16-01-17
Ämneslärarprogrammet Samhällskunskap
1(16)
Studiehandledning examensarbete
Sammanfattning
Det här är en studiehandledning för examensarbeten i Samhällskunskap
på Ämneslärarprogrammet. Studiehandledningen tar både upp
konsumtion- och produktionsuppsatser.
Innehåll
1
Vad är ett examensarbete inom Ämneslärarutbildningen? .................2
1.1
Inledning......................................................................................................2
1.2
Forskningskonsumtion och forskningsproduktion .....................................3
1.2.1 Vad är forskningskonsumtion? ...............................................................3
1.2.2 Vad är forskningsproduktion? ................................................................ 5
2
Genomförande och handledning.................................................................6
2.1
PM för att komma igång .............................................................................. 7
3
Bedömning....................................................................................................... 8
3.1
Bedömningskriterier för Godkänd.............................................................. 8
3.2
Bedömningskriterier för Väl godkänd .........................................................9
4
Slutseminarium och examination............................................................. 11
4.1
Opposition ................................................................................................. 11
4.2
Efter seminariet ......................................................................................... 13
4.3
Ansökan om examensbevis ........................................................................ 13
5
Referenslitteratur ......................................................................................... 14
LINKÖPINGS UNIVERSITET
IEI/SAMHÄLLSKUNSKAP
LINKÖPINGS UNIVERSITET
IEI/SAMHÄLLSKUNSKAP
Studiehandledning
2(16)
1
Vad är ett examensarbete inom
Ämneslärarutbildningen?
1.1
Inledning
Lärarutbildning, liksom övrig högskoleutbildning, skall vila på
vetenskaplig
grund.
Utbildningen
skall
förmedla
och
aktuella
forskningsresultat och främja ett vetenskapligt förhållningssätt hos de
studerande. Det är viktigt att studenten ges möjlighet att tillämpa ett
sådant förhållningssätt i utbildningen för att senare kunna utvecklas i
sin profession och utveckla arbetet grund- och gymnasieskola. Centrala
aspekter i en forskningsanknuten högskoleutbildning är nyfikenhet,
självständigt tänkande och ett undersökande samt kritiskt reflekterande
förhållningssätt. Detta är förmågor och attityder som studenten
förväntas utveckla under hela utbildningen. Studenten skall också visa
prov på självständighet i genomförda skriftliga arbeten.
Ett led i utvecklingen till professionell lärare är genomför alla ett eller
två examensarbeten som vardera omfattar 15 hp. Genom dessa arbeten
skall studenten visa förmåga att använda sig av vetenskapliga metoder
och teorier. Det blir därmed en förberedelse för att aktivt kunna
medverka i grundskolans och/eller gymnasieskolans utvecklingsarbete,
för att själv kunna följa och dra nytta av forskning inom det egna
området och för att eventuellt delta i forskarutbildning. Men framförallt
är examensarbetet ett viktigt led i utvecklingen av ett undersökande och
analyserande förhållningssätt som förutsätts hos en professionell lärare.
Examensarbetet är ett självständigt arbete med forskningskaraktär
som skall ha en tydlig yrkesrelevans. Det skall ge tillfällen att
undersöka och problematisera fenomen som aktualiseras skolans
arbete och vardag. Arbetet skall resultera i en uppsats som läggs fram,
granskas och diskuteras i ett seminarium.
LINKÖPINGS UNIVERSITET
IEI/SAMHÄLLSKUNSKAP
1.2
Studiehandledning
3(16)
Forskningskonsumtion och forskningsproduktion
Alla studenter gör ett examensarbete inom allmänt utbildningsområde
(AUO). De studenter som gör två examensarbeten gör ett inom AUO och
ett i sin ämnesfördjupning/inriktning. Ett examensarbete är antingen
inriktat mot forskningskonsumtion eller forskningsproduktion. Den som
i sin utbildning skall göra två examensarbeten skall göra ett av varje.
Såväl konsumtionsinriktade som produktionsinriktade arbeten skall
genomföras på ett systematiskt sätt och resultaten presenteras klart
och tydligt så att en läsare kan följa hur studien genomförts. Varje
moment skall utföras med stor noggrannhet och beskrivas, förklaras
och motiveras tydligt.
1.2.1
Vad är forskningskonsumtion?
Forskningskonsumtion innebär en bearbetning och analys av tidigare
forskning med anknytning till ämnet för specialiseringen/fördjupningen,
utifrån frågor med relevans för
yrkesprofessionen. Genom det
konsumtionsinriktade arbetet markeras vikten av att vara väl insatt i, och
kunna självständigt förhålla sig till, för läraryrket relevant forskning. De
två examensarbetena kan anknyta till varandra men vart och ett skall
utgöra en självständig text.
En konsumtionsuppsats är en översikt över befintlig forskning, vilket ofta
benämns
litteraturöversikt.
Den
sammanfattar
och
lyfter
fram
konfliktlinjer. Den hjälper läsaren att förstå vad forskare är oense om och
på vilka grunder de är oense. Konsumtionsuppsatsen är analytisk. Den
tolkar, preciserar och kritiserar källmaterialet, bland annat genom att
kontrastera olika källor mot varandra. Författarens bidrag ligger i att se en
större helhet än de enskilda källorna samt att visa svagheter hos källorna
(se Bryman, Barajas m fl).
LINKÖPINGS UNIVERSITET
IEI/SAMHÄLLSKUNSKAP
Studiehandledning
4(16)
Litteraturöversikter används ofta för att ge en bakgrund till en empirisk
undersökning. Då vill man visa vilka olika ståndpunkter eller metodval
som finns i en viss fråga. Översikten leder då till att man i nästa steg själv
gör
på
ett
annat
sätt
för
att
bättre
svara
på
frågan
(dvs
forskningsproduktion).
Konsumtionsuppsatsen kan jämföras med en debattanalys eller idéanalys
av ett kvalitativt material. En sådan analys går ut på att förtydliga
argument för och emot en ståndpunkt. Ofta använder man ett
analysschema för att strukturera analysen, dvs en genomtänkt mall för
klassificering. Det kan leda till att man ser fler möjliga ståndpunkter än de
som man hittar i den verkliga debatten. (se Vedung, Beckman m fl).
Syftet med konsumtionsuppsatsen är i första hand att ge studenten en
snabb överblick över ett forskningsområde, men det är svårt att skriva en
översikt över ett forskningsområde som man inte själv behärskar. En viss
fråga kan analyseras med flera begrepp och med olika metoder. Det är inte
säkert att all litteratur refererar till varandra. En viktig uppgift är att ge
läsaren en sådan överblick.
Uppsatsen bygger på att det finns forskningslitteratur att analysera. Det
behövs 3-7 källor för att det ska bli en intressant ”debatt” att studera.
Källorna måste ha beröring med varandra, även om de inte direkt
diskuterar varandra. Utan ett sådant material är det extremt svårt att
skriva en forskningsöversikt. Man bör inte välja källmaterial som belyser
olika delar av ett komplext problem. En sådan design kräver en omfattande
inläsning för att skapa en sammanhållen analys och bör därför bara väljas
av erfarna forskare. Källorna ska vara vetenskapliga artiklar eller
monografier, vilket även innefattar uppsatser som godkänts vid ett
universitet. Materialet kan vara på svenska eller engelska beroende på
frågans karaktär. Använd gärna en vanlig sökmotor (t ex Google) för att få
LINKÖPINGS UNIVERSITET
IEI/SAMHÄLLSKUNSKAP
Studiehandledning
5(16)
en första överblick, men komplettera med en databassökning på
universitetsbiblioteket (t ex Eric, Scopus, Summon).
1.2.2
Vad är forskningsproduktion?
Forskningsproduktion innebär att med hjälp av vetenskapliga metoder
samla in och bearbeta ett empiriskt material om något fenomen relaterat
till ämnet för specialiseringen/fördjupningen och skola i vid bemärkelse.
Det ger inblick i de vetenskapliga processer som formar kunskap och är
därmed centralt för utvecklandet av kritiskt och analytiskt förhållningssätt.
LINKÖPINGS UNIVERSITET
IEI/SAMHÄLLSKUNSKAP
2
Studiehandledning
6(16)
Genomförande och handledning
Examensarbetet
inom
en
specialisering/fördjupning
utförs
med
handledning vid den institution där ämnet ges. Förberedelser inför
examensarbetet i form av informationsmöten, seminarier, handledning,
råd och anvisningar vad gäller tillvägagångssätt och slutprodukt samt tider
för framläggning, kan därför vara olika. Studenten har ansvar för att ta
kontakt med handledare, hålla tidsplan samt delta i seminarier och
föreläsningar som eventuellt erbjuds.
Handledning ges av lärare med koppling till det aktuella ämnet.
Handledare kan välja att handleda arbeten i grupp. Handledning sker då
enligt
en
överenskommen
tidsplan
och
kan
omfatta
såväl
grupphandledning som individuell handledning. I samhällskunskap är
handledaren statsvetare, sociolog, nationalekonom eller ämnesdidaktiker,
bland annat beroende på vilken inriktning uppsatsarbetet har.
Handledarens uppgifter är att:

bistå i arbetet med att avgränsa det problem som skall studeras

ge råd angående relevant litteratur inom forskningsområdet

diskutera metodval, insamling, bearbetning och analys av material

läsa och kommentera textavsnitt

behandla forskningsetiska frågor

ge klartecken till framläggning i seminarium
Studenten har rätt till handledning i första hand under den termin då
examensarbetet skall skrivas. Handledning kan också, i begränsad
omfattning, erbjudas terminen efter. Om det därefter krävs ytterligare
handledning måste omregistrering på kursen göras.
LINKÖPINGS UNIVERSITET
IEI/SAMHÄLLSKUNSKAP
2.1
Studiehandledning
7(16)
PM för att komma igång
För att arbetet skall bli klart i tid är det väsentligt att starta tidigt. Ett bra
sätt att komma igång är att skriva en kort PM för arbetet. Det innehåller
inledning, syfte, frågeställningar, tänkbara metoder, presentation av
relevant litteratur mm. En PM blir en bra utgångspunkt i en första
diskussion med handledaren.
LINKÖPINGS UNIVERSITET
IEI/SAMHÄLLSKUNSKAP
3
Studiehandledning
8(16)
Bedömning
Ett examensarbete i lärarutbildningen skall ha ett omfång på ca 12 000
ord, inklusive försättsblad, innehållsförteckning, litteraturförteckning
men exklusive eventuella bilagor. Antalet ord skall anges på uppsatsens
framsida.
3.1
Bedömningskriterier för Godkänd
För betyget Godkänd gäller följande allmänna krav:

Det problem som studeras skall vara yrkesrelevant. Det skall bidra
till kunskap av betydelse för elever, undervisning, lärande eller
lärares arbete samt skola i vid bemärkelse.

Examensarbetets problemställning skall vara väl avgränsad och
syftet skall tydligt ange vad som skall åstadkommas med arbetet.
Syftet ska brytas ner i frågeställningar.

Examensarbetet skall bygga på vetenskaplig litteratur; nationell
såväl som internationell. Författaren skall behandla, bearbeta,
jämföra,
litteraturen
och
bygga
en
egen
text.
I
ett
konsumtionsinriktat arbete är det detta som utgör själva
undersökningen och analysen. I ett produktionsinriktat arbete är
forskningsöversikten bakgrund till arbetets frågeställningar och
skall innehålla sparsamt med direkta referat och citat.

Det skall finnas en välgrundad motivering till urval och insamling
av material i överensstämmelse med syfte och eventuella
frågeställningar, samt en öppen och medveten beskrivning av
tillvägagångssätt och bearbetning. I ett produktionsinriktat arbete
skall
även
resonemang
föras
i
relation
till
metod
och
forskningsetiska överväganden.

För arbetet centrala begrepp och perspektiv skall presenteras,
definieras och diskuteras

Materialet skall analyseras i relation till syfte och frågeställningar,
LINKÖPINGS UNIVERSITET
IEI/SAMHÄLLSKUNSKAP
Studiehandledning
9(16)
och resultatet presenteras på ett överskådligt, tydligt och läsvänligt
sätt.

Undersökningens analyser och resultat skall sammanfattas och
diskuteras i relation till syfte och frågeställningar. I ett
produktionsinriktat arbete skall resultat även diskuteras i relation
till tidigare forskning och teoretiska perspektiv.

Arbetet skall vara väl sammanhållet och ha tydlig struktur.

Uppsatsens
alla
delar
skall
följa
vedertagna
normer
för
vetenskapligt skrivande.
3.2
Bedömningskriterier för Väl godkänd
För betyget Väl godkänd gäller dessutom att följande i huvudsak är
uppfyllt:

Arbetet skall på ett tydligt sätt peka ut problemområdet, identifiera
och analysera centrala begrepp och ge en fyllig bild av
forskningsfrågan/forskningsområdet
samt
knyta
an
fråge-
ställningarna till detta.

Arbetet skall visa på en god medvetenhet om teoretiska perspektiv
och en förmåga att självständigt diskutera och/eller jämföra olika
teoretiska angreppssätt.

Arbetet skall visa på en förmåga att självständigt förhålla sig till och
kritiskt granska nationell och internationell forskning.

I resultatdelen skall tydliga, strukturerade och självständiga
analyser presenteras som kännetecknas av originalitet och
idérikedom.

Arbetet skall utmärkas av en hög språklig nivå, en god inre logik där
varje steg motiveras och läsaren guidas genom texten.

Det skall finnas tydliga och välmotiverade kopplingar mellan
författarens
analyser
och
teori/tidigare
forskning,
samt
sammanfattande analyser som tydliggör studiens resultat i relation
till syfte och frågor.
LINKÖPINGS UNIVERSITET
IEI/SAMHÄLLSKUNSKAP
Examinators beslut vilar dessutom alltid på en helhetsbedömning.
Studiehandledning
10(16)
LINKÖPINGS UNIVERSITET
IEI/SAMHÄLLSKUNSKAP
4
Studiehandledning
11(16)
Slutseminarium och examination
I slutet av kursen skall studenten lägga fram sitt arbete i ett
slutseminarium. Handledaren ger klartecken till att uppsatsen behandlas.
Vid slutseminariet ges förslag av opponenten på vad som kan förbättras i
arbetet. Opponenten skall kritiskt och konstruktivt granska arbetet och
diskutera tillsammans med författaren och deltagarna i slutseminariet.
Examensarbetet bedöms av utsedd examinator som efter eller i anslutning
till seminariebehandlingen meddelar betyg. Om uppsatsen inte kan
godkännas meddelar examinator vilka förändringar som krävs för att
arbetet skall bli lägst godkänt. Studenten genomför dessa förändringar
inom två veckor och lämnar till examinator. Om examinator bedömer att
arbetet efter bearbetning inte fyller kraven för godkänd, är arbetet
underkänt. Texten måste då ytterligare bearbetas. När studenten anser att
nödvändiga förändringar, som examinator krävt, är genomförda lämnas
arbetet till examinator för förnyad prövning. Varje sådan prövning räknas
som
ett
nytt
examinationstillfälle.
Inom
ett
år
erbjuds
tre
examinationstillfällen.
Betyget sätts av examinatorn efter samråd med handledaren och
seminarieledaren i sådana fall då examinatorn inte är seminarieledare.
4.1
Opposition
Examinatorn/seminarieledaren skall även beakta studentens insatser som
respondent, d.v.s. försvaret vid seminariet, respektive opponent.
Respondenten skall muntligt försvara de val som gjorts i arbetet och på ett
relevant sätt bemöta de synpunkter och frågor som opponenten ställer
gett. Om respondenten inte uppnår godkänt resultat skall denne till
examinator lämna in ett skriftligt försvar av sina val och överväganden. Det
skriftliga försvaret utgör underlag för ny examination. Opponenten skall
LINKÖPINGS UNIVERSITET
IEI/SAMHÄLLSKUNSKAP
Studiehandledning
12(16)
visa att han/hon är väl insatt i hela arbetet genom att sammanfatta arbetet
och ställa relevanta frågor kring centrala avsnitt. Dessutom skall
opponenten visa förmåga att föra en dialog kring arbetets innehåll och
yrkesrelevans och på ett kritiskt, välgrundat sätt bedöma arbetets
övergripande förtjänster och brister. Då opponenten inte uppnår godkänt
resultat skall denne till examinator lämna en skriftlig opposition på
samma arbete. Den skriftliga oppositionen utgör underlag för ny
examination.
Vetenskapliga arbeten som avhandlingar, uppsatser och examensarbeten
skall granskas kritiskt och diskuteras offentligt innan de godkänns.
Opponenten börjar med att presentera arbetet på ett neutralt beskrivande
och icke värderande sätt. Avsikten med detta är att författaren då kan
förstå om opponenten uppfattat innehållet på ett sätt som avsetts och om
något behöver förtydligas. Författaren får därpå ordet för att kunna ge
eventuella förtydliganden. Därefter börjar en granskning och diskussion
som opponenten förberett. Den skall föras som en dialog. Opponenten bör
koncentrera sig på väsentligheter, diskutera arbetets yrkesrelevans,
innehåll och struktur och inte fastna i detaljer och formaliteter. Författaren
skall ges tillfälle att argumentera för ståndpunkter i ett konstruktivt
samtal. Seminariedeltagarna skall ha läst arbetet och har också möjlighet
att bidra i diskussionen.
Här följer några exempel på områden som kan behandlas i granskningen
och diskussionen av arbetet. Listan kan också vara till god hjälp i arbetet
med den egna uppsatsen.

Ämnets relevans för den kommande yrkesverksamheten

Uppsatsens syfte, problemställningar, perspektiv och centrala
begrepp, m.m

Teoribildning och tidigare forskning inom området
LINKÖPINGS UNIVERSITET
IEI/SAMHÄLLSKUNSKAP
Studiehandledning
13(16)

Metodval och val av material och litteratur, källkritik

Studiens genomförande, disposition, argumentation, slutledning
mm

Tolkningar och argument

Arbetets viktigaste slutsatser

Idéer om vidare studier

Akribi vad gäller t ex referenser, referenslista, tabeller, figurer etc.
4.2
Efter seminariet
Efter seminariet skickar ni ett rättat arkivexemplar per e-post till
administratören för statsvetenskap. Uppsatsen ska ha både svensk och
engelsk titel och få ett ISRN-nummer (fås av administratören). Den som
vill kan publicera sitt arbete på LIU Electronic Press. Ni behöver då ISRNnummer, studentkonto samt lösenord. Uppdaterad information finns på
länken nedan:
http://www.iei.liu.se/program/shk/examensarbete-isamhallskunskap?l=sv
4.3
Ansökan om examensbevis
Examensarbetet kan vara det sista momentet i utbildningen. När alla
kurser inklusive examensarbetet är rapporterade i LADOK är det dags att
ansöka om examen. Ansökan sker skriftligt på blankett som hämtas på:
https://www.liu.se/uf/studc/examen/
LINKÖPINGS UNIVERSITET
IEI/SAMHÄLLSKUNSKAP
5
Referenslitteratur
Nedan ett urval på litteratur om forskningsmetod.
Bell, J. (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund:
Studentlitteratur.
Bjurwill, C. (2001). A, B, C och D. Vägledning för studenter som skriver
akademiska uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2008). Social Research Methods (3 ed.). Oxford:
University Press.
Boréus & Bergström (2000). Textens mening och makt. Lund:
Studentlitteratur. Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder.
Malmö: Liber.
Dahlström, K. (1996). Från datainsamling till rapport. Att göra en
statistisk undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Ejlertsson, G. (1996). Enkäten i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Eliasson, A. (2006). Kvantitativ metod från början. Lund:
Studentlitteratur.
Ely, M. (1994). Kvalitativ forskningsmetodik i praktiken - cirklar inom
cirklar. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson Barajas, K., Forsberg, & Wengström, Y. (2013). Systematiska
litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Stockholm: Natur och kultur.
Fangen, K. (2005). Deltagande observation. Malmö: Liber Ekonomi.
Florén, Å., Ågren, H. (2005). Historiska undersökningar. Grunder i
historisk teori, metod och framställningssätt, Lund.
Forsberg, C. och Wengström, Y. (2003) Att göra systematiska
litteraturstudier: värdering, analys och presentation av
omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och kultur.
Gullveig Alver, B. & Ørjar, Ø. (1998). Etik och praktik i forskarens
vardag. Lund: Studentlitteratur.
Studiehandledning
14(16)
LINKÖPINGS UNIVERSITET
IEI/SAMHÄLLSKUNSKAP
Studiehandledning
15(16)
Gustavsson, B. (2003) (red). Metodiskt kunskapande. Lund:
Studentlitteratur.
Hartman, S. (2003). Skrivhandledning för examensarbeten och
rapporter. Stockholm: Natur och Kultur.
Hegelund. S. (2008). Akademisk argumentation. Stockholm: Liber.
Jacobsen, J. K. (1993). Intervju. Konsten att lyssna och ställa frågor.
Lund: Studentlitteratur.
Jarrick, A. & Josephson, O. (1996). Från tanke till text. En språkhandbok
för uppsatsskrivande studenter. Lund: Studentlitteratur.
Johannessen, A. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod.
Malmö: Liber.
Johansson, B. & Svedner, P.O. (2001). Examensarbetet i
lärarutbildningen. Undersökningsmetoder och språklig utformning.
Uppsala: Kunskapsföretaget.
Kullberg, B. (1996). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Kvarnström, L., Kolsgård, S., Strömbeck, L.: Att skriva uppsats –
handbok för uppsatsskrivande i historia (genom historieämnet).
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys. Exemplet fenomenografi. Lund:
Studentlitteratur.
Merriam, S. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund:
Studentlitteratur.
Närvänen, A-L. (1999). När kvalitativa studier blir text. Lund:
Studentlitteratur.
Olsson, H. &. Sörensen, S. (2001). Forskningsprocessen. Kvalitativa och
kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber AB.
Patton, M. Q. (2002). Qualitative research and evaluation methods (3rd
ed.). Thousand Oaks, CA: Sage
Patel, R. & Davidsson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder. Lund:
Studentlitteratur.
LINKÖPINGS UNIVERSITET
IEI/SAMHÄLLSKUNSKAP
Studiehandledning
16(16)
Pramling, I & Doverborg, E. (2000). Att förstå barns tankar. Metodik för
barnintervjuer. Liber.
Rienecker, L. & Jørgensen, P. S. (2002). Att skriva en bra uppsats.
Malmö: Liber.
Ryen, A. (2004). Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier.
Malmö: Liber.
Rönnerman, L. K. (1998). Utvecklingsarbete - en grund för lärares
lärande. Lund: Studentlitteratur.
Starrin, B. & Svensson, P-G. (red.) (1994). Kvalitativ metod och
vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
Starrin, B., Larsson, G., Dahlgren, L. & Styrborn, S. (1991). Från upptäckt
till presentation. Om kvalitativ metod och teorigenerering på empirisk
grund. Lund: Studentlitteratur.
Thurén, T. (2005). Källkritik. Stockholm: Liber.
Trost, J. (2001). Enkätboken (2:a uppl). Lund: Studentlitteratur.
Trost, J. (2002). Att skriva uppsats med akribi. Lund: Studentlitteratur.
Wibeck, V. (2000). Fokusgrupper. Lund: Studentlitteratur.
Widerberg, K. (1995). Att skriva vetenskapliga uppsatser. Lund:
Studentlitteratur.
Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund:
Studentlitteratur.
Wärneryd, B. (1990). Att fråga. Om frågekonstruktion vid
intervjuundersökningar och postenkäter. Stockholm: Statistiska
centralbyrån.
Ödman, P-J. (2007). Tolkning och förståelse. Stockholm: Norstedts
akademiska förlag.