Snickarmästare Carl Knut Edberg
Bilagor
Stephan Lederer och Roland Löfgren
MÖBELKONSERVERING
Carl Malmsten
Centrum för Träteknik & Design
REG NR: LiTH-IKP-Ing-Ex-05/009-SE
Juni 2005
Bilageförteckning
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
Bilaga 5
Bilaga 6
Bilaga 7
Bilaga 8
Bilaga 9
Bilaga 10
Bilaga 11
Kronologi
Anställda snickare
Planritningar
Anställda snickare 1845-1850
Anställda snickare 1889-1920
Samtida snickare
Pengar, mått och vikter
Kostnader Edbergs snickeri
Arkivhandlingar Knut Ljunglöf
Arkivhandlingar Sveriges Riksdag
Arkivhandlingar Kungliga Husgerådkammaren
Bilaga 1
Kronologi Edbergs Snickeri
1814
Knut Edberg föds
1815
Edbergs snickeri, 11 st avlönade
1843
K. Edberg upptas som snickaremästare
1846
Theodore Edberg föds
1850
Edbergs snickeri, 6 st avlönade
1851
Deltar i Världutställningen i London
1855
Deltar i Världsutställningen i Paris
1866
Deltar i Allmänna Industriutställningen i Stockholm
1867
Arbete med riksdagshuset på Riddarholmen
1872
Arbete hos Knut Ljunglöf
1878-79
Arbete till K. Ljunglöfs hem (Stora Bastugatan 42/Salong)
1885-93
Ombyggnad av Blackeberg/K.Ljunglöfs sommarnöje
1888
Deltar i utställningar i Köpenhamn resp. Göteborg
1889
Edbergs snickeri, 10-15 st avlönade
1896
† Knut Edberg
1900-10
Edbergs snickeri, 5-10 st avlönade
1926
† Theodore Edberg
1926
Snickare Eriksson kvar i Edbergs snickeri
1927
Donationen av snickeriet o mästerstycketritningarna omnämns i Nordiska
Museets årsskrift Fataburen
1962
Edbergs Snickeri försvinner när husen på Mäster Samuelsgatan och Slöjdgatan
rivs
Bilaga 2
Antal snickare hos Edbergs Snickeri mellan 1845-1920
Snickare
20
15
10
5
0
11st
11st
13 st
13 st
13 st
11 st
1845
1846
1847
1848
1849
1850
15-18 st 15-18 st 12-18 st
1889
1890
1891
16 st
1892
Snickare
År
20
15
10
5
0
15-22
st
10-13 7-11 st 7-11 st 7-11 st 8-10 st 8-12 st 5-12 st 5-8 st
st
3-6 st
4-6 st
3-5 st
1893
1894
1902
1903
1904
1895
1896
1897
1898
1899
1900
1901
Snickare
År
6
5
4
3
2
1
0
4-5 st
3-4 st
3-5 st
3-5 st
4-5 st
5-6 st
3 st
2 st
2 st
1 st
1 st
1905
1906
1907
1908
1909
1910
1912
1914
1916
1918
1920
År
Bilaga 3
Bilaga 4
Snickare
Hörberg
Andersson
Hedman
Westerlund
Heideman
Hallongren
Nyström
Gerner
Lövqvist
Engström
Rosen
Söderström
Härten
Rosengren
Berglund
Sandström
Fredricson
Jonson
Zitting
Högslätt
Liander
Lundberg
Bodin
Bohlin
Sundberg
Fagerberg
Duner
Larsson
Malmström
1845
1846
Gesäll X
X
Gesäll X
Gesäll X
Gesäll X
X
Gesäll X
X
Gesäll X
X
X
Gesäll X
X
Gesäll X
Gesäll X
X
Gesäll X
X
Gesäll X
Gesäll X
Gesäll X
X
Gesäll X
X
Gesäll X
Gesäll X
1847
X
X
Gesäll X
Gesäll X
Gesäll X
Gesäll X
Gesäll X
Gesäll X
Gesäll X
Gesäll X
1848
1849
1850
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Gesäll X
Gesäll X
Gesäll X
Gesäll X
Gesäll X
Bilaga 5
Under hela denna period använde sig Edberg av 2-4 st polererskor med upptagna namn
som Fröken Lindström, Horneij.
1889
1890
1891
1892
1893
Liander
Hallongren
Rådqvist
Blomqvist
Bergström
Johansson
Flod
Östman
Göransson
Enstedt
Wenström
Wahlgren
Lundin
Eklund
Gossman
Cristoffersson
Wickman
Dahl
Nyström
Lundqvist
Pettersson
Andersson
Larsson
Engström
Sandberg
Sehwan
Nilsson
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
1895
1894
1896
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
1897
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
1889
Fredriksson
Ljungqvist
Svensson
Adamsson
Forsman
Norman
Karlsson
Gustafsson
Nilsen
Johansson
Frisk
Victor
Lindgren
Eriksson
Wiyland
Hellström
Ölander
Lindström
Heksell
Carlsson
Wiksell
Wistedt
Gran
Wiberg
Lindberg
1890
1891
1892
1893
1894
1895
1896
1897
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Under denna period så använde sig Edberg av 1 polererska, Horneij.
1898
1899
1900
Liander
Hallongren
Rådqvist
Blomqvist
Bergström
Johansson
Flod
Östman
Göransson
Enstedt
Wenström
Wahlgren
Lundin
Eklund
Gossman
Cristoffersson
Wickman
Dahl
Nyström
Lundqvist
Pettersson
Andersson
Larsson
Engström
Sandberg
Sehwan
Nilsson
Sundqvist
Fredriksson
1901
1902
1904
1903
1905
X
1906
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
1898
Svensson
Adamsson
Gustafsson
Nilsen
Johansson
Frisk
Victor
Lindgren
Eriksson
Wiyland
Hellström
Ölander
Lindström
Heksell
Carlsson
Wiksell
Wistedt
Gran
Wiberg
Lindberg
Swartz
Halling
Lindfors
Brandt
Lagerqvist
Kling
Segerlind
Olsson
Sundström
Hals
Enberg
1899
1900
1901
1902
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
1903
1904
1905
1906
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Malmström
Eriksso G
Jonsson
X
X
1907
Eriksson
Flod
Wenström
Wahlgren
Blomqvist
Pettersson
Nord
Hellström
X
X
X
X
X
X
X
X
1908
X
X
X
X
X
X
1909
1910
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
1912
X
X
1914
X
1916
X
X
X
1918
X
1920
X
Bilaga 6
Samtida snickare och snickerifabriker under Edbergs tid
1865-67:
Saknas uppgifter dels på grund av 1866- års mikrofilmskort var utlånat.
1868:
C. W. Krothen, J. Olsson, G. Wetterling, S. Isacsson samtliga
enmansföretag med en enkel handverktygsuppsättning.
1869:
C. J. Björkman, A. Isacsson, J. Olsson.
1870:
Samma snickare som ovan.
1871:
C. J Björkman, A. Isacsson, P.A. Lönndahl, J. Olsson
1872:
C. A. Cederholm, A. Isacsson, P.A. Lönndahl, J. Olsson
1873:
Samma snickare som ovan.
1874:
A. Isacsson, P.A. Lönndahl, J. Olsson
1875 :
A. Isacsson, J. Olsson, C .U . Söderberg
1876:
C. A. Cederholm, A. Isacsson, J. Olsson, C .U . Söderberg
1877:
C . A. Cederholm, J. Olsson, C. U. Söderberg
1878:
C . U. Söderberg
1879-81:
Saknas uppgifter dessa år.
1882:
AB Ekmans Mekaniska Snickerifabrik, Ligna AB, Fredrik
Sundström Ångsåg o Mekaniska Snickerifabrik, J . O. Wengström
1883:
J . O. Anderberg, Ekmans Mekaniska Snickerifabrik, Ligna AB,
J. O . Wengström
1884:
J .O . Wengström, Fredrik Sundström Ångsågs o Mekaniska
Snickeriverkstad
1885:
Saknas uppgifter om detta år.
1886:
Axelsbergs Fabriker, AB Ekmans Mekaniska Snickerifabrik, Ligna
AB, Forsberg, Fock, J . T. Alrickson, J . O. Anderberg, J . R.
Almgren, H. Aspegren, C . Boklin, J . L. Björkman, G. E. Bjorkman,
G . L. Björkgren, C .E. M. Bergström, C. H . Benckert, Brostedt, G .
E. Bårström, E . A. Clarberg, J .A . Dahlberg, K. Edberg, J . A.
Eklöf, Ekmans Mekaniska Snickerifabrik, E . A . Ekstrand, L.
Ellström, Josefina Eliasson, J . Falck o Son, C. L . Forsberg, E . G.
Fogelström, J. Grönholm, Gustavsson o Forsell, J .A . Gustavsson o
H. Olander, L . Holmgren, A . W. Holmgren, M. Holmqvist, A. G.
Johansson, D . A. Johansson, E. Johansson, N. P. Johansson, E. G.
Jonsson, J.E. Jonsson, A. W. Kallenberg, S. A. Kjellberg, K. J N.
Kleiner, J. A. Lagerqvist, A. D. Lagerqvist, Ligna AB, J. Lindblad,E.
Lundström, L. O. Löfmark, F. A. Löfving, A. F. Malmqvist, F. W. Malmqvist,
O. Nilsfors, E. F. Nordenfon o S. P. A. Andersson, C. G. Olsson, O. Olsson, A.
P. Pettersson, Pettersson o Lydh, G. A. Pettersson, C. J. Pikulell, F. Rahm, C. G.
Ränn, G. Samuelsson, L. Th. Saul, O. A. Schröder, O. Schöldström, J.
Skoglund, M. Synnerholm, G. A. Säfström, N. A. Södergren, G. J .Söderholm,
P. L. Thorsell, J. O. Wengströms Mekaniska Snickerifabrik, E. Öhman, P. G.
Österdahl
1887:
A. Nyström, F. A. Sjögren
1888:
Snickarna ej namngivna , däremot finns det noterat att det finns 13
s t snickerifabriker.
1889:
Samma som ovan fast här är det noterat att det finns 16 s t
snickerifabriker.
1890:
Ekmans Mekaniska Snickerifabrik, Ekstrands Snickeri
De flesta snickare eller verkstäder vid denna tid arbetade endast med handverktyg och det
fanns endast ett fåtal s.k. ångmaskinsverkstäder och dessa var :
Ekmans Mekaniska Snickerifabrik hade 2 s t ångmaskiner ( 66 hästkrafter), 19 s t
hyvelmaskiner, 24 st sågmaskiner, 2 s t stämmaskiner, 3 s t slitsmaskiner, 2 s t svarvmaskiner.
J. O . Wengström drev snickeriet med 2 s t ångmaskiner ( 60 hästkrafter), 10 hyvelmaskiner,
2 slitsmaskiner, 2 stämmaskiner, bandsåg, geringsmaskin, decupersåg, 8 cirkelsågar, ramsåg,
2 svarvar, fräsmaskin, putsmaskin, stansmaskin. 15 arbetare samt 7 lärlingar hade plats i detta
snickeri.
Axelsbergs Fabriker hade en ångmaskin som drev hyvel, stämmaskin, slitsmaskin,
riktningsmaskin, slip, ramsåg, cirkelsåg, svarv.
Fredrik Sundström Ångsåg o Mekaniska Snickerifabrik använde en 16 hästkrafters
ångmaskin för att driva en blocksåg, fanersåg, delningsåg, bandsåg, kapsåg, 4 cirkelsågar,
kontursåg, 3 hyvelmaskiner, stämmaskin, slitsmaskin, träsvarv, järnsvarv, borrmaskin,
käpphyvel. Sundström hade ett årsmanskap på
15 arbetare samt 7 lärlingar.
Ligna AB var också utrustad med en ångmaskin på 60 hästkrafter som drev såg, hyvel samt
snickeriverktyg. Ligna var också ett av de stårre verkstäderna vid denna tid med
årsomsättning av 214 arbetare samt 15 lärlingar.
F. A. Sjögren Mekaniska Snickerifabrik var också ångmaskinsförsedd för att få 2 hyvlar, 2
sågar, slitsmaskin, dubbelsåg, kapsåg, stämmaskin att bli verksamma.
Flemingsbergs Snickerifabriks maskiner drevs med en ångmaskin på
24 hästkrafter, maskinerna som fanns var 5 hyvlar, 2 riktningsmaskiner, 2 fräsmaskiner,
bandsåg, slipmaskin, smärgelmaskin, 2 stämmaskiner, listkantningsmaskin, klyvsåg, kapsåg,
slitsmaskin, 2 träsvarvar, järnvarv.
Falck o Son hade en ångmaskin för 18 arbetande maskiner
E. W. Nordenfon o S. P. A. Andersson hade såg, svarv och andra
finsnickerimaskiner som drevs med en ångmaskin.
E. Öhman också ångmaskins innehavare.
Några snickare var utrustade med en något mindre maskinell utrustning och bland dessa
fanns:
J. T. Alricson som arbetade med en kombinerad såg och borr
J. R. Almgren hade cirkelsåg, fräsmaskin, kilmaskin tillsin hjälp.
E. G. Jonsson använde en liten kälmaskin.
E. G. Ekstrand brukade stämmaskin, kälmaskin och cirkelsåg i sin verksamhet.
Bilaga 7
Pengar och mått, vikter
Pengar
1600-talet
1 Daler : 4 mark : 32 öre
1 Öre : 24 penningar
1776 inlöstes gamla mynt och byttes ut mot Riksdalern, samtidigt började sedlar ges ut.
Sedlarna hade väldigt olika värden och kallades för riksdaler banco, riksbanken gav ut dessa.
Riksgäldskontorets sedlar kallades för riksgälds.
1834 1 daler specie: 2 och 2/3 riksdaler banco: 4 riksdaler riksgälds.
1 riksdaler : 48 shillingar , 1shilling :16 runstycken.
1855 Infördes decimalsystem.1 riksdaler riksmynt : 100 öre
1 riksdaler specie: 4 riksdaler riksmynt , 1 riksdaler riksmynt: 1 riksdaler riksdaler riksgälds.
1873 det nuvarande myntsystemet införs med 1krona : 100 öre.
Mått och vikter
Lod
0, 13 kg
Skålpund
0,42 kg
Lispund
8,5 kg
Centner
42,5 kg
Skeppund
170 kg
Mark ca
0,21 kg
Tunnland
Spannland
Kappland
Kannland
4936 kvm
2468 kvm
154 kvm
88 kvm
Kanna 2,6 liter
Jungfru
0,08 liter
Fat
157 liter
Ankare 39 liter
Stop
1,3 liter
Skäppa 27,5 liter
Tunna 146 liter
Spann
73 liter
Kappe 4,5 liter
Aln
0,59 m
Fot
0,29 m
Kvarter
0,14 m
Tum 0,029 m
Bilaga 8
Kostnader som Edbergs snickeri hade vid sekelskiftet
Årsavgift snickeriföreningen 2 kr
Rottingflätning till sjukhussoffa, 8 kr
Glasförsäkring till huset, 21.60 kr
Lim för 1 månad 7 kr
Vattenavgiften 44.50 kr
Kontrabok var en skyldighet för arbetsgivaren att föra.
Fotogen och gasolja används för ca 1.20 i månaden
Arkitekter o hantverkare som varit verksamma inom snickeriet :
Bildhuggare 1872-85 Wesen, 1872-74 Söderström, 1872-74 Piekulell och Thor Nerpin,
Svarvare
1876-94 Ohlsson, 1894 Svensson och Forsberg
Polererskor
1889-1897 Fröken Lindström, 1889-1906 Fröken Horneiji.
Gelbgjutare
Lundqvist
Fanerhandlare Bohus
Järnhandlare Feychting.
Arkitekt
Daniel Carlsson,
1882-83: Bland de inkomster för Edberg som kom in vid denna tidpunkt var bl.a. en faktura
från tekniska kontoret på 1400 kr och då som en jämförelse när en hushållsbudget för Edbergs
familj låg på 100-150 kr i månaden med en topp vid jul på c:a 300 kr.
1894 : Få maskiner, handdrivna kälningsmaskiner, bandsågar med fotrampning.
Benckerts verkstad jobbade nästan uteslutande enbart åt Hallwyska Palatset.
Bettavla= Regler och markering om vem som använde slipstenen sist och det medförde böter
om slipstenen fick hack eller ex. blev oval, dessa böter samlades sedan ihop för en gemensam
fest om året.
1895 : C. P. Svenssons 15- 20 arbetare, gasdrivna maskiner. Allt grövre arbete i trä lämnades
bort till maskinverkstäderna.
1898: Löne och verkstadsreglemente för möbelsnickareyrket i Stockholm. En möbelsnickares
arbetslön i timmen på 35 öre, 15 kr i veckan i matpenning dvs 2.50 om dagen, en arbetstid på
58 timmar i veckan från 7 på morgonen till till 7 på kvällen varje dag utom på lördagen då
arbete slutade 5, frukost 8.30-9.00, middag 13.00-14.30.
En normal verktygsuppsats vid 1800- talets slut :
2 Rubankar, 1 Tandhyvel, 1 Skrubbhyvel, 2 Putshyvlar (Fin + Grov), 6 Stämjärn, 1-2
Vinkelhakar, 1 Örtsåg ( Större såg), 1 Slitssåg, 1 Sinksåg, 1 Sickling, 1 Strykmått, 1 spetsborr
(pryl), borr o borrsväng hörde till gemensamma verktygen.
Franska verktyg de finaste efter engelska.
Klosåg till lådbottnar.
1902: Wiyland börjar arbeta med start 2 aug , och med en 7 dagars lön på 5 kr som sedan
ökade till 15 kr med en topp juni 1903 till 75 kr.
1910: På verkstaden finns det nu 5 stycken arbetare Eriksson, Pettersson, Hellström,
Wennström, Wahlgren. Dessa har en 7 dagars lön på c: a 20 kr. En upptagen dräng på
avlöningslistan som får en veckolön på 10 kr. Det finns även uppgifter på en lön till en
svarvare Forsberg på 25 kr i en 7 dagars intervall. Polererskan Horniej finns även på
lönelistan samt att fotogen för 7 dagar kostar 60 öre liter
1910: Stanley hyvlar
Vid böjda fanerytor användes gipsform eller sandsäckar senare kom zinkplattor.
1912: Drivs verkstan med 3 stycken anställda Erikson, Hellström, Wennström.
1914: Wennström slutar och polererskan Söderberg återfinns på verkstan.
1916 : Hellström slutar och ersätts med tidigare anställd Wennström.
1918: Eriksson fortsätter själv som avlönad. Reglerad ledighet, 2 dagars semester,
ledig tredje dag en jul, annandag, midsommar, betkalas 2 ggr /år
1918: En liter polersprit kostar 1.70. och det går åt c:a 2 liter i månaden.
1920: Eriksson är nu uppe i en lön på mellan 30- 55 i veckan. Utöver dessa så hade Edberg
intäkter iform av hyror som var lagda kvartalsvis på mellan 25-250 kr vilket man får förmoda
var dels affärslokaler och vanliga hyresrätter. Ganska stora uttag på krediter förekommer
också.
Bilaga 9
Bilaga 10
Bilaga 11