Skinn, ben, blåsa
- Fisklim – en produkt med utvecklingsmöjligheter
Aminda Sörhus
MÖBELKONSERVERING
Carl Malmsten - Furniture Studies
REG NR: LIU-IEI-TEK-G--10/00177--SE
Juni 2010
Sammanfattning
Jag har med avstamp i gamla recept tillverkat ett fisklim som blev starkare än de fisklim
som går att köpa i detaljhandeln idag. Det har jag gjort med mycket enkla medel och
med produkter som anses vara spill. Recepten till limmerna hittade jag i gamla receptoch uppslagsböcker och tillverkningen tog inte mycket mer än en timme per lim.
Några av dessa egentillverkade limmer, jämte det marknadsledande kallflytande
fisklimmet ”High Tack Fish Glue” inköpt från återförsäljaren Ernst P och
konservatorlimmet störlim från återförsäljaren Kremer Pigmente, har jag sedan testat
styrkan på. Det gjorde jag genom att tillverka provbitar i furu och mässing som sedan
limmades samman med de olika limmen. Dessa provbitar har sedan genomgått två olika
typer av tester i materialtekniska laboratoriet på Institutionen för ekonomisk och teknisk
utveckling på Linköpings Universitet.
Testresultaten har pekat på att abborrlim, tillrett på rätt sätt, överträffar andra alternativ
vad gäller limfogens styrka, vilket bekräftar mina skriftliga källor i ämnet.
Resultaten visar också att störlim passar bäst för att limma furu/furu men inte
mässing/furu, att fisklimmet från Ernst P passar för att limma mässing/furu men skapar
en svagare fog furu/furu, och att fenor och huvud bör undvikas om man vill tillverka ett
starkt lim.
Abstract
I have, inspired by old recipes, made a fish glue, which is stronger than the fish glue, which
can be purchased in retail today. I have done so using very simple means and staple that is
usually considered waste. The recipes for the glues were found in old encyclopedias and
reference books and the production did not take more than an hour per glue.
The strength of some of these homemade adhesives was tested, along with the leading cold
liquid fish glue "High Tack Fish Glue" from the dealer Ernst P and sturgeon glue from the
dealer Kremer Pigments. I did this by producing test pieces of pine and brass which were
glued together with the different adhesives. These test pieces have gone through two different
types of tests in the materials technology laboratory at the Department of Economic and
Technological Development at Linköping University.
The test results have indicated that glue made from perch, cooked properly, outperforms other
alternatives in terms of adhesive bond strength, which confirms my written sources on the
subject. Furthermore, there are indications that raw material should be dried as well as the
finished product since doing that seems to develop a stronger joint. The results also show that
sturgeon glue works best to glue pine/pine, not brass/pine and that fish glue from Ernst P is
most suitable for gluing brass/pine and not pine/pine.
III
Förord
Arbetet med den här examensrapporten har varit mycket spännande och lärorikt. Jag har fått
tillfälle att läsa mycket intressant material och föra många spännande samtal på ämnet bland
annat initialt med Tom Feilberg på Rosenborgs slotts konservatorverkstad där idén till ämnet
för mitt examensarbete först kläcktes. Ämnet uppstod ur en korsbefruktning av mitt intresse
för gamla bortglömda tillredningsrecept, för fiske och en undran kring vad det är som gör
vissa animaliska limmer kallflytande.
Jag vill ta det här tillfället i akt och tacka några personer som har hjälpt mig i mitt arbete.
Först och främst min morfar Einar för att han överfört sitt stora intresse för fisk och fiske till
mig.
Inför arbetet med den här uppsatsen tog jag kontakt med limgurun Bengt Skans för att
diskutera min uppsats och mina recept med honom vilket har varit en stor hjälp. Tack för det!
Vidare vill jag rikta ett stort tack till min handledare Johan Knutsson för att han varit ett
värdefullt stöd under arbetets gång. Bengt Sylvén-stiftelsen vill jag rikta ett tack till för
stipendiet som gjorde det möjligt för mig att utföra den kemiska analysen. På laboratoriet på
Linköpings Universitet fick jag ett jättebra mottagande av Bo Skoog som också hjälpte mig
att utföra mina hållfasthetstester. Tack för det Bosse!
Mina informanter är jag skyldig ett stort tack för värdefull information om användandet av
fisklim i verkstadsmiljö. TACK!
Jag vill också tacka butikerna Hav i Hötorgshallen, Melanders fisk i Söderhallen och
fiskdisken på ICA Supermarket Fridhemsplan för att ni sponsrande mig med de råvaror jag
behövde trots att projektet kanske lät lite underligt.
Slutligen vill jag rikta ett speciellt tack till familj och vänner som nu vet mer om fisklim än de
någonsin skulle vilja veta.
Lidingö 13 maj 2010
Aminda Sörhus
IV
Figurförteckning:
Figur 1 Animaliskt lim och limkokare i mässing.................................................................................5 Figur 2 Animaliskt lim i pärl/granulat- och kakform...........................................................................6 Figur 3 Torkad simblåsa från stör.........................................................................................................7 Figur 4 Limning med kallflytande fisklim "High Tack Fish Glue". .. Error! Bookmark not defined. Figur 5 "High Tack Fish Glue" ............................................................................................................8 Figur 6 Mässing. ................................................................................................................................13 Figur 7 Furu .......................................................................................................................................13
Figur 8 Stående årsringar. ..................................................................................................................13 Figur 9 Lim nr. 3 Abborrskinnlim (färskt) .........................................................................................14 Figur 10 Lim nr. 5 Abborrskinnlim (torkat).......................................................................................14 Figur 11 Lim nr. 7 Torsksimblåsa (passerad).....................................................................................14 Figur 12 Lim nr. 8 Torskbenlim. ........................................................................................................15 Figur 13 Lim nr. 9 Torsksimblåsa (endast kokad)..............................................................................15 Figur 14 Lim nr. 10 "High Tack Fish Glue".......................................................................................15 Figur 15 Störlim. ................................................................................................................................16 Figur 16 Alla bitar färdiga för limning...............................................................................................16 Figur 17 Alla ingredienser vägs noggrant. .........................................................................................17 Figur 18 Limlådan..............................................................................................................................17 Figur 19 Fanerpressen........................................................................................................................18 Figur 20 Alla limmer är blandade. Några är redan i flytfas. ..............................................................18 Figur 21 Limning av kallimmerna. ....................................................................................................19 Figur 22 Förvärmning av bitarna inför varmlimningen. ....................................................................19 Figur 23 Alla mina provbitar är limmade! .........................................................................................21 Figur 24 Test 1: Dragtest. ..................................................................................................................21
Figur 25 Test 2: Trepunkts böjtest......................................................................................................21 Figur 26 Maskinen för dragprovet. ....................................................................................................22 Figur 27 Limfog lim nr. 8. Brottet går i limfogen..............................................................................23 Figur 28 Lim nr. 9 (endast kokad torsksimblåsa)...............................................................................23 Figur 29 Lim nr. 5 (torkat abborrskinn) Ett starkt lim .......................................................................24 Figur 30 Lim nr. 10. ("High Tack Fish Glue") Ett starkt lim. ............................................................24 Figur 31 Kurva dragtest lim nr. 5 (torkat abborrskinn)Det starkaste limmet.....................................25 Figur 32 Lim nr.8 (torskbenlim) Det svagaste limmet.......................................................................26 Figur 33 Lim nr. 8, (torskbenlim)det svagaste limmet.......................................................................27 Figur 34 Lim nr. 5 (torkat abborrskinn) ........................................................................................27
Figur 35 Lim nr. 10 ("High Tack Fish Glue") ....................................................................................27 Figur 36 Alla limmer. Färgskalan ......................................................................................................28 Figur 37 Från vänster till höger: lim nr.7, lim nr. 9, lim nr.10 ...........................................................29 Alla bilder är tagna av mig förutom figur nr. 1, nr. 2, nr. 3, nr. 35
Tabellförteckning:
Tabell 1 Identifierade proteiner och deras ursprung…………………………………………………..9
Tabell 2 Limmens innehåll och egenskaper…………………………..……………………….……..17
Tabell 3 Resultatet för hållfasthetstesterna av limfogarna………..………………………………….25
Tabell 4 Schematisk uppställning av limmerna..…………………………...………………………..31
V
Innehållsförteckning
1.Introduktion ........................................................................................ 1
1.4 Metod....................................................................................... 2
1.5 Källor och källkritik................................................................. 2
1.6 Avgränsningar.......................................................................... 2
1.7 Terminologi.............................................................................. 3
1.8 Tidigare forskning.................................................................... 3
2.Bakgrund ............................................................................................. 4
2.1 Limningsteknik ........................................................................ 4
2.1.1 Att limma med animaliskt lim ...........................................................................................4
2.1.2
Problem vid limning med animaliskt lim.......................................................................5
2.2 Animaliska limmer -tillverkningsprocess ................................ 5
2.2.1
2.2.2
2.2.3
Fisklim ...........................................................................................................................6
Störlim............................................................................................................................6
Kallflytande fisklim ”High Tack Fish Glue” .................................................................7
2.3 Vem använder fisklim nu? ....................................................... 8
2.4 Varför en kemisk analys? ......................................................... 9
3.Historisk bakgrund ............................................................................11
3.1 Animaliska lim - förr och nu...................................................11
3.1.1
3.1.2
Fisklim ......................................................................................................................... 11
Störlim.......................................................................................................................... 11
4.Egna tester och laborationer ............................................................ 12
4.1 Materialval............................................................................. 12
4.1.1
4.1.2
Metall ...........................................................................................................................12
Träslag..........................................................................................................................12
VI
4.1.3
Limmer.........................................................................................................................12
4.2 Preparering av provbitar ........................................................ 13
4.2.1
4.2.3
4.2.4
Materialförberedelser ...................................................................................................13
Furubitar.......................................................................................................................13
Lim ...............................................................................................................................14
4.3 Limning av provbitarna för hållfasthetstest ........................... 17
4.3.3
Problem vid limningen.................................................................................................19
4.4 Utförandet av testerna............................................................ 21
4.5 Resultat .................................................................................. 22
5.Diskussion och slutsats ..................................................................... 27
6.Källor ................................................................................................. 31
Bilagor
I.Ordlista ................................................................................................ 35
II.Recept egentillverkade lim................................................................. 35
III.Recept på modifieringar av animaliskt lim ....................................... 42
IV.Resultatdiagram limprover ................................................................ 35
V.Rapport- kemisk analys av fisklim ”High Tack Fish Glue” ............... 35
VII
1. Introduktion
Från det att de första syntetiska limmerna kom under 1930-talet så gick utvecklingen
snabbt och de tog på några tiotal år över i princip hela marknaden. Mycket kunskap om
tillredning och användning av animaliska limmer har antagligen gått i graven. En hel
del recept på olika typer av animaliskt lim för olika ändamål finns kvar men luckorna i
kunskaperna är ändå många.
Jag har i det här examensarbetet valt att undersöka en typ av animaliskt lim nämligen
fisklim. Det beskrivs år 1888 såhär, ”Fisklim är en produkt, som tillverkas af affall från
fisk såsom benen, blåsan m.m. Tillverkningsmetoden är både svår och omständlig, och
då den färdiga produkten har föga värde för industrin, är ej skäl till att mycket orda
derom. Det förekommer mest i flytande form och är derför rätt användbart till
fastsättning af adresslappar etc. då det ej behöfver särskildt uppvärmas såsom annat
lim.” (Lundberg, 1888 s.15)
De enda människor som använder fisklim idag förutom konservatorer verkar efter en sökning på
Internet vara extremt tidstrogna armborst- och pilbågebeväpnade lajvare. Detta trots att
fördelarna med animaliska lim är många. De är, trots vad som sades i påståendet ovan, lätta att
tillverka själv, reversibla och miljövänliga, eftersom de är tillverkade av spillprodukter, och,
viktigast av allt, de är inte farliga för den som använder dem. Det är alla fördelar som innebär
att animaliska lim borde användas i mycket större utsträckning än vad de gör idag. Därför
tycker jag att det känns det viktigt att försöka samla de kunskaper som fortfarande finns kvar
kring ämnet fisklim.
1.1
Syfte
Uppsatsens syfte är att dokumentera och återupptäcka bortglömd kunskap kring
material och tekniker men också att hitta metoder och material med speciella kvalitéer
och överlevandesäkra en nästintill bortglömd hantverkskunskap. Jag vill uppmuntra till
användningen av alternativa fisklim för att därigenom skapa en möjlighet till en
ekologiskt hållbar utveckling.
1.2
Målsättning
Målsättningen med mitt arbete är att med utgångspunkt i gamla recept tillverka ett
kvalitativt och starkt fisklim. Jag har velat undersöka och jämföra olika fisklim ur olika
aspekter samt försöka finna ett substitut till störlim eftersom stören är ett starkt hotat
djur som riskerar utrotning. Ett av mina mål har även varit att tillverka ett kallflytande
fisklim. Jag har därutöver velat undersöka materialet fisklim historiskt, titta på gamla
tillredningsrecept på fisklim och modifieringsrecept där olika ämnen blandas med de
animaliska limmerna så att dess egenskaper förändras.
De aspekter jag tycker är viktiga att ta hänsyn till vad det gäller lim är förutom
självklart limstyrka, åldringsegenskaper och färg även miljöpåverkan, doft, arbetsinsats
och ekonomi. Hälsorisker har jag i det här arbetet inte behövt beakta vad gäller mina
egna limmer då dessa inte är att räkna som på något sätt hälsovådliga.
1.3
Frågeställningar
1.
Går det att skapa ett substitut för störlim?
2.
Hur bör man gå till väga för att tillverka ett kallflytande fisklim?
1
3.
Går det att med enkla medel tillverka ett fisklim som blir tillräckligt starkt för att
limma metall mot furu?
1.4
Metod
Min kunskapsinhämtning kring ämnet har innehållit två delar, en läsfas och en
intervjufas. Läsfasen har inneburit att jag har läst in mig på tidigare forskning och olika
typer av uppslagsböcker och receptböcker. Jag har sökt mina källor främst på
Köpenhamns Konservatorsbibliotek och på Kungliga biblioteket i Stockholm.
Jag har även intervjuat åtta möbelkonservatorer vilka arbetar på sex olika verkstäder.
Det har jag gjort för att få en tydligare bild av åsikterna om fisklim och för att höra efter
hur utbredd användningen är.
Den praktiska delen av arbetet har bestått i tillverkning av nio egna fisklim av vilka fem
hållfasthetsprövats och jämförts med de fisklimmer som används av
möbelkonservatorer idag. Fisklimmerna är inspirerade av de recept jag hittat. Jag har
använt mig av simblåsa, skinn och ben från torsk och abborre.
Jag har valt att testa styrkan på de lim jag har tillverkat genom att låta provbitar
limmade med mina egentillverkade limmer genomgå olika tester i materialtekniska
laboratoriet på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling på Linköpings
Universitet. Den limfog som klarade av den största kraften/lasten innan den brustit har
skapat den kraftigaste sammanbindningen och är därmed starkast. Mina metoder
förklarar jag närmare i kapitel 4.
1.5
Källor och källkritik
De källor jag använder mig av sträcker sig från Plinius 79 e. kr. till nutid. Några av de
äldre källorna har blivit översatta och citerade ett otal gånger vilket kan medföra
felaktigheter i och förändrade tolkningar av texten.
Mina källor är delvis motstridiga vilket jag tror beror mycket på att de är skrivna vid
väldigt olika tidsperioder med olika förhållningssätt till material. En stor del av min
litteratur är skriven under den senare delen av 1800-talet. Det var en tid då mycket av
den tidigare kunskapsbanken fick ge vika för nya tidseffektiva metoder. Många av dessa
metoder har efterhand visat sig ge en sämre kvalité på produkten, däribland lim. Därför
har jag en allmänt kritisk hållning till litteratur, recept och information från den här
tidsepoken. Jag har även använt mig av muntliga källor i texten. Där är det de
intervjuade personernas åsikter och hållningar jag citerar.
Några av mina källor är olika sidor på nätet varav en del är kommersiella företags
försäljningssidor. Deras uppgift är att sälja produkter till mig varför det finns en extra
orsak att förhålla sig kritisk till den information de förmedlar. Jag har även använt mig
av Wikipedia, ett webbaserat uppslagsverk där användarna fritt kan redigera innehållet.
Det anses ibland som problematiskt att använda det som källa men det borgar istället,
enligt mig, för att felaktigheter snabbt redigeras bort, varför jag har använt mig av
Wikipedia som källa.
1.6
Avgränsningar
Träslag, metall och de limmer som är med i min undersökning har jag valt ut beroende
på hur adekvata jag tycker att de är i sammanhanget.
Jag har valt att inte beskriva de kemiska processerna vid de kemiska analyserna. Jag har
gjort samma val vid tillverkningen av fisklim. Det har jag gjort eftersom jag inte funnit
det tillräckligt relevant i förhållande till det som varit mitt mål. Vid eventuell
följdforskning kan det dock bli aktuellt med fördjupning genom kemiska analyser. I den
2
mån jag har valt att göra kemiska analyser har jag använt mig av SP Sveriges Tekniska
Forskningsinstitut i Borås.
Jag har valt att använda mig av fisk som inte kommit från en fiskodling till skillnad från
det tyska försöket jag beskriver under rubriken tidigare forskning. Jag har gjort så
eftersom jag bara har haft vildfisk att tillgå av de fiskarter jag har valt att använda mig
av . Det gör att det inte går att kontrollera vilken ålder fisken har då jag använt den eller
var och av vad de har levt. Det är parametrar som alla påverkar fiskens kollagen, vilket i
förlängningen påverkar limmets styrka.
Tyvärr har jag inte kunnat utsätta mina provbitar för någon artificiell åldring eftersom
maskinen som gör detta på laboratoriet tyvärr var ur drift. Därför har jag bara testat de
egenskaper materialet uppvisar när det är nytt.
Åldringsegenskaperna hade varit intressanta att testa eftersom det är en väldigt viktig
aspekt gällande produkter som skall användas av möbelkonservatorer.
Möbelkonservatorns perspektiv vad gäller hållbarhet är lång och det är av yttersta vikt
att de material som används vid konservering håller länge, 50 år är ett inte ovanligt
perspektiv.
1.7
Terminologi
De termer jag använder mig av i den här uppsatsen är att betrakta som gängse inom
antingen ämnena kemi, möbelkonservering eller gällande lim och limning i allmänhet.
Under rubriken 6. Ordlista på sidan 28 följer en sådan där jag förklarar några av de
begrepp jag använder mig av. Jag skriver i uppsatsen om ett kallflytande fisklim som jag
kallar ”High Tack Fish Glue”. Det finns till försäljning under många olika namn från
många olika underleverantörer men det rör sig då om samma grundprodukt som kan ha
blivit modifierad av underleverantören. Tillverkaren av ”High Tack Fish Glue” säger sig
vara ensam tillverkare i världen av kallflytande fisklim. ( Sundström, 1998, sid.15)
Företaget ligger i Cranbury i New Jersey, USA men jag vet inte om även fabriken ligger
där.
1.8
Tidigare forskning
Det finns en liknande studie som utförts i Tyskland av Karin GeiBinger och Kristoph
Krekel vilken heter ”Leim aus Hecht-und Karpfenschwimmblasen-eine mögliche
Alternative zu Störleim” vilken publicerades i Zeitschrift fûr Kunsttechnologie und
Konservierung. 2/2007. Den hittade jag på nätet översatt till engelska och i förkortad
form ”Glue made from Karp and Pike swim bladders”. (http://www.iconnetwork.org/Glue-made-of-pike-and-carp-swim.html) Där beskrivs ett försök att hitta
alternativ till störlim. Deras resultat är intressanta men tyvärr utförs dessa tester inte på
trä eller metall. Min gissning är att deras tester främst ämnade till att hitta en värdig
ersättare för störlimmet lämpligt för målerikonservatorer.
Bengt Skans pensionerad forskningsassistent på Konstvetenskapliga Instituionen på
Lunds universitet har forskat tvärvetenskapligt på ämnet animaliska limmer. Han har
analyserat och själv testat att tillverka många olika animaliska lim enligt gamla recept.
Resultatet av hans forskning går det att läsa om bland annat på Materialguiden på
Riksantikvarieämbetets hemsida under rubriken animaliska lim. Han har också skrivit
om lim i artikeln ”Analysis and properties of old animal glues” i publikationen
Internationaler graphischer Restauratorentag utgiven i Uppsala 1991.
Maria Sundström har skrivit en bok som heter Lim & klister som har kapitel om
animaliska lim och fisklim. Den är ganska grundläggande men innehåller ändå många
intressanta fakta.
3
2. Bakgrund
2.1
Limningsteknik
Ordet lim kommer från latinets limus som betyder smuts, skräp, exkrementer. Det kan
ge en idé om vad lim kan ha bestått av en gång i tiden. Limning var mycket troligt den
första teknologin och fanns i alla fall så långt tillbaka i tiden som 6000 år. ”Med limning
menas allmänt sammanbindning av två fasta kroppar med hjälp av ett material, limmet,
som fyller ut tomrummet mellan kropparna och som är i stånd att överföra krafter
mellan kropparna.” ( Sjögren, 2000, sid. 17) Man kan också förklara limning med att
man med ett tillsatsmaterial, limmet, binder samman två komponenter.
Sammanhållningen sker genom kohesion(inre sammanhållning) och/eller adhesion
(attraktion mellan molekyler i beröringsytan) även om det inte är helt utrett hur limning
fungerar. )
Med ”lyckad limning” brukar man avse den som skapar en limfog som är starkare än
det ihoplimmade materialet. Det betyder att om en brytning sker mellan adherenterna så
sker den i det omgivande materialet. Det kan vara både på gott och ont med en stark
limfog för en möbelkonservator eftersom en limning ofta bör hålla för en viss
påfrestning men om ett brott sker så är det bättre att det sker i fogen istället för i
möbeln.
2.1 Att limma med animaliskt lim
Animaliskt lim bör inte bli varmare än 60°C för att inte egenskaperna ska försämras
därför används vanligen en tvåbottnad värmekälla med vattenbad.
Påstrykningsmängden vad gäller animaliskt lim bör vara på 200-350 g/m2(Raknes,
1988 s. 36) Det ska vara mer lim om trycket eller passningen är dålig. Vid en limning
med animaliskt varmlim består infästningen av två delar, gelatinering och torkning.
Gelatineringen innebär att när limmet blir kallt, vilket går på ett par minuter, stelnar det
till ett tjockt gelé. Efter gelatineringen sitter adherenterna på plats men limningen är
fortfarande lätt att lossa och göra om. Efter gelatineringen börjar torkningen och det är
då adherenterna riktigt binds samman. Hur lång tid torkningen tar beror på hur mycket
lim som har använts, hur stor limningen är, temperaturen, luftfuktigheten och vilka
materiel som har använts i pressbitarna men den brukar under normala omständigheter
gå på ca: 6 tim. Kollagenbaserade limfogar bör få så lång tid på sig som möjlig att torka
eftersom en lång period av molekylär rörelse efter gelatineringen under torktiden ger
möjlighet till starkare nätverksstrukturer i fogen.( Schellmann, 2007, sid.57)
Vid limning med animaliska kallimmer sker ingen gelatinering utan bara torkning. Det
gör att det tar längre tid för ett kallim att torka. Torktiden på fisklimmet ”High Tack Fish
Glue” beräknas av återförsäljaren Ernst P vara 12 tim. För att fogen ska vara torr brukar
många konservatorer dock räkna 24 tim.
4
Figur 1 Animaliskt lim och limkokare i mässing
2.1.2 Problem vid limning med animaliskt lim
Det finns många olika aspekter att beakta för att få en bra limning. Ytorna som ska
limmas bör vara rena och fria från partiklar eftersom de hindrar en god vidhäftning. Det
kan ibland vara nödvändigt att rengöra de kroppar som ska sammanfogas eftersom
materialytorna kanske är förorenade genom att de oxiderats, är smutsiga eller feta. Det
påverkar limningen negativt eftersom attraktionskrafterna då blir så svaga att de inte
orkar hålla ihop limningen. Därför kan det vara bra att tvätta adherenterna med
exempelvis Etanol, Aceton och att med en lätt putsning med sandpapper ta fram en
ickeoxiderad och avfettad ren yta.
Limmet måste vidare väta ytan, sprida sig och fylla ut ytans profildjup för att
vidhäftning ska kunna ske. Därför får inte limmet vara för tjockt.
När man limmar med varmlimmer kan spridningen bli ett problem eftersom limmet
kanske inte hinner sprida sig innan det gelatinerar. Det problemet brukar
möbelkonservatorn lösa genom att värma adherenterna så att det finns tid för limmet att
sprida sig och gå ner riktigt i profildjupet så att starkast möjlig limning sker.
Limmet får inte heller vara för löst eftersom det då sugs in i träet och ger svag, svulten
limning med för lite sammanbindande limkraft.
2.2
Animaliska limmer -tillverkningsprocess
Animaliska lim tillverkas genom att kollagenrika delar av djur (hud, ben eller senor)
förbehandlas med antingen en bas eller en syra. Sedan kokas delarna med vatten till
dess att kollagenets vätebindningar löser upp sig så att kollagenet slutar vara i
trippelhelixform och bildar kortare vattenlösliga proteinkedjor. Limmet breds sedan ut
mycket tunt på en platt yta och torkas. De torkade bitarna lim kan sedan förvaras
mycket länge utan att förfaras. Animaliskt lim är i det stora hela matlagningsgelatin men
innehåller mer fett och andra orenheter.
När limmet ska användas så är processen i princip samma som med matlagningsgelatin.
Det läggs i blöt ett tag och värms sedan upp.
En lagom mängd av det torra limmet (30-40 vikt %) placeras i en behållare som sedan
fylls på med vatten (70-60 vikt %). När limmet har sugit åt sig vattnet placeras limmet
på limkokaren och får smälta. Ju finare bitar limmet består av desto snabbare går den
här processen.
Namnet på limmet kan bero på från vilket djur eller vilken djurdel det kommer ifrån.
Det finns bland annat fisk-, ben-, har- hud- och kolim.
5
Figur 2 Animaliskt lim i pärl/granulat- och kakform.
2.2.1 Fisklim
Till de animaliska limmerna hör fisklim, vilket är limmer gjorda på skinn, ben och
hinnor från olika fiskar. Fiskdelarna kokas försiktigt i vatten eller i vattenånga med eller
utan syra. Delarna från fisken silas sedan bort och vätskan reduceras. När limmet är
färdigt breds det ut mycket tunt på en platt yta och torkas. Det kan då sparas under en
lång period utan att egenskaperna förändras. Det bör dock liksom allt animaliskt lim
förvaras i skydd för väta och solljus. Fisklim kan både vara varmlim och kallim. Under
mina experiment blev det tydligt att abborrskinn inte måste förbehandlas med en syra
eller bas för att kunna kokas till ett starkt lim vilket stod beskrivet på
riksantikvarieämbetets hemsida.
(http://www.raa.se/cms/materialguiden/material/animaliska_lim/forekomst_utvinning_o
ch_framstallning/framstallning.html)
Fiskgelatin är mer elastiskt än däggdjursgelatin. (Schellmann, 2007, sid.61) Det innebär
att fisklim ger en tålig limfog vid limning av ickehygroskopiska material som till
exempel metall mot trä. Fisklimmets elasticitet tillåter mer rörelse hos träet innan det
brister. Fisklim bör inte användas direkt utan torkas först och sedan användas eftersom
torkningen gör limmet starkare.
Enligt det tyska testet av Karin GeiBinger och Kristoph Krekel ”Glue made from Karp
and Pike swim bladders”( http://www.icon-network.org/Glue-made-of-pike-and-carpswim.html) skiftade kvalitén på deras fisklimmer mycket beroende på
tillverkningsprocessen, till skillnad från störlimmet som håller en hög kvalité oberoende
av tillverkningsprocess. De fisklim som jag har kommit i kontakt med inom ramen för
min konservatorsutbildning är störlim och kallflytande fisklim ”High Tack Fish Glue”
vilka jag beskriver nedan.
2.2.2 Störlim
Störlim kommer från fisken stör eller hus. Det är fiskens simblåsa som används vid
limtillverkningen och limmet kallades från början husblås eller husbloss efter tyskans
(ev. holländskans) hausblase vilket betyder simblåsa. Den
vanliga stören (Acipenser sturio)och husblåsstören (Acipencer huso) och den lilla stören
(Acipenser ruthenus) eller hus (Huso huso) är arterna som simblåsan till detta lim tas
ifrån.
Anatomiskt sätt består simblåsan av flera hinnor, där den tjockaste yttersta hinnan består
av rent kollagen och är den man använder vid tillverkningen. För att utvinna fisklim ur
6
störens simblåsa så skär man loss den och antingen börjar man processen direkt eller så
konserveras den genom saltning. Det är inte är nödvändigt att förbehandla blåsan innan
den kokas till lim eftersom det kollagenet är mindre bundet än annat
kollagen.(Schellmann, 2007, sid.56)
Figur 3 Torkad simblåsa från stör.
Om simblåsan blivit saltad startar processen genom att man sköljer bort saltet, sedan
uppmjukas hinnorna i vatten. Därefter skrapas de hinnor som inte består av rent
kollagen bort, efter det torkas hinnorna. Störlim kan köpas, till exempel från det tyska
företaget Kremer Pigmente, antingen i den här formen som torkade hinnor som sedan
kokas och silas. Det kan också köpas färdigbehandlat i tunna blad som värms ihop med
vatten till ett lim. Hur kokningen av limmet går till beskrev möbelkonservator Tom
Feilberg, från konserveringsavdelningen på Rosenborgs slott i Köpenhamn, för mig
såhär: Koka blåsan tills den är ”lös”. Massera den genom en sil. Koka upp igen.
Massera genom en finare sil t.ex. ett återanvändningsbart kaffefilter. Häll ut på en plan
yta t.ex. en glasskiva och låt torka. Ett annat tillredningsrecept lyder ”Före användning
sönderklippes husblosset i små bitar och uppmjukas i vatten eller ättika samt
uppvärmes sedan försiktigt och silas genom en gles linnelapp, på det att olösliga
partiklar må frånskiljas. Användes varmt.” (Lundberg, 1888, sid.15)
Om Störlim blandas tillräckligt tunt blir det kallflytande men ett så tunt lim har få
användningsområden inom möbelkonservering. Ett annat sätt att få störlimmet
kallflytande är genom att i varmt tillstånd blanda i en svag syra som t.ex. ättiksyra. Det
gör att gelatineringen vid rumstemperatur upphör.
Stören benämns av Naturvårdsverket som en starkt hotad art och handeln med rommen
(dock inte simblåsorna) är begränsade av CITES (the Convention on International Trade
in Endangered Species of Wild Fauna and Flora) Skälet till att den är hotad är på grund
av överfiskning och problem med kraftigt överfiske och vandringshinder. Det störlim
som finns att köpa på Kremer pigments hemsida beskrivs på en sida komma från
odlingar i Tyskland och på en annan sida skriver de att härkomsten är Ryssland.
2.2.3 Kallflytande fisklim ”High Tack Fish Glue”
Det finns kallflytande fisklim att köpa på det svenska företaget Ernst P. De kallar det
kort och gott för ”fisklim". Kallflytande fisklim går också att handla som ”colle de
poisson” från åtminstone tre olika franska företag eller som ”fish glue ”från bland annat
Kremer Pigmente.
Det rör sig troligtvis om samma produkt med olika paketering (ev. kan företagen ha
modifierat produkten något) eftersom producenten Norland Products Inc. säger sig vara
ensamma producenter i världen av kallflytande fisklim. (Sundström, 1998, sid.15)
Norland Products Inc. kallar sitt lim för ”High Tack Fish Glue”. Det innehåller enligt
deras hemsida gelatin, vatten och mindre än 1 % fenol.
7
Enligt uppgifter från Ernst P innehåller deras kallflytande fisklim mest glutin
härstammande från torsk och gråsej och ca 1 % av ett fenolbaserat konserveringsmedel.
(Sundström, 1998, sid.15)
På Kremer Pigments hemsida kan man läsa att deras fisklim innehåller 55 % vatten, 45
% gelatin och mindre än 1 % fenol. Det står också att det innehåller methyl/ propylpara
hydroxybenzoatedet.
Så långt står sig uppgifterna om att det rör sig om ett och samma lim från samma
tillverkare. På Kremers hemsida står det också att deras fisklim innehåller ett medel som
heter sassafras som ska vara en doftförbättrare. Det skulle kunna röra sig om ett tillägg
de gör i enlighet med Sundströms uppgifter om modifikation av originalprodukten.
Kallflytande fisklim används i tillverkningen av kamerafilm. Det har tidigare använts i
gruv- och gasbetongsindustrin, till papperstillverkning och i textilindustrin. (
Sundström, 1998, sid.15)
Figur 4 "High Tack Fish Glue" i olika paketering. Från vänster till höger från Kremer Pigmente, Ernst P och
möjligen originalförpackningen från Norland produkts Inc.
2.3
Vem använder fisklim nu?
Till dem som använder animaliska limmer hör bland annat måleri- och
möbelkonservatorer. Möbelkonservatorer använder en stor del av sin arbetstid till att
limma ihop ostadiga möbler och limma fast lösa delar. Till de arbetsuppgifterna är
bruket av animaliska limmer utbrett.
Det beror dels på att animaliska limmer har oöverträffade egenskaper vad gäller
reversibilitet vilket är en viktig aspekt vad gäller möbelkonservatorns ingrepp. Dels
beror det på att animaliska limmer har (till skillnad från t.ex. PVaC-limmet) den otroligt
bra egenskapen att det nya limmet som tillförs en gammal limning förenar sig med det
gamla limmet och de ”svetsas” samman till en enhet. Det gör att gammalt animaliskt
lim inte måste rensas bort för att få en bra limning vilket är fallet med PvaC-lim.
Det möjliggör att konservatorn kan låta bli att ta isär möbeln vid limningen. Något som
måste räknas som positivt då isärtagning kan innebära stora påfrestningar för möbeln.
Störlim används enligt mina informanter väldigt lite i möbelkonservering utan är mer
utbrett inom målerikonservering. Enligt Hans-Peter Hedlund f.d. målerikonservator på
Riksantikvarieämbetet (föreläsning 2010-04-20) så har störlim en relativt kort historia
som konserveringsmaterial i Norden. Det började användas av målerikonservatorer i
Danmark någon gång på 1980-talet då det började smugglas ut från Ryssland.
Vid limning trä mot trä används vanligen harlim eller hudlim. Om längre öppettider
krävs för limningen (vid komplicerade limningar) brukar kallflytande fisklim som till
exempel ”High Tack Fish Glue” vara det föredragna materialet.
8
2.4
Varför en kemisk analys?
Jag har många gånger under min utbildning, på Carl Malmstensskolans
möbelkonserveringslinje, i olika sammanhang hört om en analys av kallflytande fisklim
”High Tack Fish Glue” från Norland Products Inc. som skulle ha visat på ett ”visst
maritimt innehåll”. När jag sedan i samband med det här examensarbetet försökte hitta
den undersökningen så stod den inte att finna.
Limmet ifråga är det mest använda fisklimmet men det är omstritt i
möbelkonserveringsvärlden. Det verkar råda väldigt olika åsikter i konserveringsvärlden
huruvida det är ett lim som bör undvikas i möjligaste mån eller om åldringsegenskaper
och innehåll är så pass väldokumenterade att det är fritt fram att använda. Det är ett
väldigt populärt lim hos en del konservatorer, medan andra undviker det så långt det är
möjligt. Vad limmet innehåller råder det osäkerhet kring. Limmet används av
möbelkonservatorer vid svåra limningar som kräver långa öppettider.
Åldringsegenskaperna på limmet anses av bland andra min informant möbelkonservator
Stina Ekelund-Karlsson vara dåliga. Stina har tittat på limningar gjorda under
konserveringar av föremål på sin arbetsplats vid möbelkonservatorverkstaden på
Frederiksborgs slott i Danmark. Limningarna är enligt konserveringsrapporterna gjorda
med ”High Tack Fish Glue”. Hon berättar att hon tittat på många 10 år gamla limningar
där hon tycker att det inte beter sig som ett glutinlim borde göra. Hon beskriver hur det
blir hårt och sprött över tid och inte bildar en enhet med annat animaliskt lim.
Jag tyckte att en kemisk analys av limmet skulle vara högintressant för att säkerställa
innehållet och därmed också dess lämplighet i konserveringssammanhang. Därför
undersökte jag möjligheten att utföra dessa på Linköpings Universitetet vilket tyvärr
visade sig vara omöjligt. Istället utfördes dessa på SP Statens Tekniska Provningsinstitut
som sade sig kunna utföra analyserna.
Jag valde att testa det kallflytande fisklim som finns till försäljning hos Ernst P. Det rör
sig troligen om, vilket jag beskriver senare i uppsatsen under rubriken 3.1.3
Kallflytande fisklim, ”High Tack Fish Glue” från Norland Products Inc. Jag valde det
limmet eftersom det är därifrån de flesta av mina informanter handlade sitt fisklim.
De kemiska analyserna går i korthet ut på att bestämma fenolhalt, vattenhalt och gelatinets
ursprung.
Resultaten av analysen visar att säkerhetsdatabladen till de fisklim som finns på marknaden
idag stämmer. De egenskaper som limmet uppvisar som inte stämmer överens med de
förväntade beror alltså inte på härkomsten av innehållet utan på något ännu ej klarlagt. De
uppgifter som finns i litteraturen kring vilken typ av fisk limmet innehåller, torsk och pollock
(Sundström, 1998, sid.15 )har visat sig inte stämma längre.
Det gelatinet som fanns i limmet kom istället från äggläggande tandkarpar eller killifiskar,
skrubbskädda, vilken är en plattfisk och atlatlax/regnbågsöring. Att resultaten skrivs
atlatlax/regnbågsöring tolkar jag som att det inte går att se skillnad på de två arterna i den här
analysen eller att de båda förekommer.
Resultaten från analysen visar att limsprovet innehåller vatten, gelatin och fenol.
Gelatinet är utvunnet från fisk. Kollagen typ I är kollagen från bl.a. skinn, ben och senor.
Vattenhalten i ”High Tack Fish Glue” är 54;4 vikts%
Den uppmätta torrhalten var: 45,6 vikts% (± 0,1 vikt%)
Torrhalten motsvarar andelen gelatin och tillsatser.
Det uppmätta fenolinnehållet var: 0,96 vikt% (± 0,04 vikt%)
Det identifierades inga peptider från något annat protein än kollagen eller annat ursprung än
9
fisk.
Djurart
Oryzias latipes –
japanes killifish
Paralichthys olivaceus
– skrubbskädda
Oncorhynchus
keta/mykiss –
atlantlax/regnbågsöring
Protein
Antal
peptider
Collagene typ I alpha 1 chain
3
Collagene typ I alpha 1 chain
3
Collagene typ I alpha 2 chain
3
Tabell 1. Identifierade proteiner och deras ursprung i Ernst P´s version av ”High Tack Fish Glue”
Rapporten i sin helhet går att läsa under rubriken 8.4 Rapport -kemisk analys av fisklim
”High Tack Fish Glue”.
10
3. Historisk bakgrund
3.1
Animaliska lim - förr och nu
Människan har använt animaliska limmer väldigt länge, åtminstone 6000 år. Man har
hittat animaliskt lim i form av limkakor i egyptiska gravkammare vilka var i ett så
oförstört skick att de kunde placeras i en limkokare med lite vatten och bilda ett
användbart lim. (Sjögren, 2000,sid.17) Den första gången animaliska limmer omnämns i
litteraturen är år 79 då Plinius beskriver tjurlim och ichthyocolla vilket är störlim. Under
väldigt lång tid (fram till 1900-talet) var de ”naturliga” limmerna gjorda av kasein
(mjölk), stärkelse (tapetklister) och animaliska produkter de enda som fanns att tillgå.
Då kallades animaliska varmlim för snickarlim eftersom det var limmet som var allmänt
utbrett, en term som nu tagits över av PVaC-limmet även kallat trälim eller vitlim. Det
har tidigare varit vanligt att använda olika sorters animaliska lim till olika
användningsområdet och att göra lim efter olika recept för att anpassa dess egenskaper.
3.1.1 Fisklim
Jag tror att brukandet av fisklim varit utbrett i Sverige, särskilt brukandet av abborrlim
med tanke på de många recept jag stött på i olika uppslagsböcker. Abborrlim har hittats
på mycket gamla samiska pilbågar där det har använts för att limma ihop två olika
träämnen för att skapa en tålig båge. Detta tyder på att limmet är mycket starkt eftersom
det måste ha klarat av påfrestningen från bågens rörelse. De tidigaste svenska källorna
som beskriver fisklim är munken Peder Månssons recept på ållim från 1512. De andra
källorna som bör nämnas är Linnés skrifter från Norrlandsresan 1732 där han nämner
abborrlim och boken Allmännyttigt handbibliotek N:r 40-48 eg.44 Fabrikation af alla
slags lim av Jac. D. Leufvenmark där det finns otaliga recept på olika typer av fisklim
för alla typer av limningar och även många andra spännande recept. Det fisklim som är i
bruk i möbelkonserveringsbranchen idag till största delen det kallflytande fisklimmet
”High Tack Fish Glue”. Även störlim används men i vad jag har kunnat bedöma som en
mycket liten utsträckning.
3.1.2 Störlim
Störlim har använts under väldigt lång tid med tanke på att den första skriftliga källan
som nämner det är över tvåtusen år gammal. I mina källor beskrivs störlim ofta som det
allra finaste och starkaste limmet som bara ska användas där det absolut behövs.
Störlim eller, som det ibland kallas, Husbloss har traditionellt används som plåster på
brännskador s.k. engelskt plåster, till geléer, appretur och till klarning av vin. Detta
genom att en husblosslösning i en syrehaltig vätska skär sig i långa trådar och tar med
sig orenheter i vätskan ner till botten så att vätskan klarnar.
Störlim eller husbloss är det ”finaste och starkaste lim, som finnes.” Det bästa limmet
kommer ”hufvudsakligen från Ryssland, från länderna kring Svarta och Kaspiska
hafven, men äfven Amerika, Ostindien, Brasilien och Tyskland levererar mer eller
mindre goda sorter. Det hvitaste från Ryssland kommande husblosset skattas högst.”
(Lundberg, 1888, sid15) Störlim är mer elastiskt än lim gjort på däggdjur.(Schellmann,
2007, sid.61) Det är också det lim som har bäst åldringsegenskaper. (Schellmann, 2009,
sid.38)
11
4. Egna tester och laborationer
4.1
Materialval
Jag ville testa mina limmer på de material som fisklim brukar användas till. Jag kom
genom mina intervjuer fram till att man inom möbelkonservatorsyrket ganska
genomgående använder sig av fisklim när man limmar metall mot trä. Några använde
fisklim till många fler material såsom pärlemor och ben men det var inte genomgående.
Fisklim används av många när man limmar metall mot trä eftersom trä är ett
hygroskopiskt material vilket betyder att det rör sig beroende på luftfuktigheten. Trä tar
upp eller släpper ifrån sig vatten beroende på luftens fuktkvot och strävar hela tiden
efter att vara i jämnvikt med den. Metall rör också på sig men bara beroende på
temperatur. Fisklim är det mest elastiska av de animaliska limmerna vilket gör att de
olika materialen med sina olika rörelser av då får större rörelsefrihet. (Schellmann,
2007, sid.61)
4.1.1 Metall
Den metall som jag valde att testa limfogens styrka med är mässing. Den valde jag
eftersom det är en vanlig metall i detaljer på möbler. Det kan till exempel användas till
olika typer av lister och beslag och har använts mycket i möbler med metallintarsia som
t.ex. Boullemöbler.
4.1.2 Träslag
Jag funderade på att använda ek, björk och furu till mina provbitar för att se om limmet
fungerade likadant på de olika träslagen. Furu valde jag eftersom det är det absolut mest
använda virket till blindträ i Sverige. Ek valde jag eftersom det är ett vanligt virke i
blindträ i övriga Europa och björk valde jag eftersom det är ett neutralt och homogent
virke. Jag kunde inte ha med mig obegränsat med provbitar till Linköping så därför blev
jag tvungen att välja bort två av mina tre träslag. Jag valde bort ek och björk och satsade
på att använda furu.
4.1.3 Limmer
Jag var på ett tidigt stadium i arbetet intresserad av att göra lim av många olika sorters
fisk som abborre, lax, braxen, torsk och ål. Ållim finns beskrivet i källor från 1512 och
beskrivs av som för fett för att limma trä (Skans, Tillverkning och analys av gamla
limmer s.3) vilket skulle vara roligt att få bekräftat eller dementerat av egna experiment.
Det valde jag bort dels för att ålen är utrotningshotad dels för att experimentet inte
skulle bli ohanterligt stort. Braxen var jag intresserad av att testa eftersom den tillhör
släktet karpfisk vilket var en av de fiskarna som användes i det tyska experimentet.
Tyvärr så visade det sig omöjligt för mig att få tag i braxen eftersom det inte fanns att
tillgå i några affärer.
De limmer jag slutligen valde att tillverka var olika typer av abborrlim och torsklim. Det
berodde dels på tillgången och dels på de egenskaper som lim av dessa fiskar uppvisade
enligt mina källor. Abborren valde jag eftersom den är nämnd på så många ställen i
litteraturen. Linné nämner abborrlim vilken skulle ha använts av samerna något han
uppmärksammat på sin resa i Norrland 1732. Det kändes som ett naturligt val också för
att abborren är så vanlig i hela Sverige. Torsklimmet valde jag prova eftersom det
beskrivs som ersättaren till störlim i våra trakter. Skans, Tillverkning och analys av
gamla limmer, not2)
Jag valde även att testa störlim och det kallflytande fisklimmet ”High Tack Fish Glue” i
hållfasthetstestet eftersom jag tyckte att det skulle vara intressant att se hur bra de
limmerna stod sig i jämförelse med mina lim. ”High Tack Fish Glue” tillverkas av
12
äggläggande tandkarpar eller killifiskar, skrubbskädda, vilken är en plattfisk och
atlatlax/regnbågsöring.
4.2
Preparering av provbitar
4.2.1 Materialförberedelser
Jag tillverkade tre provbitar per lim med metall mot trä och en provbit per lim med trä
mot trä förutom med lim nr 7 där det bara blev två bitar med metall mot trä. Det
berodde på att jag hade fått tjugo bitar mässing från labbet. Jag hade med mig 25 bitar
till labbet för testning. Jag numrerade mina provbitar med siffran på limmet först och
sedan 1-3 på trä/mässingsbitarna för att kunna hålla isär dem. (Ex. 3:1, 7:2) Jag gjorde
också provbitar där jag limmade furu mot furu. Dessa gjorde jag bara en per lim.
4.2.2 Mässing
Mässingsbitarna skar labbet i Linköping till och skickade till mig. Dessa bitar var 40mm
breda, 120mm långa och 5mm tjocka.
Dessa bitar avfettade jag med hjälp av Aceton för att därefter putsa med 80 sandpapper
och sedan tvättade jag av bitarna med Aceton igen. Det gjorde jag för att allt fett skulle
försvinna från ytan och så att ingen oxidering skulle ske eftersom en oxidering av ytan
försvårar limningen.
Figur 5 Mässing.
4.2.3 Furubitar
Det var viktigt att förutsättningarna för provbitarna skulle bli så lika som möjligt så
därför sågades alla med stående årsringar. Det var nödvändigt eftersom limfogen annars
inte skulle ha möjlighet att bli lika stark på alla provbitar. Det beror på att de olika
snittytor på trä ser olika ut. Skillnaden i ett tangentiellt (liggande) snitt och ett radiellt
(stående) snitt på furu är att olika mycket av den feta, hartsrika sommarveden finns i
ytan som ska limmas. I det radiella snittet är skillnaden mellan bitar i olika höjd från
samma planka marginell medan skillnaden i ett tangentiellt snitt kan vara betydande.
Genom att ta ut virket till provbitarna ur samma planka och med samma snitt
minimerade jag således risken för att testresultaten skulle bli missvisande.
Bitarna hyvlade jag samma dag som jag limmade så att ingen oxidering av ytorna skulle
äga rum eftersom det försvårar limningen. Bitarna sågades upp i dimensionerna 40 mm
breda, 120mm långa och 10 mm tjocka.
……………………………
Figur 6 Furu.
Figur 7 Stående årsringar.
13
4.2.4 Lim
Jag valde ut vilka limmer jag skulle använda till provbitarna genom att titta, lukta och
göra ett klibbtest. Ett klibbtest går till så att man tar lite lim mellan tumme och
pekfinger pressar ihop dem. Olika lim hugger olika fort och limmet är bättre ju snabbare
det hugger. (Schellmann, 2007, sid. 57) Det ger en ganska bra känsla för hur starkt ett
lim är. Kallflytande lim och varmlim hugger dock olika snabbt och kan därför vara
svåra att jämföra.
Hur limkokningen gick till och tillhörande recept står att läsa under rubriken Bilagor 8.1
Recept fisklim. Jag numrerade mina limmer under tillverkningen för att underlätta
hanteringen.
De limmer jag valde ut var:
Lim nr. 3 vilket var ett abborrlim tillverkat av färska abborrskinn
Figur 8 Lim nr. 3 Abborrskinnlim (färskt)
Lim nr. 5 som även det var tillverkat av abborrskinn men här var de torkade.
Figur 9 Lim nr. 5 Abborrskinnlim (torkat)
Lim nr. 7 vilket tillverkades av torskens simblåsa. Simblåsan värmdes till dess att den
var mjuk och passerades sedan genom en finmaskig tesil.
Figur 10 Lim nr. 7 Torsksimblåsa (passerad)
14
Lim nr. 8 kokades av ben, fenor och huvud från torsk.
Figur 11 Lim nr. 8 Torskbenlim.
Lim nr. 9 gjort på simblåsa från torsk. Här fick blåsan endast sjuda ett kort tag och den
passerades inte till en del i limmet liksom i lim nr. 7 utan silades helt bort ur
blandningen.
Figur 12 Lim nr. 9 Torsksimblåsa (endast kokad)
Under testerna numrerade jag även ”High Tack Fish Glue” som nr.10.
Figur 13 Lim nr. 10 "High Tack Fish Glue".
Störlimmet från Kremer Pigmente numrerades som nr.11.
15
Figur 14 Störlim lim nr.11
Limmerna fick ha kvar den första numreringen. Det är därför det till exempel inte finns
något lim nr 1 eller 2 i testerna, de var helt enkelt limmer som jag valde bort inför
testerna.
Nedan följer ett diagram där jag förklarar vad de olika limmen innehåller:
Lim nummer:
3
5
7
8
9
Fisksort
Abborre
Abborre
Torsk
Torsk
Torsk
Fiskdel
skinn
skinn
Särskiljande
drag
Färskt
skinn
Torkat
skinn
Kallflytande
Varmflytande
Egentillverkat
Köpt
X
X
SimBen/
blåsa
huvud
Simblåsa Benlim
passerad i
limmet
X
X
X
X
simblåsa
Simblåsan
endast
urkokad.
X
High
Tack
Fish
Glue
(10)
Torsk/
Pollock
(?)
skinn
Störlim
(11)
simblåsa
-
-
Stör
X
X
X
X
X
X
Tabell 2: Limmens innehåll och egenskaper.
Figur 15 Alla bitar färdiga för limning.
16
X
4.3
Limning av provbitarna för hållfasthetstest
Limprepareringen gick till så att jag mätte upp 6 g. lim och 14 g. vanligt kranvatten
vilket jag lät svälla i 1 timme. Efter den tiden var några av limmerna i flytfas och andra
inte. De som var i flytfas var således kallim och de som inte var det var varmlim.
Kallimmen var klara att använda medan varmlimmen därefter värmdes i vattenbad i
limkokaren. Vattnet i den värmdes till strax under 70˚C så att limmen skulle hålla den
för animaliska limmer rekommenderade temperaturen 60˚C.
Figur 16 Alla ingredienser vägs noggrant.
Till limningen av mina provbitar tillverkade jag en låda som bitarna låg i under
limningen. Lådan var konstruerad så att bitarna låg stilla och inte kunde glida ur sin
position.
Figur 17 Limlådan.
För att applicera lika mycket press på varje bit så valde jag att pressa bitarna i
fanerpressen. Den applicerar ett lika stort tryck över hela ytan som placeras i den. Att
alla bitar får ett lika starkt tryck under torktiden är en förutsättning för att kunna jämföra
limfogens tåligheten hos de olika provbitarna.
17
Figur 18 Fanerpressen.
Jag delade upp limningarna i två omgångar. Jag limmade först alla kalla limmer i en
omgång och sedan alla varma limmer i en andra omgång.
Figur 19 Alla limmer är blandade. Några är redan i flytfas.
4.3.1 Första limomgången (kallim)
Jag applicerade limmet med en pensel. Jag lade ett tunt lager först på mässingsbiten och
sedan på träbiten, därefter lade jag ihop limningen, såg till att bitarna låg emot
stoppklossarna och tryckte till limytan lätt. När alla provbitar placerats i limlådan lade
jag lådan i fanerpressen och applicerade trycket. Trycket var på 35N. Jag valde att inte
väga upp mängden lim eftersom det i praktiken skulle vara omöjligt att ha kontroll över.
18
Figur 20 Limning av kallimmerna.
4.3.2 Andra limomgången (varmlim)
För att vi skulle få längre tid på oss under limningen förvärmde jag både bitarna i trä
och i mässing under en värmelampa. Till min hjälp tog jag två klasskamrater och vi
hade hand om ett lim vardera. Vi använde pensel för att applicera limmet vilket vi
gjorde på båda bitarna som skulle limmas samman. Inte heller här vägde jag upp
mängden lim. Därefter limmade jag ihop mässingen med träbiten och lade den i
fanerpressen. Där fick den sedan ligga i 6 timmar.
Figur 21 Förvärmning av bitarna inför varmlimningen.
4.3.3 Problem vid limningen
Kallflytande fisklim brukar normalt få sitta i press under 24 tim. då torkningen av det
limmet går väldigt långsamt. Jag limmade kallimmerna kl. 19.00 och hade tänkt låta
bitarna sitta i press över natten. På morgonen dagen därpå var planen att jag skulle
släppa pressen under ungefär en timme och under den timmen limma resterande bitar
med varmlim och sätta dessa i press tillsammans med mina sedan tidigare limmade bitar
och låta detta sitta till kl. 19. Tyvärr så märkte jag när jag kom till skolan på morgonen
19
att presstrycket på fanerpressen hade släppt under natten. En förklaring till varför eller
när trycket hade släppt stod inte att finna. Eftersom alla bitar i den limningen fått
samma press under lika lång tid så går det ju att jämföra provresultaten, men att upprepa
resultaten blir svårare.
Mängden lim som appliceras på provbitarna borde kanske egentligen vara lika på alla
provbitar för att få resultat som är jämförbara. Att påföra en lika stor mängd lim på alla
provbitar bedömde jag dock som en omöjlighet eftersom det skulle bli väldigt
komplicerat och ta allt för lång tid. Istället försökte jag att applicera lika mycket lim på
varje bit genom att pensla på ett lika tjockt lager lim på varje bit.
Min limlåda hade stoppklossar så att bitarna inte skulle kunna glida isär, men den
saknade stopp så att bitarna stoppades från att glida ihop och skapa en större limyta än
de 50mm gånger 40mm som var tänkt. Det gjorde att några provbitar har krupit ihop
någon millimeter. En större limyta innebär en starkare fog, men det var så liten skillnad
att jag beräknar den som försumbar.
De provbitar som var limmade med störlim lossade ifrån varandra under det att jag
lossade dem från limlådan. Vad det beror på är svårt att säga. Under det att jag
preparerade provbitarna var varmlimmen i limkokare. Där gör värmen att vattnet i
limmet kondenseras. För att förhindra att vattnet skulle dunsta och bort och ge ett mer
koncentrerat lim hade jag lock på dem. Trots det hade så pass mycket vatten dunstat att
jag tyckte att limmerna blivit för tjocka efter en liten tid. Därför fick alla varmlimmer
påfyllning med 3 milliliter vatten så att de inte skulle bli för tjocka. Hade möjligen inte
lika mycket vatten dunstat från störlimmet? Ska störlim vara lite tjockare i konsistensen
för att limegenskaperna ska vara på topp? Eller är inte störlim ultimat för att limma
metall? Frågan skulle behöva vidare undersökningar för att besvaras.
När vi limmade med varmlimmerna var vi ju tre olika personer som limmade varsitt
lim. Även om vi noggrant hade gått igenom proceduren innan och pratat igenom hur
limningen skulle gå till så gör ju alla människor lite olika vilket resulterar i att
limningarna blev lite olika. Jag tror dock att den skillnaden är så liten att den är
försumbar och inte ger någon påverkan på resultatet i stort.
20
Figur 22 Alla mina provbitar är limmade!
4.4
Utförandet av testerna
Hållfasthetstesterna av provbitarna gjorde jag i materialtekniska laboratoriet på
Institutionen för ekonomisk och teknisk utveckling på Linköpings Universitet. Där fick
jag hjälp av laboratorieingenjör Bo Skoog som var imponerad över hur starka limmerna
var.
Testerna gick till så att provbitarna utsattes för två olika typer av test för att kontrollera
limfogens styrka. De två testerna var dragtest och trepunkts böjtest.
Figur 23 Test 1: Dragtest.
Figur 24 Test 2:Trepunkts böjtest.
Dragtestet gick till så att en stark maskin helt enkelt försökte dra isär mina hoplimmade
bitar. Det testet gjorde jag två gånger per lim med mässing/träbitar både gångerna. Det
gjorde jag för att se om resultaten skulle gå att återupprepa.
21
Figur 25 Maskinen för dragtestet.
Trepunktstestet gick till så att den hoplimmade provbiten låg på två punkter och en
punkt mitt på limytan belastades till dess att fogen brast. I trepunktstestet provade jag
en mässing/furubit och en furu/furubit. I testet där jag limmade furu/furu blev
störlimmet(lim nr. 11) och även hudlim testat. Testerna höll på olika länge och avbröts
när antingen fogen eller träet brast.
Datan från testerna fick jag redovisat dels som rawdatafiler och dels som diagram.
4.5
Resultat
Innan jag utförde testerna hade jag gjort mig uppfattningar kring vilka lim som jag
trodde skulle vara de mest hållbara. Det lim som jag trodde skulle få sämst resultat var
lim nr.8 (torskbenlim)eftersom det är gjort på ben. Jag vet inte om det limmet jag
tillverkade går att jämföra med de benlim som finns i handeln eftersom det limmet är
tillverkat genom kokning under ett högt presstryck vilket inte jag gjorde med mitt
fiskbenlim. Benlim är allmänt sett ett svagare typ av animaliskt lim än hudlim och
fisklim.
22
Figur 26 Limfog lim nr. 8. Brottet går i limfogen både på furu/mässing och furu/furu provbitarna
= ett svagt lim.
Lim nr.9 (Torsksimblåsa, ej passerad) var det lim jag trodde skulle vara absolut starkast
eftersom det var så genomskinligt och fint och därför det som liknade störlim mest. I
testerna visade sig lim nummer 9 inte vara särskilt starkt och störlimmet lossnade ju
innan testet ens hunnit genomföras.
Figur 27 Lim nr. 9 (endast kokad torsksimblåsa) Brottet går delvis i fogen på furu/furu provbiten. Limmet är
halvbra.
Dessvärre så gick ju alla 3 provbitar sönder där jag limmade mässing/furu med störlim
när jag skulle lossa bitarna ur limlådan vilket jag beskrev under rubriken 4.2.3 Problem
med limningen på sidan 18. Det gjorde att jag bara kunde testa störlim på provbiten som
var limmad furu/furu. Det innebär att störlim inte har blivit undersökt, på det tänkta
sättet, i det här testet. Att den störlimmade mässing/furufogen brast betyder inte
nödvändigtvis att det limmet inte passar till de materialen. Det kan ju bero på att
limningsförhållandena som jag använde mig av under testet inte var rätt för störlimmet.
Lim nummer:
3
5
7
8
9
Test 1: Dragtest
(1-6)
3
1
5
6
4
Test 2:
Trepunkts
böjtest
furu/mässing
(1-6)
4
1
5
6
3
23
High Stör- HudTack lim
lim
Fish
Glue
2
-
2
-
-
Test 2:
Trepunkts
böjtest
furu/furu
(1-8)
6
1
7
8
4
5
3
2
Tabell 3. Resultatet för hållfasthetstesterna av limfogarna. Siffran symboliserar placeringen i testet, 1 är
2 näst starkast osv.
starkast,
Generellt går det att säga att resultatet av mina tester gav två ganska jämnstarka limmer
i toppen, två klara förlorare och ett ganska jämnstarkt mittsegment. De klara vinnarna i
testen var lim nr. 5 (torkat abborrskinn)och lim nr 10 (”High Tack Fish Glue”) även om
lim nr. 5 (torkat abborrskinn) vann alla tester. Lim nr. 5 (torkat abborrskinn) var så
mycket som 4-5 gånger så starkt som det svagaste limmet i alla tester.
Torskbenlimmet nr. 8 var klart sämst och kom på sista plats i alla tester. Lim nr. 7
(passerad torsksimblåsa) hamnade på näst sista plats i alla tester. Lim nr. 3 (färskt
abborrskinn) och lim nr. 9 (endast kokad torsksimblåsa) låg i mittspannet och var
ganska jämnbra.
……
Figur 28 Lim nr. 5 (torkat abborrskinn) Ett starkt lim som lämnar stora furubitar på mässingen.
…….
Figur 29 Lim nr. 10. ("High Tack Fish Glue") Ett starkt lim som lämnar lite flisor på mässingen.
Alla resultatkurvor från hållfasthetstesterna redovisas under rubriken Bilagor 8.3
Resultatdiagram limprover på sidan 41.
24
Prov nr. 5:1, 5:2 (torkat abborrskinn)
Specimen 1 to 2
10000
Load (N)
8000
6000
Specimen #
4000
1
2
2000
0
-2000
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Extension (mm)
Figur 30 Kurva dragtest lim nr. 5 (torkat abborrskinn)Det starkaste limmet. De två olika provbitarna
tålde 8000 resp. 7000 N innan limfogen brast.
Diagrammen kommer från dragtestet. Det översta diagrammet visar de båda resultaten
från testet av det starkaste limmet nr 5 (torkad abborrskinn). Kurvan visar hur mycket
last (Load) limfogen klarar i N (Newton) innan den brister vilket den gör där kurvan går
ner till noll.
Den andra axeln i diagrammet (vilken inte är Load) visar på Extension i mm. Alltså hur
mycket limfogen rörde sig av kraften i dragrörelsen innan brottet kom. Den uppgiften
går inte att lita på eftersom maskinens grepp om bitarna i många fall gled under testets
gång. I specimen1(provexemplar1) ovan där limfogen ska ha rört sig nästan 1 cm innan
den brustit går resultatet inte att lita på. Rörelsen i det fallet består i att maskinens grepp
om bitarna har rört sig. Några av uppgifterna i extension stämmer säker men det går inte
att säga vilka.
25
Prov nr. 8:1, 8:2 (torskbenlim)
Specimen 1 to 2
1800
1600
Load (N)
1400
1200
1000
Specimen #
1
2
800
600
400
200
0
0.00
0.01
0.02
0.03
0.04
0.05
0.06
0.07
0.08
Extension (mm)
Figur 31 Lim nr.8 (torskbenlim) Det svagaste limmet. Fogen på de båda provbitarna har bara klart 1600 resp.
1000 N innan den brast.
Här ser du resultat från dragtestet av lim nr 8 (torskbenlim). Resultatet på axeln som
visar Load går här endast upp till 1600 där den i det förra diagrammet går upp till 8000.
Lim nr. 5 (torkade abborrskinn) är alltså fem gånger så starkt som lim nr.8 (torskbenlim)
26
5. Diskussion och slutsats
Målsättningen med mitt examensarbete var att undersöka olika fisklim ur olika aspekter
exempelvis limstyrka, åldringsegenskaper, färg, miljöpåverkan, doft, arbetsinsats och
ekonomi.
Limstyrka
Jag har kommit fram till följande vad gäller limmernas styrka: Hållfasthetstestet gick ut på att
genom trepunkts böjtest och dragtest försöka bryta upp en limfog och testa hur mycket kraft
som behövs till det. I de fall där brottet inte gick i limfogen utan i trämaterialet är det
egentligen träets styrka vi mätte. Ett lim betraktas som starkt och bra när limfogen är så stark
att den är intakt och brottet när man försöker dela bitarna sker i det intilliggande materialet.
Limstyrkan var generellt sett god på mina limmer eftersom det på limproverna
furu/furu, förutom i ett fall (nr.8, torskbenlim), var det träet och inte limfogen som brast
i testerna.
Figur 32 Lim nr. 8, (torskbenlim)det svagaste limmet.
Mässing/furubitarna gick dock alla mestadels upp i limfogen och inte i det omgivande
materialet. En del av mässingsbitarna hade dock små flisor och några enstaka lite större
bitar av vårved kvar på ytan. Lim nummer 5 (torkat abborrskinn) och lim nummer 10
(”High Tack Fish Glue”) var de limmer som rankade sig bäst i testet och som även
lämnade störst träflisor på mässingsytan.
Figur 33 Lim nr. 5 (torkat abborrskinn)
Figur 34 Lim nr. 10 ("High Tack Fish Glue")
Resultaten av hållfasthetstestet av limfogen har pekat på att lim av torkat abborrskinn,
tillrett på rätt sätt, överträffar andra alternativ vad gäller limfogens styrka, vilket ju
bekräftar mina skriftliga källor i ämnet. Det enda benlimmet (nr.8) i testet hamnade på
sista plats. Att det var så svagt var inte någon överraskning, utan även där bekräftades
källorna.
27
Figur 35 Alla limmer. Färgskalan går från mörkt gul till nästan helt genomskinlig.
Färg
Färgen på mina limmer gick från ganska mörkt gul till genomskinlig. Simblåsa gav ett
väldigt ljust lim och benlimmet var det mörkaste. Ett ljust lim som ju ger en ofärgad
limfog kan många gånger vara att föredra om inte limningen blir helt tät.
Miljöpåverkan
Mina limmer utövar ingen miljöpåverkan eftersom det som används annars blir
spillprodukter. Någon hälsorisk föreligger inte heller eftersom inga hälsofarliga ämnen
eller processer som kan framkalla sådana används i produktionen.
Vad gäller den miljöpåverkan bruket av störlim kan innebära så kan mina limmer
möjligen motverka en sådan. Jag vet inte om det går att hävda att handeln med störlim
påverkar störbeståndet. Stören fångas huvudsakligen för den otroligt dyrbara rommens
skull och handeln med simblåsorna måste nog betraktas som en perifer biinkomst, även
om alla inkomster från försäljning av fiskens delar bidrar till förtjänsten och därmed den
fortsatta jakten på fisken. Det måste i alla fall betraktas som önskvärt att finna något
alternativ till störlim om jakten på fisken helt förbjuds eller om den utrotas helt.
Doft
Doften, för att inte säga lukten och ibland till och med stanken på de olika limmerna
varierade mycket. Lim nr. 8 (ben från torsk) luktade väldigt äckligt medan doften från
lim nummer 3 (färska abborrskinn) inte var särskilt besvärande. Doften var starkast
under det att limmet var blött och avtog under torkningen. En lätt doft av fisk finns dock
kvar hos limmet även efter torkning.
Tillverkningskostnad
Kostnaden för de här limmerna blev mycket låg eftersom jag fick råvaran till skänks
från fiskbutikerna. Det kunde jag få eftersom de delar det handlar om betraktas som
spilldelar även om vissa butiker använder en del av det till buljongkok. Vid en eventuell
större produktion så tillkommer kostnad för råmaterial och transport. Arbetsinsatsen för
att tillverka de här limmerna är även den tämligen låg. Det som tar lite tid i anspråk är
att rensa skinnen från fiskkött och att skära loss simblåsan från ryggpartiet.
Limkokningen i sig krävde inte särskilt mycket jobb utan det skötte sig nästan helt själv
förutom att limmet måste silas och bredas ut för torkning.
28
Lim
nummer:
3
5
7
8
9
Fisksort
Abborre
Abborre
Torsk
Torsk
Torsk
Fiskdel
skinn
skinn
simblåsa ben/huvud
simblåsa
Särskiljande
drag
Färskt
skinn
Torkat
skinn
Benlim
Koktid (min.)
Kallflytande
Varmflytande
Doft (1-5)
Färg (1-5)
Limstyrka
(1-5)
80
70
simblåsa
passerad
i limmet
50
X
60
X
Simblåsa
n endast
urkokad.
40
X
X
2
2
3
X
4
5
1
4
4
4
5
2
5
2
1
3
”High
Störlim
11
Tack
Fish
Glue” 10
Torsk/
Stör
Pollock
skinn/ben Simblåsa
-
-
-
X
X
3
5
2
1
1
-
Tabell 4 Schematisk uppställning av limmerna. Råmaterial, tillverkningsmetod och egenskaper.
Doft: Poängskala 1-5 varav 1 är en svag och 5 är en stark doft.
Färg: Poängskala 1-5 varav 1 är en ljus och 5 är en mörk färg.
Limstyrka: Poängskala 1-5 varav 1 är det starkaste limmet och 5 är det svagaste.
De lim jag gjorde av torskens simblåsa (nr.7 och speciellt nr.9) blev visuellt sett mycket
likt störlim. Limmet blev väldigt genomskinligt och fint särskilt där blåsan bara sjöd
försiktigt, utan att blåsan passerades. Doften på störlimmet är dock mycket diskretare än
det gjort på torsk, där verkar störlimmet vara oslagbart. Vad gäller styrkan på limmet så
är det svårt att avgöra någonting baserat på mina tester eftersom störlimmet ju bara var
med i ett av testerna. Vid jämförelse mellan limmerna gjorda på torsksimblåsa, nummer
7 (passerad)och 9 (endast avkoket) kan man sluta sig till att en försiktig
tillverkningsmetod där man kokar eller snarare sjuder ur blåsan under kort tid på svag
värme utan att simblåsan finfördelas ger ett starkare lim.
Figur 36 Från vänster till höger: lim nr.7 (passerad torsksimblåsa), lim nr. 9 (endast kokat torsksimblåsa), lim
nr.10 störlim.
Mina experiment visade att det inte var problematiskt eller svårt att skapa ett
kallflytande fisklim, det var något som skedde utan vid tillredningen av några av mina
limmer. För att göra ett fisklim ska bli kallflytande så ska man använda sig av fiskar
som lever i kallt vatten som t.ex. torsk eller sej. Ett animaliskt varmlim går att göra
kallflytande med olika tillskott bland annat ett litet tillägg av en svag syra som till
29
exempel ättika. Detta bör man dock använda med försiktighet då en syra riskerar att
missfärga materialet som limmas.
Mina resultat visar att lim tillverkat på abborrens skinn ger det bästa limmet till
limningar med mässing mot furu. Detta eftersom limmet gjort på torkat abborrskinn (nr.
5) och ”High Tack Fish Glue” som också, i alla fall delvis, är gjort av skinn skapar den
starkaste sammanbindningen.
Under rubriken 2.2.1 Fisklim på sidan 5 skrev jag att torkning gör limmet starkare. Det
är enligt min mening sant även vad gäller råvaran till limmet. Att torka råvaran innan
limkokningen ger ett starkare lim. Detta tror jag eftersom: lim nr. 5 (torkade
abborrskinn) blev starkare än lim nr. 3. (färska abborrskinn) Det beror enligt min
mening på just torkningen. Under torkningen verkar någonting hända med kollagenet
vilket gör att limmets egenskaper påverkas och blir starkare.
”High Tack Fish Glue” var bra för att limma furu/mässing men mindre bra för att limma
furu/furu.
Vidare forskning i ämnet skulle vara intressant då det finns många fler aspekter av
ämnet som skulle vara intressanta att undersöka närmare. Några av dess är
åldringsegenskaper, andra fisksorter, ångning som tillverkningsmetod, positiva
egenskaper efter torkning av limmet och jämförelser mellan olika temperaturer under
kokningen.
Under laborationerna inträffade också en rad missöden som kräver upprepade försök.
Här handlar det också om att anpassa och att utveckla mätmetoder för att kunna göra
mät- och jämförbara resultat. Här är LiU en stor resurs och ytterligare utveckling av
samarbetet mellan Malmstensfalangen och resten av Linköpings Universitetet är av
största vikt för att kunna utveckla dessa.
30
6. Källor
Litteratur/Tryckt källa
Andersson, L., Karlsson, H., Finns det fog för lim? IVF nr1,1996
Carlsson, Dolk, Sunde och Zaunschirm, Limningsteknik, Uppsala:
Ingenjörsförlaget, 1974
Fischerström, J., Economiska Dictionnairen [1781]
Fullständig anwisning att bereda waraktigt kitt af alla slag...Öfwersättning,I.
Beckmans förlag, 1843
Red. Glahn, Hans-Egede, Karl Meyer Vareleksikon Aschehoug [1941]
Köpenhamn:Dansk Förlag Köpenhamn MCMXLI,
Leufvenmark, J. D., Allmännyttigt handbibliotek N:r 40-48 eg.44 Fabrikation
af alla slags lim. Stockholm: Sigfrids Flodins Förlag, 1870
Linné, C. von, Anmärckning öfwer Lapska Limer [1740] ur Kongl Swenska
Wetenskapsakademiens Handlingar för månaderna Januar. Februar. Martius.,
vol 1
Lundberg, A. E., Om lim och limning ”Meddelande från svenska
slöjdföreningen” Stockholm: Nordin & Josephson, 1888
Marelius S.M. , Nordström J-E.P., Hållfastheten hos limfogar med ändträytor.,
Stockholm: Teknisk rapport KTH Avd. Träteknologi,1994
Marian, J.E., Lim och limning. Stockholm:Strömbergs, 1954
Nyström, L., Lim och limbindning. Sammanfattande synpunkter på
limbindning. FöredragSveriges bokbinderiidkareförening informerar om....
(1966)
Priskurant Stidsvigs Benmjölsfabriks Aktiebolag Helsingborg: Helsingborg
tidningsaktiebolaget,1898
Priskurant å Aktiebolaget Westkustens, Göteborg:Joh. Olssons
Boktryckeri,1891
Raknes, E., Trälimning, Stockholm:Träteknikcentrum, 1988
Ris-Paquot, L`art de batir, meubler et entretenoir sa maison, Paris:?,1853
Rivers, S. & Umney, N., Conservation of Furniture, Oxford: ButterworthHeinemann, 2003
Schellman, N.C., Animal glues: a review of their properties relevant to
31
conservation, Reviews in Conservation nr.8, 2007
Schellman, N.C., Animal Glues-their adhesive properties, longevity and
suggested use for repairing taxidermy specimens., NatSCA News Issue 16,
2009
Sjögren, A., Lim är fantastiskt! Lund: Eurox, 2000
Skans, B., Analys av fisklim i flytande form (colle de poisson) opublicerad skrift
möbelkonservatorsverkstad Brede Köpenhamn, 881215
Skans, B., Tillverkning och analys av limmer opublicerad skrift
Skans, B.,Analysis and properties of old animal glues Ingår i: Internationaler graphischer
Restauratorentag Uppsala:Preprints, 1991
Skans, B. & Michelsen, P.,Betydelsen av fett i animaliskt lim för
måleriändamål,opublicerad skrift
Stockholms Benmjölsfabriks Aktiebolag, Stockholm: Centraltryckeriet, 1897
Sundström, M., Lim&klister Stockholm: Nordiska Museets Förlag,1998
Wiberg, G., Möbler uppslagsbok för möbelfabrikörer,
möbelförsäljare…,Skövde: Strokirks boktryckeri, 1915
32
Internetkälla
http://en.wikipedia.org/wiki/Collagen (2010-03-24)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Abborre (2010-03-24)
http://fornvannen.se/pdf/1990talet/1999_073.pdf (2010-03-24)
http://www.forntidateknik.z.se/IFT/MNTarb/2000/sambag.htm (2010-03-24)
http://www.nyan.aland.fi/nyheter/arkiv.pbs?news_id=10098 (2010-03-24)
http://www.linoljefarg.se/Linoljefarg/abborlim.html (2010-03-24)
http://www.raa.se/cms/materialguiden/material/animaliska_lim/inledning.html
Allt material under (2010-03-24)
http://www.raa.se/cms/materialguiden/material/animaliska_lim/forekomst_utvin
ning_och_framstallning.html (2010-03-24)
http://www.sea.com.au/docs/ppm/ppm_1991_06_19.pdf (2010-03-24)
http://www.sfv.se/cms/showdocument/documents/sfv/.../portar_till_historien.pd
f (2010-03-24)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Alaska_pollock (2010-03-24)
http://sv.wikipedia.org/wiki/St%C3%B6r (2010-03-24)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Hus_(fisk) (2010-03-24)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Torsk (2010-03-24)
http://en.wikipedia.org/wiki/Sturgeon (2010-03-24)
http://runeberg.org/nfbk/0703.html (2010-03-25)
http://www.icon-network.org/Glue-made-of-pike-and-carp-swim.html (201003-24)
http://www.wag-aic.org/gluemaking.pdf (2010-03-24)
http://kremerpigments.com/shopus/PublishedFiles/63550MSDS.pdf
https://www.norlandprod.com/fishgel/hightack.html (2010-03-24)
http://kremerpigments.com/shopus/PublishedFiles/6300063550NaturalSourcesOfGlues.pdf (2010-03-24)
http://www.ernstp.se/Sakerhetsdatablad/Fisklim.pdf (2010-03-24)
33
http://histvarld.historiska.se/histvarld/forum/topic.asp?TOPIC_ID=2558 (201003-24)
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=163.0 (2010-03 24)
http://www.primitivabagar.se/index.php?option=com_fireboard&Itemid=61&fu
nc=view&catid=4&id=1998 (2010-03-24)
http://translate.google.com/translate?hl=sv&langpair=en%7Csv&u=http://en.wi
kipedia.org/wiki/Isinglass (2010-03-24)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Gelatin (2010-03-24)
http://cool.conservation-us.org/coolaic/sg/bpg/annual/v19/bp19-29.html (201003-24)
http://www.fullchisel.com/blog/?p=523 (2010-03-24)
http://www.systembolaget.se/Uppslagsbok/Vin/vittvin.htm (2010-03-24)
http://en.wikipedia.org/wiki/Sassafras (2010-05-12)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Fenol (2010-05-12)
http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%84ggl%C3%A4ggande_tandkarpar (201005-12)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Skrubbsk%C3%A4dda (2010-05-12)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Atlantlax (2010-05-12)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Regnb%C3%A5gs%C3%B6ring (2010-05-12)
http://www.norlandprod.com/ (2010-05-12)
34
Informanter
Anette Glöde, möbelkonservator, Anette Glöde Möbelkonservering, Uppsala, fd.
lärare i konservering på Carl Malmstensskolan, Linköpings Universitet,
Stockholm
Bengt Skans, Fil.dr i konstvetenskap med speciell inriktning på material och
tekniker inom måleriet. Speciellt inriktad på forskning kring animaliskt lim,
tillverkning och användningsområden sedan antiken fram till 1900-talet.
Bodil Stauning, möbelkonservator, Amalienborg slott, Köpenhamn
Charlotta Ekholm, möbelkonservator, Oxdjupets verkstäder, Vaxholm, lärare i
konservering på Carl Malmstensskolan, Linköpings Universitet, Stockholm
David Fucik, möbelkonservator, Jarla möbelverkstad, Stockholm
Mira Laakso, möbelkonservator, möbelsnickare, Jarla möbelverkstad, Stockholm
Stina Ekelund-Karlsson, möbelkonservator på Frederiksborgs slott, Danmark
Tom Feilberg, möbelkonservator på Rosenborgs slott, Danmark
Tomas Wanngren, snickarmästare, möbelrenoverare, Jarla Möbelverkstad,
Stockholm
Ulf Brunne, möbelkonservator och inriktningsansvarig lärare på
möbelkonserveringsprogrammet Carl Malmstensskolan, Linköpings Universitet,
Stockholm
35
Bilagor
I. Ordlista
Adherenter
De delar som ska sammanfogas genom limning.
Adhesionskraft
Kraft som ger vidhäftning mellan lim och adherenters yta. Adhesin kan sägas vara
kohesion mellan två olika ämnen. Adhesion och kohesion är olika yttringar av samma
fenomen.
Alun
Alun är populärnamnet på kaliumaluminiumsulfat KAl(SO ) ·12H O
42
2
Animaliskt lim
Lim som är tillverkat av delar från djur. Kan vara tillverkat av hudar eller ben.
Fenol
Fenol, C6H5OH, kallas också karbolsyra, hydroxylbensen och bensenol.
Det är en förening mellan en aromatisk kolväte och en molekyl som består av en syraatom och
en väteatom -OH. Fenol är en svag syra. Det är starkt frätande och mycket giftigt. Fenol
hämmar gelatinering.
Fisklim
Lim tillverkat av olika delar av fisk, främst skinn, ben, fenor och inälvor.
Flytfas
Flytande form av ett material som sedan torkar eller stelnar.
Gelatinering
Inträffar när ett varmlim tas från värmekällan. Blandningen blir då som ett väldigt tjockt
gelé.
Glutinlim
Annat namn på animaliskt lim. Glutin är ämnet som ger animaliskt lim dess limkraft.
Husblås/husbloss
Var tidigare att annat namn för störlim men blev sedan termen för lim gjort på simblåsa
från olika typer av fiskar.
Hygroskopi
Hygroskopi är den egenskap som gör att vissa ämnen drar till sig eller släpper ifrån sig
fuktighet eller vattenånga till den omgivande luften.
Isinglass
Isinglass är det engelska namnet på husbloss.
Kallflytande fisklim
Lim, tillverkat av olika delar av fisk, vilket är flytande i rumstemperatur. Torkar
långsamt eftersom all torkning sker genom att vatteninnehållet absorberas av materialet.
36
Om ett fisklim är kallflytande eller inte beror på hur limmet har tillretts och i vilken
temperatur fisken levt. Kallflytande fisklim går att köpa bl. a. hos Ernst P och Kremer
Pigment. Deras fisklim kommer från Norland Products Inc. och kallas där High Tack
Fish Glue.
(Kall)Flytande lim
Lim som är flytande i rumstemperatur och alltså inte kräver uppvärmning innan
limning. Alla moderna limmer (PVaC, epoxy) tillhör den här gruppen.
Kohesionskraft
Den kraft som verkar mellan molekyler inom en kropp. Den inre sammanhållningen hos
materialet kallas därför kohesion. Måste finnas för att en limning ska fungera.
Kollagen
Från grekiskans colla=lim; gen=skapare.
Kollagen är det som används vid tillverkningen av animaliska limmer. Det är ett
fiberprotein bestående av aminosyror och det finns framför allt i bindväv såsom ben,
hud, senor och blodkärlsväggar. Kollagenet består av tre peptidkedjor i trippelhelixform.
Trippelhelixformen gör det starkt, flexibelt och att det inte är vattenlösligt. Kollagenets
uppgift i kroppen är att det bildar fiberstrukturer som ger struktur, stadga och är mycket
motståndskraftigt mot slitande krafter. Tillverkningen av animaliska limmer går i
korthet ut på att lösa upp trippelhelixformen till enklare proteinkedjor vilka är
vattenlösliga. Processen, denaturering, omvandlar kollagenet till glutin varför
animaliska limmer ibland kallas glutinlim.
Reversibilitet
Möjligheten att backa ett skeende eller en process. I möbelkonserveringssammanhang
används det för att beskriva att en åtgärd går att backa bakåt och därigenom ta bort.
Motsatsens är irreversibel där åtgärden är icke omvändbar och alltså ”obotlig.”
Möbelkonservatorn bör sträva efter att de åtgärder som utförs är i så stor grad som
möjligt reversibla.
Störlim
Lim tillverkat av olika typer av störliknande fiskars simblåsa. Simblåsan kokas, silas
och torkas. Inför användandet placeras limmet i vatten, värms till ca:60^C och är sedan
klart att använda.
Trippelhelixform
Beskrivning av struktur inom kemi. En trippelhelixform består av tre kedjor som är
snurrade runt varandra likt trådarna i ett rep. DNA är ett känd dubbelhelixform.
Trippelhelix ser likadan ut men med en extra kropp.
Varmlim
Lim som kräver uppvärmning innan det appliceras och som gelatinerar i
rumstemperatur. De flesta animaliska limer är varmlim och ska appliceras i varmt
tillstånd. (Ej över 60'C.) Stelnar och binder när det kallnar och uppnår full styrka när
vattnet som ingår har absorberas av materialet.
Viskositet
Benämning på hur lätt- eller trögflytande en vätska är. Viskositeten påverkar
limförmågan hos limmet.
37
Vätning
Benämning på limmets förmåga att flyta ut och väta det område som ska limmas. Det är
mycket viktigt med god vätning för att få en bra limning.
Åldringsegenskaper
Egenskapsförändringar hos limmet över tid. Viktig aspekt vad gäller material
som används inom konservering. Solljus och luftfuktigheten och temperatur
och förändringar.
Öppentid
Den tid som limmet är i flytfas, vilket innebär den tid som man har på sig att limma
innan limmet torkar.
38
II. Recept fisklim
Fisken till mina limmer fick jag från fiskaffärerna Hav, Melanders och Ica Fridhemplans
fiskavdelning i Stockholm.
Det är recepten med rubrik i stor stil som jag använt mig av i experimentet.
Lim nummer 10 och 11 som är inom parantes är inte tillverkade av mig utan inköpta.
Lim nr. 1Abborre/skinn torkad
4 st. torkade abborrskinn och fenor.
1L. vatten
Kokades i 1h.
Sedan silades fiskdelarna bort.
Vätskan kokades ca: 1h till.
Produkten hälldes ut på en plåt och torkades.
Lim nr. 2 Stör/simblåsa torkad
Torkad simblåsa från stör
3 dl. vatten
Torkad simblåsa från stör lades i blöt 24 h.
Kokades tills den minskade i storlek och var lös, ca: 35 min.
Blåsan pressades genom en sil och kokades 20 min.
Sedan pressades vätskan genom en fin sil och produkten hälldes ut på glasskiva för torkning.
Kallflytande fisklim av Stör
Störlimmet lades i vatten för att svälla i ca 5 min. Därefter värmdes det upp i en kastrull.
Sedan hällde jag i 10 cl. Ättiksprit varpå vätskan hälldes upp i en plastburk. Limmet
gelatinerade inte utan behöll sin flytfas.
Lim nr. 3 Abborre/skinn färska
4 färska abborrskinn (2fiskar).
Ca: ½ L vatten.
Kokades 1 h.
Skinnen silades bort och vätskan kokades ca 20 min till.
Sedan hälldes produkten ut på en glasskiva och fick torka.
Lim nr. 4 Gös/simblåsa
2 färska Simblåsa från Gös
½ dl. Vatten
39
Kokade i 10 min. Silades
Kokade 5 min.
Torkade på en plan yta.
Lim nr. 5 Abborre/skinn torkade
4 torkade skinn
4 dl vatten
Skinnen fick dra ca 30 min. i kallt vatten.
Sedan värmdes de ca 40 min. på 2:an.
Därefter silades skinnen bort och vätskan värmdes 30 min till
Sedan hälldes vätskan ut på en glasskiva och torkades.
Lim nr.6 Torsk/simblåsa
Simblåsa från torsk
5dl vatten
Här valde jag att vara väldigt försiktig med temperaturen under tillverkningen för att se om
det påverkade limprodukten positivt eller negativt.
Här lät jag plattan stå på 2:an under urkokningen av skinnen i ca 30 min.
Därefter silade jag bort skinnen och silade vätskan genom kaffefilter.
Efter det stod plattan på 1:an och limmet fick stå på plattan tills det mesta av vattnet dunstat
bort. Jag gjorde tester vart efter för att se om limmet gelatinerade i rumtemperatur. När det
gjorde det betraktade jag det som klart.
Limmet var för tjockt och blev därför dåligt när det skulle torka.
Lim nr.7 Torsk/simblåsa passerad
1 simblåsa från torsk.
5 dl vatten
Kokades tills blåsan var mjuk därefter strimlades blåsan och kokades lite till.
Därefter pressades den genom en sil och silades sedan i en finmaskig tesil.
Vattnet kokades bort och limmet fick torka på en plan yta.
Lim nr. 8 Torsk/fenor, skallar
Fenor
2 Skallar
Kokades ca: 1 h och silades sedan.
Därefter reducerades limmet och torkades på skiva.
Lim nr. 9 Torsk/simblåsa inte passerad
40
1 simblåsa
4 dl vatten
Simblåsan kokades i 30 min. därefter silades de fasta delarna bort och vätskan reducerades.
Därefter hälldes limmet ut på skiva och torkades.
(High Tack Fish Glue Lim nr. 10)
Kallflytande fisklim ”High Tack Fish Glue” inhandlat på Ernst P, tillverkat av Norland Inc.
(Störlim Lim nr. 11)
Störlim inhandlat på Kremer pigment.
41
III. Recept på modifieringar av animaliskt lim
(Recepten utföres på egen risk då jag inte har testat dem.)
Från Lárt de batir, meubler et entretenir sa maison.
Starkt lim:
250g granulat löses i 1L. vatten. När det är löst tillsätts 2-3 vitlöksklyftor
Ett mindre torrt mer smidigt lim:
Tillsätt 260g. melasss( sirap) till 500g. löst lim
Kallflytande lim:
260g vinäger +1/4 del sprit+alun
Kallflytande lim:
1kg. Colle fort=starkt lim och 1 l. vatten droppa i 200g 36*C varm salpetersyra. Skaka
ordentligt och låt svalna. Väl tillslutan håller den mycket länge.
Från Nanke. C. Schellman Reviews in Conservation nr.8, 2007 sid. 60
Etanol kan adderas i kollagenbaserade lim för att sänka ytspänningen och öka
vätningsförmågan på limmet. Det finns ett exempel på ett fall där 9%ig öl adderats till ett
fisklim som sedan användes till att konservera ett Boullearbetet, vilket ledde till att öka
vätningsförmågan och därför skapde en starkare limfog. Annars kan en tensid göra samma
jobb. ,Alkohol kan dock öka gelateringstemperaturen och minsta öppningstiden på limmet.
Från Allmännyttiga handbiblioteket
Animaliska limmer tillsammans med:
Alun som i större mängd utfäller limmet till en färglös, genomskinlig massa som upptorkad i
luften antager en hornartad beskaffenhet. Kan om det blandas med krita och färgstoffer
användas till marmor eller elfenbens-imitationer.
Garvsyra, ömsesidig reagens, upptäckande av ämnena. I starkare lösning utfälles en smutsgul,
ostlik fällning, som endast löser sig i varm kalilut.
Koksalt, salmiak, salpeter, klorbarium, sur kromsyradt kali förhindrar gelatinering.
100 delar ättiksyra och 38 delar lim uppvärmas så bildas flytande lim.
Skedvatten 0,2 kg. Satt till 1 kg. Lim, som lösas i vattenbad bilder flytande lim.
Sirup eller glycerin bilda tillsammans med en tjock limlösning efter uppvärmning och
42
avsvalning en egen elastisk massa, som ständigt håller sig mjuk och är användbar till många
ändamål som t.ex. för elastiska formar för gipsafgjutningar.
Om man behandlar massan med garvsyra eller kaliumbikromat blir den motsåndstålig mot
vatten och färdig för gjutning. Formen kan sedan smältas ned och användas igen.
Gummilösning:
5 ort klart vitt gummi arabicum löses i
30 ort kokhett vatten, hvarefter lösningen filtreras. Användes till klistring och som
anstrykning under fernissor.
Husblåslösning.
5 ort husblås bultas, sköljas och uppmjukas i 12 tim. I kallt vatten, hvarefter detta avslås.
Derefter kokas husblåset i ett väl betäckt kärl med
20 ort 50% bränvin eller blandning af 10 ort 90%sprit och
10 ort regnvatten, tills det är fullkomligt löst.
Lösningen silas sedan genom linne. Efter kallnandet stelnar den till en gele, som länge kan
förvaras, om det öfvergjutes med sprit. Då det skall användas, uppvärmas det i vattenbad tills
det blir tunnflytande.
Flytande lim enligt Dumoulin.
2skålpund bästa lim löses i
30 kubiktum vatten, i vattenbad, hvarpå, efter fullkomlig lösning,
40 ort salpetersyra af 36% Beaumé tillsättes i små portioner eller, nogare, till
10 viktdelar lim,
10 delar vatten och
2 delar salpetersyra.
Det uppstår en uppbrusning, under utveckling af salpetersyrlig gas, hvarpå, då all syran är
tillsatt, vätskan får kallna.
Flytande lim:
Ryskt lim.
100 delar kölnerlim (eller lim av bästa sort) löses i
100 till 110 delar vatten och tillblandas därefter
5 ½ -6 delar vanligt skedvatten, i små portioner, hvarefter
6 delar fint rifven svafelsyrad blyoxid tillsättes, för att gifva det hvitaktig färg.
Flytande lim af Ludwig Kraffl.
3 delar godt lim skäres i bitar
begjutes med 8 delar vatten, hvarefter det får stå några timmar.
Sedan tillsättas ½ del saltsyra och ¾ delar zinkvitriol, varpå hela blandningen 10 à12 tim.
Utsättes för temperatur af + 82 à 88*C.
Limmet stelnar sedan ej mera och får avsätta sig, då det klara afhälles.
Klart flytande gelatinlim.
1 skålpund vattenklart gelatine ,
1 skålpund stark ättika ,
25 ort starkaste sprit och
en liten obetydlig tillsats af alun
43
lösas i vattenbad och gifva då ett alltid flytande lim, som kan användas till det finaste av
arbeten, till och med fabrikation af falska perlor.
Boklim.
I 1 konna mjukt, rent vatten lösas
37 ort 50 korn bästa lim och 37 ort 50 korn hvit tvål, i vattenbad, hvarefter
18 ort fint pulveriserad alun tillsättes under flitig omrörning, till dess den fullkomligt smält.
Olika sorters lim:
Munlim-på kuvert osv för att slicka på:
göres av en gelatinelösning som försättes med ¼ gelatinens vigt stött socker och några
droppar citronolja. Deraf formas små aflånga tjocka skifvor.
Vattentätt limöfverdrag.
1 del pulveriseradt galläpple kokas med
12 delar vatten till tvåtredjedelar inkokat, hvarefter afkoket filtreras genom en linneduk.
Då en limanstrykning nyss är gjord, öfverstryker man den, innan den hinner torka, med
galläpplelösningen. Garfsyran, som galläpplena innehålla, förena sig då med limmet till en
olöslig förening. Bra för att limma läder på metall. Metallen bestryks med varm limlösning
och lädret med galläpplelösning och föreningen blir olöslig!
Recept ur ”Möbler uppslagsbok för möbelfabrikörer, möbelförsäljare.....” av Gösta Wiberg
1915, Strokirks boktryckeri, Skövde 1915
”recept på gamla bindemedel af den sort, som användes af George Haupts samtida”:
Lim för kalla ytor framför allt elfenben och vanlig ben
Färglös gelatin kokas med vatten till tjock lösning hvartill blandas en mastixlösning i alkohol,
ungefär en fjärdedel av gelatinlösningen, hvarefter så mycket slammad zinkhvitt inröres att en
honungstjock blandning erhålles. Det lim, som således erhålles är synnerligen effektivt för så
godt som allt med kalla ytor, framförallt elfenben och vanligt ben.
Lim okänslig för vatten; fäster mycket väl alla föremål, sten, metall o. dyl. på trä.
I en genom kokning tunnflytande limlösning blandas under jämn omrörning finsiktad träaska
tills en sirapstjock massa bildats, hvilken uppvärmes när den skall användas. Denna blandning
är i det närmaste
Hvitt vax, kolofonium och tjock terpentin sammansmältas i lindrig värme så att en
tjockflytande massa bildas. Vill man ha en bestämd färg som stämmer med det trä eller
föremål, som inlägges, kan inblandas fin pulveriserad krita, ultramarin och andra färger.
En blandning som före användandningen uppvärmes tillreds af: mastix 10 delar, tjock
terpentin 4 delar, linolja 12 delar.
Lim för inläggning af sten, elfenben, ben och metall på trä.
Vanlig god snickarelim uppvärmes till kokpunkten, hvarefter finsiktad träaska inröres, så att
en medeltjock massa uppstår, hvilet omedelbart användes.
44
Ett annat sätt att tillaga ett bra bindemedel tillgår så, att 60 delar limlösning och 20 delar
linoljefernissa blandas väl och massan används het. Ju hetare anstrykningen är, desto djupare
intränger det i träet och desto mindre behöver man använda.
Blanda ihop bästa lim 10 delar och krita 3 delar. När den metallbit som skall nedläggs är
färdiginpassad bestrykes inåtsidan med saften af hvitlök, som gör den synnerligen mottaglig
för de båda öfriga ämnenas inverkan och bindas starkt fast.
Gummi arabicum 1 del, vatten 2 delar, potatisstärkelse 3-5 delar omröres. Går vanligen under
namn af franskt träkitt.
Enligt: Johan Fischerström i ”Economiska Dictionnairen” Stockholm 1781,tredje delen
sid.118
”Braxenfiäll kokas med bränwin til et starkt lim, at dermed kan hopfästas trästyken,
sönderslagne glas, bouteljer och porcelliner. När fiällen kokat en stund, filas de ifrån, då
bränwinet åter fåttes på elden, och blir starkare lim, ju längre det kokas, bes?nnerligen om det
sker såsom om abborskinn är förmålt.
Nya Svenska Economiska Dictionnairen första delen stockholm 1779 sid.
4
Abborrskinn gifva et ganska starkt Lim, när de, efter någon torkning, i kalt wattn upblötas,
fjällen afskrapas hvarefter skinnen läggas uti en oxblåsa, som tillknytes och kokas i en gryta.
Under kokningen får intet wattn komma til skinnen, Utan endast den ångan som kan tränga
sig in i blåsan, hwarwid en sten fastbindes. Med detta lim kunna trästycken på det starkaste
ihopfogas, och blötas ej upp i hwarken luft eller wäta.
Recept för limning av trä utomhus. Fritt efter artikeln ”portar mot historien”
(vatten- och skadedjursbeständigt)



Störlim
Lite socker
Kopparoxidpulver
45
IV. Resultatdiagram limprover
Diagrammen är sorterade i fallande skala med det starkaste limmet först osv.
Dragprov, 2 stycken (förutom lim nr.7) mässing/furu
Prov nr. 5:1, 5:2
Specimen 1 to 2
10000
Load (N)
8000
6000
Specimen #
4000
1
2
2000
0
-2000
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Extension (mm)
Maximum Load
(N)
1
2
7371,98964
8209,09962
Tensile extension at
Maximum Load
(mm)
7,82328
0,52764
46
Maximum Extension
(mm)
8,40975
0,54570
Prov nr. 10:1, 10:2
Specimen 1 to 2
8000
7000
Load (N)
6000
5000
4000
Specimen #
1
2
3000
2000
1000
0
-1000
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Extension (mm)
Maximum Load
(N)
1
2
7843,91537
7492,68383
Tensile extension at
Maximum Load
(mm)
1,83046
3,26636
47
Maximum Extension
(mm)
1,83452
8,31415
Prov nr. 9:1, 9:2
Specimen 1 to 2
7000
6000
Load (N)
5000
4000
Specimen #
1
2
3000
2000
1000
0
0.0
0.1
0.2
0.3
0.4
0.5
Extension (mm)
Maximum Load
(N)
1
2
6631,53380
6292,79315
Tensile extension at
Maximum Load
(mm)
0,27330
0,39676
48
Maximum Extension
(mm)
0,29058
0,42152
Prov nr. 3:1, 3:2
Specimen 1 to 2
6000
5000
Load (N)
4000
3000
Specimen #
1
2
2000
1000
0
-1000
-0.10
0.00
0.10
0.20
0.30
Extension (mm)
Maximum Load
ju(N)
1
2
5813,59901
5499,68556
Tensile extension at
Maximum Load
(mm)
0,26325
0,16448
49
Maximum Extension
(mm)
0,26971
0,17417
Prov nr. 7:1
Specimen 1 to 1
4000
Load (N)
3000
Specimen #
2000
1
1000
0
-0.02
0.00
0.02
0.04
0.06
0.08
0.10
0.12
0.14
0.16
Extension (mm)
Maximum Load
(N)
1
3232,63556
Tensile extension at
Maximum Load
(mm)
0,13961
50
Maximum Extension
(mm)
0,14589
Prov nr. 8:1, 8:2
Specimen 1 to 2
1800
1600
Load (N)
1400
1200
1000
Specimen #
1
2
800
600
400
200
0
0.00
0.01
0.02
0.03
0.04
0.05
0.06
0.07
0.08
Extension (mm)
Maximum Load
(N)
1
2
951,16096
1620,68345
Tensile extension at
Maximum Load
(mm)
0,04006
0,05662
51
Maximum Extension
(mm)
0,06487
0,06230
3-punkts böjprov 1 st. mässing/trä
Prov nr. 5:3 (furu/mässing)
3-pkt böj fisklim
Linköpings Universitet
avd IEI
3 pkt böj
1200
Flexure load (N)
1000
800
600
400
200
0
-200
0.0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 1.8 1.9
Flexure extension (mm)
1
Provstav
Maximum
Load
(N)
3-pkt böj
1071,65
52
Comment
Flexure extension at
Maximum Flexure
load
(mm)
1,836
Prov nr. 10:3 (furu/mässing)
3-pkt böj fisklim
Linköpings Universitet
avd IEI
3 pkt böj
1000
Flexure load (N)
800
600
400
200
0
-200
0
1
2
3
4
Flexure extension (mm)
1
Provstav
Maximum
Load
(N)
3-pkt böj
957,93
53
Comment
Flexure extension at
Maximum Flexure
load
(mm)
1,510
Prov nr. 3:3 (furu/mässing)
3-pkt böj fisklim
Linköpings Universitet
avd IEI
3 pkt böj
500
Flexure load (N)
400
300
200
100
0
-100
-0.1
0.0
0.1
0.2
0.3
0.4
0.5
0.6
0.7
0.8
0.9
Flexure extension (mm)
1
Provstav
Maximum
Load
(N)
3-pkt böj
440,34
54
Comment
Flexure extension at
Maximum Flexure
load
(mm)
0,570
Prov nr. 9:3 (furu/mässing)
3-pkt böj fisklim
Linköpings Universitet
avd IEI
3 pkt böj
Flexure load (N)
400
300
200
100
0
0.0
0.1
0.2
0.3
0.4
0.5
0.6
0.7
0.8
Flexure extension (mm)
1
Provstav
Maximum
Load
(N)
3-pkt böj
341,54
55
Comment
Flexure extension at
Maximum Flexure
load
(mm)
0,720
Prov nr. 7:2 (furu/mässing)
3-pkt böj fisklim
Linköpings Universitet
avd IEI
3 pkt böj
Flexure load (N)
400
300
200
100
0
0.0
0.1
0.2
0.3
0.4
0.5
0.6
0.7
Flexure extension (mm)
1
Provstav
Maximum
Load
(N)
3-pkt böj
337,05
56
Comment
Flexure extension at
Maximum Flexure
load
(mm)
0,407
Prov nr. 8:3 (furu/mässing)
3-pkt böj fisklim
Linköpings Universitet
avd IEI
3 pkt böj
Flexure load (N)
250
200
150
100
50
0
0.0
0.1
0.2
0.3
0.4
0.5
Flexure extension (mm)
1
Provstav
Maximum
Load
(N)
3-pkt böj
202,70
57
Comment
Flexure extension at
Maximum Flexure
load
(mm)
0,353
3-punkts böjprov 1 st. trä/trä
Prov nr. 5 (furu/furu)
3-pkt böj fisklim
Linköpings Universitet
avd IEI
3 pkt böj
1400
Flexure load (N)
1200
1000
800
600
400
200
0
-200
0.0
0.1
0.2
0.3
0.4 0.5
0.6
0.7
0.8
0.9
1.0
1.1
1.2
1.3 1.4
1.5
1.6
1.7
Flexure extension (mm)
1
Provstav
Maximum
Load
(N)
3-pkt böj
1213,76
58
Comment
Flexure extension at
Maximum Flexure
load
(mm)
1,287
Prov Hudlim
3-pkt böj fisklim
Linköpings Universitet
avd IEI
3 pkt böj
1200
Flexure load (N)
1000
800
600
400
200
0
-200
0.0
0.1
0.2
0.3
0.4
0.5
0.6
0.7
0.8
0.9
1.0
1.1
1.2
1.3
1.4
1.5
Flexure extension (mm)
1
Provstav
Maximum
Load
(N)
3-pkt böj
1177,92
59
Comment
Flexure extension at
Maximum Flexure
load
(mm)
1,417
Prov nr. 11
3-pkt böj fisklim
Linköpings Universitet
avd IEI
3 pkt böj
Flexure load (N)
1000
800
600
400
200
0
-0.2
0.0
0.2
0.4
0.6
0.8
1.0
1.2
1.4
1.6
1.8
2.0
Flexure extension (mm)
1
Provstav
Maximum
Load
(N)
3-pkt böj
975,89
60
Comment
Flexure extension at
Maximum Flexure
load
(mm)
1,153
Prov nr. 9 (furu/furu)
3-pkt böj fisklim
Linköpings Universitet
avd IEI
3 pkt böj
1000
Flexure load (N)
800
600
400
200
0
-200
0.0
0.1
0.2
0.3
0.4 0.5
0.6
0.7
0.8
0.9
1.0
1.1
1.2
1.3 1.4
1.5
1.6
1.7
Flexure extension (mm)
1
Provstav
Maximum
Load
(N)
3-pkt böj
896,48
61
Comment
Flexure extension at
Maximum Flexure
load
(mm)
1,143
Prov nr. 10 (furu/furu)
3-pkt böj fisklim
Linköpings Universitet
avd IEI
3 pkt böj
1000
Flexure load (N)
800
600
400
200
0
-200
0.0
0.1
0.2
0.3
0.4
0.5
0.6
0.7
0.8
0.9
1.0
1.1
1.2
1.3
1.4
Flexure extension (mm)
1
Provstav
Maximum
Load
(N)
3-pkt böj
875,46
62
Comment
Flexure extension at
Maximum Flexure
load
(mm)
1,117
Prov nr. 3 (furu/furu)
3-pkt böj fisklim
Linköpings Universitet
avd IEI
3 pkt böj
1000
Flexure load (N)
800
600
400
200
0
-200
0.0
0.1
0.2
0.3
0.4
0.5
0.6
0.7
0.8
0.9
1.0
1.1
1.2
1.3
1.4
Flexure extension (mm)
1
Provstav
Maximum
Load
(N)
3-pkt böj
861,32
63
Comment
Flexure extension at
Maximum Flexure
load
(mm)
1,150
Prov nr. 7 (furu/furu)
3-pkt böj fisklim
Linköpings Universitet
avd IEI
3 pkt böj
800
Flexure load (N)
700
600
500
400
300
200
100
0
-100
0.0
0.1
0.2
0.3
0.4
0.5
0.6
0.7
0.8
0.9
1.0
1.1
1.2
1.3
Flexure extension (mm)
1
Provstav
Maximum
Load
(N)
3-pkt böj
768,14
64
Comment
Flexure extension at
Maximum Flexure
load
(mm)
1,000
Prov nr. 8 (furu/furu)
3-pkt böj fisklim
Linköpings Universitet
avd IEI
3 pkt böj
Flexure load (N)
300
200
100
0
-100
0.0
0.1
0.2
0.3
0.4
0.5
0.6
0.7
0.8
0.9
1.0
1.1
Flexure extension (mm)
1
Provstav
Maximum
Load
(N)
3-pkt böj
294,21
65
Comment
Flexure extension at
Maximum Flexure
load
(mm)
1,084
V. Rapport- kemisk analys av fisklim ”High Tach Fish Glue”
Uppdrag
Genom olika analyser skall sammansättningen i ett prov av fisklim och limmets gelatinkälla
bestämmas.
Bakgrund
Fisklim består av i huvudsak tre komponenter: vatten, fenol och gelatin. Fenol är en tillsats
och fungerar som konserveringsmedel. Gelatinet består av kollagen och för fisklim skall den
utvinnas ur fisk.
Prover
1 prov av fisklim i en brun glasburk levererades till SP från Karl Malmstensskolan.
Metoder
Vattenhalt/torrhalt:
Vattenhalten bestäms genom en Karl Fishertitrering men utrustningen gick sönder och
analysen kunde inte utföras i tid. Istället bestämdes torrhalten genom vägning före och efter
torkning i 100 oC ugn i 16 h.
Fenolinnehåll:
Provet extraherades med etylacetat och analyserades med gaskromatografi/masspektrometri
(GC/MS). Koncentrationen fenol kvantifierades med en extern standardkurva.
Gelatinets ursprung:
Provet behandlades med enzymet trypsin som klyver peptidkejan genom att hydrolysera
peptidbindningen på karboxylsidan av lysin och arginin. Peptiderna som genereras
separerades och sekvenserades med vätskekromatografi/masspektrometri/masspektrometri
(LC/MS/MS)-metodik. Peptidsekvenserna används sedan för sökning i en omfattande
proteindatabas (NCBI) där den all kunskap om olika organismers proteom finns samlat.
Resultatet av databassökningen är identitet och ursprung av de olika proteiner som finns i
fisklimprovet.
Om det visar sig att det finns gelatin från olika ursprung kan likartade peptider analyseras
med LC/MS-metodik. Likartade peptiders intensitet kan jämföras för att ge en uppskattning
om hur stor eller liten andel av provet som är från en annan organism än fisk.
Experiment och Resultat
Torrhalt:
Den uppmätta torrhalten var: 45,6 vikts% (± 0,1 vikt%)
Torrhalten motsvarar andelen gelatin och tillsatser. Det som har avgått i det här försöket och
som utgör 54;4 vikts% är i huvudsak vatten och eventuella andra flyktiga komponenter.
Fenolinnehåll:
Det uppmätta fenolinnehållet var: 0,96 vikt% (± 0,04 vikt%)
Fenol är giftigt och kan tas upp genom huden enligt utdrag ur säkerhetsdatablad för fenol:
ÖGON: kan orsaka allvarlig irritation och möjligen hornhinneskada.
HUDKONTAKT: giftigt vid hudkontakt.
FÖRTÄRING: giftig vid förtäring.
66
INANDNING: irriterar andningsvägarna. Kan vålla förgiftning. Farligt: risk för allvarliga
hälsoskador vid långvarig exponering genom inandning, hudkontakt och förtäring. Möjlig risk
för bestående hälsoskador.
God ventilation och skyddshandskar skall användas.
Gelatinets ursprung:
Gelatinet bereds genom avkok av fiskrester och har utsatts för omfattande behandling.
Proteinet som fortfarande är intakt efter behandlingen är från kollagen som innehåller
aminosyrasekvenser med mycket hög andel av aminosyran prolin. Trypsin som används för
att klyva proteinet till peptider klipper inte aminosyrasekvenser i närheten av prolin.
Förväntningen var därför att trypsineringen skulle resultera i ett fåtal peptider vilket också var
fallet. Tre proteiner identifierades med mer än en peptid och signifikans (p < 0.05). Alla tre
var kollagen från någon fisk, Tabell 1. Det identifierades inga peptider från något annat
protein än kollagen eller annat ursprung än fisk.
Tabell 1. Identifierade proteiner och deras ursprung.
Djurart
Oryzias latipes –
japanes killifish
Paralichthys olivaceus
– skrubbskädda
Oncorhynchus
keta/mykiss –
atlantax/rengbågsöring
Protein
Antal
peptider
Collagene typ I alpha 1 chain
3
Collagene typ I alpha 1 chain
3
Collagene typ I alpha 2 chain
3
Vidare studier för att följa förändringen av källan till gelatinet under de olika årstiderna kräver
en kompletterande strategi. Genom t ex selektiv kemisk hydrolys för att generera fler
analyserbara peptider och öka antalet peptider som säkerställer de identifierade proteinernas
ursprung. Det är också en begränsning i hur många fiskarters proteom som är kända och finns
med i NCBIs databas.
Slutsats
Fisklimsprovet innehåller vatten, gelatin och fenol. Gelatinet är utvunnet från fisk.
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Kemi och Materialteknik - Organisk analytisk kemi
Lena Brive
Anders Lorén
Uppdraget utfört av
Rapporten granskad av
67