Nyainvesterareiförnybarelproduktion
–motiv,investeringskriterieroch
policykonsekvenser
Newinvestorsinrenewableelectricityproduction:motives,
investmentcriteriaandpolicyimplications
1. Inledning
Tidigarestudieravutvecklingochspridningavnyteknikinomenergiområdetharvisat
påviktenavmarknadsformeringförutvecklingochvidarespridningavnyteknikoch
därmed,iförlängningen,föromställningenavenergisystemet(setexJohnson&
Jacobsson(2001),Bergek&Jacobsson(2003)ochJacobsson&Bergek(2004)).Hittills
hardockmycketavforskningeninomområdettagitsinutgångspunkti
innovationsprocessensutbudssidaiformavdeföretagsomutvecklar,industrialiserar
ochproducerarnyteknikochnyaprodukter.Förattförståhurmarknaderformerasoch
kunnautformaändamålsenligapolitiskastyrmedelmedsyfteattkunnastimulera
utvecklingochspridningavnyteknikbehövsdockävenkunskapomefterfrågesidani
formavdeaktörersominvesterarinyteknikochnyaprodukterochdärmedbidrartill
marknadsutvecklingen(jfrAgterboschmfl,2004;Enzensbergermfl,2002).Idetta
projektfokuserasjustdennaaktörsgrupp:investerareiförnybarelproduktion.
Undersenareårharendelenergiekonomiskaanalysermedett”investerarperspektiv”
publicerats.Dessastudierbyggervanligenpåantagandenomenarketypiskinvesterare
somstandardmässigtantashakonventionellelproduktion(oftagaskombikraftverk)
somalternativinvestering(setexKahn,1996;Söderholmmfl,2007).Problemetmed
sådanaantagandenärförståsattettstortantalavdeaktörersomidaginvesterari
förnybarelproduktioninteärtraditionellaelproducentersomelbolagochkommunala
energibolag,utanandratyperavaktörer,texjordbrukare,kooperativsamtföretagi
skogs‐,massa‐ochpappersindustrierna.Dessakaninteutanvidareantasagerautifrån
sammamotivsomdetraditionellainvesterarna(Agterboschmfl,2004;Dinica,2006)
ochfattarförmodligenintehellersinainvesteringsbeslutmedutgångspunktisamma
kriterierochsammabedömningarsomdessa(Dinica,2006;Enzenbergermfl,2002;
Langniss,1996).Blandannatharmångaavaktörernaandraverksamhetersombas,
vilketinnebärattderasalternativinvesteringarskiljersigfråndetraditionella
investerarnas.Förenjordbrukaresominvesterariettvindkraftverkäralternativetinte
iförstahandattinvesteraikonventionellelproduktionutantexattinvesteraiden
befintligaverksamheten,odlauppmermark,gåövertillnyagrödorellerheltenkeltinte
göranågontingalls.
Dettaärproblematisktförtvåolikatyperavaktörer.Fördenyainvesterarnaärdetett
problemattdebeslutsstödsmodellersomfinnsfrämstspeglartraditionellainvesterares
motivochbeslutskriterier.Detfinnsalltsåettbehovavattvidareutvecklabefintliga
modellersåattdeävenkananvändasavnyatyperavinvesterare.Urdepolitiska
beslutsfattarnasperspektivärdetettproblemattdebeslutsunderlagförutformningav
politiskastyrmedelsomfinnsutgårfrånattdetraditionellainvesterarnasmotivoch
agerandengällergenerelltochalltsåintetarhänsyntillskillnadermellanolikatyperav
investerare.Dettaprojektavserattbidratillattlösadessaproblemgenomatt,till
skillnadfrånmångatidigarestudier,tasinutgångspunktiverkligainvesterareoch
undersökaderasmotivattinvesteraochderaskriterierförutvärderingavinvesteringar.
Vikommerdärmedattkunnabidramedunderlag(1)förutvecklingav
optimeringsbaseradebeslutsstödsmodelleroch(2)förutformningochimplementering
avenändamålsenligenergipolitik.
Investerareärinteenbartavviktsomköpareavteknikochprodukter.
Innovationsforskningenharvisatattkompetentakunderkanspelastorrollför
innovationsprocessenävengenomattdeltaiteknikutvecklingsprojekttillsammansmed
utrustningsleverantörer(setexvonHippel,1988).Traditionellainvesteraresom
elbolagochkommunalaenergibolagharenstarktraditionattarbetamed
elproduktionsteknikochävenattdeltaiteknikutvecklingsprocessen.Vivetdockinteom
denyainvesterarnasharviljaochförmågaatttaenliknanderollelleromnyatyperav
stödsystemkommerattkrävasförattstimuleratillkund‐leverantörssamarbetensom
kangynnateknikutvecklingoch–spridningiframtiden.Genomattundersöka
investerarnasdrivkrafterochförmågorkommerprojektetattkunnabidramedett
bättreunderlagförutformningdennatypavstödsystem.
Sammanfattningsvisärprojektetsövergripandemålsättningattökaförståelsenförvad
somskiljernyainvesterareiförnybarelproduktionfråntraditionellainvesterare,med
syfte(i)attgeettvetenskapligtunderlagförutformningochimplementeringav
energipolitiskastyrmedelriktademotdessainvesteraresamt(ii)attvidareutveckla
befintligabeslutsstödsmodellerförinvesteringiförnybarelproduktion.Inästaavsnitt
gesenkortöversiktöverbefintligastudierinomområdetochdenövergripande
målsättningenbrytsneridelmålochforskningsfrågormedutgångspunktidenna
översikt.
2. Positioneringochforskningsfrågor
Vårtidigaresamhällsvetenskapligtinriktadeforskninginomområdet(setexJacobsson
&Johnson(2000),Johnson&Jacobsson(2001);Bergek(2002),Bergek&Jacobsson
(2003);Jacobsson&Bergek,2004)harstuderatutvecklingochspridningavförnybar
energiteknikiSverigeochutomlands.Dessastudierharlyftframmarknadsutveckling
somenväsentligprocessförsåvältekniskutvecklingsomspridning,ochharvisatpåett
antalhindersomkanuppståidennaprocess.Fokushardockframföralltvarit
utbudssidan,dvsutrustningsleverantörsindustrin,medanefterfrågesidan
(investerarna)inteharstuderatsidetalj.
Denforskningsomfinnsominvesterarei(förnybar)elproduktionäravolikakaraktär.
Entypavstudieärteoretiskastudieravhurinvesterareförväntasbetesigenligt
(neoklassisk)ekonomiskteori,generellt(texLemming,2003)ellerunderinflytandeav
olikaekonomiskastyrmedel(texKahn,1996).Enannantypavstudierärempiriskt
grundadeanalyseravförutsättningarnaförinvesteringariolikatyperavförnybar
elproduktion(texAwerbuch,2000;Söderholmmfl,2007).Tilldennakategorihöräven
forskningvidEnergisystem,LiU.Främstharmanhärarbetatmedlokalaenergiföretag
ochdärbehandlatmöjlighetertillinvesteringariförnybarel‐ochvärmeproduktion(se
texCarlsson,2002;Henning,1999;Sundberg,2001;).Traditionellkraftvärmemed
biomassasombränslekommeriframtidenattkonkurreramedförgasningsbaserad
teknik.Hurdennakonkurrensutfallerberorblapåstyrmedelsnivåerför(förnybar)
elproduktionochförbränslen(Difsmfl,2010).
Gemensamtfördessatvåtyperavstudierärattdetenderarattutgåfrånenarketypisk
investeraresomväljermellanattinvesteraiförnybarelproduktionellerattinvesterai
konventionellelproduktion,typisktgaskombikraftverk.Ettrepresentativtresonemang
hittarviiSöderholmmfl(2007):
“Thecombinedcyclegasturbine(CCGT)possesses…manyofthecharacteristicssuitableintimesof
deregulationandslowdemandgrowth.Mostimportantly,lowcapitalcosts,shortleadtimes,andthe
possibilityofaddingsmallcapacityincrements,enablepowerproducerstofollowdemand
developmentsmoreclosely,andreduceuncertaintiesandcosts…atleastwhentheinfrastructurefor
transportingthegasisatplace….Theabovemotivatestheuseofgas‐firedpowerasabenchmark
towardswhichtheeconomicsofwindpowercanbeassessed.”(Söderholmmfl,2007).
Förmångaavdenyatypernaavinvesterareärdockintekonventionellelproduktionden
främstaalternativinvesteringen.Förindustriföretagkonkurrerarinvesteringari
elgenerering,tillvaratagandeavöverskottsvärmeocheffektiviseringav
energianvändningenmedvarandraochmedrenaproduktionsinvesteringar.Härblir
beslutenkomplexaochberoendeavettantalrandvillkor(texekonomiskastyrmedel).
SådanabeslutharstuderatsvidLiUEnergisystem(texSandberg,2004).Dettaärbara
ettexempelpåattolikatyperavinvesterarekanförväntasskiljasigåtmedavseendepå
hurdeutvärderarenmöjliginvesteringiförnybarelproduktion).Andraaspekterhar
diskuteratsientredjetypavforskningsstudierinomområdet:empiriskakartläggningar
avolikatyperavinvesterarei(förnybar)elproduktion(texAgterboschmfl,2004;
Enzenbergermfl,2002;Langniss,1996).Dessastudiertenderarattskiljamellanelbolag
(stora”utilities”ochoberoendekraftproducenter(IPPs)),kommunalaenergibolag,
företagvarshuvudsakligaverksamhetinteärelproduktion(texindustriellaaktörer),
kooperativsamtsmå,privatainvesterare(texjordbrukareochhusägare).1Deärocksåi
huvudsaköverensomattolikakategorieravaktörerskiljersigåtmedavseendepåtex
motivtillinvesteringen(ekonomiskaellerandramotiv)(Agterboschmfl,2004;Dinica,
2006;Enzenbergermfl,2002;Langniss,1996),förmågaatthanterafinansiellochannan
risk)(Dinica,2006;Enzenbergermfl,2002;Langniss,1996),avkastningskrav(Dinica,
2006;Enzenbergermfl,2002;Langniss,1996)samtmöjligheterattfinansiera
investeringen(Dinica,2006;Enzenbergermfl,2002;Langniss,1996).2
Mednågotenstakaundantagärdockintedessaskillnaderempirisktgrundadeutan
snarare”intuitiva”tillsinkaraktär.Studiernaärdessutomframföralltfokuseradepå
investeringssituationen,ochaktörernaspotentiellarollförteknikutvecklingdiskuteras
inte.Detfinnshelleringenstudiespecifiktavdensvenskamarknaden.Dessagapavser
dettaprojektattöverbryggagenomenempiriskanalysavskillnadenmellanolikatyper
avinvesterareiSverigemedavseendepåblandannatmotiv,investeringskriterieroch
vilja/förmågaattdeltaitekniskutveckling.Tvådelmålförprojektetärdärförföljande:
1Langnissidentifierarävenkategorin”anonymainvesterare”.
2Andraskillnadermellandeolikakategoriernaärvilkatyperavförnybarelproduktiondetenderaratt
investerai(Langniss,1996),hurviktigaaktörerdeärpåmarknaden(Agterboschmfl,2004;Langniss,
1996),vemsomprojekteraranläggningen(desjälvaellerenprofessionellprojektör)(Enzenbergermfl,
2002)samtvemsomdriveranläggningennärdenvälärpåplats(desjälvaellernågonannan)(Langniss,
1996).
(1) Attidentifieraochkategoriseradeaktörersominvesteratiförnybarelproduktioni
Sverigesedaninförandetavelcertifikatsystemetimaj2003.
Forskningsfrågor:
a.
VilkainvesterariförnybarelproduktioniSverige,dvsvilkaolikakategorierav
investerarekanidentifieras?
b.
Ivilkenutsträckningutgörsinvesterarnaavnyatyperavaktörer(dvsej
elbolagochkommunalaenergibolag)?
(2) Attkarakteriseraidentifieradekategoriermedavseendepåderasmotivatt
investeraiförnybarelproduktion,vilkakriterierdevägerinvid
investeringsbedömningen(texavkastningskrav,riskbedömning,
alternativinvesteringar,finansieringsalternativ)ochderasintresseförochförmåga
attbidratillteknikutvecklingsamtattidentifieraskillnadermellanolikakategorier
avnyaochtraditionellainvesteraremedavseendepådessadimensioner.
Forskningsfrågor:
a.
Vilkamotivharolikakategorieravinvesterareattinvesteraiförnybar
elproduktion?Skiljersignyainvesterarefråntraditionellainvesterareidetta
avseende?
b.
Vilkafaktorerpåverkarbeslutetattinvesteraiförnybarelproduktion?Skiljer
signyainvesterarefråntraditionellainvesterareidettaavseende?
c.
Vadpåverkarvaletavleverantör/valavteknisklösningnärbeslutetatt
investeravälärfattat?Skiljersignyainvesterarefråntraditionellainvesterarei
dettaavseende?
d.
Hurfinansierasinvesteringariförnybarelproduktion?Skiljersignya
investerarefråntraditionellainvesterareidettaavseende?
e.
Vilkamöjligheterharnyainvesterareattbidratillteknikutvecklingochunder
vilkaförutsättningarkandetänkasigattgöradet?Skiljersignyainvesterare
fråntraditionellainvesterareidettaavseende?
EttavmålenmedAES‐programmetärattdeunderlagförenändamålsenligenergipolitik
somtasframskatahänsyntillattenergipolitikenintelängreärennationell
angelägenhet.Förattresultatenfrånvårstudieavinvesterareiförnybarelproduktioni
Sverigeskakunnaanvändassombeslutsunderlagävenideninternationella
energipolitiskadiskussionenärdetangelägetattdekanjämförasmedliknandedata
frånettannatland,företrädesvisiEuropa.Storbritannienharsedannågraårtillbakaett
stödsystemsomtillharstoralikhetermeddetsvenskaelcertifikatsystemet.Enligt
uppgiftfrånUniversityofExeterhardetdockinteisammautsträckningsomiSverige
skettnågonetableringavnyatyperavaktörer,utanmarknadendominerasavstora
företag.Påsenareårharmanemellertidsettattnyatyperaktörerharbörjatatt
investera,entrendsomdetfinnsanledningatttrokommerytterligareförstärkasefter
införandetavettparallelltfastprissystemföranläggningarunder5MWfromapril
2010.Detfinnsalltsågodaförutsättningarattomnågraårfångainförändringari
investeringssituationenförolikatyperavaktörerochdärigenomutvärderadebåda
stödsystemenurdettaperspektiv.
(3) Jämförakategoriseringenochkarakteriseringenavinvesterareiförnybar
elproduktionmedmotsvarandeförStorbritannien.
Forskningsfrågor:
a.
SkiljersigdeidentifieradekategoriernaavinvesteraresigåtmellanSverigeoch
Storbritannienochisåfallhur?
b.
SkiljersiginvesterareavenvisstypiSverigefråninvesterareavsammatypi
Storbritannienmedavseendepånågonavdedimensionersombeskrevsunder
delmål2ochisåfallpåvilketsätt(ochavvilkenanledning)?
Enannansvaghetitidigarestudieravinvesterareiförnybarelproduktionäratt
konsekvensernaavskillnadernamellanolikatyperavinvesterareförutformningav
politiskastödsystemochstyrmedelintediskuteras.Dessaskillnaderkandockfåstora
konsekvenserförutformningavpolicyåtgärderförattstödjamarknadsutvecklingoch
tekniskutvecklinginomområdetförnybarelproduktion.Blandannatkandeinnebära
attolikatyperavinvesterareutgörmålgruppförolikatyperavstyrmedel(jfrCouture&
Gagnon,2010;Enzenbergermfl,2002)ochattnyatyperavstyrmedelkankrävasföratt
nånyatyperavinvesterare.Detkandärmedvarasåattdetintelängreräckeratt
utformagenerellaåtgärderförstimulansavmarknaden,utanpolitiskabeslutsfattare
måsteäventaställningtillvilkaaktörersomskastimulerasattinvestera(jfrAgterbosch
mfl,2004).Motdennabakgrundärprojektetsfjärdedelmålformuleratenligtföljande:
(4) Attidentifierakonsekvenserförutformningochimplementeringavstyrmedelför
attstimulera(i)investeringariförnybarelproduktionoch(ii)utvecklingav
förnybarelproduktionsteknik.
Forskningsfrågor:
a.
Hurpåverkarskillnadernamellanolikatyperavinvesterareförutsättningarna
förutformningavpolitiskastyrmedelmedsyfteattstimulera
marknadsutvecklingenförförnybarelproduktion?
b.
Hurpåverkarskillnadernamellanolikatyperavinvesterareförutsättningarna
förutformningavpolitiskastyrmedelmedsyfteattstimuleratekniskutveckling
inomområdetförnybarelproduktion?
Ettunderlagförbeslutsfattande–bådeförpolitiskabeslutsfattareochinvesterare–är
optimeringsbaseradebeslutsmodeller.Beslutomenergiinvesteringariindustriföretag
bliralltmerkomplexaochpåverkasavrandvillkoriformavproduktmarknader,
råvarumarknader,energimarknader,regelverkochstyrmedel.Avdelningenför
EnergisystemvidLiUharlängeintresseratsigfördetta,dockfrämstnärdetgäller
energieffektiviseringiföretag(texKarlsson,2002;Sandberg,2004).Demodellersom
användsförattvisualiseraindustriellabeslutbyggerpåverktygetreMIND–ett
optimeringsbaseratverktygsomharutvecklatsunderlångtid(Nilsson,1993,Karlsson
2010).Medavseendepånyatyperavinvesteraretillkommerytterligare
frågeställningar.Vidstudieravindustriföretagochderasrollienfördemnymarknad
somelmarknadenfinnstexbehovatttahänsyntillstarktvarierandeprisersamtidigt
somdetfinnsenvariationidentraditionellaproduktionenochdärmedvarierande
möjligheterförelproduktion.Dessutomfinnsoftamöjlighetertillannanförädlingsom
konkurrerarellersamverkarmedelgenereringsmöjligheter.Energisystemharmed
avseendepådessafrågorstuderatproduktionavbränslenfrånförgasatbiobränsle(tex
Wetterlundmfl,2010)ochinverkanavekonomiskastyrmedelpåföretagens
beslutssituation.
Klusteravföretagochdeänmerkomplexabeslutsommåstefattasdärärockså
intressantförmodellutveckling.Denstörregemensamhetenkanmöjliggöraenökad
elgenerering(grönellersvart).Klusteravföretagkankrävaandranivåerpåekonomiska
styrmedelförattmöjliggörainvesteringar.IdemodellerEnergisystemhittillsarbetat
medharantagandetvaritattföretagenbeslutarmedlägstamöjligakostnadsomgrund.
Denkunskapomskillnadermellanolikatyperavinvesteraresomprojektetavserattta
framkananvändasförattförbättramodelleravsåvälenskildaföretagsomkluster,så
attdebättretarhänsyntillskillnaderna.Ettfemteochslutligtdelmålförprojektetär
därför:
(5) Attimplementerakunskapenomnyaaktörersinvesteringskriterieribefintliga
optimeringsbaseradebeslutsmodellerförinvesteringsbedömning.