar, tillverkar och säljer säkerhetsprodukter till butiker som till exempel larmbågar av olika slag, metalldetektorer, övervakningskameror(CCTV) och larmavtagare. (Gunnebo Gateway, 2014) Butiken I Roths egen butik säljs egentillverkade, egendesignade och renoverade möbler. Utöver det kompletterar Roths sitt sortiment med inköpta möbler för att leverera paketlösningar till kunden. De kunder som besöker butiken är främst personer i åldern 40 till 60 år, ofta med utflugna barn och god ekonomi. Under sommaren är en stor del av kundkretsen personer som semestrar i sommarstugor runt om i regionen och även förbipasserande. Dessa är till stor del storstadsinvånare. Enligt Magdesjö (2014b) är upptagningsområdet allt från Malmö till Uppsala. Sommaren är butikens högsäsong då flest beställningar kommer in och dessa levereras sedan successivt under hösten. (Magdesjö, 2014b) Högtalartillverkning, Audelity Audelity var en högtalartillverkare som tillverkade mer exklusiva högtalartorn (Audelity, 2012). Audelity-projektet är idag nedlagt. När det var aktivt byggde Roths högtalarlådan i MDF, lackerade denna och monterade den slutgiltiga produkten. Det innebar montering av elektronik och övriga tekniska komponenter. Roths har under våren 2014 fått en förfrågan av ett annat företag som tillverkar högtalare och förfrågan innebär tillverkning av en serie högtalare. Samarbetet med den nya kunden är ännu inte etablerat och vem kunden är får författarna inte veta i nuläget. (Magdesjö, 2014b) 13 Hemsidan På Roths snickeris hemsida finns möjlighet att göra beställningar samt se vad Roths har producerat tidigare (Roths Interiör, 2014). Hemsidan har primärt syftet att marknadsföra Roths snickeri och Roths interiör. I nuläget utvecklas en ny version som kommer att vara sökmotoroptimerad för nå ut på ett effektivare sätt. Det är en stor andel av kunderna som får sitt första egna intryck av Roths snickeri genom hemsidan. Hemsidan påverkar till stor del bilden av företaget och dess produkter. (Magdesjö, 2014b) 4.1.3 Leverantörer Följande leverantörer är relaterade till bearbetningen av MDF och produktionen av larmbågarna, se Tabell 1 (Magdesjö, 2014b). Tabell 1. Befintliga leverantörer Roths snickeri Produkt MDF (Finsa) Lim (Miracol) Lacker (Akzo Nobel) Leverantör CEOS Carstens Stillströms 4.1.4 Produktion Produktionen av Roths produkter sker på ett och samma ställe i Kisa. Verkstaden har maskiner och layout enligt Figur 6 nedan, där larmbågarnas flöde visualiseras med pilarna. Verkstadens maskinpark täcker in det som behövs för konventionell bearbetning av trä och skivmaterial. Bearbetning sker både med CNC och traditionella handmatade maskiner och handverktyg. Produktionen är anpassad för träbearbetning men montering av elektronik, metall och arbete med glas och textil är aspekter som Roths snickeri har tidigare erfarenheter av. (Magdesjö, 2014a) Figur 6. Figuren beskriver Roths snickeris maskinpark och fabrikslayout. 14 Produktionsvolym Produktionen av larmbågar har under de senaste åren varierat mellan 2000 och 5000 stycken. Fördelningen mellan de olika modellerna kan antas vara lika men det finns ingen verklig korrelation mellan antalen av de olika produkterna. Volymerna beror helt på storleken och vilken typ av butik som är kund till Gunnebo Gateway. Siffrorna i Tabell 2 nedan är baserade på en uppskattning då exakta siffror inte finns i nuläget. Siffrorna för 2014 baseras på årets resultat hittills och framtida trender. (Magdesjö, 2014b) Tabell 2. Volymer larmbågar och spillbitar per år. År Antal larmbågar Antal spillbitar Antal spillbitar per sort 2011 4000 16000 5300 2012 3000 12000 4000 2013 2000 8000 2600 2014 2500-3000 10000-12000 3300-4000 Under 2014 är det troligt att större andel av de sålda larmbågarna är av modellen EM då en stor affärskedja i Centraleuropa har lagt en stor order på dessa. (Magdesjö, 2014b) Processteg vid tillverkning av larmbågar Processens flöde visualiseras med en planritning i Figur 7. Materialet tas emot formatsågat, vilket innebär att MDF-materialet från leverans kan placeras direkt i CNC-maskinen för den första skärningen. Den första uppspänningen i CNC-maskinen görs med hjälp av en sektion som sätts under vakuum och håller fast alla delar av skivan. I första uppspänningen avlägsnas de spillbitar som projektet behandlar och larmbågens form fräses ut med arbetstolerans samt spår för elektroniken. Efter bearbetningen i CNC-maskinen placeras kablar emellan två lager MDF och hålrummet fylls med polyuretanskum. De två MDF-skivorna limmas ihop och spänns sedan upp i CNC-maskinen en andra gång. Under den uppspänningen skapas kantprofilen och en jämn yta fås. När fräsningen är klar återstår slipning och sprutlackering. Lackningen är den del i processen som kräver mest hantverkskunnande då lacken sprutas manuellt. (Magdesjö, 2014b) CNC-maskin Roths har en CNC-maskin av modellen SCM Record 110S. Det är en treaxlad CNC-fräs. Maskinen utnyttjas i genomsnitt knappt 40 timmar per vecka men har använts uppemot 50 timmar per vecka under mer intensiva perioder. Enligt Magdesjö (2014b) finns det möjlighet att utnyttja maskinen mer och om det behövs är det möjligt att arbeta med skiftgång. Det finns möjlighet att bearbeta spillbitarna i samma uppspänning som larmbågen i första steget. Verktyg med större diameter föredras för att kunna bearbeta med högra matningshastighet. Minsta verktyget som rekommenderas har en diameter större än 16 millimeter. (Magdesjö, 2014b) Sprutlackering Lackering av produkterna görs av Johan Schill, anställd på Roths snickeri. Ytbehandlingen görs med vattenbaserade färger med hänsyn till miljön. För att uppnå kraven på ytan i yttersta lagret på larmbågarna används dock en tvåkomponents syrahärdande lack. En viktig faktor för att uppnå bra sprutlackerad yta är noggrant förarbete i form av slipning. (Magdesjö, 2014a) Under vissa dagar byter Roths färg upp mot 10 gånger, vilket gör att en produktion med flera olika färger är genomförbar med dagens utrustning. Roths lackerar larmbågarna med glanstalet 40, vilket i sammanhanget är standard men det är möjligt att uppnå högre glanstal om det efterfrågas. Problematiken vid högre glanstal är att känsligheten för smuts, damm och fel ökar. Det innebär större tidsåtgång och högre kostnad. (Magdesjö, 2014a) 15 Övrig ytbehandling Utöver de ovan nämnda går det att skapa möjlighet för doppning och målning med pensel. Roths snickeri har även erfarenhet av ytskikt i träfaner samt laminat. (Magdesjö, 2014b) Råvaruhantering och materialåtgång MDF tas emot veckovis på grund av det begränsade råvarulagret. Det finns platsmöjlighet att lagra något ytterligare i råvarulager men tack vare möjligheten till leverans veckovis finns inget större behov att utöka, även om ytterligare volymprodukter skulle börja produceras. Övrigt material beställs vid behov. (Magdesjö, 2014a) I Tabell 3 och Tabell 4 nedan visas data om materialåtgång vid tillverkningen av larmbågar (Magdesjö, 2014b). Tabell 3. Materialåtgång för respektive larmbågemodell. Modell MDF-skivor EM 2 AM-XL 2 AM 1 Det är ungefär jämn fördelning mellan de olika modellerna i tillverkningen. Tabell 4. Tillverkning åren 2011-2014. År 2014 2013 2012 2011 Antal larmbågar 2500-3000 2000 3000 4000 Antal skivor till larmbågar 4000-5000 3300 5000 6700 4.1.5 Logistik och distribution Distribution av egendesignade och producerade produkter sker med egen lastbil då budfirmor inte kan garantera att hanteringen av godset sker utan att det skadas. Det finns möjligheter att frakta produkter tillsammans med andra industrier i Kisa. (Magdesjö, 2014b) 4.1.6 Konkurrenter Roths snickeri har i nuläget få självklara konkurrenter gällande snickeriverksamheten eftersom snickerier i området kring Kisa är specialiserade inom olika områden (Magdesjö, 2014a). Exempel på företag i närområdet är Åvalla snickeri, Rimforsa snickeri och Expose Interiör (Magdesjö, 2014b). Åvalla snickeri är specialiserade på måttbeställda fönster och dörrar (Åvalla, 2014). Rimforsa snickeri är ett specialsnickeri som främst arbetar med helhetslösningar så som laboratorieinredningar (Rimforsa, 2014). Expose Interiör tillverkar mindre serier på beställning som till exempel mässmontrar och receptionsdiskar (Expose, 2014). Enligt Magdesjö (2014b) kan dessa snickerier ses som partners snarare än konkurrenter då de hjälps åt för att klara av alla arbeten eller guida kunden rätt om ett arbete kräver specialiseringar. Andra möbelsnickerier på nationell konkurrensnivå är företag som exempelvis Lammhults möbler och Svensson möbler (Madgesjö, 2014b). Då Gunnebo Gateway är Roths snickeri största kund påverkar konkurrenter till Gunnebo även Roths. De aktörer som tillverkar larmbågar och fyller samma behov är bland andra företagen Checkpoint System, Gate Security och Forsec. (Magdesjö, 2014a) 16 4.1.7 Ekonomiska faktorer Nedan följande rubriker presenterar ekonomiska faktorer för Roths snickeri. Kostnadsuppskattningar I Tabell 5 nedan redovisas kostnadsuppskattningar som Roths snickeri använder vid kalkylering. Tabell 5. Kostnadsuppskattningar (Magdesjö, 2014b) Materialkostnad MDF 16mm (kr/m2) 82 Materialkostnad MDF 19mm (kr/m2) 100 Personalkostnad (kr/min) 7 Operation i CNC* (kr/min) 9 * Kostnaden för CNC-maskinen baseras på att den utnyttjas 40 timmar per vecka. Uppskattningen inkluderar kostnaden för en operatör, verktyg och allt annat som krävs för bearbetning. (Magdesjö, 2014b) Standardkalkyl på Roths snickeri Vid ett vanligt beställningsjobb prissätter Roths enligt Ekvation 1 nedan för att se att det är ekonomiskt gångbart. Det minsta vinstpålägg som används är 10 procent. 𝐹ö𝑟𝑠ä𝑙𝑗𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑝𝑟𝑖𝑠 = 𝑀𝑎𝑡𝑒𝑟𝑖𝑎𝑙𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑 × 1.5 + 𝐴𝑟𝑏𝑒𝑡𝑠𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑 + 𝑉𝑖𝑛𝑠𝑡𝑝å𝑙ä𝑔𝑔 Ekvation 1. Kostnadsuppskattningar Historisk ekonomisk data I Tabell 6 presenteras omsättningssiffror, eget kapital, totalt kapital och soliditet för 2011 och framåt. Tabell 6. Ekonomiska data för verksamheten med enhet miljoner kronor. (Magdesjö, 2014b) År Omsättning Antal larmbågar (st) Eget Kapital Totalt Kapital Soliditet (%) 2013 2012 2011 4,5 4,1 4,5 2000 3000 4000 0,34 0,49 2,2 2,1 15 % 23 % 17 Materialets förutsättningar I följande kapitel presenteras spillmaterialets egenskaper. 4.2.1 Spillmaterialet från Roths snickeri Spillmaterialet består av tre olika skivor, vilka illustreras i Figur 7. Roths betalar cirka 82 kronor per kvadratmeter för skivor med tjocklek 16 millimeter och cirka 100 kronor per kvadratmeter för skivor med tjocklek 19 millimeter. (Magdesjö, 2014b) Dessa skivor har densiteten 775 kilogram per kubikmeter (Finsa, 2014a). Originalskivorna är tillverkade av den spanska träskivtillverkaren Finsa och har namnet Finsa Fibralac. Skivan hålls samman med ett formaldehydbaserat lim där halten formaldehyd är låg. Fibralac marknadsförs som en MDF-skiva med mycket goda lackegenskaper. Anledningen till de goda lackegenskaperna är den fina strukturen i materialet och dess låga vätskeabsorption. Finsa Fibralac är PEFC-certifierat. (Finsa, 2014b) De levereras till Roths av den svenska återförsäljaren Ceos (Magdesjö, 2014b). Figur 7. Spillmaterialets dimensioner angivet i millimeter. 4.2.2 Bearbetningsegenskaper Följande rubriker beskriver hur spillmaterialet reagerar på olika typer av bearbetning. Formbearbetning Att formskära spillbitarna är en förhållandevis enkel procedur som varken tar många mantimmar eller maskintimmar. Vid formskärning bör hänsyn tas till att tunna delar kan bli sköra. Nedslipning och hyvling är tidskrävande och kostsamt, det vill säga något som bör undvikas. Vid behov av tunnare skivor är det lönsammare att utgå från andra dimensioner istället för att bearbeta spillmaterialet. Kvaliteten och homogeniteten i materialet implicerar en fin kantyta direkt efter bearbetning och det är enkelt att fasa i skivorna med exempelvis en CNC-maskin. Homogeniteten gör även att materialet är lika hållfast i alla riktningar. (Magdesjö, 2014b) Ytbehandling Materialet lämpar sig för lackning eftersom det är enkelt att få en jämn lackyta. Dock bör hänsyn till att materialet absorptionsförmåga skiljer sig mellan kantytan och planytan. På kantytan absorberar materialet mer färg än på planytan. För att minska absorption på kanytor bör dessa slipas noggrant. Ytstrukturen gör även att materialet lämpar sig för fanering. (Magdesjö, 2014b) 18 Sammanfogning För att sammanfoga MDF kan konventionella fogningstekniker för trä ofta användas men måste anpassas till materialets egenskaper och sprödhet. Vilken typ av fästning som är att föredra går inte att standardisera. Den metod som används beror på sökt form och funktion. Enligt Magdesjö (2014b) lämpar sig följande fästningsmetoder bra för spillmaterialet: Limning Centrumplugg Minifix Skruvförband Kexning Ofta är en kombination av dessa fästmetoder att föredra. Att tänka på vid skruvförband är att det är svårt att få skruven att fästa på kantytorna utan att det spricker. Förborrning skall alltid användas, oavsett var skruven sitter. För att fästa ihop skivor på varandra används limning. (Magdesjö, 2014b) Andra företags spillhantering Svenska företag som tillverkar produkter i MDF är framförallt snickerier som tillverkar applikationer för torra inomhusmiljöer, som till exempel kök, kontor och sovrum. För att ta reda på vilka mängder MDF-spill svenska snickerier genererar kontaktades tio företag för en telefonintervju. De snickerier som kontaktades tillverkar egna produkter men flera av snickerierna är huvudsakligen underleverantörer till större inrednings- och möbelföretag så som IKEA. Dessutom tillverkar de flesta snickerierna specialtillverkade produkter efter kunders behov och önskemål. Frågorna som ställdes anges i Appendix 10 och sammanställs i Tabell 7. Tabell 7. Tabellen beskriver vad de intervjuade företagen tillverkar och vad de gör med sitt MDF. Företag (Källa) Storsjö trapp- och snickerifabrik AB (Westman, 2014) Vikingstad möbeloch snickerifabrik (Rosén, 2014) Joreds specialsnickeri AB (Olofsson, 2014) Produkter i MDF Fönstersmygar, bokhylleplan och bokhyllor Spillvolym 5-7 % spill per skiva Spillhantering Spillet skickas till Tekniska verken för energiutvinning genom förbränning Bordsmaterial, kantlister och kundanpassade inredningsdetaljer Köksluckor, lister och kundanpassade inredningsdetaljer 10-20 % spill per skiva Spillet skickas till Tekniska verken för energiutvinning genom förbränning 15-30 % spill per skiva Spillet skickas till återvinning för förbränning Prolist AB (Andersson, 2014) Ringöns snickeri AB (Flemming, 2014) Svensk trädesign AB (Dahlbäck, 2014) AB Rydsnäs möbler (Mårtensson, 2014) Dörrbeslag, lister och foder 5-10 % spill per skiva 5-10 % spill per skiva 5-20 % spill per skiva 10-20 % spill per skiva Spillet skickas till återvinning för förbränning Totebo AB (Nilsson, 2014) Plan-, hem- och förvaringsmöbler samt köksluckor Inga uppgifter Linhult & Jonsdotter AB (Linhult, 2014) JANRIK & CO AB (Janrik, 2014) Kundanpassade produkter 5-20 % spill per skiva Spillet kvarnas ner och blåses till en spånficka för förvaring. Därifrån tas flis för egen förbränning samt försäljning till externa kunder Sparar spillbitar som är över 1 m2, resterande slängs Kundanpassade produkter, bokhyllor, köksluckor 5-10% spill per skiva Kundanpassade produkter Kundanpassade produkter, delar till lampor Kundanpassade produkter Spillet slängs Spillet hämtas av Fristad express och körs till förbränning Förbränner spillet på egen hand och är genom detta självförsörjande med värme Skickar till insamling för förbränning 19 Intervjuerna har visat att samtliga företag försöker att optimera sin design och produktion för att undvika spill i största möjliga mån. Det är dock enligt intervjuade företag omöjligt att helt undvika spill vid konventionell bearbetning då den bygger på att material avverkas för att de önskade formerna ska uppnås. Av de företag som kontaktades är det enbart Totebo AB som använder spillet för vidare försäljning. De kvarnar ner sitt spill till spån som sedan används till egen förbränning samt säljs vidare till externa kunder. (Nilsson, 2014) Övriga företag väljer att slänga eller förbränna sitt spill. Av dessa företag utnyttjar enbart Rydsnäs möbler AB den värme som uppstår vid förbränning. De förbränner sitt MDFspill tillsammans med övrigt spill som fås vid produktion och är genom detta självförsörjande med värme. (Mårtensson, 2014) Resterande företag, med undantag för Ringöns snickeri AB, skickar iväg sitt spill till förbränningsanläggningar. 96 produktidéer De 96 produktidéer som framkom under idégenereringsfasen finns att tillgå i Appendix 1. Fyra produktidéer Produktidéavgränsning 1 och Produktidéavgränsning 2 genererade de fyra produktidéerna Soffbord, Klädbetjänt, Vinställ och Väggklocka. Marknadsundersökning 1a, Produktområden och funktioner Frågorna handlade främst om vilka funktioner produkterna skulle innehålla och om personerna kunde tänka sig att köpa produkten. Svaren i sin helhet finns i Appendix 5. Kring varje produktområde fick personerna rangordna funktionerna efter prioritet. I Tabell 8, 9, 10 och 11 redovisas detta där rangordningen är baserad på snittet av de tio intervjupersonernas svar. Tabell 8. Prioritering av egenskaper för soffbord enligt marknadsundersökning 1a. Soffbord Design (formgivning) Storlek (bord/golvyta) Höjd Flyttbarhet Pris Förvaringsmöjligheter Prioritet 1 2 3 4 5 6 Tabell 9. Prioritering av egenskaper för klädbetjänt enligt marknadsundersökning 1a. Klädbetjänt Klädupphängning Design (formgivning och färg) Pris Flyttbarhet Övriga förvaringsmöjligheter Prioritet 1 2 3 4 5 Tabell 10. Prioritering av egenskaper för vinställ enligt marknadsundersökning 1a. Vinställ Design (formgivning och färg) Storlek (antal vinflaskor) Pris Övriga förvaringsmöjligheter (glas, böcker, öppnare) Integrerad belysning Prioritet 1 2 3 4 5 20 Tabell 11. Prioritering av egenskaper för väggklocka enligt marknadsundersökning 1a. Väggklocka Design (formgivning och färg) Tysthet Pris Storlek Integrerad belysning Prioritet 1 2 3 4 5 Definition av produktegenskaper Produktegenskaperna nedan gavs genom marknadsundersökning 1a. Vinställ Möjlighet att förvara mellan 5 till 20 flaskor. Vinstället ska stå stadigt. Vinstället ska kunna visas upp och stå synligt i vardagsrum och kök. Formgivningen på vinstället ska vara tilltalande. Eventuellt kan belysning integreras i vinstället. Måste få plats med vinflaskor med volym 750 milliliter, 70 till 90 millimeter i diameter (Quercia, 2014). Soffbord Bordshöjden ska vara 45 till 55 centimeter och matcha en soffas sitthöjd. Bordet ska inte ha vassa kanter. Bordet ska enkelt kunna flyttas. Bordet ska stå stabilt. Bordet ska vara vattentåligt. Formgivningen på soffbordet ska vara tilltalande. Det ska finnas möjlighet att förvara exempelvis fjärrkontroll och tidningar på eller under bordsskivan. Väggklocka Klockan ska visa tiden med enbart tim- och minutvisare. Klockan ska vara tystgående. Formgivningen på klockan ska vara tilltalande. Eventuellt kan belysning integreras i eller på klockan. Eventuellt kan klockan kombineras med andra produkter. Klädbetjänt Det ska finnas möjlighet att hänga upp ett ombyte kläder. Klädbetjänten ska inte ta för mycket plats. Klädbetjänten ska vara stabil. Klädbetjänten ska kunna passa in i många utrymmen, både som enbart förvaringsmöbel men också som designmöbel att visa upp. Formgivningen på klädbetjänten ska vara tilltalande. 21 28 Konceptidéer De 28 konceptidéer som skapades under konceptgenereringen presenteras i Appendix 3. Fem prototyper I Appendix 3 återfinns det fullständiga utbudet av koncept som genererats på de fyra utvalda områdena soffbord, klädbetjänt, vinställ och väggklocka. Nedan presenteras de fem koncept som användes vid prototyptillverkning. Vid presentationen av respektive koncept gavs betyg på prototypen från Roths snickeri, där 4 var högst betyg och 0 var lägst betyg. Vinstället Bubble Prototypen av vinstället Bubble tillverkades av spillbiten EM och rymmer sju vinflaskor, se Bild 1 nedan. Vinstället är 41 centimeter högt vilket gör det möjligt att ställa det på en köksbänk under ett köksskåp. Roths snickeris anställda gav vinstället betyget 4. Bild 1. Vinstället Bubble prototyp 22 Vinstället Crossing Vinstället Crossing tillverkades av spillbiten AM och AM-XL och det finns möjlighet att förvara åtta vinflaskor, se Bild 2. Vinstället har höjden 33 cm och får plats under ett köksskåp på en köksbänk. Roths snickeris anställda gav vinstället betyget 0. Bild 2. Vinstället Crossing prototyp Soffbordet Droppen Soffbordet Droppen består av spillbitarna EM och AM-XL. Soffbordet har höjden 43 cm, se Bild 3. Soffbordet står stadigt och kan lätt flyttats. Roths snickeris anställda gav soffbordet betyget 2,7. Bild 3. Soffbordet Droppen prototyp 23 Väggklockan Siffran Prototypen av väggklockan tillverkades av spillbiten EM och finns i Bild 4. Klockan visar timmar och minuter och motivet i klockan fräses ut. Roths snickeris anställda gav väggklockan betyget 2. Bild 4. Väggklocka Prototyp Klädbetjänt Prototypen av klädbetjänten består av spillbiten AM-XL och återfinns i Bild 5 nedan. Det finns krokar, en galge och byxhängare och det finns därmed möjlighet att hänga upp både över- och underdel. Roths snickeris anställda gav klädbetjänten betyget 3. Bild 5. Klädbetjänt prototyp 24 Marknadsundersökning 1b, Produktområden Totalt 51 personer tillfrågades och resultatet av vilken produkt som ansågs mest åtråvärd visas i Diagram 1, Produktområdesprioritering nedan. För fullständig data se Appendix 2. Då den intervjuade personen tilldelade den mest åtråvärda produkten en etta och resterande produkter i fallande ordning är det produktområde med lägst medelvärde det som prioriterades högst. Marknadsundersökning 1b 3,5 Produktområdet som prioriterades högst har lägst medelvärde. 3 2,5 2 Medelvärde 1,5 1 0,5 0 Vinställ Klädbetjänt Soffbord Väggklocka Diagram 1. Produktområdesprioritering Marknadsundersökning 2, Koncept 81 personer tillfrågades att betygsätta fem stycken olika vinställ på en skala ett till fem där fem var mest attraktivt. I Diagram 2, Betygsättning av vinställ presenteras medelvärde. Marknadsundersökning 2 4 Konceptet med högst medelvärde anses mest attraktivt 3,5 3 2,5 2 Medelvärde 1,5 1 0,5 0 Torn Crossing Box Krysset Bubble Diagram 2. Betygsättning av vinställ. 25 Produktdesign En Morfologisk matris togs fram för att finna olika lösningsförslag utifrån det valda konceptet. I Figur 8 beskrivs hörnradie och cirkeltjocklek. I Tabell 12, 13 och 14 presenteras vilka olika lösningsförslag som togs fram. Figur 8. Beskrivning av hörnradie och cirkeltjocklek Tabell 12. Morfologisk matris för MDF-formen. MDF -formen Hörnradie (mm) 6 8 12 > 12 Cirkeltjocklek (mm) 12,5 16 19 < 10 > 19 Materialtjocklek (mm) 16 19 Tabell 13. Morfologisk matris för ytan. Yta Ytbehandling på produkt Sprutlackering Målning Doppning Obehandlad Ytskikt Blank Matt Olja Obehandlad Tabell 14. Morfologisk matris för distanser. Distanser Material Rå kopparrör Förkromad kopparrör Rostfritt stålrör Borstad aluminiumrör Matt aluminiumrör Blank mässingrör Borstad mässingrör Furu Bok Diameter (mm) 10 12 <10 > 12 10-12 Längd (mm) 100 120 <10 > 12 10-12 Infästningar* Dubbelgängad massiv metal (1) Limmad cylinder/rör (2) Gängad stång, rör och muttrar (3) Tappar, rör och skruv (4) Cylinder och plug (5) * Förklaring och visualisering av de olika lösningarna för distanserna finns i Appendix 11. 26 Marknadsundersökning 3, Produkt Vad som framgick under marknadsundersökning 3 återfinns i Appendix 13. Konkurrenter vinställ Det finns en rad olika vinställ på marknaden, både i trä- och metallmaterial. Aktuella vinställ presenteras i Appendix 14. Priserna varierar från 79 kronor upp till 900 kronor. Vissa vinställ är enkla i designen och fokuserar enbart på att hålla uppe flaskorna. Andra vinställ har lagt tyngden på design och att sticka ut och på så sätt kunna ha en högre prissättning. Dessa hamnar i ett prisintervall 600 till 900 och rymmer från 5 till 12 flaskor. Gemensamt för dessa är att de levereras färdigmonterade till kund. Noterbart är att enbart 2 av 8 vinställ är gjorda i trä och resten i metall. 27 Analys Företagsanalys Under följande rubriker analyseras Roths snickeri och dess förutsättningar för att producera en ny produkt. 5.1.1 Produktion Eftersom volym på de olika spillbitarna varierar är det fördelaktigt att välja en produkt som kan produceras utifrån alla tre typerna av spillbitar. Vid val av produkt är det fördelaktigt att välja de som inte är beroende av mer än en typ av spillbit. Produkten som väljs bör kunna produceras kontinuerligt under året. Begränsningen i lager gör att försäljning av produkten och distribution sker relativt kontinuerligt. Stor del av produktionen på Roths består av larmbågar. Eftersom spillet genereras under processen för tillverkning av larmbågarna kan det vara en fördel att bearbeta spillbitarna i samma uppspänning som larmbågarna. Det vill säga istället för att skapa en spillbit och en del av en larmbåge, skapas mindre spill och en del av processen till den nya produkten är påbörjad. Genom att utnyttja larmbågeprocessen tror rapportens författare att det är möjligt att på ett bra sätt utnyttja den kapacitet som finns i Roths produktion. En fördel med detta är att ställtiden minskar men en nackdel med att bearbeta spillet i samma uppspänning är att produktionstakten för larmbågarna sänks. 5.1.2 Ekonomiska faktorer För att kunna göra en produktkalkyl har en kostnadsuppskattning för spillmaterialet gjorts. Denna baseras på arean av spillbitarna multiplicerat med priset per kvadratmeter. Kostnad för övrigt spill tas inte med i följande kalkyl. Tabell 15. Kostnadsuppskattning av spillmaterialet angivet i kronor. Typ av larmbåge Kostnad per bit Kostnad per båge Total kostnad per år om 2000 totalt* Total kostnad per år om 3000 totalt* AM 12 48 96000 144000 AM-XL 18 80 160000 240000 EM 26 104 208000 312000 Summa per år: 464000 696000 Andel av tot. oms** 10 % 15 % Andel av larmbågarnas oms.*** 15 % 22 % * Fördelningen mellan de olika modellerna antas vara lika. ** Baseras på omsättningen 4,5 miljoner kronor per år. *** Baseras på att larmbågarna upptar 70 procent av 4,5 miljoner kronor i omsättning. Om kostnaderna för outnyttjat material jämförs med omsättning innebär det att spillkostnaden utgör mer än tio procent av totala omsättningen. Detta befäster ytterligare syftet att lösa spillproblemet. För att kunna tillfredsställa efterfrågan om den överstiger den kapacitet som ges i och med spillets volym bör materialkostnaden räknas med i en kalkyl. Ur ett annat perspektiv, där spillet inte genererar intäkter, kan kostnaden för materialet anses vara noll kronor. Eftersom spillkostnaden är relativt stor i förhållande till omsättningen kan det i detta fall anses vara rimligt att räkna med enbart täckningsbidrag eftersom materialet kommer finnas så länge larmbågarna tillverkas. Det skulle 28 innebära att materialkostnaden utelämnas men att de andra faktorerna fortfarande räknas in. Det gör det möjligt att använda en prisstrategi där ett lägre initialt pris används för att locka kunder. Det är dock en risk att vara beroende av materialet som kommer från larmbågarna. Om det skulle vara så att efterfrågan på den produkt som tar till vara på spillet överstiger larmbågarnas volym ska inte det innebära att Roths inte kan tillverka fler med vinst. Därför kommer den huvudsakliga produktkalkylen att ta hänsyn till inköpspriset på MDF-materialet. Vid en analys av soliditeten konstateras att den är relativt låg, vilket innebär att investeringsmöjligheterna är begränsade. Därför bör produktionen av en ny produkt anpassas till den befintliga maskinparken. 5.1.3 Övergripande analys av verksamheten Med grund i analysen av ekonomiska data konstateras att investeringsmöjligheterna är begränsade vilket innebär att Roths inte kan investera för att expandera verksamheten. Dock är en kapacitetsökning inget problem med avseende på en produkt som utgår från spillets volymer enligt Roths. Att producera en produkt i MDF på plats hos Roths är därför högst aktuellt då de verktyg som krävs för att bearbeta MDF finns tillgängliga och har ledig kapacitet samt att det finns möjlighet att anställa ytterligare personal för att klara av en kapacitetsökning. Inblandningen av andra material än trä kan innebära att vissa delar av produktionen behöver läggas på en annan tillverkare. Dock är montering av färdiga detaljer i andra material och enklare elektronik möjligt. Lackering och olika typer av ytbehandling görs med fördel på plats. Larmbågarna står för 60 till 70 procent av omsättningen. Om Gunnebo Gateway skulle välja andra leverantörer eller produktionsmetoder skulle Roths få det svårt att överleva och någon eller några ytterligare volymprodukter som inte riktar sig till samma marknad skulle vara att föredra ur ett riskperspektiv. Produktionen av den nya produkten sker därför med fördel på plats hos Roths snickeri. Materialanalys Materialets egenskaper var något som behövdes tas hänsyn till, både vid idégenerering och vid avgränsning av idéer. Den första begränsningen som författarna satte var med hänsyn till skivornas dimensioner. Att formbearbeta skivorna är inget problem men att ändra tjockleken på skivorna är produktionsmässigt svårt och något som bör undvikas. Eftersom MDF-materialet är känsligt mot fukt blev det ett kriterium som användes tidigt i urvalsprocessen. Produkten får således inte befinna sig i en fuktig miljö. Om produkten skulle befinna sig i en fuktig miljö vore det mer fördelaktigt att utgå från ett annat material. MDF-materialet är ett tungt material. Det tenderar nästan att kallas HDF då densiteten är såpass hög. Tyngden blev ett kriterium som användes vid urvalsprocessen, där idéer som tjänade på att tillverkas ur ett lätt material valdes bort. Vid en sådan produkt vore det bättre att utgå från ett annat material. Materialet som skivorna består av är fördelaktigt att formskära och fräsa mönster i. Dock kan det bli problem om det skärs ut för tunna bitar. Då blir materialet skört, lätt att bryta av och kan spricka. Eftersom Finsa Fibralac är skivor med utmärkta lackegenskaper kan det ses som en möjlighet att produkten sannolikt kan lackas på ett snabbt och kostnadseffektivt sätt. Hur lång tid lackningen tar är upp till formen på delarna. Om formerna blir för komplicerade till exempel med snäva radier är det svårt att få en jämn finish. Möjligheten att doppa delar i olja finns. Det innebär troligtvis en finish som upplevs sämre, men det är en kostnadsfråga och något som får tas hänsyn till vid slutgiltiga val av koncept. 29 Analys av andra företags spillhantering Den empiriska studien om spillhantering visar att de företag som får MDF-spill är framförallt snickerier som tillverkar produkter för torra inomhusmiljöer. Dessutom visar undersökningen som gjordes att alla företag försöker optimera design och produktion för att minimera spillet. Det spill som genererades var i de flesta fall små bitar och skickades därför till förbränning. På grund av de andra företagens begränsade storlek på spillbitarna ses det som en svårighet att köpa in dessa bitar för att använda till den produkten som ska tas fram. Eftersom snickerierna till stor del tillverkar produkter som kräver större spillbitar ses det även som en svårighet att kunna sälja Roths snickeris relativt små spillbitar till någon av dessa företag. Produktidéavgränsning 1 Vid produktidéavgränsning 1 användes ett antal kriterier för att välja ut produkter att arbeta vidare med koncept kring. För varje kriterium gavs produkten en siffra, 1, 0 eller -1 efter hur väl de klarade uppsatta kriterier. Motivering till de kriterier som användes ges nedan. Se Appendix 1 och 2 för fullständig beskrivning av tillvägagångssätt vid produktidéavgränsning 1. Torr miljö Med kunskap förankrad i empirisk och teoretisk studie står det klart att MDF-materialet inte får utsättas för fuktig miljö utan måste användas i torr miljö. Därför sågs detta villkor som det mest grundläggande eftersom livslängden och hållbarheten för produkter som används i fuktig miljö inte skulle bli försvarbar om MDF användes. Konstruktion fördelaktig utifrån skivornas dimensioner Då huvudmålet för Roths snickeri är att tillverka en produkt utifrån spillmaterialet var det viktigt att ta tillvara på spillet. Idéer som antingen använder lite spillmaterial eller ingenting alls är således avvikande från målet som ska uppnås. Författarnas intuition Författarnas potential att utveckla något nytt inom respektive produktområde samt motivation och förtroende för produktområdet. Det är ett viktigt kriterium då det är svårt att arbeta med en produkt som författarna inte själva tror på. Densiteten på materialet Då MDF är ett relativt tungt material med hög densitet är det i vissa produkter inte fördelaktigt att använda det. Av den anledningen är det viktigt att väga in att produkter kan falla bort då vikten blir för hög i förhållande till användningsområdets krav. Säljbarhet Eftersom målet är att produkten ska säljas är det viktigt att det finns plats på marknaden för produkten och möjlighet att sälja den. Produktidéavgränsning 2 Efter produktidéavgränsning 1 återstod nio produktidéer som författarna ansåg inte kunde rangordnas utifrån värderingen av ovan givna kriterier. Därför valde författarna att använda metoden VDI2225. Författarna fick för återstående nio produktidéer individuellt utvärdera dem utifrån kriterierna densitet, konstruktion utifrån materialet samt säljbarhet eftersom författarna ansåg att dessa kunde värderas utifrån en flergradig skala. Anledningen till att torr miljö inte togs med i värderingen är att MDF-materialet inte kan användas i fuktig miljö och det är således svårt att värdera kriteriet utifrån en flergradig skala. Kriteriet författarnas intuition genomsyras i de tre 30 kriterierna som värderas och ansågs därför inte tillföra något om det skulle tas med. Genomsnittet för varje produkt och kriterier ges i Appendix 2. Förutom de tre kriterierna vägdes även en bedömning från Roths snickeri in. Magdesjö och hans två anställda fick enligt VDI2225 avgöra hur mycket de tror på produkten utifrån deras möjlighet att tillverka den samt möjligheten för dem att sälja den. Författarna ansåg att detta var ett viktigt kriterium eftersom målet med projektet är att skapa en ekonomisk gångbar lösning för Roths snickeris spillbitar. Produktidéerna tilldelades en summa baserat på de tre kriterierna som författarna värderat samt Roths bedömning. Rapportens författare diskuterades därefter hur många av de nio produktidéerna som det skulle skapas koncept för och kom överens om fyra produktidéer. De fyra produktidéer som valdes var de produktidéer med högst summa efter VDI2225, eftersom dessa både influerats av författarnas och Roths snickeris uppfattning. Konceptavgränsning Utifrån de koncept som skapades under konceptgenereringen, se Appendix 3, valde författarna att tillverka fem prototyper. Beslutet om vilka prototyper som skulle tillverkas för respektive produktområde baserades på diskussionen som följer. Väggklocka Sex av de nio väggklockskoncept som togs fram under konceptgenereringen baserades på att enbart en spillbit användes, att formgivning skapades genom utfräsning samt att det på baksidan gjordes plats för urverk som hanterar tim- och minutvisare. Med hänsyn till detta hade vilken som helst av dessa sex kunnat väljas för prototyptillverkning. Anledningen till att sifferklockan valdes var för att utfräsning beprövas mest i den varianten av väggklocka. De tre andra koncepten valdes bort av anledningen att författarna efter diskussion inte trodde på dem. De två integrerande produkterna valdes bort då marknaden för liknande produkter är okänd och tillverkningsprocessen anses tidskrävande i jämförelse med tillverkning av övriga väggklockor. Väggklocka 2 valdes bort då tillverkningsprocessen är tidskrävande i jämförelse med tillverkning av övriga väggklockor Vinställ Vinställ 1,2,6 och 7 valdes bort från prototyptillverkning då de skulle bli för stora för att använda i rum som kök och vardagsrum. Marknadsundersökning 1a gav att om tilltänkta kunder vill använda sitt vinställ i kök eller vardagsrum söker de ett mindre vinställ med plats för runt tio flaskor, se Appendix 1. Större möbler för vinförvaring innebär att vinet förvaras i källaren och med hänsyn till kriteriet torr miljö, kan inte MDF-materialet användas där. Vinställ 4 valdes bort av anledningen att författarna ansåg att intresset för ett hängande vinställ, i jämförelse med ett stående, skulle vara lågt. Således bestämdes att skapa prototyper för vinställ 5 och 8 som båda är stående och anpassade storleksmässigt för att kunna användas i accepterade inomhusmiljöer. Soffbord Eftersom alla koncept för soffbord var relativt liknande i produktegenskaper valdes det soffbord som bäst testar möjligheten att skapa annorlunda formgivning av bordsytan samt ger möjlighet att testa olika fästningsmetoder för soffbenen. Genom att välja den mest utmanande formgivning skulle prototyptillverkningen ge att övriga soffbord även de kan tillverkas. Utifrån detta valdes Droppen då den har annorlunda formgivning samt att den består av tre ben som kan placeras på olika ställen. Dessutom ger den en möjlighet till att testa tre olika infästningsmetoder vid prototyptillverkning. Klädbetjänt Här valdes en klädbetjänt som ska hängas på väggen till prototyptillverkningen. Eftersom många varianter på stående klädbetjänter redan finns på marknaden ansågs det inte nödvändigt att tillverka 31 prototyper för dessa. För en hängande klädbetjänt kunde tyngden som MDF medför, samt storleken den behöver ta på väggen vara ett eventuellt problem därför ansågs det relevant att undersöka om eventuella problem skulle uppstå till följd av det. Vägghängare 2 valdes då det konceptet var det mest utvecklade och samtidigt gav möjligheten att testa en vägghängd lösning. Produktområdesval För att välja det slutgiltiga produktområdet krävdes det flera fem parametrar som beslutsunderlag. Parametrarna som användes var marknadsundersökning 1b, Roths bedömning, unikhet, marknadsundersökning 1a och enkelhet i produktion. Varje parameter fick en procentsats för hur viktig denna är som vägdes samman till en slutgiltig summa. Det kriterium som vägde tyngst var marknadsundersökning 1b. Marknadsundersökning 1b prioriterades högre än Roths snickeris anställdas åsikter för att kunden är den slutgiltiga köparen av produkten. Dennes åsikt är högst relevant och ger en indikation om produkten är säljbar eller inte. Kriteriet som vägde näst tyngst var Roths snickeris anställdas bedömning som värderades till 27,5 procent. Roths snickeri är projektets beställare och är de som i slutändan ska producera produkten. Deras mångåriga erfarenhet och expertis om vad som är möjligt att göra och kunskap om marknaden gjorde att deras åsikt värderades högt. Unikhet är viktigt då den kan öka säljbarheten och intresset för produkten och därför fick unikhet procentsatsen 20. Unikheten gör i många fall att ett högre pris kan sättas på en sådan produkt vilket gynnar Roths snickeri som inte har möjlighet till massproduktion. Enkelhet i produktion ansågs relevant eftersom det är viktigt att produkten inte kräver för stora produktionskostnader. Den sista parametern var priselasticitet då den ger en indikation på hur priskänsligt respektive produktområde är. Skillnaden i den vägda summan mellan vinställ och övriga produktområden ger en indikation på att vinställ ska prioriteras. Vinställ fick även högst värde på 3 av 5 kriterier och därmed valdes produktområdet vinställ. I Tabell 16 nedan visas resultat från avgränsningen. Tabell 16. Resultat vid produkområdesavgränsning Procentandel Vinställ Marknadsundersökning 1b Roths bedömning Unikhet 32,5% 3,8 27,5% 4 20 % 3,5 Marknadsundersökning 1a Priselasticitet 10 % Enkelhet i produktion Summa Vägd Summa 10 % 2 100 % 16,3 3,5 2 14,6 3,0 2 14,1 2,8 3 9,8 1,9 3 Klädbetjänt 3,1 3 3,5 3 Soffbord Väggklocka 3,4 1,8 2,7 2 2 1 4 3 Konceptval Utifrån avgränsning gällande prototyptillverkning gavs att vinställ 1,2,6 och 7 valdes bort från prototyptillverkning då de storleksmässigt är att föredra att använda i ett källarutrymme. Av samma anledning väljs dessa koncept bort från att fortsätta utveckla. Från konceptavgränsningen gavs också att vinställ 4 valdes bort av anledningen att rapportens författare ansåg att intresset för ett hängande vinställ, i jämförelse med ett stående, skulle vara lågt. Av samma anledning valdes den även bort för 32 vidare konceptutveckling. För att utröna vilket av de två återstående vinställen, Bubble Wine och Crossing, som skulle väljas som slutgiltigt koncept att arbeta vidare med användes marknadsundersökning 2 samt Roths snickeris åsikter. I marknadsundersökning 2 gavs de intervjuade personerna en bild på respektive återstående koncept samt tre bilder på vinställ som redan är befintliga på marknaden, se Appendix 8. De tre vinställen valdes av författarna utifrån vad de själva skulle kunna tänka sig att köpa för vinställ med enbart hänsyn till design och som de skulle kunna välja framför de egna två koncepten. Anledning till att det enbart frågades om design är för att denna egenskap anses som viktigast utifrån marknadsundersökning 1a. Utöver marknadsundersökningen användes även de anställda på Roths snickeris åsikter. Roths snickeris åsikter ansågs som viktiga vid valet av koncept då det är de som ska producera produkten och vet vilken kapacitet de har för tillverkning. Roths snickeri föredrog Bubble Wine framför Crossing och Bubble Wine fick högst betyg i marknadsundersökning 2, se Appendix 9. Kombinationen av detta medförde att Bubble Wine valdes som det slutgiltiga konceptet. Produktdesignsval Lösningskoncept utvärderas utifrån Roths input, marknadsundersökning 3 och kostnad. De alternativ som valts är markerade med fet stil i Tabell 17, 18 och 19. Motivering till valen ges efter tabellerna. Tabell 17. Valda lösningar MDF-formen MDF -formen Hörnradie (mm) 6 8 Cirkeltjocklek (mm) 12,5 Materialtjocklek (mm) 16 16 19 12 19 > 12 < 10 > 19 Tabell 18. Valda lösningar Ytan Yta Ytbehandling på produkt Sprutlackering Målning Doppning Obehandlad Ytfinish Blank Matt Olja Obehandlad Tabell 19. Valda lösningar Distanser Distanser Material Diameter (mm) Längd (mm) Infästningar* Rå kopparrör Förkromad kopparrör 10 100 Dubbelgängad massiv metal (1) 12 <10 > 12 10-12 120 <10 > 12 10-12 Limmad cylinder/rör (2) Rostfritt stålrör Borstad aluminiumrör Matt aluminiumrör Blank mässingrör Gängad stång, rör och muttrar (3) Tappar, rör och skruv (4) Cylinder och plug (5) 33 Borstad mässingrör Furu Bok * Förklaring och visualisering av de olika lösningarna för distanserna finns i Appendix 11 där (NR) motsvarar respektive lösning. MDF-form (innerradie, hörnradie, cirkeltjocklek, material tjocklek) Den innerradie som valdes på ringarna baserades på olika vinflaskors diameter. Då vinstället ska fungera för vinflaskor med volym 750 milliliter valdes en ringdiameter som klarar av detta, 100 millimeter. Den minsta hörnradie som är möjligt att använda utifrån tillgängliga verktyg på Roths snickeri är åtta millimeter, därav begränsades hörnradien nedåt till detta värde. Det är fördelaktigt att använda en större radie än åtta millimeter för att kunna hålla en högre matning i CNC-maskinen. En större radie underlättar också sprutlackeringen samt putsningen av materialet. En radie på åtta millimeter gör att det är svårt att putsa materialet samt sprutlackera det jämnt över alla ytor då det skapas utrymmen som är svåra att komma åt. Den övre begränsningen sattes till radie 12 millimeter då en större radie ansågs, både av författarna och personerna i marknadsundersökning 3, göra att vinstället förlorar sitt smidiga uttryck i formgivningen och är således inte lika tilltalande som ett vinställ med radie 12 millimeter eller mindre. Då marknadsundersökning 3 visade att 12 millimeter föredrogs framför åtta valdes således 12 millimeter som hörnradie. Marknadsundersökning 3 användes för att bestämma materialets tjocklek samt cirkeltjocklek. Ur denna framgick det att en cirkeltjocklek större än 19 millimeter och en materialtjocklek mindre än 16 millimeter kunde avgränsas då det gav vinstället ett klumpigt utseende respektive gav vinstället ett för instabilt uttryck. För att välja bland de återstående tjocklekarna på ring och material togs den mest valda kombinationen av ringtjocklek och materialtjocklek bland intervjupersonerna. Detta val av tjocklekar var även den som författarna föredrog. Ytbehandlingsmetod och ytfinish Resultatet från marknadsundersökning 3 visar att en matt yta är att föredra framför blank och metallisk. Vad gäller ytskiktet ger matt finish en kontrast mot blanka vinflaskor. Produktionsmässigt är en hög glans tidskrävande och kräver mer tid än en matt finish vilket ger ytterligare en fördel för den matta finishen. Detta resulterade i att matt finish valdes. Vad gäller ytbehandling är sprutlackering den effektivaste i relation till resultat. Målning och doppning kan vara alternativ men för att uppnå den önskade ytan krävs sprutlackering. Behandling med olja genom doppning skulle kunna vara ett alternativ men på grund av olika absorptionsförmågor på sidan jämfört planet på MDF-materialet är det svårt att uppnå ett bra resultat. Kulör Färgen ska passa in i så många kök och vardagsrum som möjligt. Samtidigt kan det vara fördelaktigt att ha en färg som sticker ut för att produkten ska dra blickarna till sig. En taktik skulle kunna vara att producera svarta, vita och röda. Den röda har då som syfte att dra blickarna till produkten och inte primära syftet att sälja, vilket innebär lägre volymer av den röda. De svarta och vita vinställen är troligen de färger som går att sälja mest av enligt marknadsundersökning 3 vilket även bekräftas av författarnas intuition. Därför är svart, vit och röd en kombination av kulörer som rekommenderas. 34 Distanser (avstånd, material, infästningstyp, diameter) Avståndet mellan MDF-delarna i vinstället avgör hur stabilt flaskorna ligger. I vinstället ska vinflaskans kropp vila mot båda MDF-delarna istället för att flaskhalsen vilar på ena sidan och kroppen på den andra. För att fungera för så många flaskor som möjligt ska normalstora eller större flaskor vila med kroppen på båda MDF-delarna. En mindre flaska kan vila med halsen på ena sidan och kroppen på den andra. För att placeringen av standardflaskan ska kännas naturlig då kroppen vilar på båda sidor bör avståndet emellan MDF-delarna vara mindre än 120 millimeter. För att ge ett intryck av att vara ett stabilt ställ bör det därför vara 100 millimeter eller mer mellan MDF-bitarna. Marknadsundersökning 3 gav ingen tydlig indikation på vilket material på distanserna som föredras generellt för alla vinställ. Däremot fanns samband mellan distansernas material och MDF-formens ytbehandling. De som föredrog trä i distanserna föredrog en yta på MDF-formen som visade upp trämaterialet. Eftersom tidigare avgränsningar innebär att MDF-formen kommer att få en färg kan även distanser i trä väljas bort. Rostfritt stål är dyrare i inköp i förhållande till de andra materialen men är inte fördelaktigt materialmässigt och är därför inte aktuellt att använda. Mässing nämndes enbart av en av de tio tillfrågade i marknadsundersökning 3 som alternativ och materialet är relativt dyrt därför är inte heller mässing aktuellt. Aluminiumet är dyrare än koppar och inte något som generellt föredrogs framför det, därför väljs koppar framför aluminium. Rå koppar och förkromad koppar står kvar som alternativ för att kunna kombinera med de valda ytbehandlingar och färger på bästa sätt. Infästningsalternativ (1), (3) och (4) för distanserna är väsentligt dyrare i inköp jämfört med (2) och (5). Det eftersom alternativ (1) och (4) behöver specialbeställas. Alternativ (3) innehåller fler delar och muttrar kommer synas på sidan av stället vilket stör designen. Alternativ (5) är en onödig lösning kontra alternativ (2) då det inte är någon fördel hållfasthetsmässigt eller monteringsmässigt att använda plugg. Den mest fördelaktiga lösningen ur design och produktionsperspektiv är alternativ (2). Distansernas diameter som är mindre än tio millimeter ser billiga ut. Tio millimeter ser tillräckligt starkt ut och är fortfarande inte klumpigt. Distanser med diameter större än 12 millimeter kan avgränsas på grund av den valda metoden för infästning och upplevelsen av hållfasthet. På grund av MDF-formens geometri får inte distanser med diameter större än 12 millimeter plats på ett bra sätt. Distansen med diameter 12 millimeter är inte lika smidig som tio millimeter. Resultatet av marknadsundersökning 3 visade ingen generell indikation på vilken diameter som föredrogs men för den MDF-form som flest föredrog var tio millimeter den bästa kombinationen. Dessutom har tio millimeter lägre inköpspris, vilket ytterligare motiverar att distanser med tio millimeters diameter är att föredra. Konkurrent- och marknadsanalys I Appendix 14 presenteras några tänkbara konkurrenter till Bubble Wine. De vinställ vars profil ligger närmast Bubble Wine är nummer 2, 4, 7 och 8. Detta eftersom dessa lägger vikt vid design och har liknande storlek och plats för vinflaskor. Priset på de fyra vinställen varierar från drygt 600-800 kronor. Tanken är att produkten kommer att säljas rikstäckande i Sverige i design-, present- och inredningsbutiker. Färgerna som Bubble Wine eventuellt kommer tillverkas i ska passa en målgrupp som täcker båda könen och ett stort åldersspann på 25 till 75 år. Priset samt formgivningen på vinstället gör att målgruppen också har en stabil inkomst samt intresse för design. 35 De fyra konkurrerande vinställen har alla en tydlig konkurrensstrategi, differentiering, då vinställen är unika och tilltalar en bred målgrupp. Då Bubble Wine riktas till liknande marknad är det differentiering som kommer användas som konkurrentstrategi. För att skilja Bubble Wine från övriga vinställ ska produktens historia framhävas genom story-telling. Argumentet att produkten framställs genom spill och är ett studentprojekt gör att produktens historia sticker ut. Ett annat argument för att Bubble Wine ska klara konkurrensen från övriga vinställ är att den är tillverkad i trä vilket gör den mer miljövänlig än de konkurrerande vinställen som är tillverkade i metall. Enligt argumenten ovan, det upplevda värdet i marknadsundersökning 3 och konkurrensanalys från Appendix 14 visar det sig rimligt att lägga sig i ett prisintervall 600-800 kronor. Produktkalkyl för Bubble Wine I Tabell 20 redovisas en produktkalkyl för Bubble Wine. Uppskattning av produktionstider har gjorts tillsammans med Roths snickeri. Tabell 20. Produktkalkyl för Bubble Wine Produktkalkyl Bubble Wine Direkt material MDF Distanser Övrigt Direkt arbete CNC Slipning och lackning Kapning av distanser Montering Total produktionskostnad Säljpris till återförsäljare (10 % pålägg) Pålägg hos återförsäljare (100 %) Momspålägg (25 %) Pris mot kund (kr) 52 18 10 Kommentar 2 st EM-spill 90 70 7 14 261 287 574 143 717 10 min i CNC (9 kr/min) 10 min arbete (7 kr/min) 1 min arbete (7 kr/min) 2 min arbete (7 kr/min) Färg, slitage mm Täcker in AFFO 36 Slutsatser Resultat, affärsidé Den slutgiltiga affärsidén kring Bubble Wine presenteras nedan enligt CANVAS-modellen. I Figur 9 visas en sammanfattad version av modellen. Texten som följer presenterar respektive ruta mer ingående. Utöver kompletteras modellen med en konkurrensstrategi baserad på konkurrentanalysen i Analys 5.10. Figur 9. Canvas-modellen Kundsegment Bubble Wine riktar sig till en bred målgrupp med ålder 25 till 75 år som inkluderar båda könen. Målgruppen har en god ekonomi och är designmedveten. Segmentet värdesätter framförallt att visa upp samt förvara vinflaskor och inte enbart förvara dem. Erbjudande Produkten erbjuder kunden en designad förvaringsmöjlighet för sju vinflaskor som kan användas i flera inomhusmiljöer. Genom vinställets utformning ges möjligheten att ställa vinstället på tre olika sidor och får således plats på de flesta utrymmen i till exempel kök, matsal och vardagsrum. Kunden köper vinstället färdigmonterad för att ge en exklusiv känsla. Dessutom erbjuds vinstället i de tre olika matta kulörerna svart, vit och röd för att ge kunden valmöjligheten att välj den färg som passar den bäst. Distanserna emellan MDF-delarna är av koppar, där en förkromad variant används för att komplettera den röda kulören. Priset för konsumenten inklusive moms är cirka 700 kronor. De tre produktkonfigurationerna visas i Bild 6 nedan. 37 Bild 6. Bubble Wine i röd, svart och vit. Kanaler Bubble Wine kommer att säljas till återförsäljare där möjligheten att sälja produkten till ett högre pris ges. Återförsäljarna kommer vara inredningsbutiker, designbutiker eller presentbutiker. Vidare kommer den även säljas direkt från Roths snickeri genom Roths interiör. Nyckelresurser och nyckelaktiviteter Det finns två steg i produktionen som bör anses som nyckelaktiviteter och nyckelresurser vid tillverkning av Bubble Wine. Dels är det bearbetningen i CNC-maskinen på Roths snickeri då det kräver att det finns tid över att använda denna utöver larmbågetillverkningen. Dessutom är sprutlackeringen av vinstället en nyckelaktivitet då det i dagsläget enbart är Johan Schill på Roths snickeri som har kompetensen som krävs. Utöver dessa är säljarens arbete att hitta återförsäljare till Bubble Wine en nyckelaktivitet. Nyckelresurser för ovan nämnda aktiviteter är därmed en fungerande CNC-maskin, Johan Schill och säljaren. Kundrelationer Den direkta kundrelationen som Roths snickeri kommer att ha är relationen med återförsäljare samt kunder till Roths interiör. För att skapa och behålla en god kundrelation ska företaget se till att alla vinställ som tillverkas är av samma kvalitet, leveranser sker i tid och ha en god kommunikation med kunderna. Nyckelpartners De viktigaste nyckelpartnerna för möjlighet till produktion av vinstället är Gunnebo Gateway, säljare samt återförsäljare. Gunnebo Gateway är viktig eftersom Bubble Wine är beroende av tillverkningen av larmbågar. Detta då det är denna tillverkning som genererar spillbitar samt är den största inkomstkällan för Roths snickeri. Utöver Gunnebo Gateway behövs duktiga säljare för att finna nya säljkanaler. Slutligen krävs det även återförsäljare för att göra försäljning av vinstället möjlig. Kostnader Den totala kostnaden för tillverkning av ett vinställ blir 232 kronor enligt Analys 7.2.2 Intäktsmodell På den totala kostnaden läggs ett vinstpålägg på 20 procent vilket ger ett försäljningspris på 278 kronor gentemot återförsäljare. Således täcks kostnaderna för produktion och ger Roths snickeri en 38 vinst på 46 kronor. Vid försäljning i Roths interiör är försäljningspriset 557 kronor exklusive moms vilket ger en vinst på 325 kronor enligt Analys 7.2.2. Konkurrentstrategi De tre olika vinställen är utmärkande produkter som är tänkt att tillämpa konkurrentstrategin differentiering. Detta eftersom möjligheten för att ta ett högre pris av slutkunden då möjliggörs. Diskussion När projektet avslutats överlämnar författarna en affärsidé till Roths snickeri. Med en affärsidé menas i detta fall konceptet Bubble Wine. För att produkten ska kunna säljas återstår det för Roths snickeri att undersöka ytterligare faktorer. Optimera produktionen, hitta säljkanaler, titta på förpackningsdesign och marknadsföra produkten är förslag som rekommenderas av författarna. Slutprodukten Bubble Wine monteras ihop av Roths snickeri innan försäljning. En möjlighet som inte utvecklats är att kunden monterar produkten själv. Detta skulle innebära lägre fraktkostnader och eventuellt en billigare slutprodukt för kunden. Dock finns det en risk att känslan av exklusivitet minskas. Om Roths snickeri anser att en färdigmonterad produkt inte motiverar skillnaden i fraktkostnad kan detta vara ett alternativ att överväga. Något som nämndes i marknadsundersökning 3 var möjligheten att hänga vinstället på väggen. Detta är något Roths kan undersöka vidare. Att designa vinstället som moduler är något som också kan undersökas då det påpekades både av Magdesjö (2014b) och i marknadsundersökning 3. En moduldesign skulle innebära att kunden kan köpa flera vinställ som sätts ihop till ett större. En nackdel är att designen kan påverkas negativt och författarna valde därför att prioritera andra aspekter. Då projektet fokuserat på en B2C-lösning kan det i framtiden vara intressant att undersöka möjligheten med en B2B-lösning för MDF-spillet. En idé som ligger utanför författarnas avgränsningar är att förmedla spillet mellan företag. Idén bygger på att företag med träspill matar in dimensioner och material i en databas. Genom att sälja spill som ändå ska till förbränning tjänar det säljande företaget på affären. Det köpande företaget gynnas genom ett lågt råvarupris. Ljungar (2014) som arbetar med branschutveckling inom branschorganisationen Trä- och möbelföretagen anser att en förmedling skulle kunna vara intressant men att en privat aktör skulle organisera och arbeta med idén snarare än en icke vinstdrivande organisation (Ljungar, 2014). Fortsatt arbete med idén skulle innebära att ringa runt eller besöka större träföretag och göra en undersökning av intresset för idén. Vid val av produkt att producera ska den etiska aspekten betänkas. Då Bubble Wine enbart kan ta tillvara på två av de tre typerna av spillbitar gör det att spillet inte kan utnyttjas till fullo, vilket kan kritiseras ur ett miljöperspektiv. Å andra sidan utnyttjas inget av spillet i nuläget, och det bör därför prioriteras att göra en produkt som i första hand är säljbar. Om produkten inte är kommersiellt gångbar läggs produktionen ner och då återgår Roths snickeri till att förbränna spillet. Säljbarheten har därmed övervägt spillutnyttjandet. Ett vidare arbete kan vara att försöka skapa produkter som utnyttjar spillbitarna ytterligare. Under projektets gång har många reflektioner och insikter uppdagats för författarna. Något som kunde förbättras med projektet är att smalna av mängden idéer tidigare. Det hade gett mer tid till efterföljande steg i processen. Projektets kravspecifikation var till en början lite odefinierad och gjorde att författarna var osäkra på vad projektet egentligen innefattade. Utöver detta kunde mer tid lagts på en ordentlig förstudie för att få tydligare riktlinjer. 39 Referenslista American wood council, (2013). Enviromental Product Declaration Medium Density Fiberboard. (PDF) Tillgänglig: <http://www.awc.org/pdf/EPDs/MDF_EPD.pdf> (2014-03-29) Andersson, G. (2014), Snickare på Prolist AB, Frågor om Prolist AB:s träspillhantering. Telefonintervju gjord av Kristofer Bergmar. Datum: 2014-03-25. Audelity, (2012). Designfilosofi. (HTML) Tillgänglig: <http://www.audelity.com/_sv/philosophy.htm> (2014-03-27) Bergman-Bridgemill & Bengtsson, 1997, Skivor och övrigt material, Markaryd: Skogsindustrins Utbildningscentrum Charles Cave, (2007). Mind maps. (HTML) Tillgänglig: <http://members.optusnet.com.au/~charles57/Creative/Mindmap/index.html> (201402-28) Customwood, (2014). How to manage MDF waste? (PDF) Tillgänglig: <http://www.daikennz.com/assets/files/Daiken-MDF-disposal-flow-sheet-v3.pdf> (2014-04-15) Dahlbäck, L. (2014), VD Svensk Trädesign AB, Frågor om Svensk Trädesign AB:s träspillhantering. Telefonintervju gjord av Kristofer Bergmar. Datum: 2014-03-25. DanskDesign, (2014). Bild på vinställ. (HTML) Tillgänglig: <http://www.danskdesign.nu/rosendahlwinetube-vintub-vinstall-p150.html?utm_source=pricerunner.se&utm_medium=cpc&utm_term=Rosendahl_Winetube_/_ Vintub_Vinst%C3%A4ll&utm_campaign=Bar%25&%25Vin#tab-1> (2014-05-12) Design Technology Department, (2014). Medium Density Fibreboard. (HTML) Tillgänglig: <http://www.design-technology.org/mdf.htm> (2014-03-29) European Panel Federation, (2014a). Market information. (HTML) Tillgänglig: < http://www.mdfinfo.eu/general/market-information > (2014-04-15) European Panel Federation, (2014b). Environment. (HTML) Tillgänglig: <http://www.mdfinfo.eu/environment > (2014-04-15) European Panel Federation, (2014c). MDF outside. (HTML) Tillgänglig: <http://www.mdfinfo.eu/applications/mdf-outside> (2014-04-15) Expose, (2014). Om oss. (HTML) Tillgänglig: <http://www.exposeinterior.se/pages/om-oss.php> (2014-05-04) Finsa, (2014a). Technical Information Fibralac. (HTML) Tillgänglig: <http://www.finsa.es/publicaciones/finsaweb.nsf/fichas11?OpenPage&L=&M=D&Fch=/publicacione s/doc-prod05.nsf/fichastec/16-en?OpenDocument> (2014-04-12) Finsa, (2014b). Information Fibralac. (HTML) Tillgänglig: <http://www.finsa.es/publicaciones/textosweb.nsf/nombreen/Fibralac?OpenDocument&L=EN&C=Engineered%20woodMDF&F=Engineered%20wood&V=webd atos_soporte-en> (2014-04-12) 40 Flemming, R. (2014), VD Ringöns snickeri AB, Frågor om Ringöns snickeri AB:s träspillhantering. Telefonintervju gjord av Sara Andersson. Datum: 2014-03-25. Gunnebo Gateway, (2014). Information om Gunnebo Gateway. (HTML) Tillgänglig: <http://www.gateway-security.com/se/Pages/default.aspx> (2014-03-27) Hoadley, R. Bruce (2000). Understanding Wood. Taunton Press. Newtown. Hong Y Ching och Fauvel, (2013). Criticisms Variations and Experiences with Business Model Canvas. (PDF) Tillgänglig: <http://www.eajournals.org/wp-content/uploads/Criticisms-Variations-andExperiences-with-Business-Model-Canvas.pdf> (2014-05-13) Hun D. E.,Corsi R. L., Morandi M. T., Siegel J. A. (2010) Formaldehyde in residences: long-term indoor concentrationsand influencing factors. (PDF) Tillgänglig: <http://www.ce.utexas.edu/prof/siegel/papers/hun_2010_HCHO_ia.pdf> (2014-05-03) Interiora, (2014). Bild på vinställ. (HTML) Tillgänglig: <http://www.interiora.se/Vinstaell/VinstaellTrae.htm?&utm_source=Adtraction&utm_medium=Affiliate&utm_campaign=Adtraction > (2014-05-12) Interiör&Designlagret, (2014). Bild på vinställ. (HTML) Tillgänglig: <http://www.interiordesignlagret.se/se/art/wave-vinstall.php > (2014-05-12) Janrik, M. (2014), Snickare AB Rydnäs möbler, Frågor om Byggnadsfirma Janrik & Co AB träspillhantering. Telefonintervju gjord av Kristofer Bergmar. Datum: 2014-05-05 Kindström, D. (2013), Docent vid Linköpings universitet. TEIM02 Grundläggande marknadsföring Omvärldsanalyser + Strategier. (Föreläsning). Datum: 2013-09-12 Leoline, (2014a). Bild och information vinställ. (HTML) Tillgänglig: <http://www.leoline.se/sv/modern-mobel-heminredning/start/vinstall-pilare68487/?utm_source=pricerunner&utm_medium=cpc&utm_campaign=pricerunner> (2014-05-12) Leoline, (2014b). Bild och information vinställ. (HTML) Tillgänglig: <http://www.leoline.se/sv/modern-mobel-heminredning/start/vinstall-vindeo63569/?utm_source=pricerunner&utm_medium=cpc&utm_campaign=pricerunner> (2014-05-12) Kotler, P. Armstrong, G. & Parment, A. (2013). Marknadsföring - teori, strategi och praktik, svensk utgåva. Pearson Education. London. Linhult, J. (2014), VD Linhult och Jonsdotter AB, Re: Frågor om Linhult och Jonsdotter AB:s träspillhantering, e-mail till J. Linhult ([email protected]). Datum: 2 maj 2014. (Svar 3 maj 2014). Ljungar, R. (2014), Branschutveckling på Trä- och möbelföretagen, Frågor om materialförmedling för spill mellan träindustrier. Telefonintervju gjord av Johan Hall. Datum: 2014-05-14. Lykka, (2014). Bild på vinställ. (HTML) Tillgänglig: <http://www.lykka.se/vinstall-aldopabyggnadssatszack?configid=8762&utm_term=Kokstillbehor&utm_source=pricerunner&utm_medium=cpc&ut m_campaign=pricerunner> (2014-05-12) 41 Magdesjö, K. (2014a), VD Roths snickeri AB, Frågor om Roths snickeris verksamhet, produktion och spillhantering. Intervju gjord av Johan Hall, Sara Andersson, Kristofer Bergmar, Thomas Graf och Oskar Svensson. Datum: 2014-02-12 Magdesjö, K. (2014b), VD Roths snickeri AB, Frågor om Roths snickeris verksamhet, produktion och framtagna idéer. Intervju gjord av Johan Hall, Sara Andersson, Kristofer Bergmar, Thomas Graf och Oskar Svensson. Datum: 2014-03-27 Magdesjö, K. (2014c), VD Roths snickeri AB, Frågor om framtagna koncept och prototyper. Intervju gjord av Johan Hall, Kristofer Bergmar, Thomas Graf och Oskar Svensson. Datum: 2014-04-14 MDF Recovery, (2014a). About MDF. (HTML) Tillgänglig: <http://www.mdfrecovery.co.uk/aboutmdf/> (2014-04-24) MDF Recovery, (2014b). Environmental impact. (HTML) Tillgänglig: <http://www.mdfrecovery.co.uk/about-mdf/environmental-impact> (2014-04-24) Medite, (2014a). Medite History. (HTML) Tillgänglig: <http://www.medite-europe.com/aboutus/history> (2014-04-24) Medite, (2014b). Technology composed. (HTML) Tillgänglig: <http://www.meditetricoya.com/technology> (2014-04-24) Mind Tools, (2013). Porter’s Five Forces. (HTML) Tillgänglig: <http://www.mindtools.com/pages/article/newTMC_08.htm> (2014-05-05) Myers, G. E. 1986. Effects of post-manufacture board treatments on formaldehyde emission: a literature review (1960-1984). (PDF) Tillgänglig: <http://www.fpl.fs.fed.us/documnts/pdf1986/myers86a.pdf> (2014-05-03) Mårdsjö, (2014). Morfologisk matris. (HTML) Tillgänglig: <http://mardsjo.se/morfologisk-matris/> (2014-03-20) Mårtensson, R. (2014), Snickare AB Rydnäs möbler, Frågor om AB Rydnäs möblers träspillhantering. Telefonintervju gjord av Sara Andersson. Datum: 2014-02-24. Nationalencyklopedin, (2014). Information om Formaldehyd, författare Lennart Eberson. (HTML) Tillgänglig:<http://www.ne.se/lang/formaldehydhttp://www.ne.se/lang/formaldehyd?i_h_word=ure a-formaldehyd> (2014-05-03) Nilsson, J. (2014), Produktionschef på Totebo AB, Frågor om Totebo AB:s träspillhantering. Telefonintervju gjord av Kristofer Bergmar. Datum: 2014-03-25. Olofsson, P. (2014), VD Jored Inredningssnickeri AB, Re: Frågor om Jored Inredningssnickeri AB:s träspillhantering, e-mail till P. Olofsson ([email protected]). Datum: 25 mars 2014. (Svar 25 mars 2014). Osterwalder & Pigneur, (2009). Business model generetation Preview. (PDF) Tillgänglig: <http://www.businessmodelgeneration.com/downloads/businessmodelgeneration_preview.pdf> (2014-05-13) PGW, (2014). Bild på vinställ. (HTML) Tillgänglig: <http://www.pgw.se/vinstall-smide-12flaskor.html?___store=svenska_21331622638> (2014-05-12) Quercia (2014). Flaskstorlekar. (HTML) Tillgänglig: <http://quercia.se/Vin-flaskor.htm>(2014-04-15) 42 Rimforsa, (2014). Informatiom om Rimforsa snickeri. (HTML) Tillgänglig: <http://rimforsasnickeri.se/> (2014-05-04) Rosén, J. (2014), Snickare Vikingastad möbel- och snickerifabrik AB, Frågor om Vikingastad möbeloch snickerifabrik AB:s träspillhantering. Telefonintervju gjord av Sara Andersson. Datum: 2014-0224. Roths Interiör, (2014). Information om Roths Interiör och Roths snickeris butik. (HTML) Tillgänglig: <http://www.roths-interior.se/> (2014-03-31) Sandblad, (2008). Trävaror. (HTML) Tillgänglig: <http://www.trasprak.se/0/36/travaror/> (2014-0504) Schütte, S. (2014), Docent vid Linköpings universitet. Product Development. (Föreläsning) Datum: 2014-02-19 Sefertzi, E. (2000), INNOREGIO: dissemination of innovation and knowledge management techniques. (HTML) Tillgänglig: <http://www.urenio.org/tools/en/creativity.pdf> (2014-04-02) Skivindustrins Branschorganisation, 1997, Träskivor - Tillverkning och användningsområden. Märsta: Skivindustirns branschorganisation Smashing magazine, (2013). Using Brainwriting For Rapid Idea Generation. (HTML) Tillgänglig: <http://uxdesign.smashingmagazine.com/2013/12/16/using-brainwriting-for-rapid-ideageneration/> (2014-03-26) Svenska PEFC, (2010). PEFC och FSC – standarder för ett uthålligt och ansvarsfullt skogsbruk. (PDF) Tillgänlig: <http://pefc.se/wpcontent/uploads/2010/11/fakta_om_certifiering_av_skogsbruk_100415.pdf> (2014-05-02). Svenskt trä, (2014). Träfiberskivor. (HTML) Tillgänglig: <http://www.traguiden.se/TGtemplates/popup1spalt.aspx?id=1193> (2014-03-29) Svenskt trä, (2013). Att välja trä. (PDF) Tillgänglig: <http://www.svenskttra.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=d29f9522-ac5a-47b68f20-522578249af7&FileName=Att+v%C3%A4lja+tr%C3%A4+-+nionde+upplagan+2014.pdf> (201405-21) Ullman.D, 2009, The Mechanical Design Process. Boston: McGraw-Hill Higher Education Westman, F. (2014), Snickare Storsjö trapp- och snickerifabrik, Frågor om Storsjö trapp- och snickerifabriks träspillhantering. Telefonintervju gjord av Sara Andersson. Datum: 2014-02-14. Woodforce, (2013). Making woodforce. (HTML) Tillgänglig: <http://www.woodforce.com/about/making-woodforce> (2014-05-03) Åvalla, (2014). Information om Åvalla snickeri. (HTML) Tillgänglig: http://www.avallasnickeri.se/index.html (2014-05-04) 43 Appendix Appendix 1, produktidéavgränsning 1 I detta appendix är alla produktidéer sammanställda samt hur urvalet från 100 till 9 produktidéer har motiverats. I tabellen nedan visas alla idéer och nedan tabellen beskrivs varje steg i avgränsningen mer ingående. Var god vänd, tabellen fortsätter på nästa sida. 44 Figur 10. Produktidéavgränsning 1 Tillvägagångssätt: Steg 1: Alla produkter värderades utifrån kriterierna torr miljö, konstruktion fördelaktig utifrån skivornas dimensioner samt författarnas intuition. Värderingen skedde enligt: Torr miljö: o -1 om produkten används i direkt fuktig miljö och MDF inte är möjligt, 0 om produkten kan utsättas för vatten och det inte är fördelaktigt att använda MDF samt 1 om produkten kommer befinna sig i torr miljö. Konstruktion fördelaktig utifrån skivornas dimensioner: o -1 om det är mer fördelaktigt att utgå från andra materialdimensioner än givna spillbitar, 0 om det är möjligt att utgå från givna spillbitar samt 1 om det är fördelaktigt att använda givna spillbitar. Författarnas intuition: o -1 om gruppen inte alls tror på produkten och att potential för att utveckla något nytt inom produktområdet saknas, 0 om gruppen tror det finns potential att utveckla något nytt för produktområdet men saknar förtroende för produkten samt 1 om gruppen tror det finns potential att utveckla något nytt för produktområdet samt har högt förtroende för produkten. Förutom ett enskilt värde på dessa tre kriterier summerades även alla kriterier ihop för att ge varje produkt ett summerade värde baserat på dessa tre kriterier. Steg 2: De produkter som i Steg 1 tilldelats -1 under villkoret torr miljö togs bort. Steg 3: De återstående produkter efter Steg 2 som under Steg 1 fått en negativ sammanlagd summa togs bort då gruppen ansåg att produkterna hade för negativa egenskaper. 45 Steg 4: De återstående produkter efter Steg 2 och 3 som under Steg 1 fått en sammanlagd summa 0 togs bort då gruppen ansåg att produkterna hade bristfälliga egenskaper och att det fanns produkter kvar som var mer fördelaktiga att jobba vidare med. Steg 5: De återstående produkter efter Steg 2,3 och 4 som under Steg 1 blivit tilldelade -1 under villkoret författarnas intuition valdes bort av anledningen att gruppen kände att potential för att utveckla något nytt inom produktområdet saknades. Steg 6: Då gruppen efter Steg 1-5 ansåg att kvarvarande produkter inte kunde rangordnas efter de tre ovannämnda kriterier tilldelades ytterligare ett villkor, densiteten på materialet där värderingen skedde enligt: Densiteten på materialet: o -1 om lättare material är att föredra i produkten, 0 om tyngden på materialet kan användas i produkten samt 1 om tyngden på materialet är att föredra i produkten. Det värde som återstående produkter tilldelades adderades sedan med summan av de tre villkoren beskrivna i Steg 1 för att få en ny summa. Om denna summa blev antingen 0 eller 1, de lägsta summorna som i detta steg var möjligt, diskuterades om idén var värd att jobba vidare med eller om den skulle väljas bort. Valdes idén bort var det på grund av att det fanns idéer mer värda att utveckla. Steg 7: Återstående produktidéer efter Steg 1-6 tilldelades ytterligare ett kriterium, säljbarhet, där värderingen skedde enligt: Säljbarhet: o -1 om gruppen trodde marknaden var svår att slå sig in på och att möjligheten att sälja produkten var liten, 0 om gruppen trodde marknaden var svår men att möjlighet fanns att slå sig in och att försäljning av produkten då skulle möjlig samt 1 om gruppen trodde det går att slå sig in på marknaden och att möjligheten för att sälja produkten är hög. Om produktidén tilldelades -1 eller 0 valdes idéerna bort. 46 Appendix 2, produktidéavgränsning 2 Prioritering av de 9 utvalda produktidéerna för att sedan välja de fyra första. Respektive kriterium bedömdes enligt skalan VDI2225. Tabell 21. Prioritering av Produktområde. Roths bedömning och medelvärden av individuella bedömningar. Rank 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Idé Roths bedömning Vinställ Konstruktion fördelaktig utifrån skivornas dimensioner Densiteten på materialet Säljbarhet Summa 4 2,6 2,6 3 12,2 2,7 2,6 2,8 2,4 10,5 Klädbetjänt klädställning Klocka 3 2,2 2,2 2,2 9,6 2 2,8 2 2,6 9,4 Lampa, stående 3 1,6 2,4 2 9 Pall 1 2,6 2,6 2 8,2 Ljusstake 2 1,6 2,6 1,4 7,6 Tidningsställ 2 1,8 2,2 1,4 7,4 Nyckelskåp 2 1,8 1,8 1,4 7 Soffbord Värdena under kriterierna är sammanställda av ett genomsnitt baserat på de fem gruppmedlemmarnas bedömningar. Tabell 22. Individuella bedömningar av om konstruktionen av produkt inom område skulle vara fördelaktig utifrån skivornas dimensioner. Författare 1 Författare 2 Författare 3 Författare 4 Klädbetjänt klädställning Pall 2 2 2 2 3 2,2 3 2 3 2 3 2,6 Soffbord 3 3 3 1 3 2,6 Vinställ 4 2 2 2 3 2,6 Klocka 4 3 3 2 2 2,8 Lampa, stående 1 1 3 2 1 1,6 Ljusstake 2 1 2 2 1 1,6 Tidningsställ 2 2 2 2 1 1,8 Nyckelskåp 1 2 2 2 2 1,8 Produktområde Författare 5 Genomsnitt Tabell 23.Individuella bedömningar av hur fördelaktigt materialets densitet är inom produktområdet. Produktområde Författare 1 Författare 2 Författare 3 Författare 4 Författare 5 Genomsnitt Klädbetjänt klädställning Pall 3 2 2 2 2 2,2 3 2 2 3 3 2,6 Soffbord 3 2 3 2 4 2,8 Vinställ 3 2 3 2 3 2,6 Klocka 3 2 2 1 2 2 Lampa, stående 3 2 2 3 2 2,4 Ljusstake 3 2 3 3 2 2,6 47 Tidningsställ 3 2 2 2 2 2,2 Nyckelskåp 2 2 2 1 2 1,8 Tabell 24. Individuella bedömningar av säljbarhet för respektive produktområde. Produktområde Författare 1 Författare 2 Författare 3 Författare 4 Författare 5 Genomsnitt Klädbetjänt klädställning Pall 2 3 2 3 1 2,2 2 2 2 2 2 2 Soffbord 3 2 3 2 2 2,4 Vinställ 3 3 3 3 3 3 Klocka 2 3 4 2 2 2,6 Lampa, stående 2 2 3 2 1 2 Ljusstake 1 2 2 1 1 1,4 Tidningsställ 1 2 2 1 1 1,4 Nyckelskåp 1 1 2 1 2 1,4 48 Appendix 3. Konceptidéer Här presenteras alla konceptidéer för de fyra valda produktområdena, Klädbetjänt, Soffbord, Vinställ och Klocka. De koncept som visas nedan har skapats genom enkel konkretisering enligt idéagenten d v s att koncepten skapats utifrån följande frågeställningar: Namn på idén Kort beskrivning På vilket sätt nyskapande? Vilket behov fyller denna idé hos kunden? Visualisering/ritning på idén Klädbetjänter Stående betjänten 1 Ger möjlighet att hänga upp ett ombyte av kläder (Underdel, Överdel). Stående på golvet. Utnyttjar traditionell design men är mer stabil, använder enbart MDF-material. Stabilitet, Klädupphängning Stående betjänten 2 Ger möjlighet att hänga upp ett ombyte av kläder (Underdel, Överdel). Stående på golvet. Utmanande design. Ny variant av galge. Stabilitet, Klädupphängning, Design. Vägghängare 1 En klädbetjänt som enbart ger möjlighet att hänga upp plagg för överkropp. Väggburen. Finns inget liknande. Ger en unik upphängning för ett plagg. Stabilitet, Klädupphängning, Design, Enkel att flytta 49 Vägghängare 2 Ger möjlighet att hänga upp ett ombyte av kläder (Underdel, Överdel). Möjlighet att förvara accessoarer på plattan ovan samt på krokar i bakplattan. Väggburen. Klädbetjänt som går att fästa i väggen. Stabilitet, Klädupphängning, Design, Enkel att flytta. Vägghängare 3 Ger möjlighet att hänga upp ett ombyte av kläder(Underdel, Överdel). Pinnarna som används vid upphängning går att fälla in då betjänten inte används. Väggburen. Klädbetjänt som går att fästa i väggen. Går att fälla ihop. Stabilitet, Klädupphängning, Design, Enkel att flytta Varianter av galgar som kan tillämpas inom de olika koncepten Soffbord Soffbord 1 Har en två likadana plattor i botten och toppen samt två breda ben. Ger möjlighet att äta enklare mat. Höjd 45-55 cm. Formgivning samt skapat av spillmaterial. Stabilitet, Design, Flyttbart Soffbord 2 Har en två likadana plattor i botten och toppen samt två breda ben. Flera bord kan matchas ihop till olika former, t.ex. ett hjärta. Ger möjlighet att äta enklare mat. Höjd 45-55 cm. Formgivning samt skapat av spillmaterial. Stabilitet, Design, Flyttbart, Går att använda flera ihop. 50 Soffbord 3 Har en topplatta formad som en droppe. Består av tre ben, ett där bordet är som smalast och två där det är som tjockast. Flera bord kan matchas ihop till olika former, t.ex. ett hjärta, ett timglas. Höjd 45-55 cm. Formgivning samt skapat av spillmaterial. Design, Flyttbart, Går att matcha ihop flera bord. Soffbord 4 Har två runda toppenplattor, en mindre och en större för ökad stabilitet. Använder fyra ben i likadan form. Höjd 45-55 cm. Formgivning. Design, Flyttbart, Stabilitet Soffbord 5 Bordsytan skapas av två spillbitar som limmas samman. Benen består av två sammanfogade spillbitar. Ger ett större soffbord och möjlighet för flera att nyttja bordet för att exempelvis äta. Höjd 45-55 cm. Formgivning, utnyttjar spillmaterial. Ingen skärande bearbetning, enbart sammanfogning av redan befintliga spillbitar. Design, Stabilitet, Möjlighet att nyttja bordet i större sällskap. Soffbord 6 Tanken är att en glasskiva kan läggas ovanpå benen. Befintlig bordsskiva fungerar som en avlastningsyta för fjärrkontroller, tidningar etc. Höjd 55-65 cm. Formgivning, utnyttjar spillmaterial. Design, Förvaringsmöjlighet för fjärrkontroller etc., Stabilitet. 51 Vinställ Vinställ 1 Kombinerat vinställ och hylla. Vinerna förvaras på tredje hyllplan och resterande hyllplan fungerar som förvaring för exempelvis böcker, vinglas etc. Ger kunden möjlighet att förvara mer än bara vin. Förvaring av vin, Förvaring för mer än vin, Stabil, Visar upp vinet. Vinställ 2 Kombinerat vinställ och bokhylla. Vinerna förvaras en och en i små boxar. De större boxarna används till förvaring av annat. Ger kunden möjlighet att förvara mer än bara vin. Förvaring av vin, Förvaring för mer än vin, Stabil Vinställ 3 Förvaring för tio flaskor. Flaskorna skjuts in i varsin skåra och förvaras fem flaskor per plan. Boxen kan även ställas upp då det enbart går att skjuta in flaskorna från ett håll. Föredras dock att användas liggande. Design. Kan integreras med belysning. Förvaring av vin, Stabil, Design Vinställ 4 Förvaring för nio flaskor. Anordningen hängs i taket och flaskorna blir således hängande med botten på flaskan nedåt. Design. Kan hängas i taket. Kan enkelt integreras med belysning. Förvaring av vin, Design, Visar upp vinet. 52 Vinställ 5 Förvaring för nio flaskor. Fram och baksida sammanfogas med så få sammanfogningselement som mjöligt för att ge vinstället en svävande känsla. Ringarna ska placeras så vinstället kan ställas på olika ledder. Design. Förvaring av vin, Design, Visar upp vinet. Vinställ 6 Förvaring för 15 flaskor. Flaskorna förvaras i skåror formade som halvcirklar. Antal hyllplan kan eventuellt variera utifrån kund. Utnyttjar enbart spillmaterial. Förvaring av vin, Design, Stabil. Vinställ 7 Förvaring för 12 flaskor. Flaskorna förvaras i urfrästa hål formade som vinflaskor. Antal hyllplan kan eventuellt variera utifrån kund. Flaskorna lyses upp med integrerad belysning runt om. Utnyttjar enbart spillmaterial. Förvaring av vin, Stabil, Integrerad belysning. Vinställ 8 Förvaring för 8-20 flaskor, beroende på hur stor den väljs att göra. I varje bit som används skärs skåror lika tjocka som materialet halvvägs igenom biten. Således kan vinstället pusslas ihop. Utnyttjar enbart spillmaterial. Förvaring av vin, Stabil, Design. 53 Väggklocka Väggklocka 1 Formgivning efter valfritt landskap. Enbart tim- och minutvisare. Utnyttjar enbart spillmaterial. Visa tiden, Design. Väggklocka 2 Klocka med retrokänsla Kan fungera som stående klocka på byrå Utnyttjar enbart spillmaterial. Visa tiden, Design. Väggklocka 3,4,5 Formgivning genom utfräsning, även utfräsning av plats för att integrera belysning. Enbart tim och minutvisare. Utnyttjar enbart spillmaterial. Visa tiden, Design, Integration med belysning. Väggklocka 6,7 Formgivning genom utfräsning, även utfräsning av plats för att integrera belysning. Enbart tim och minutvisare. Utnyttjar enbart spillmaterial. Visa tiden, Design, Integration med belysning. 54 Väggklocka 8,9 Integreras med en annan produkt, exempelvis nyckelskåp. Tiden visas antingen digitalt eller analogt. Integreras med en annan produkt. Visa tiden, Design, Möjlighet att utnyttja produkten för fler ändamål än visa tiden. 55 Appendix 4. Marknadsundersökning 1a Intervjuguide Intervjuerna i marknadsundersökning 1a var uppbyggda så som det presenteras nedan. Bakgrundsbeskrivning Kandidatarbete där vi utvecklar en produkt/affärsidé av spillmaterial Följande fyra produktområden har vi valt att fokusera på (soffbord, vinställ, klädbetjänt, klocka) Har tänkt att ställa frågor om produktegenskaper, hur viktiga funktioner är i förhållande till varandra om respektive område. Alla svar/åsikter är välkomna, var inte rädd att säga det du verkligen tycker. Profil på Intervjupersonen Ålder Yrke Kön Boendeform Familj/Gift/Familj/Sambo/Singel Soffbord Vilka produktegenskaper anser du vara viktiga vid val av soffbord? (Få svar på alla följdfrågor om produktegenskaper) Följdfrågor om produktegenskaper: o Höjd o Design (Formgivning) o Material o Yta o Flyttbarhet o Ska bordet vara lätt att förflytta? o Storlek o Vad ska få plats på bordet? o Möjlighet att förvara tidningar/fjärrkontroller etc, o Finns det några andra egenskaper som du vill tillägga? Skulle du kunna tänka dig att köpa ett soffbord i nuläget? o Varför/varför inte? o När skulle det kunna bli aktuellt? o Hur mycket kan du tänka dig betala för ett soffbord? Prioritering av egenskaper: o Har ett utskrivet papper med alternativ och några tomma rutor o Rangordna dessa alternativ Klädbetjänt/klädbetjänt Vad är en klädbetjänt/klädbetjänt för dig? o Om “Jag vet inte”: En klädbetjänt är en typ av klädhängare. Visa utskriven bild (båda stående och hängande). Vilka produktegenskaper anser du vara viktiga vid val av klädbetjänt? (Få svar på alla följdfrågor om produktegenskaper) Följdfrågor om produktegenskaper: o Klädhängare 56 Vad ska kunna hängas? Hur mycket ska kunna hängas? Hur ska de hängas? Med galgar, krokar? o Förvaring Accesoarer o Flyttbarhet och storlek En som står på golvet eller hänger på väggen? Ska betjänten gå att dölja? (Fälla ihop, ställa undan?) Hur mycket golvyta/Väggyta ska betjänten ta? o Design (Formgivning) Material Yta Färg o Var skulle du placera din betjänt? o Finns det några andra egenskaper som du vill tillägga? Skulle kunna tänka dig att köpa en klädbetjänt? o Varför/varför inte? o När skulle det kunna bli aktuellt? o Hur mycket kan du tänka dig betala för en betjänt? Prioritering av egenskaper: o Har ett utskrivet papper med alternativ och några tomma rutor o Rangordna dessa alternativ Vinställ Vilka produktegenskaper anser du vara viktiga vid val av vinställ? (Få svar på alla följdfrågor om produktegenskaper) Följdfrågor om produktegenskaper: o Design (Formgivning) Material Yta Belysning o Storlek Hur många flaskor ska få plats/beroende på var den är placerad? o Möjlighet att förvara annat än vinflaskor (vinglas, ost, kex, böcker, bag in box)? o Finns det några andra egenskaper som du vill tillägga? I vilken miljö i hemmet tänker du dig ditt vinställ? o Visa upp vinet/förvara det? o Flyttbarhet, tyngd? Skulle du kunna tänka dig att köpa ett vinställ? o Varför/varför inte? o När skulle det kunna bli aktuellt? o Hur mycket kan du tänka dig betala för ett vinställ? Prioritering av egenskaper: o Har ett utskrivet papper med alternativ och några tomma rutor o Rangordna dessa alternativ 57 Väggklocka Vilka produktegenskaper anser du vara viktiga vid val av väggklocka? (Få svar på alla följdfrågor om produktegenskaper) Följdfrågor om produktegenskaper: o Design (Formgivning) Material Yta Belysning o Hur exakt ska tiden visas? Vad ska visarna visa?Sekunder/minuter.. o Finns det några andra egenskaper som du vill tillägga? I vilken miljö i hemmet skulle du placera en klocka? Skulle du kunna tänka dig att köpa en klocka i nuläget? o Varför?/varför inte? o Om inte när skulle det kunna bli aktuellt? o Hur mycket kan du tänka dig betala för en klocka? Skulle du kunna tänka dig att kombinera klockan med en annan väggprodukt? Ex. nyckelskåp Prioritering av egenskaper: o Har ett utskrivet papper med alternativ och några tomma rutor o Rangordna dessa alternativ Rangordna de fyra produktområdena (Vilket är det mest intressanta och i fallande ordning) Visas om intervjupersonen inte vet vad klädbetjänt/klädbetjänt är. 58 Appendix 5. Marknadsundersökning 1a Resultat Följande personer intervjuades i marknadsundersökning 1a: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Man, 62, Docent, Villa, Gift med utflugna barn. Kvinna, 35, Universitetet, Villa, Man och två barn. Kvinna, 22, Ingenjörsstudent, Etta, Sambo. Man, 52, Industridesigner, Villa på landet, Fru med utflugna barn. Man, 40, Universitetslektor, Villa, Familj. Man, 24, Ingenjörsstudent, Lägenhet, Flickvän. Kvinna, 48, Logistics manager, Villa, Gift med utflugna barn. Kvinna, 32, Doktorand, Hyresrätt, Sambo med två små barn. Man, 39, Universitetslektor, Kedjehus, Fru med två små barn. Man, 45, Fastighetsförvaltare, Hyresrätt, Frånskild med två barn. Kvinna, 63, Konsult inom affärs- och verksamhetsutveckling, Hus, Särbo och 3 utflugna barn Resultat från intervjuer Nedan redovisas resultatet från intervjuerna. Observera att alla intervjupersoner inte har kunnat svara på alla frågor. Soffbord Vilka produktegenskaper anser du vara viktiga vid val av soffbord? (Få svar på alla följdfrågor om produktegenskaper) Man, 62, Docent: Det ska inte se för töntigt ut. Man använder knappast soffbordet till något. Lägga tidning och fjärrkontrollen. Har två soffbord från Ikea. Kvinna, 35, Universitetet: Höjden, inte för låga. Skarpa hörn är inte bra, både för vuxna och barn. Organiska former. Gillar trä. Gillar att man kan belägga ex. MDF. Bra att kunna justera bordet i storlek. Flyttbart, för att spela spel på TV:n och bäddsoffa. Även bra när man ska städa. Inte för tungt, skönt att kunna flytta själv. Kvinna, 22, Ingenjörsstudent: Snyggt, inte allt för stort, höjd på ca 40 cm, bra höjd till soffan. Om man bor större ville man ha lite större. Nice om det finns möjlighet att förvara tidningar under bordet. Man, 52, Industridesigner: Två typer: Mindre bord vid sidan av soffan, avställningsyta. Litet nätt och lättflyttat. Kan ha till annat också. Permanentplacerade bordet framför soffan: Ha en karaktär, något med formen. Inte rektangulär trist grej. En form som skapar en centrumpunkt. Ett fokus i mitten, gemenskaps mitt. Blir vanligare att man äter vid det, en lösning där man kan äta vid det. Man, 40, Universitetslektor: Tycker det är viktigt med design, passa in resten av omgivningen. Vattentålig. Man, 24, Ingenjörsstudent: Design, hållbarhet, tyngd, Reptålighet och rätt storlek. Kvinna, 48, Logistics manager: Form, Storlek. Höjd ska vara standard. Passa in i övrigt möblemang. Kvinna, 32, Doktorand: Lätt att flytta, kanske ihopfällbart. Man, 39, Universitetslektor: Det måste vara snyggt. Ska vara en bra yta, det ska vara hållbart. Enkelt att göra rent och enkelt att flytta. Inte så stort. Man, 45, Fastighetsförvaltare: Material, Kvalitet (Stabilitet och bra finish), Design. Rustika möbler. Kvinna, 63, Konsult: Design och höjd är viktigt Följdfrågor om produktegenskaper: Höjd Man, 62, Docent: Normalstort. Kvinna, 35, Universitetet: Mått för att man ska kunna sitta att äta. Man, 40, Universitetslektor: 50 cm. 59 Man, 24, Ingenjörsstudent: Normalstort ganska lågt 50 cm Kvinna, 32, Doktorand: Rimligt högt inte japanskt lågt. Standard funkar bra. Man, 39, Universitetslektor: Ganska lågt, 45-50cm. Man, 45, Fastighetsförvaltare: Ca 50 cm. Kvinna, 63, Konsult: Varken för hög eller för lågt, det viktigast är att det ska stämma med soffan Design (Formgivning) Kvinna, 22, Ingenjörsstudent: Kul med lite eget, lite speciellt. Ett stilrent, klassiskt funkar alltid. Kvinna, 32, Doktorand: Finish viktigare än material. Personligen föredras en rustik känsla. (Patina/Shabby chic) Man, 45, Fastighetsförvaltare: Bra finish, rustikt intryck. Material Man, 62, Docent: Inget extremt. Om han skulle köpa något nu skulle han köpa något som stod ut. Kvinna, 35, Universitetet: Rundat, organiskt. Större skiva, med mindre. Det är svängbart för att anpassa storlek. Träkänsla, gillar faner. Kvinna, 22, Ingenjörsstudent: Vitt är snyggt, så material spelar inte så stor roll. Man, 52, Industridesigner: Material som är av starkare karaktär. Har en en lackad mdf nu. Man, 40, Universitetslektor: Trämaterial, naturligt material. Man, 24, Ingenjörsstudent: Nej egentligen inte, lite annorlunda. Man, 39, Universitetslektor: Trämaterial, någon form av trä. Möjligtvis metall. Kvinna, 63, Konsult: Inte glas, för att det innebär så mycket putsning Yta Man, 40, Universitetslektor: Ytan kan vara annorlunda, behöver inte vara slätt, det kan hända något. Man, 24, Ingenjörsstudent: Inte för känsligt Kvinna, 63, Konsult: Så pass härdat så att man stället ett vinglas ska det inte bli märken, det ska vara en hård yta. Flyttbarhet-Ska bordet vara lätt att förflytta? Kvinna, 22, Ingenjörsstudent: Ska kunna gå att flytta så man kan dammsuga under. Man, 52, Industridesigner: Inte så petnoga, men trevlig när man ska dammsuga mattan. Man, 40, Universitetslektor: Lätt att flytta på. Långt soffbord eller flera mindre. Skjutbara. Man, 24, Ingenjörsstudent: Ska vara lätt att flytta, främst tyngd, ska inte vara för tungt men samtidigt robust. Kvinna, 48, Logistics manager: Ej viktigt. Det är inget som behöver flyttas på ofta Kvinna, 32, Doktorand: Viktigt, för att göra plats för barnen att leka. Man, 39, Universitetslektor: Ska vara ganska lätt. Man, 45, Fastighetsförvaltare: Behöver inte gå att flytta. Kvinna, 63, Konsult: Ja, men det är inte superviktigt. Om det är riktigt snyggt är det värt att Storlek, vad ska få plats? Man, 62, Docent: Normalstort. Kvinna, 22, Ingenjörsstudent: Kunna ställa några muggar och nån tallrik, 70-80 cm. Man, 52, Industridesigner: Kunna sitta några stycken och äta, ca 2-3 personer. Finns många sammanhang. Spelar inte jättestor roll bara det är snyggt. Kvinna, 32, Doktorand: Behöver inte vara så stort. Ska få plats några skålar och assietter. Man, 45, Fastighetsförvaltare: Möjlighet att äta vid det. Kvinna, 63, Konsult: Ska få plats kaffe på bordet, men det är inte nödvändigt att man ska äta vid bordet Möjlighet att förvara tidningar/fjärrkontroller etc, Kvinna, 35, Universitetet: Ja, jättegärna. Eftersom det är trevligt om man kan gömma de någon annanstans. 60 Kvinna, 22, Ingenjörsstudent: JA! Man, 52, Industridesigner: Ja, ett bekymmer för många. Ett par attiraljer som hör hemma i ett vardagsrum. Man, 40, Universitetslektor: Möjlighet för förvaring av fjärrkontroll och papper etc. Inte för lätt, ganska tung. Man, 24, Ingenjörsstudent: Ingår i designen. Är öppen för flera förvaringsytor och att ha flera plan. Kvinna, 48, Logistics manager: Inte viktigt. Kvinna, 32, Doktorand: Förvaring är ett plus. Fjärrkontroller har en tendens att försvinna utan en bestämd plats. Man, 39, Universitetslektor: Ett plan. Enkelt. Man, 45, Fastighetsförvaltare: Är bra om det finns. Förvaring ska helst vara dold. Tex en låda under bordsskivan som inte syns… Kvinna, 63, Konsult: Det vore bra om det finns under skivan Finns det några andra egenskaper som du vill tillägga? Skulle du kunna tänka dig att köpa ett soffbord i nuläget? Kvinna, 22, Ingenjörsstudent: Ja, det skulle hon kunna tänka sig. Man, 52, Industridesigner: Ja, alltid ute efter någonting. Kan tänka sig att tillverka det själv. Man, 40, Universitetslektor: Kan tänka sig köpa ett nytt soffbord, har renoverat vardagsrum precis. Man, 24, Ingenjörsstudent: Ja kanske, ser han något snyggt kan det tänkas. Priset är också avgörande. Kvinna, 48, Logistics manager: Inte viktigt. Kvinna, 32, Doktorand: Ja. Man, 39, Universitetslektor: Ja, har ett slitigt i nuläget, har pratat om det. Man, 45, Fastighetsförvaltare: Nej, “Har ett optimalt soffbord i valnöt.” Kvinna, 63, Konsult: Ja Varför/varför inte? Man, 62, Docent: Ligger inte så högt i kurs just nu. Inte direkt nu verkar det som. Kvinna, 35, Universitetet: För att det finns ett behov då det gamla är gammalt. Kvinna, 48, Logistics manager: Har redan ett som passar bra i rummet. Kvinna, 32, Doktorand: Om det är lätt att flytta och inte har några vassa hörn som barnen kan skada sig på. Man, 45, Fastighetsförvaltare: Kvinna, 63, Konsult: För att jag snart ska flytta När skulle det kunna bli aktuellt? Man, 62, Docent: Vet ej. Har ett 20 år gammalt soffbord. En soffgrupp köptes då. Kvinna, 48, Logistics manager: Renovering, nytt boende. Man, 45, Fastighetsförvaltare: Inte i närtid. Renovering flytt eller dyl. Kvinna, 63, Konsult: I augusti Hur mycket kan du tänka dig betala för ett soffbord? Man, 62, Docent: Något extra kan man betala om man hittar något extra. Skulle inte välja så mycket utifrån pris. 35, Universitetet: 3000 kr. Kvinna, 22, Ingenjörsstudent: 100-600 kr. Man, 52, Industridesigner: Dagsläget, ganska mkt. Ett välgjort. Man, 40, Universitetslektor: Kan tänka sig betala en 1000-lapp. Man, 24, Ingenjörsstudent: Upptill 1000 kr i dagsläget. Kvinna, 48, Logistics manager: 5000-10000. Kvinna, 32, Doktorand: Om funktionen och designen är till godo 1000-1500 kr. Man, 39, Universitetslektor: Allt från Ikea till lite finare. Men det är en slitmöbel med barn etc. Inte så mycket pengar. 61 Man, 45, Fastighetsförvaltare: Pengarna har mindre betydelse. Kollar på prisvärdhet och jämför med vad som finns på marknaden. Kvinna, 63, Konsult: Det beror på hur det tilltalar mig, men 2000-10 000 kr Tabell 25. Betyg soffbord. Intervjuobjekt Höjd Design (formgivning) Flyttbarhet Storlek (bord/golvyta) Förvaringsmöjligheter Pris 1 3 1 3 2 4 3 2 4 1 2 3 5 6 3 4 1 5 5 2 3 4 2 1 5 3 4 4 5 3 1 1 1 2 4 6 3 1 3 3 3 2 7 3 1 3 2 3 2 8 4 2 1 3 4 2 9 3 1 5 2 5 4 10 1 2 4 2 3 4 11 2 1 4 4 4 3 Klädbetjänt/klädbetjänt Vad är en klädbetjänt/klädbetjänt för dig? Man, 62, Docent: Något man kan hänga saker på. Kvinna, 35, Universitetet: En galge, nåt stöd, står på golvet, hänga byxor på. Ska kunna hänga på väggen för att slippa golvytan. Kvinna, 22, Ingenjörsstudent: Kunna hänga av sig. Som en hallinredning. Man, 52, Industridesigner: Ser framför sig en möbel som hör hemma i speciella miljöer, gammalt borgligt hemma. Roligt attribut som skulle kunna tilltala andra miljöer. Tänka hållbarhet på pinnen. Man, 40, Universitetslektor: Halvhögt 120 cm, “stående galge”. Äger en dambetjänt - fullhöjd. Man, 24, Ingenjörsstudent: Ett ganska sjysst förvaringsalternativ för kläder kavaj etc men också vardagskläder, skjortor och byxor. Kvinna, 48, Logistics manager: Klädhängare. Typiskt galge och pinne för byxor. Kvinna, 32, Doktorand: Ska hålla kavaj och kläder skrynkelfria “En retropryl”. Man, 39, Universitetslektor: En stående grej man kan hänga saker på. En vägglösning känns attraktivare. Man, 45, Fastighetsförvaltare: Klädhängare som står mitt på golvet. Vilka produktegenskaper anser du vara viktiga vid val av klädbetjänt? (Få svar på alla följdfrågor om produktegenskaper) Man, 62, Docent: Vardagskläder ligger mer på en stol. Har ingen klädbetjänt. Stolen konkurrerar ut den. Kvinna, 35, Universitetet: Ska vara bra, galgen ska vara rejäl (bred så det inte blir några märken). Kvinna, 22, Ingenjörsstudent: Ska se stilrena ut, finns lite olika möjlighet. Går att hänga flera saker på den. Dagens outfit ska kunna hängas. Man, 40, Universitetslektor: Viktigt med designen, måste vara en annorlunda än hur den befintliga ser ut. Gärna nåt mer än bara att hänga kläder. Vilja hänga upp saker kategoriserat. Gärna två ombyten. Man, 24, Ingenjörsstudent: Design viktigt, måste vara smidigt att ha sina kläder upphängda. Viktigt lite all möjligt sorts av kläder. Får inte vara för stor, har inga krav på höjd och bredd. Kvinna, 48, Logistics manager: Klädhängare, Byxhållare, Hylla, Design och kvalitetsmaterial. Kvinna, 32, Doktorand: Inte för mycket golvyta. Golvstående är jobbigt vid städning. Annars uppfylla grundbehov och vara en bra klädhängare. Man, 39, Universitetslektor: Smidighet, ska inte vara i vägen. Ska vara enkelt att hänga av och på saker. Föredrar väggfast. Hänga upp kostym, ska kunna ha plats för mer än en kostym och slipsar. Man, 45, Fastighetsförvaltare: Hängare, galgens form samt design. 62 Följdfrågor om produktegenskaper: Man, 62, Docent: Han skulle nog inte köpa den. Är ingen prioriterad grej. Blir inte aktuellt i framtiden. Vad ska kunna hängas? Kvinna, 35, Universitetet: Hänga upp mer än det självklara, kavajen. Hänga upp kläderna till dagen efter. Kvinna, 22, Ingenjörsstudent: 2 dagars grejer att hänga upp, dagens outfit. Man, 52, Industridesigner: Byxor, t-shirt, tröja -- vanliga enkla vardags-kläder, fest eller ngt. Kvinna, 48, Logistics manager: Kläder som används till jobbet. Kvinna, 32, Doktorand: Jobbkavajer. Jobbkkläder. En uppsättning räcker. Man, 39, Universitetslektor: Kan tänkas mer än bara kläder som kan hängas. Man, 45, Fastighetsförvaltare: Dagens kläder. Kvinna, 63, Konsult: En 70-talslösning för upphängning av herrkläder. En sån som står på golvet. Den ska vara snygg och funktionell Hur mycket ska kunna hängas? Kvinna, 48, Logistics manager: 1 uppsättning. Kvinna, 32, Doktorand: En uppsättning kläder. Man, 45, Fastighetsförvaltare: En uppsättning ungefär. Kvinna, 63, Konsult: Två ombyten. Hur ska de hängas? Med galgar, krokar? Kvinna, 35, Universitetet: Lite allt möjligt, för att få helhelt. Kvinna, 22, Ingenjörsstudent: Galgar, och även krokar. Man, 52, Industridesigner: Lite blandat skulle funka. Man, 40, Universitetslektor: Ska hängas upp? Ingen kroklösning, för man inte ser inte vad det är. Vill ha nån galglösning. Ingen förvaring för accesoarer. Kvinna, 48, Logistics manager: Hängs så att kläderna inte blir skrynkliga. Kvinna, 32, Doktorand: Krokar behövs alltid. Galge för klädernas skull. Man, 45, Fastighetsförvaltare: Galge och byxhängare av något slag. Kvinna, 63, Konsult: Krokar, inte galgar Förvaring Kvinna, 35, Universitetet: Ingen förvaring för det har man på andra ställen. Men en liten hylla kanske skulle kunna gå bra. Kvinna, 22, Ingenjörsstudent: Kanske, men det känns överflödigt. Har sånna grejer på annat ställe. Man, 52, Industridesigner: Kan tänka sig, att lägga glasögonen på exempelvis. Kvinna, 48, Logistics manager: Behövs ej. Scarf, bälten kan vara aktuellt men övriga så som smycken och annat förvaras ej på samma ställe. Man, 45, Fastighetsförvaltare: Intressant. Integrerad mobilladdare skulle vara bra. Kvinna, 63, Konsult: Nej, jag lägger de sakerna någon annanstans. Flyttbarhet och storlek-En som står på golvet eller hänger på väggen? Kvinna, 35, Universitetet: Helst på väggen för att slippa golvyta. Man, 52, Industridesigner: Som han bor nu en stående, en hängande på vägg skulle kunna vara marknad. Dock problem om det är gipsväggar. Man, 40, Universitetslektor: Inte på väggen pga måste operara mot tapeten. Gärna hjul så man kan flytta på den vid dammsugning etc. Man, 24, Ingenjörsstudent: Tänker mig den som ståendes, skulla absolut föredra den självstående. Ser den som en sjysstare detalj för att hänga kläder på. Kvinna, 48, Logistics manager: Båda kan vara intressant. Lättare att städa under en som är på väggen men föredrar spontant en stående och flyttbar för att den går att ställa undan. Kvinna, 32, Doktorand: Båda kan vara intressant. Man, 45, Fastighetsförvaltare: Bra på väggen har inte plats för en klädbetjänt på golvet nu. Kvinna, 63, Konsult: Står på golver 63 Ska betjänten gå att dölja? (Fälla ihop, ställa undan?) Kvinna, 35, Universitetet: Nej, vill att det ska kunna stå framme för att den ska vara exklusiv. Kvinna, 22, Ingenjörsstudent: Kunna dra den bakom en dörr. Man, 52, Industridesigner: Nej, en möbel i rummet. Man, 40, Universitetslektor: Ihopvikbarhet? Inte viktigt med tanke på hans boendeform. Kvinna, 48, Logistics manager: Är en fördel. Kvinna, 32, Doktorand: Det är en fördel. Man, 45, Fastighetsförvaltare: Kan vara intressant. Om den är snygg får den vara framme. Kvinna, 63, Konsult: Ja Hur mycket golvyta/Väggyta ska betjänten ta? Kvinna, 48, Logistics manager: Smidig och den får inte ta mycket golvyta. Man, 45, Fastighetsförvaltare: Kvinna, 63, Konsult: En kvadratmeter Design (Formgivning) Kvinna, 35, Universitetet: Om på golvet i sovrummet, exklusiv Solitären. Svart, lite manlig, högblank. Om den är på väggen, mindre exklusiv, lite enklare. Kvinna, 22, Ingenjörsstudent: Om på golvet i sovrummet, lite mer exklusiv Solitären. Svart, lite manlig, högblank. Om den är på väggen, mindre exklusiv, lite enklare. Man, 52, Industridesigner: Lekfullt, modernt uttryckt, någon kulör och blankt. Typ som swedese tree. Alt. En trygg gedigen trägrej. Man, 40, Universitetslektor: Föredrar naturliga material, slät material, gärna trä. Kvinna, 48, Logistics manager: En viktig del för att överväga köp. Äkta material är viktigt. Passar in i rummet. Kvinna, 32, Doktorand: Ska inte sticka ut. Ska vara i stil med rummet och kläderna ska passa bra på hängaren. Materialet inte viktigt så länge ytan och finishen är bra. Man, 39, Universitetslektor: En ordentlig, ska vara robust. I trä eller stål. Man, 45, Fastighetsförvaltare: Bra finish är det viktigaste. Vitt, svart. Material Yta Färg Var skulle du placera din betjänt? Kvinna, 35, Universitetet: Sovrummet eller walk in closet. Har en bit emellan sovrum och walk in closet. Kvinna, 22, Ingenjörsstudent: Hallen, sovrummet. Man, 52, Industridesigner: Skulle vilja ha den i sovrummet. Man, 40, Universitetslektor: Sovrum. Man, 24, Ingenjörsstudent: Antagligen i sovrummet. Det är där man klär på sig när man vaknar etc. Kvinna, 48, Logistics manager: Sovrum. Kvinna, 32, Doktorand: Sovrummet. Man, 39, Universitetslektor: I klädkammaren. Eller i garderoben så behöver inte vara så snygg därför. Man, 45, Fastighetsförvaltare: Sovrummet. Kvinna, 63, Konsult: I sovrummet Finns det några andra egenskaper som du vill tillägga? Man, 40, Universitetslektor: Lägga till: Ställa in höjd. Man, 45, Fastighetsförvaltare: Smart lösning och möjlighet att expandera byxhållare skulle kunna vara coolt. 64 Skulle kunna tänka dig att köpa en klädbetjänt? Kvinna, 35, Universitetet: Ej golv, men vägg ja. Möjliggöra att hänga upp outfit innan, typ innan fest eller liknande. Kvinna, 22, Ingenjörsstudent: Ja, kanske. Man, 52, Industridesigner: Ja, kanske. Lite klurigt. Man, 40, Universitetslektor: Kan tänka sig att köpa en klädbetjänt om det är en snygg design. Livestyle produkt. En stol som ersätter samma funktioner. Mer affektiva värden än funktionsvärdet. Man, 24, Ingenjörsstudent: Ja det skulle jag kunna tänka mig för att jag är en sådan som använder soffan etc. Väggstående klädbetjänt är mer tveksamt. Kvinna, 48, Logistics manager: Ja om den är tillräckligt snygg. Uppfyller ett behov. Har plats, byta ut stol och tamburmajor som används i sovrummet i nuläget. Kvinna, 32, Doktorand: Kan kanske tänka sig att göra det. Behovet finns men är löst på ett annat sätt. Man, 39, Universitetslektor: Nej inte i dagsläget. Man, 45, Fastighetsförvaltare: Ja om den är tillräckligt snygg. Kvinna, 63, Konsult: Nej , för de är fula. När skulle det kunna bli aktuellt? Kvinna, 48, Logistics manager: När som om det dyker upp något snyggt. Hur mycket kan du tänka dig betala för en betjänt? Kvinna, 35, Universitetet: 200 kr. Kvinna, 22, Ingenjörsstudent: 700-800 kr. Man, 52, Industridesigner: Mer priskänslig än soffbord, inte så många tusenlappar. Man, 40, Universitetslektor: Ett par tusenlappar på en riktigt snygg. En vanliga - vill inte köpa alls. Kvinna, 48, Logistics manager: 1000-1500. Beror på material och färg. Kvinna, 32, Doktorand: 200-300 kr. Man, 45, Fastighetsförvaltare: 500-1000 kr. Kvinna, 63, Konsult: 500 kr Tabell 26. Betyg klädbetjänt. Intervjuobjekt Klädupphängning Övriga förvaringsmöjligheter Flyttbarhet Design(formgivning och färg) Pris 1 1 3 3 3 3 2 1 4 5 2 3 3 2 3 5 1 4 4 1 4 4 2 3 5 2 3 2 1 2 6 3 3 3 2 1 7 1 4 5 2 3 8 4 4 1 3 2 9 1 5 2 3 4 10 1 4 5 2 3 11 2 3 3 1 3 65 Vinställ Vilka produktegenskaper anser du vara viktiga vid val av vinställ? (Få svar på alla följdfrågor om produktegenskaper) Man, 62, Docent: Kan vara lite kul att ha, har inget i dagsläget. Kvinna, 35, Universitetet: Stå stadigt, flaskor är ”läskigt att hålla på med, inte rangligt, förvarar i källaren à utseende betyder ingenting. Lätt att ta in och ut en flaksa och det ska ligga stadigt där. Stabilitet är viktigt. Kvinna, 22, Ingenjörsstudent: Design och var man ska ha det. Lätt att ha det någonstans. Man, 52, Industridesigner: Skulle aldrig köpa, ligger helt utanför intresse. Men i så fall förvara flaskor. Kanske ha i skafferiet. Fack och grejer. Man, 40, Universitetslektor: Vinet måste ligga. Korken måste vara blöt för att lagra länge. Hålla jämn temperatur, inte för varmt på sommaren. Måste vara mörkt. Lätt att se vilket slags vin som finns där inne. Ska vara kompakt. Ska kunna ställas i ett köksutrymme, 80 x 60 cm ska kunnna ställa in i ett skåp. Man, 24, Ingenjörsstudent: Hållbarhet och tätt därefter design och pris efter. Ska vara ganska smidig men inget viktigt krav. Ser det lite som en designprodukt så kan vara lite dyrare med snyggare design. Kvinna, 48, Logistics manager: Stabilt. Kvinna, 32, Doktorand: Design. Prio 1. Man, 39, Universitetslektor: Tycker om vin. Stabil, enkel in och ut-plockning. Flyttbar. Design och form viktigt. Ingen belysning. Man, 45, Fastighetsförvaltare: Häftigt, design. Kvinna, 63, Konsult: Designen och öppningen för flaskorna är viktigt, det får inte vara “för trångt”. Följdfrågor om produktegenskaper: Man, 62, Docent: Ska vara vackert, det är en grundläggande krav för både denna och soffbordet. Design är viktigt. Hittar det som är mest trendigt, lite av ekonomiska skäl. Snyggt ger bättre värde sen. Kvinna, 48, Logistics manager: Inte viktigt. Man, 45, Fastighetsförvaltare: Får gärna sticka ut. Material Kvinna, 35, Universitetet: Ekfat är trevligt, massivt trä. Men måste inte vara det. Kvinna, 22, Ingenjörsstudent: Något trä, ska vara stilrent. Träfärgat. Man, 52, Industridesigner: Måste vara något mer med det, lekfullt med formen. Om förvaring, strikt enkelt. Svårt att sätta upp, om man ska ställa den nån annanstans. Man, 40, Universitetslektor: Blandning av trä och stål för att matcha kök. Kvinna, 32, Doktorand: Finishen är viktigare än materialet. Man, 39, Universitetslektor: Trä eller metall. Man, 45, Fastighetsförvaltare: Bra finish. Kvinna, 63, Konsult: Får inte vara “flisigt”, allt kan vara snyggt. Det är designen som avgör. Yta Belysning Man, 62, Docent: Ingen belysning. Kvinna, 35, Universitetet: Ser aktuellt ut, eftersom snyggt. Kvinna, 22, Ingenjörsstudent: Har varit kul/flaschigt Man, 40, Universitetslektor: Kanske belysning Man, 24, Ingenjörsstudent: Spontant nej men om det kommer fram snyggt i design kan jag vara öppen för tanken. Kvinna, 32, Doktorand: Kan vara coolt men låter lite”för mycket” “för exklusivt”. Man, 45, Fastighetsförvaltare: Kan bli för mycket. Om det är smakfullt gjort kan det få en positiv effekt. Kvinna, 63, Konsult: Nej, för jag skulle gärna vilja bygga ihop flera moduler. 66 Storlek-Hur många flaskor ska få plats/beroende på var den är placerad? Kvinna, 35, Universitetet: Köper mkt åt gången, så många är viktigt. Lagrar inte dock. Kvinna, 22, Ingenjörsstudent: 8-12 flaskor. Man, 40, Universitetslektor: 20-talet. Man, 24, Ingenjörsstudent: Ska man ha den i köket skulle man kunna tänka sig 5-6 stycken. Skulle köpa den för vardagsvinet i köket. Kvinna, 48, Logistics manager: Mer än 10 flaskor. Kvinna, 32, Doktorand: 5-6 flaskor Man, 39, Universitetslektor: 6 till 10 ungefär. Man, 45, Fastighetsförvaltare: Max 20 flaskor. Kvinna, 63, Konsult: 9 flaskor Möjlighet att förvara annat än vinflaskor (vinglas, ost, kex, böcker, bag in box)? Kvinna, 35, Universitetet: Nej, inte ett stort behov av det. Känns lite krystat. Kvinna, 22, Ingenjörsstudent: Ja, men inte nödvändigt. Kanske lite överflödigt. Man, 52, Industridesigner: Förvaring, hålla sig lågt. Förenklat. Förvaring av andra saker, köksgrejer. Termosar, dricksflaskor. Saker som är knepigt att ställa på en hylla. Man, 40, Universitetslektor: No way. Man, 24, Ingenjörsstudent: Kanske, svårt att se framför en bara. Kvinna, 48, Logistics manager: Det är inte intressant. Kvinna, 32, Doktorand: Ja, det skulle kunna vara en aspekt som gör att det vinstället föredras. En “selling point” Man, 39, Universitetslektor: Nej bara flaskor. Man, 45, Fastighetsförvaltare: Öppnare, som förvaras bakom en dold/diskret lucka skulle vara fräckt. Kvinna, 63, Konsult: Nej! Finns det några andra egenskaper som du vill tillägga? Kvinna, 35, Universitetet: Möjighet att märka. Man, 24, Ingenjörsstudent: Viktigt att vinstället inte är bredare än vinflaskan. Man, 45, Fastighetsförvaltare: I vilken miljö i hemmet tänker du dig ditt vinställ? Man, 62, Docent: Något mindre i köket. För att förvara vinet. Ska vara i köket på ett ställe. Kommer inte flytta runt, kommer inte ha så många flaskor, mindre än 10. Kvinna, 35, Universitetet: Källarmiljö, pga värdesätter bänkyta i köker väldigt mycket. Om det är snyggt kan hon tänka sig att folk kan ha det på diskbänken. Kvinna, 22, Ingenjörsstudent: I köket nånstans, så att den syns. Kvinna, 48, Logistics manager: Källaren. Man, 45, Fastighetsförvaltare: I anslutning till vardagsrum och kök. (Har ett vitrinskåp i rummet mellan kök och vardagsrum där drycker och glas mm förvaras. Kvinna, 63, Konsult: Köket Visa upp vinet/förvara det? Kvinna, 35, Universitetet: Förvaring. Kvinna, 22, Ingenjörsstudent: Visa upp. Man, 40, Universitetslektor: Förvara det. Man, 24, Ingenjörsstudent: Ska vara synlig. Kvinna, 48, Logistics manager: Förvara. Kvinna, 32, Doktorand: Har det för att visa upp vinet. Man, 39, Universitetslektor: Mer enkelhet, att ha allt på ett ställe. I köket. Man, 45, Fastighetsförvaltare: Visa upp vinet Kvinna, 63, Konsult: Inte visa upp det, eftersom det inte är det som är grejen. Man ska kunna ha det i förrådet. 67 Flyttbarhet, tyngd? Kvinna, 35, Universitetet: Den står den är. Inte så viktigt. Kvinna, 22, Ingenjörsstudent: Stabil, stå där den står. Man, 24, Ingenjörsstudent: Ska inte flyttas. Kommer nog inte flytta den mycket. Ska stå still så tyngden spelar ingen roll. Kvinna, 48, Logistics manager: Behöver ej kunna flytta. Stabilitet viktigare. Kvinna, 32, Doktorand: Tyngd kan vara ok. Stället skule ändå stå framme. Man, 45, Fastighetsförvaltare: Behöver ej kunna flyttas Kvinna, 63, Konsult: Ja, det är viktigt Skulle du kunna tänka dig att köpa ett vinställ? Kvinna, 35, Universitetet: Har det hon jag har. Kvinna, 22, Ingenjörsstudent: Ja, för att det kan vara snyggt. Man, 52, Industridesigner: Inte för vin, men kanske för någonting annat. Svårt att se en solitär grej. Man, 40, Universitetslektor: Kan tänka sig köpa - när som, har inget i nuläget Man, 24, Ingenjörsstudent: Inte i dagsläget men i framtiden kan tänkas, när man nått en viss ålder, är nog inte er målgrupp men ser ett intresse. Kvinna, 48, Logistics manager: Nej, Har redan ett. (Hemmabyggt) Kvinna, 32, Doktorand: Ja, har inget i nuläget. Man, 39, Universitetslektor: Ja Man, 45, Fastighetsförvaltare: Ja, har ingen i nuläget. Kvinna, 63, Konsult: Nej, för jag har ett När skulle det kunna bli aktuellt? Man, 24, Ingenjörsstudent: När man fått jobb och flyttat till en stadig lägenhet, när man är klar på liu om några år. Kvinna, 48, Logistics manager: Inte inom överskådlig tid. Kvinna, 63, Konsult: Från och med augusti, eftersom jag ska flytta då. Hur mycket kan du tänka dig betala för ett vinställ? Man, 62, Docent: Måste kännas prisvärt är viktgt. Pris i relation till vad man får. Skulle aldrig köpa något bara för att det är billigt. Kvinna, 35, Universitetet: 100 kr. Kvinna, 22, Ingenjörsstudent: 100-400 kr. Man, 52, Industridesigner: Känns inte som MDF är rätt material för sån miljö, källare är lite fuktigare. Man, 40, Universitetslektor: 100-1000 beroende design. Man, 24, Ingenjörsstudent: Efter examen, kanske 500kr. Kvinna, 48, Logistics manager: 100 kr. Kvinna, 32, Doktorand: 300 kr. Man, 39, Universitetslektor: Upp till 1000 kr ungefär. Man, 45, Fastighetsförvaltare: 1500-2000 kr. Kvinna, 63, Konsult: Upp till 500 kr per en modul. Skulle kunna tänka sig ett som man kan bygga på, är ute efter lagringsfunktionen. Tabell 27. Betyg vinställ. Intervjuobekt Storlek (antal vinflaskor) Design (formgivning och färg) Integrerad belysning Övriga förvaringsmöjligheter (glas, böcker, öppnare) Pris 1 2 1 4 4 3 2 3 1 4 5 2 3 2 1 3 4 3 4 2 1 4 4 3 5 1 2 3 3 3 6 3 2 4 4 1 7 3 2 3 3 1 8 4 2 4 1 3 9 2 1 4 4 3 10 1 2 5 3 4 11 2 1 3 3 3 68 Väggklocka Vilka produktegenskaper anser du vara viktiga vid val av väggklocka? (Få svar på alla följdfrågor om produktegenskaper) Man, 62, Docent: Ska inte ticka. Måste gå väldigt rätt, jämför med mobilen som går rätt hela tiden. Tyst, exakt och snygg. Har ingen väggklocka i dagsläget. Har en Ikea väggklocka. Kvinna, 35, Universitetet: Design allra viktigast, passa in i den miljön man ska ha den. Förutsätter att man ser vad tiden är, ska vara hyfsat tydligt. Kvinna, 22, Ingenjörsstudent: Mest accesoar, en snygg klocka. Man, 52, Industridesigner: För hemmabruk, ev. offentlig miljö kan det ju också vara. Sätter man upp en väggen, måste den ha en rumslig, estetisk funktion. Fylla någon funktion mer än tiden. Man, 40, Universitetslektor: Bara design som skulle avgöra. Man, 24, Ingenjörsstudent: Design och pris. Ska helst inte ticka men kan vara mysigt om den inte ska vara i sovrummet. Viktigt att den ska gå exakt, idag går alla mobiler exakt så den måste kunna vara lika bra som dom. Kvinna, 48, Logistics manager: Tydlig. Kvinna, 32, Doktorand: Snygg design, tyst Man, 39, Universitetslektor: Design, tydlighet, storlek. Inget tickande. Man, 45, Fastighetsförvaltare: Analog, Design. Kvinna, 63, Konsult: Design och storlek. Viktigt med snygga siffror. Design (Formgivning) Man, 40, Universitetslektor: Ingen mer funktion än att den ser cool ut. Kvinna, 48, Logistics manager: Allmänt snygg. Inga specifika krav på material yta osv. Kvinna, 32, Doktorand: Shabby chic, äkta materiel (trä, metall) och rustik känsla. Man, 45, Fastighetsförvaltare: Får sticka ut. Kvinna, 63, Konsult: Det spelar ingen roll så läng den tilltalar mig och har en snygg design. Material Kvinna, 35, Universitetet: Vilket som helst, men gillar trä. Kvinna, 22, Ingenjörsstudent: Vilket som helst, trä, plast osv. Man, 52, Industridesigner: Väldigt öppet, mdf skulle kunna funka jättebra. Man, 40, Universitetslektor: Förmodligen metall, ev. plast. Man, 39, Universitetslektor: Kan vara lite vad som helst. Viktigt med finish, typ blankt, någon metallfinish. Yta Belysning Kvinna, 22, Ingenjörsstudent: Absolut. Man, 52, Industridesigner: Ja, hitta något läckert där. Nyttja att skivan är lite tjockare. Göra något speciellt med det. Man, 40, Universitetslektor: Belysning i klockan aktuellt om snygg design. Kvinna, 48, Logistics manager: Kul grej och praktiskt om klockan ska läsas av på natten. T ex i sovrum. Kvinna, 32, Doktorand: Kan ge en snygg effekt. Man, 39, Universitetslektor: Kan tänkas, någon form av ljuskänslig. Ställer in sig automatiskt. Kvinna, 63, Konsult: Låter intressant Hur exakt ska tiden visas? Vad ska visarna visa? Sekunder/minuter. Kvinna, 35, Universitetet: Inte sekunder, men minuter skulle hon vilja ha. Tyst klocka. 69 Kvinna, 22, Ingenjörsstudent: Inte sekunder, inte minuter heller kanske. Räcker med 12 3 6 9. Man, 52, Industridesigner: Räcker med ungefärlig tid, grovt. Räcker med timmar. Man, 40, Universitetslektor: Ingen sekund, visa ungefär. +-10 spelar inte så stor roll. Man, 24, Ingenjörsstudent: På sekunden, jäkligt noga. Kvinna, 48, Logistics manager: Minuter räcker oftast. Kvinna, 32, Doktorand: Behöver ej vara exakt. Inom 5 min intervall är tillräckligt exakt. Man, 39, Universitetslektor: Timmar och minuter, behöver inte vara jättenoga. Man, 45, Fastighetsförvaltare: Alla siffror ska finnas med. Tydlig visning för barnens skull så att det är lätt för dem att lära sig. Sekundvisare behövs ej, exaktheten inte så viktig. Kvinna, 63, Konsult: Timmar och minuter I vilken miljö i hemmet skulle du placera en klocka? Kvinna, 35, Universitetet: Kan se den från många håll. Ser från kök, vardagsrum etc. Snyggt att man kan se den från två olika håll. Kvinna, 22, Ingenjörsstudent: Kök, vardagsrum, allarum Man, 52, Industridesigner: Första hand köksmiljö, inget i vardags- eller sovrummet. Kanske hall och allrum. Man, 40, Universitetslektor: Klocka i vardagsrummet, kanske i hallen. Man, 24, Ingenjörsstudent: Tänker mig vardagsutrymmen, kök, kanske hallen. Kvinna, 48, Logistics manager: Hallen, köket, barnrum, sovrum. Man, 45, Fastighetsförvaltare: Kök. Bara köket. Kvinna, 63, Konsult: Köket eller hallen Skulle du kunna tänka dig att köpa en klocka i nuläget? Man, 62, Docent: Nej, för att han har tiden på andra ställen och känner inget behov av att köpa något. Mindre aktuellt än vinställ. Om han skulle köpa någon är för att den sticker ut i så fall. Kvinna, 35, Universitetet: Ja, behöver fortfarande någon. Snyggt och funktionellt. Skulle inte köpa en armklocka. Tycker inte mobilen kompletterar väggklockan. Kvinna, 22, Ingenjörsstudent: Ja, för att det är snyggt. Man, 52, Industridesigner: Ja, men att ge bort. Behöver inte hemma just nu. I en lektionssal hade vare roligt med mer än den anonyma känslan. Man, 40, Universitetslektor: Nja, har en nu. Man, 24, Ingenjörsstudent: Nej kanske inte just nu. För att jag använder mobil mycket, inredningsdetaljer är låg prio. Kvinna, 48, Logistics manager: Nej, Har redan många klockor. Kvinna, 32, Doktorand: Ja, är ute efter en som är tystare än den befintliga. Man, 39, Universitetslektor: Ja. Man, 45, Fastighetsförvaltare: Ja, den som ägs just nu fungerar inte som den ska. Den laggar i urverket. Kvinna, 63, Konsult: Ja, för att jag har ingen i hall eller kök Om inte när skulle det kunna bli aktuellt? Man, 40, Universitetslektor: Om riktigt snygg… Man, 24, Ingenjörsstudent: Om några år i så fall. Vid inflytt av ny lägenhet. Kvinna, 48, Logistics manager: Om befintliga klockor slutar att fungera. Hur mycket kan du tänka dig betala för en klocka? Kvinna, 35, Universitetet: Inte för mkt, eftersom det inte är så mycket material. 1000 kr om den är riktigt bra. Kvinna, 22, Ingenjörsstudent: Max 400 kr. Man, 52, Industridesigner: Inte många hundralappar. Lite till. 500-700 kr. Man, 40, Universitetslektor: Max 800-900 kr. Man, 24, Ingenjörsstudent: 500 kr Kvinna, 32, Doktorand: 300-500 kr. 70 Man, 39, Universitetslektor: 500-600kr Man, 45, Fastighetsförvaltare: 500 kr. Kvinna, 63, Konsult: 200-1500 kr beroende på design Skulle du kunna tänka dig att kombinera klockan med en annan väggprodukt? Ex. nyckelskåp Kvinna, 35, Universitetet: Absolut, en hallmöbel. I hallen behöver man ofta veta vad klockan är. Intressant att integrera klocka i möbel, men svårt att komma på vad. Förvarings av kontorsgrejjer med en klocka kanske. Kvinna, 22, Ingenjörsstudent: Kanske, inte allrummet. Inte högst nödvändigt. Köper hellre en snygg klocka. Man, 52, Industridesigner: Absolut, tavelgrej eller nått. Man, 40, Universitetslektor: Nej. Man, 24, Ingenjörsstudent: Om det är en finurlig design så kanske. Kvinna, 48, Logistics manager: Smart kombination för klockan i hallen. Kvinna, 32, Doktorand: Skulle kunna vara intressant. Man, 39, Universitetslektor: Nej egentligen inte. Väldigt smalt behov. Man, 45, Fastighetsförvaltare: Varför inte! Kvinna, 63, Konsult: Nej, klockan är solitär som funktion Tabell 28. Betyg Väggklocka. Väggklocka Storlek Integrerad belysning Design (formgivning och färg) Pris Tysthet 1 4 4 1 3 2 2 3 4 1 4 2 3 3 4 1 2 4 4 5 4 1 2 3 5 2 3 1 3 1 6 3 3 1 2 3 7 2 4 1 3 3 8 2 4 1 3 2 9 2 4 1 3 3 10 3 3 1 4 2 11 3 0 1 0 2 Rangordna de olika alternativen efter intresse för produkten Man, 62, Docent: Vinstället känns bäst, klockan sämst. Kvinna, 35, Universitetet: Tror på klockor, för att det är simpelt. Och lätt att tillverka av det vi har, en stor marknad. Kvinna, 22, Ingenjörsstudent: Rangordning: 1. Vinställ 2. Klocka 3. Soffbord 4. Klädbetjänt. Man, 52, Industridesigner: Rangordning: 1. Klädbetjänt 2. Soffbord 3. Klocka 4. Vinställ. Man, 40, Universitetslektor: 1. Soffbord 2. Vinställ 3. Klocka 4. Klädbetjänt. Man, 24, Ingenjörsstudent: Vinställ bäst, sen soffbord, klädbetjänt och sist klocka. Kvinna, 48, Logistics manager: 1. Klädbetjänt 2. Soffbord 3. Väggklocka 4. Vinställ Kvinna, 32, Doktorand: 1. Klocka 2. Soffbord 3. Vinställ 4. Klädbetjänt Man, 39, Universitetslektor: 1. Soffbord 2. klocka 3. vinställ 4. klädbetjänt. Man, 45, Fastighetsförvaltare: 1. Vinställ 2. Klocka 3. Klädbetjänt 4. Soffbord Kvinna, 63, Konsult: 1, Vinställ 2. Klocka 3. Soffbord 4. Klädbetjänt 71 Appendix 6. Marknadsundersökning 1b - Intervjuguide Nedan följer intervjuguiden som användes för att ta reda på vilket produktområde den slutgiltiga produkten ska utvecklas. Vi jobbar med ett kandidatarbete vid Linköpings universitet där vi ska förädla spillmaterial från träindustri. Vi är i en produktutvecklingsprocess och har kommit fram till 4 områden. Profilinformation Ålder Yrke Kön Produktkategorier Vinställ Klädbetjänt Soffbord Väggklocka Börjar med att rada upp alla alternativ och försäkrar oss om att den intervjuade vet vad de olika områdena innebär. Om inte så är här en förklaring på klädbetjänten: - En avlastningsmöbel för vardagskläder/jobbkläder. Innehållande en galge, byxhållare, krok etc. Vilken av dessa produktkategorier skulle du helst köpa i dagsläget? Rangordna från 1 till 4 där 1 motsvarar den mest aktuella produktkategorin. 72 Appendix 7. Marknadsundersökning 1b – Resultat Nedan presenteras svaren från marknadsundersökning 1b. Tabell 29. Marknadsundersökning 1b Resultat Nr Kön Ålder Yrke Vinställ KIädbetjänt Soffbord Väggklocka 1 Kvinna 37 Tandläkare 4 2 1 3 2 Man 31 Jurist 3 4 1 2 3 Kvinna 24 Marknadsanalytiker 3 4 2 1 4 Man 69 Pensionär 2 3 1 4 5 Kvinna 59 Butiksbiträde 3 2 1 4 6 Kvinna 82 Pensionär 3 2 1 4 7 Kvinna 76 Pensionär 3 4 2 1 8 Man 52 Jurist 2 1 4 3 9 Kvinna 30 Butiksbiträde 2 4 1 3 10 Kvinna 49 Logoped 2 3 1 4 11 Man 39 Byggnadsingenjör 1 2 4 3 12 Kvinna 39 Administratör 3 4 1 2 13 Man 42 Läkare 1 2 3 4 14 Kvinna 56 Sjuksköterska 2 1 3 4 15 Kvinna 25 Student 1 3 2 4 16 Man 69 Pensionär 2 1 3 4 17 Kvinna 64 Pensionär 2 1 3 4 18 Kvinna 23 Student 1 2 3 4 19 Kvinna 40 Lärare 2 1 3 4 20 Man 38 Säljare 2 4 1 3 21 Kvinna 35 Lärare 2 4 1 3 22 Kvinna 22 Student 1 3 4 2 23 Man 55 Konsult 1 2 4 3 24 Man 41 Maskiningenjör 2 1 3 4 25 Man 52 Journalist 1 2 3 4 26 Kvinna 48 Undersköterska 1 2 3 4 27 Man 69 Lektor 2 1 3 4 28 Kvinna 54 Vårdare 1 4 3 2 29 Man 43 Transportledare 2 3 1 4 30 Kvinna 63 Bodbiträde 4 3 1 2 31 Man 65 Logistiker 3 1 2 4 32 Kvinna 60 Butiksbiträde 3 1 2 4 33 Kvinna 23 Student 1 4 2 3 34 Kvinna 25 Student 4 2 3 1 35 Man 27 Student 1 2 3 4 36 Kvinna 32 Student 2 1 4 3 37 Kvinna 55 Tandsköterska 4 1 2 3 38 Man 44 Truckförare 1 3 4 2 73 39 Kvinna 41 2 3 3 1 30 Butiksbiträde, Systembolaget Interaktionsdesigner 40 Man 4 3 2 1 41 Kvinna 32 Doktorand 4 3 1 2 42 Man 20 Student 1 4 3 2 43 Man 33 Ingenjör 3 2 1 4 44 Kvinna 32 Interaktionsdesigner 4 2 1 3 45 Kvinna 68 Läkare 3 4 1 2 46 Kvinna 25 Barnskötare 1 2 3 4 47 Kvinna 53 Sågverksarbetare 1 2 3 4 48 Kvinna 69 Pensionär 2 1 3 4 49 Man 25 Student 1 3 2 4 50 Kvinna 19 Student 1 4 3 2 51 Man 54 VD 1 3 2 4 Summa 108 126 117 158 Medelvärde 2,12 2,47 2,29 3.10 74 Appendix 8. Marknadsundersökning 2 - Frågeformulär Undersökning av vilket vinställ som är mest intressant. Frågorna. Bubble Crossings Box Sätt 1-5 på varje. 5 är riktigt bra 1 är inte alls bra. Det är tillåtet att sätta fler av samma betyg. Torn Krysset 75 Appendix 9. Marknadsundersökning 2 – Resultat Komplett data från marknadsundersökning 2 presenteras i tabellen nedan. Medelvärde, summa, antal ettor och femmor presenteras. Tabell 30. Marknadsundersökning 2 Resultat Intervjuprofil Kön Man Kvinna Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Man Kvinna Kvinna Man Man Man Kvinna Man Man Kvinna Man Man Kvinna Kvinna Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Kvinna Typ av vinställ Torn Ålder 52 51 47 48 48 45 22 25 53 63 65 38 35 58 59 51 53 42 42 49 68 67 39 25 22 32 59 60 49 53 38 34 39 33 37 31 24 69 59 82 Crossing 2 3 1 1 2 1 1 2 3 2 3 2 2 2 3 2 2 3 2 4 2 3 2 1 2 2 2 3 2 1 4 2 3 2 1 3 3 2 4 2 Box 3 2 2 3 3 2 3 2 4 1 2 2 2 2 2 2 3 2 1 3 2 3 2 1 1 3 1 3 4 2 2 2 2 3 3 1 2 3 3 2 Krysset 3 2 2 2 3 4 2 2 1 4 2 3 2 1 1 1 1 2 1 3 1 2 4 3 5 3 4 1 1 4 1 3 3 1 5 4 2 4 2 3 Bubble 1 1 2 1 2 2 1 2 2 4 2 1 1 1 1 3 2 1 3 2 3 2 2 2 1 2 2 1 3 3 1 1 2 1 5 2 4 1 1 3 3 4 3 4 5 3 3 5 3 3 5 4 3 3 4 3 4 5 4 4 3 3 3 4 4 5 3 4 3 2 3 3 4 3 5 4 2 5 5 5 76 Kön Kvinna Man Kvinna Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Kvinna Man Kvinna Kvinna Kvinna Man Kvinna Kvinna Man Man Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Kvinna Kvinna Man Kvinna Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Kvinna Ålder Torn 76 52 30 49 39 39 42 56 25 69 64 23 40 38 35 22 55 41 52 48 69 54 43 63 65 60 23 25 27 32 55 44 41 30 32 20 33 32 68 25 53 Crossing 1 3 2 2 2 2 1 2 1 5 5 4 3 3 1 3 1 2 2 2 5 4 3 1 3 3 4 4 5 5 4 2 2 2 1 2 1 2 2 4 4 Torn Summa: Medelvärde: Antal femmor: Antal ettor: Box 3 5 2 5 4 3 2 4 2 3 3 4 3 3 3 3 2 4 5 5 4 1 3 4 4 4 5 2 3 2 4 3 5 3 3 4 2 4 5 2 3 Crossing 199 2,46 5 15 Krysset 5 1 2 4 3 3 2 2 4 2 2 3 2 1 1 2 2 2 3 3 3 5 5 3 3 3 1 5 4 3 5 4 1 4 4 4 5 3 4 1 2 Box 229 2,83 7 7 Bubble 2 2 5 5 4 4 2 4 1 1 1 4 2 4 3 1 2 4 2 2 1 1 5 1 5 5 2 4 1 4 3 5 4 2 2 3 4 2 1 5 5 Krysset 219 2,70 8 17 4 4 3 2 3 3 4 4 4 5 5 5 3 3 4 5 4 4 5 5 2 1 5 5 5 5 3 3 2 1 1 1 3 2 3 3 5 5 3 2 2 Bubble 197 2,43 9 25 289 3,57 21 4 77 Appendix 10. Marknadsundersökning Spill Komplett intervjumaterial För att undersöka vad företag gör med sitt MDF-spill kontaktades ett antal företag för en telefonintervju där nedanstående frågor ställdes. Hej, mitt namn är XX och jag ringer från Linköpings universitet. Jag och några kurskamrater håller för närvarande på att göra ett kandidatarbete om MDF. Som en del i arbetet tittar vi på hur företag som producerar produkter i MDF hanterar sitt spill. Jag undrar därför om jag skulle kunna ställa några frågor kring er användning av MDF? Vad tillverkar ni? Vilka är era kunder? Vilka köper ni MDF-materialet ifrån? Har ni optimerat er design och produktion spill-mässigt? Får ni MDF-spill? Vilka volymer rör det sig om? Vilken dimension är det på bitarna? Hur förvaras MDF-spillet? Vad gör ni med det MDF-spill ni får? 78 Appendix 11. Lösningsförslag distanser Här presenteras bilder och förklaring av de olika lösningarna. 1. Dubbelgängad massiv metallcylinder Massiv metall cylinder med högergänga på ena sidan och väntergänga på den andra. 2. Limning av cylinder/rör Både metall och trä kan limmas med MDF och med ett hål som går halvvägs igenom MDFmaterialet blir infästningen stabil. 3. Gängad stång, rör och muttrar Ett rör skapar distansen emellan MDF-bitarna och de kläms samman av en gängad stång i kombination med muttrar på var sida. Kan monteras av kund. 4. Tappar, rör och skruv Tapparna skruvas i MDF-materialet i förborrade hål. Ett rör med korresponderade hål till tapparna fästs samman med skruv. 5. Cylinder, plugg Plugg limmar i både cylinder och MDF 79 Appendix 12. Marknadsundersökning 3 – Fokusgruppsmöte Frågor som besvaras vid mötet: För fokusgruppen visades olika lösningsförslag upp och intervjuobjektet fick, efter att ha inspekterat de olika lösningsförslagen, svara på följande frågor: Vilken tjocklek på ringarna föredrar du? Vilken diameter på distans föredrar du? Vilket material och vilken yta på distans föredrar du? o Här visas vinställ med samma lösning på tjockleken upp, men med olika distanser som sammanfogningselement. Vilken typ av ytbehandling på MDF-materialet föredrar du? Om målning valt på ovanstående fråga: o Vilken färg föredrar du på vinstället? Hur mycket är du villig att betala för det vinställ du önskat? 80 Appendix 13. Marknadsundersökning 3 - Fokusgrupp, Resultat I tabell 31, 32, 33 respektive 34 presenteras de intervjuade personernas åsikter om MDF-formen, distanserna, ytbehandlingen respektive priset. Tabell 31. Resultat marknadsundersökning 3, MDF-formen Intervjuobjekt MDF-formen Cirkeltjocklek 12,5 1 2 3 Torbjörn Andersson Thomas Rosenfall Mats Nåbo 16 19 - X X Medarb. 1 På IKK. X 7 Elisabeth Johansson Kerstin Johansen Mats Sjöberg X X X X X X X X X X X X X X Orolig för att den inte ska se hållfast ut. Därför fördelaktigt med större dimensioner. Tjocklek spelar mindre roll Han ville ha det så tunt som möjligt, oväsentligt röd är bäst, moduler är bra oväsentligt X - X X Gillar kvadratiskt tvärsnitt, inte många som skulle uppfatta det. Gillar den grövre mest. Tror det är mellanliggarna och färg som avgör om kunden tycker om produkten Föredrar lite smäckrare, inte onödigt tjockt. Kvadratiskt tvärsnitt. - X X X >24 X X X 16-24 X X X <16 X 6 11 X 24 - Per Carlborg Medarb. 2 på (IKK) David Eklöf 16 19 X 5 10 16 Kommentar X David Beuger 9 >19 Hörnradie X 4 8 <12,5 Tjocklek 81 Tabell 32. Resultat marknadsundersökning 3, Distanser Intervjuobjekt Distanser Diameter Längd Material 10 10 X Finns ingen logik mellan placering på distanserna, tänk igenom Rostfritt, förkromat X bok 12 1 Torbjörn Andersson X 2 Thomas Rosenfall 3 Mats Nåbo 4 David Beuger 5 Per Carlborg 6 Medarb. 1 på IKK X 7 X 8 Elisabeth Johansson Kerstin Johansen 9 X 12 X Gillar lite mer neutralt material, skulle välja matt aluminium, sedan något kromat // 1. Matt aluminium och 2. aluminium mässing, inte koppar // Gillar borstad aluminium med svart // Kanske trä, där man har en tunn färg. Kanske plexiglas, glasstav. Gillar aluminium. Nu poppar det ganska mycket, små radier i hörnen gör att cirklarna känns separerade. Kanske plexiglas, glasstav // Inte obehandlat trä Furu X Rostfritt, för att knyta an till andra produkter i köket. Förkromat kan funka. dimensionen 12mm enbart i 19 x 19 mm Trä X X Aluminium, koppar, metall Mats Sjöberg X X 10 Medarb. 2 på IKK X 11 David X X ? X aluminium borstad, inte rostfritt X X koppar X * Lackat eller naturträ * Längd: 100 eller 110 inte 120. 82 Tabell 33. Resultat marknadsundersökning 3, Ytbehandling Intervjuobjekt Ytbehandling Finish Matt Färg Blank Metall Kommentar Vit Svart Röd X X Torbjörn Andersson Thomas Rosenfall X X X X 3 Mats Nåbo X X 4 David Beuger X X 5 Per Carlborg X 6 Kollega 2 till Mats X X 7 Elisabeth Johansson X X med slit 8 Kerstin Johansen Mats Sjöberg X Kollega till Mats (IKK) David 2 X X X X X X 1 2 9 10 11 * Blå Silver trä X X Kan flaskan åka ut? Något gummi? Tråkigt att inte behålla trä, ser billigt ut när man målar/lackar // Något neutralt Vitt blir lite mestigt, blir för neutralt och tråkigt. Blir lite lyxigare med silver. Kan tänka sig nåt olivgrön. Vit var snyggt när kanterna syntes, "Schabby snyggt" X * ** Trä *** * Mörkare röd (mindre gult) ** Mörkare grå *** Chili röd för att matcha OBHnordicas serie. Annan fär kan vara limegrön för att matcha annat köksmärke. Trä, shabb y chic X * Annan X X beror på till vem X * Som den är. Svart damm, vit smutsig. *oväsentligt X 83 Tabell 34. Resultat marknadsundersökning 3, Pris Intervjuobjekt Pris Kommentar 395 Köpa den på Lammhults/Designtorget 1500-2000 3 Torbjörn Andersson Thomas Rosenfall Mats Nåbo Men beror på vilken köpare man vill ha? Över 500 kr. Beror på färg. Den vita ser billigare ut. IKEA 4 David Beuger 500kr 5 Per Carlborg 6 kollega 2 till Mats Elisabeth Johansson Kerstin Johansen Mats Sjöberg 500-600 om design, 100 på Ikea 350-400 CERVERA 1 2 7 8 9 10 11 Kollega till Mats (IKK) David 2 100 300-400 Drygt 200, upp till 300 kan inte säga, kan ska strax under 200? 500-700, kan gå upp till 1000, beror på packetering 400 kr Åhlens 84 Appendix 14, Konkurrenter till Bubble Wine 1. Vinställ i trä från IKEA till en kostnad på 79 kronor, se Bild 7. Det skruvas av kunden själv och är inte behandlat med någon färg. (IKEA, 2014) Bild 7. Vinställ från IKEA 2. Vinställ i metall från Danskdesign som förvaras på väggen. Vinstället kostar 789 kronor och rymmer 12 vinflaskor, se Bild 8. (Danskdesign, 2014) Bild 8. Vinställ från Danskdesign 85 3. Vinställ i ek i för 400 kronor från Interiora som rymmer sex vinflaskor, se Bild 9. (Interiora, 2014) Bild 9. Vinställ från Interiora. 4. Vinställ med fokus på design till kostnaden 750 kronor. Det rymmer fem vinflaskor och säljs i de tre olika färgerna svart, vit och röd. Den röda modellen finns i Bild 10. (Interiör&Designlagret, 2014) Bild 10. Vinställ från Interiör&Designlagret 5. Ett vinställ i stål från Lykka som kan byggas på varandra. Det kostar 279 kronor och det ryms tre vinflaskor i varje modul, se Bild 11. (Lykka,2014) Bild 11. Vinställ från Lykka 86 6. Vinställ i smide från PGW till kostnad på 829 kronor. Vinstället rymmer 12 vinflaskor och återfinns i Bild 12. (PGW, 2014) Bild 12. Vinställ från PGW 7. Vinställ i rostfritt stål från Leolin för 629 kronor. Vinstället rymmer nio vinflaskor och finns i Bild 13. (Leoline, 2014a) Bild 13. Vinställ från Leoline 8. Vinställ från Leoline med plats för åtta vinflaskor. Det kostar 627 kronor och återfinns i Bild 14. (Leoline, 2014b) Bild 14. Vinställ 2 från Leoline 87
© Copyright 2026 Paperzz