Examensarbeten inom
samhällsämnenas didaktik
INLEDNING
I kursplanerna står att examensarbetena inom lärarprogrammet ska vara yrkesrelevant. En
möjlighet är att skriva ett ämnesdidaktiskt examensarbete. I denna handledning vill vi ge dig
som är student några idéer om vad ett ämnesdidaktiskt examensarbete inom samhällsämnena
kan handla om. Ett ämnesdidaktiskt examensarbete kan vara produktionsinriktat eller
konsumtionsinriktat och det kan skrivas inom allmänt utbildningsområdena (AUO) eller inom
något av samhällsämnena.
Denna handledning inleds med en översiktlig del över olika teman inom samhällsämnenas
didaktik. Därefter presenterar varje ämne sig och ger exempel på olika teman samt namn på
kontaktpersoner. Tveka inte att höra av dig till någon av oss om du är intresserad av något
område eller har andra frågor!
Om du har frågor kring det övergripande ämnesdidaktiska samarbetet mellan de olika ämnena
är du välkommen att höra av dig till:
Anna Johnsson Harrie, institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, ISAK,
e-post: [email protected] tel: 013-28 58 97
DIDAKTIK I SAMHÄLLSÄMNENA, DISA
De samhällsvetenskapliga ämnena vid Linköpings universitet samarbetar kring ett gemensamt
forskningsprogram när det gäller samhällsämnenas didaktik, kallat för DISA. Där har vi enats
kring sex olika teman som vi gärna vill utveckla. Inom alla dessa teman finns flera olika
tänkbara uppgifter som kan vara lämpligt omfång för ett examensarbete. Inom varje tema kan
man skriva såväl konsumtionsuppsats som produktionsuppsatser. När det gäller
konsumtionsuppsatser läser du forskning inom området. När det gäller produktionsuppsatser
utför du en egen undersökning. De sex temana är:
1. Kunskapsnivåer hos studenter och elever i skolan. Undersökningar av vad elever kan
i ett visst ämne vid en viss tidpunkt, t.ex. kunskaper i förhållande till vad som
föreskrivs i skolans kurs- och ämnesplaner. För studenter kan det gälla kunskapsnivån
i ett eller flera undervisningsämnen vid en viss tidpunkt, t.ex. när de påbörjar
lärarutbildningen.
2. Attityder hos lärare, studenter och elever. Undersökningar av vad en viss kategori
tycker om vissa företeelser vid en viss tidpunkt, i fråga om lärarutbildningen,
skolundervisningen, skolpolitiken etc.
3. Förändringsprocesser i lärarutbildningen, skolan, skolpolitiken etc. Undersökningar
av vilka förändringar som har skett mellan olika tidpunkter eller vid vissa tidpunkter i
fråga om lärarutbildningen, skolundervisningen, skolpolitiken etc. Det kan också gälla
ett visst undervisningsämne eller flera.
4. Läromedel, olika ämnen och nivåer. Vilka läromedel används i olika ämnen i olika
sammanhang och tidpunkter och varför? Vilka faktorer spelar in på tillkomsten av
läromedel och vilket innehåll det har samt på valet av läromedel? Detta gäller såväl
lärarutbildning som ungdomsskolan.
5. Metoder i undervisningen. Vad anser olika kategorier (lärarutbildare, lärare,
studenter, elever) fungerar bra, dåligt, ibland etc. när det gäller undervisning i ett visst
ämne på en viss nivå? Hur kan man förklara och vilka generella slutsatser kan dras?
6. Bedömning och betygsättning Tolkningar av kunskapskrav på olika nivåer i skolan
och i lärarutbildningen
GEOGRAFI
Geografi - världens ämne – har till sin natur ett inbyggt helhetsperspektiv, där samspelet
mellan människa och natur står i fokus, globalt och lokalt. Detta perspektiv möjliggör för en
omvärldsförståelse hos eleverna, vilket i förlängningen kan innebära en större förståelse för
andra individer och en större handlingsberedskap för en hållbar utveckling av samhället.
Geografi är således ett viktigt och angeläget ämne, och är liksom historia en syntesvetenskap,
vilket innebär en bredd som gör ämnet unikt, mångfacetterat och spännande. Bredden gör
dock också att det kan upplevas som svårt att undervisa i geografi, detta ämne som har en fot i
naturvetenskapen och en i humaniora. Geografiämnets innehåll och struktur har också
förändrats under årens lopp, något som understundom har debatterats livligt.
Inom geografi ges det goda möjligheter att skriva ditt ämnesdidaktiska examensarbete. Nedan
ges exempel på olika uppgifter/projekt kopplade till de sex olika teman. Observera dessa inte
är färdiga uppsatstitlar.
1. Kunskapsnivåer hos studenter och elever i skolan. Vilka kvalitativa och/eller
kvantitativa kunskaper har eleverna vid olika tidpunkter? Finns det skillnader mellan
skolor? Hur förhåller sig kunskapskraven i styrdokumenten till verkligheten?
Variation mellan olika delområden i ämnet, - är vissa områden ”svårare”?
2. Attityder hos lärare, studenter och elever. Geografiämnet har förändrats under åren.
Hur uppfattas ämnet av de som studerar det? De som inte studerar det? Finns det en
diskrepans mellan styrdokumentens beskrivningar och elevers beskrivningar? Vad
anser praktiserande lärare? Hur påverkar lärarens akademiska bakgrund, t ex natur/kulturgeograf för inställningen till ämnet?
3. Förändringsprocesser i lärarutbildningen, skolan, skolpolitiken etc. Från
regionalgeografiska fördomar till hållbar utveckling? Hur har ämnet förändrats, och
varför? Hur har skolorna/lärarutbildningen följt med i denna förändring?
4. Läromedel i skolan och på lärarutbildningen. Vilka läromedel används/används inte?
Hur väljer man? Vem påverkar? Hur får man in omvärlden i klassrummet? Och hur
får man ut klassrummet i omvärlden? Vilka möjligheter ger digitala medier? Vilken
omvärldsuppfattning ges via de olika läromedlen?
5. Metoder i undervisningen. Från abstrakt till konkret – hur undervisar man inom de
områden som innehåller mycket abstrakta begrepp? Hur uppnår man förståelse inom
olika delområden? Utomhuspedagogik inom ämnet – hur och varför används det?
Vilka pedagogiska överväganden står geografiläraren inför inom olika delområden?
Modeller i geografiämnet?
6. Bedömning och betygsättning Hur tolkar elever och lärare olika kunskapskrav? Hur
används betygskriterier vid examinationer? Hur upplevs bedömning inom ämnet, av
lärare, elever och lärarstudenter?
Kontaktpersoner:
Karin Wakeham
e-post: [email protected]
Björn Segrell
e-post: [email protected]
HISTORIA
Inom ramen för historieämnets didaktik kan faktorer som normativa och ideologiska
förändringar över tid och dessas påverkan på styrdokument och historieundervisningen i
skolan studeras. I detta sammanhang kan även en analys av bruket av historia göras till en del
av uppsatsarbetet. Här kan även undersökningar som ur olika aspekter tar avstamp i det
didaktiska arbetet i klassrummet ur både ett lärar- såväl som elevperspektiv genomföras.
Ett undersökningsområde är att studera attityder till historia och historieämnet hos lärare och
elever. Undersökningen kan här grundas i frågor som rör historisk identitet, historiebruk,
kulturarv och historiemedvetande och dessas konsekvenser för hur undervisningen utformas.
Inom området förändringsprocesser studeras hur historieämnets innehåll och ställning inom
grund- och gymnasieskola förändrats över tid. Dessa studier kan inkludera styrdokument,
politisk debatt i riksdag, intresseorganisationer och media satta i ett historiskt sammanhang.
Här kan förändringar av ideologier och dessas påverkan på de tolkningar som ligger till grund
för skolans uppdrag och utformning utforskas.
Läromedel tolkas i sin vida bemärkelse och kan omfatta studier av läroböcker, digitala
medier, arkiv, bibliotek, museer och populärhistoria. Här kan även historia som fiktion inom
områden som film och litteratur etc. utgöra lämpliga studieobjekt. Möjliga
undersökningsperspektiv kan inkludera läromedlens innehåll, utformning och användande i
undervisningen ur ett historiedidaktiskt perspektiv. Även inom detta uppsatsområde kan
frågor om historiebruk, historiemedvetande och kulturarv behandlas.
Kunskapsnivåer och betygssättning är högaktuella ämnen i den offentliga skoldebatten.
Historieämnet har sina egna förutsättningar där eleverna ska kunna hantera områden som
kronologiska sammanhang som orsak, förlopp och verkan. Utöver detta fastslår kurs- och
ämnesplanerna att eleverna även ska ha kunskaper i källkritik, historiska begrepp och uppvisa
historiemedvetande. Vad elever lär sig och hur lärare mäter kunskaper inom historieämnet i
dagens skola är ett intressant område för ett examensarbete.
Ett examensarbete om attityder inom ramen för historieämnet undersöker hur elever, lärare
men också andra aktörer som politiker samt kommunala och statliga tjänstemän betraktar och
har betraktat historieämnets innehåll och värde. Här kan det handla om en samtidsstudie eller
en undersökning som undersöker hur attityder till ämnet förändrats över tid. Inom detta
ämnesområde kan forskning om historiemedvetande, kulturarv och historiebruk utgöra ett
teoretiskt ramverk.
Hur elever lär och hur lärare bäst stimulerar till lärande inom historieämnet är ett område som
behandlas under metoder. Under denna rubrik kan ett examensarbete utformas med
utgångspunkt i frågor som undersöker olika didaktiska aspekter av historieundervisningen.
Kontaktperson:
Björn Ivarsson Lilieblad
[email protected]
tfn: 013-28 56 31
RELIGIONSKUNSKAP
Religionsvetenskapliga perspektiv på mångkulturalismen i skolan. Man kan välja ämne inom
följande områden:
-Skolans styrdokument och undervisning
-Elevers och lärares attityder till undervisningen
-Läromedelsanvändning och relation till den faktiska undervisningen
-Media och politik och skolan
-Relationen mellan skola och hem med representerade minoriteter
Kontaktperson:
Hans Christian Öster.
Tel 013-28 66 41
E-post: [email protected]
SAMHÄLLSKUNSKAP
Samhällskunskap är ett skolämne och på universitetet består ämnet av Nationalekonomi,
Sociologi och Statsvetenskap. Således är ämnet i sig tvärvetenskapligt vilket öppnar upp för
diverse olika examensarbetesämnen.
Exempelvis kan ämnesdidaktiska arbeten utgå från ett klassiskt ämnesinnehåll, och som
övergår i ämnesdidaktik:
Demokrati – demokratiska teorier, lokalt inflytande, val av skola och elevinflytande.
Ideologier – politisk teori, ideologiers framväxt, partibildning och undervisning om klassiska
ideologier i skolan.
Makt – perspektiv på makt, maktstrukturer (gender, grupp, ekonomi, media, kunskap etc) och
maktordning i skolan (organisation, skolval mm).
Internationella relationer – Relationer mellan Nord och Syd, FN, bistånd, hållbar utveckling
och elevers uppfattning om andra länder, varför vissa länder är rika och andra fattiga, rättvisa
mm.
Ämnesdidaktiska examensarbeten kan också ta sitt avstamp ur metoder:
Närmiljöstudier – från lokala närmiljöstudier till globala fältstudier – vad är syftet? Hur lär
sig elever i en annan (än klassrummet) kontext? Lärarens roll? Hinder/möjligheter...
Centrala begrepp – vilka begrepp är centrala i skolans samhällskunskapsundervisning? Hur
undervisar vi exempelvis om centrala begrepp i ekonomiundervisningen?
Värderingsövningar – syfte och mål med övningar? Vad lär sig eleverna i relation till annan
undervisning? Hur bedömer man rollspel/FN-konferens…?
Ämnesdidaktiska arbeten kan också behandla generella pedagogiska aspekter:
Styrdokument – vad ska eleverna lära sig i Samhällskunskap? Hur undervisar lärarna i
Samhällskunskap i relation till nuvarande styrdokument? Vad kan eleverna om det innehåll
som föreskrivs i kursplanerna?
Läromedel – hur tar man upp kön, klass, andra kulturer osv i läromedel i Samhällskunskap?
Vilken kunskapssyn förmedlas? Vad säger text och bild om andra människor?...
Bedömning – fakta och förståelse är centralt i Samhällskunskapsundervisning – hur kan
läraren bedöma förståelse? Vilka redskap finns för bedömning i Samhällskunskap? Vad avser
läraren att bedöma?
Prov – provkonstruktioner i Samhällsundervisning – vad vill vi att eleverna ska kunna?
Nationella prov i Samhällskunskap – är det möjligt? Vad ska alla Sveriges elever kunna? Hur
ska man bedöma ett nationellt prov? Vad kan svenska elever i relation till elever i andra
länder?
Kontaktperson:
P-O Hansson
tel 013-28 20 20
[email protected]
SAMHÄLLSVETENSKAPLIGT TEMA
Inom Samhällsvetenskapligt tema arbetar vi huvudsakligen med SO-undervisningen i skolans
tidigare år (år 1-6) och därför kommer examensarbetsämnena i princip att fokusera vad som
äger rum ute i klassrummen i dessa år, vad läroböckerna behandlar och/eller hur lärare och
elever förhåller sig till och tänker om detta. Inom ramen för den allmänna beskrivningen av
möjliga ämnen/ämnesområden (kunskapsnivåer, attityder, förändringsprocesser, läromedel,
metoder) inom SO-ämnena som görs ovan passar ett flertal utmärkt in att utföra inom
Samhällsvetenskapligt tema. Nedan följer ett försök till konkretisering av möjliga ämnen att
skriva om.
Ämnesgränser och/eller ämnesintegration
Hur organiseras SO-undervisningen i de tidiga åren? Hålls ämnena åtskilda eller integreras de
och varför? På vilka sätt upprätthålls ämnenas gränser eller på vilka sätt integreras de? Hur
motiveras och genomförs ämnessamarbete?
Ämnesprogression
Inom grundskolan läser man ofta ett och samma ämne/ämnesområde i olika årskurser eller
stadier. En intressant fråga är hur en progression sker mellan olika årskurser/stadier i olika
ämnen. Hur arrangeras ämnena om och kvalificeras när de hamnar högre upp i årskurserna?
Eller sker ingen sådan progression eller rekontextualisering? En annan aspekt av denna
problematik är att studera hur progressionen sett ut över tid – var den annorlunda i t.ex. 1960eller 1970-talets läroplaner och läroböcker?
Ämnesstöd och ämnesidentitet
På vilka sätt ges SO-lärare i skolans tidigare år stöd för fortbildning i ämnet och vilka
strukturer byggs upp i kommuner, rektorsområden och enskilda skolor för att upprätthålla ett
adekvat och acceptabelt stöd för lärarna i deras ämnesundervisning?
Läroböckers innehåll och pedagogiska struktur
Genom analyser av läroböcker i de olika SO-ämnena kan vi få en uppfattning om vilken
innehållslig ambition de uppvisar. Vilken plats/utrymme ges till olika innehållsliga avsnitt?
Vilken roll spelar bildmaterialet i läroböckerna? Vilken pedagogisk grundsyn återfinns vad
gäller arbetsuppgifter mm
Läroböcker och läromedel
I vilken omfattning och hur används (ämnes-) läroböcker i SO-undervisningen? Eller är det
istället ett bredare läromedelsbegrepp som kommer till uttryck (tidningar, datorer,
utomhusmiljö mm) i undervisningen? På vilka sätt används de aktuella läromedlen?
I klassrummet eller ute…
På vilka sätt används när- och utomhusmiljön i undervisningen? Hur tar man ute i skolorna
tillvara på lokalsamhällets möjliga inlärningspotentialer? Med vilka metoder sker detta och
hur organiseras undervisningen i så fall?
Elevuppfattningar av begrepp och fenomen
Vi vet att vissa fenomen som kursplaner innehåller kan vara intellektuellt och begreppsligt
svåra att förstå och hantera för yngre barn. Det kan gälla tid, avstånd, rum mm Men hur väl
förstår barn detta? Hur skapar barn mening när de konfronteras med abstrakta fenomen i SOundervisningen?
Världen i SO-undervisningen
I en globaliseringens tidsålder finns det skäl att ställa frågor kring hur världen skildras i
läroböcker och i undervisningen. På vilka sätt och hur mycket tid och utrymme får globala
frågor i undervisningen?
SO-ämnen i Norden
Vilket innehåll har de tidiga årens SO-undervisning i olika nordiska länder (även andra
europeiska länder)? Är det ett liknande stoff som presenteras i t.ex. läroböcker eller i
kursplaner? Är det en gemensam innehållslig kanon? Vad skiljer och vad är likt/gemensamt
och i så fall varför?
Kontaktperson:
Mats Sjöberg
tel 013-28 20 94
e-post: mats.g.sjö[email protected]