Spel om pengar och
spelproblem i Sverige 2008/09
Huvudresultat från Swelogs befolkningsstudie
swelogs, swedish longitudinal gambling study
Spel om pengar och spelproblem
i Sverige 2008/2009
Huvudresultat från Swelogs befolkningsstudie
Swelogs, Swedish Longitudinal Gambling Study
BINDNINGAR OCH JÄV
För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter bedöms
eventuella intressekonflikter och jäv inom ramen för anställningsförhållandet.
När det gäller externa experter och sakkunniga som deltar i Folkhälso­myndighetens arbete med rapporter
kräver myndigheten att de lämnar skriftliga jävsdeklarationer för potentiella intressekonflikter eller
jäv. Sådana omständigheter kan föreligga om en expert t.ex. fått eller får ekonomisk ersättning från en
aktör med intressen i utgången av den fråga som myndigheten behandlar eller om det finns ett tidigare
eller pågående ställningstagande eller engagemang i den aktuella frågan på ett sådant sätt att det
uppkommer misstanke om att opartiskheten inte kan upprätthållas.
Folkhälsomyndigheten tar därefter ställning till om det finns några omständigheter som skulle försvåra
en objektiv värdering av det framtagna materialet och därmed inverka på myndighetens möjligheter att
agera sakligt och opartiskt. Bedömningen kan mynna ut i att experten kan anlitas för uppdraget alternativt att myndigheten föreslår vissa åtgärder be­träffande expertens engagemang eller att experten
inte bedöms kunna delta i det aktuella arbetet.
De externa experter som medverkat i framtagandet av denna rapport har inför arbetet i enlighet med
Folkhälsomyndighetens krav inlämnat deklaration av eventuella intressekonflikter och jäv. Folkhälso­
myndigheten har därvid bedömt att omständigheter som skulle kunna äventyra myndighetens trovärdighet inte föreligger. Jävsdeklarationerna och eventuella kompletterande dokument utgör allmänna
handlingar som normalt är offentliga. Handlingarna finns tillgängliga på Folkhälsomyndigheten.
­
Rapport nr 3 i Swelogs-programmet Swelogs, Swedish longitudinal gambling study, är en långsiktig befolkningsstudie om spel om pengar, problemspelande och hälsa som leds och finansieras
av Folkhälsomyndigheten. Programmet ska följa utvecklingen när det gäller skadeverkningarna
av ­problemspelande. Målet är att ta fram kunskap för att utveckla förebyggande insatser mot
problemspelande i samhället. En internationell forskningsgrupp är knuten till programmet som
genomförs i samarbete med nationella forskningsinstitutioner.
Report no. 3 in the Swelogs-programme Swelogs, Swedish Longitudinal Gambling Study, is a
longitudinal research programme on gambling, problem gambling and health in Sweden, and is
managed and financed by the Public Health Agency of Sweden. The programme follows changes
regarding harm from problem gambling. The objective of the programme is to produce knowledge
about problem gambling and health, which can be used to develop prevention strategies and
­methods. An international research group is tied to the project which is conducted in collaboration
with national research centers.
Denna titel kan beställas från:
Folkhälsomyndighetens publikationsservice,
e-post: [email protected]
Den kan även laddas ner från:
www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material
Citera gärna Folkhälsomyndighetens texter, men glöm inte att uppge källan.
Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten.
Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd att använda dem.
© Folkhälsomyndigheten, 2016
Artikelnummer: 16132
ISBN 978-91-7603-759-1 (pdf)
ISBN 978-91-7603-760-7 (print)
Grafisk form: AB Typoform
Tryck: ISY Information Systems, Halmstad
Förord
Sveriges riksdag antog folkhälsopropositionen ”Mål för folkhälsan” 2002,
och sedan dess har överdrivet spelande ingått i folkhälsans målområde 11
tillsammans med alkohol, narkotika, dopning och tobak (prop 2002/03:35).
Det folkhälsopolitiska målet vad gäller spel om pengar är minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. År 2008 påbörjade Statens folkhälsoinstitut, nuvarande Folkhälsomyndigheten, på uppdrag av regeringen den fleråriga befolkningsstudien Swedish longitudinal gambling study (Swelogs), för
att få aktuell kunskap om spel och hälsa i Sverige. Studien består av tre delar:
det epidemiologiska spåret, fördjupningsspåret och uppföljningsspåret. Den
här rapporten presenterar resultaten från den första mätningen i det epidemiologiska spåret. Den publicerades första gången 2010. I den nya versionen
har vi rättat till tidigare felaktigheter.
Rapporten vänder sig till beslutsfattare, tjänstemän och andra personer som
i sitt arbete kommer i kontakt med spelproblem på olika nivåer i samhället.
Rapporten skrevs av Ulla Romild med bidrag från Marie Risbeck, Jessika
Svensson och Katarina Paulsson, då utredare vid avdelningen för Drogprevention och spel vid Statens folkhälsoinstitut, med Maria Evans, handläggare, som redaktör. Medlemmarna i Swelogs rådgivande grupp; Max
Abbott, Per Binde, Jakob Jansson, Anders Stymne, Anders Tengström och
Rachel Volberg (närmare presenterade på s. 142), var delaktiga i analyser
och diskussioner av resultaten. Den vetenskapliga granskningen gjordes av
Johan Hallqvist, professor i preventionsforskning vid Uppsala universitet
och Charlotta Hellström, då universitetsadjunkt i folkhälsovetenskap vid
Mälardalens högskola.
Folkhälsomyndigheten, 2016
Anna Bessö
Avdelningschef
Avdelningen för kunskapsstöd
Innehåll
Sammanfattningar.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Huvudresultat. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Summary. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
1. Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25
Bakgrund. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
Spelproblem och spelberoende. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32
Prevention och behandling – vad har gjorts? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36
Studier om spel och spelproblem. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40
2. Metod och syfte. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43
Syfte och frågeställningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43
Information om deltagande och sekretess. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44
Frågeformulärets utformning.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44
Mätmetoder. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44
Datainsamling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45
Analys.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49
Mätinstrument och index. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50
Dataåtkomst och sekretess.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59
Statistisk analys. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59
3. Spelandet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61
Andelen av befolkningen som spelar om pengar.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61
Spelandet i olika spelformer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64
Oreglerat spelande i Sverige. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68
Illegalt spelande i Sverige.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68
Spelande bland minderåriga. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69
Omfattning av spelandet mätt i frekvens, tid och pengar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70
Olika spelarkategorier. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77
4. Spelproblem. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81
Personer med spelproblem i Sverige. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81
Andelen som söker hjälp för spelproblem.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83
Förekomsten av spelproblem i olika grupper av befolkningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84
Sambanden mellan spelproblem och hälsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90
Samband mellan spelproblem och spelform. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100
Resultat av multivariat analys med problemspelande som beroende variabel.. . . . . 103
Samband mellan spelproblem och satsad tid och pengar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106
Samband mellan den egna inställningen till spel och spelproblem.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108
Sambanden mellan spelproblem och kategorier av spelare .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110
5. Jämförelser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114
Svenska befolkningsstudier. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114
Jämförelse av Sverige i dag och för 10 år sedan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114
Internationella befolkningsstudier. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119
Jämförelse av Swelogs resultat och resultat i internationella studier. . . . . . . . . . . . . . . . . . 120
6. Slutsatser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126
Spelproblem är ett folkhälsoproblem. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126
Förebyggande åtgärder behöver utvecklas. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129
Spelandets reglering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131
Mer forskning om spelande och spelproblem behövs. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133
Referenser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136
Presentation av Swelogs rådgivande grupp.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142
Presentation of presentation of Swelogs’ advisory board.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144
Bilagor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146
Sammanfattningar
Huvudresultat
Färre personer spelar för alltmer pengar. Studien visar att andelen personer
som spelar spel om pengar har minskat från 88 till 70 procent under det
senaste decenniet. Detta överensstämmer med resultat från flera internationella studier. Samtidigt ligger omsättningen på det reglerade spelandet kvar
på samma nivå som tidigare och därtill kommer en eventuell ökning av det
oreglerade spelandet.
Andelen problemspelare i befolkningen ligger på två procent och ytterligare
fem procent av befolkningen har viss risk för spelproblem. Spelproblem
finns i hela befolkningen men det finns stora skillnader mellan olika befolkningsgrupper. Nästan var tionde man i åldern 18–24, men färre än var
hundrade kvinna i åldern 45–64, är problemspelare.
Spelproblemen i befolkningen har omfördelats. Andelen problemspelare
ligger kvar på samma nivå i befolkningen som helhet, men bakom dessa
siffror ligger ökningar i vissa grupper och minskningar i andra. Spelproblemen har fördubblats bland män 18–24 år och bland kvinnor 45 år och äldre.
Samtidigt har spelproblemen minskat bland pojkar 16–17 år, vilket var den
grupp som hade mest problem med spelandet för tio år sedan. Spelproblemen
har även minskat bland män 45–64 år och kvinnor 18–44 år.
Det finns tydliga sociala skillnader mellan problemspelare och personer som
inte har problem med sitt spelande. Andelen problemspelare är högst bland
dem med lägst utbildning, lägst inkomst och låg socioekonomisk status. Det
finns också en större andel problemspelare bland personer som har socialbidrag, arbetslöshetskassa eller problem med hushållsekonomin.
Minderårigt spelande finns i alla spelformer trots att nästan hela spelmarkna-
den har en åldergräns om lägst 18 år. Andelen problemspelare bland flickor i
åldern 16–17 är 2 procent och bland pojkar i åldern 16–17 är den 5 procent.
Spelproblem och psykisk ohälsa. Det är sex gånger vanligare med dålig
psykisk hälsa bland problemspelare jämfört med icke-spelare och spelare
utan spelproblem.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 7
Sammanfattning
Swelogs befolkningsstudie
Swelogs, Swedish Longitudinal Gambling Study, är ett forskningsprogram
som leds och finansieras av Statens folkhälsoinstitut. Projektets övergripande
mål är att utveckla kunskap och metoder som kan förebygga spelproblem.
En befolkningsstudie och en fördjupningsstudie med flera mättillfällen är
planerade fram till 2014. Materialet till denna rapport kommer från första
mätningen i befolkningsstudien som genomfördes under perioden november 2008 – augusti 2009. Urvalet i mätningen består av 15 000 slumpmässigt
utvalda personer mellan 16 och 84 år. Datainsamlingen gjordes i huvudsak
genom telefonintervjuer och de som inte gick att nå via telefon fick en postenkät med två påminnelser.
Swelogs befolkningsstudie har tio delsyften. Bland annat ingår det
att mäta förekomsten av spelproblem och spelberoende i Sverige och att
undersöka hur dessa samvarierar med spelmönster samt med sociala, hälsomässiga och ekonomiska förhållanden. I syftet ingår också att både beskriva
hur det ser ut i befolkningen som helhet och i olika grupper samt att jämföra
resultaten med tidigare studier i Sverige och internationellt.
För att kunna mäta hur spelproblem och spelberoende samvarierar med
andra faktorer så har svarsdata från intervjuer och enkäter analyserats med
uppgifter ur Statistiska centralbyråns (SCB) registerdata där uppgifter om
till exempel utbildning och inkomst finns. Själva frågeformulären omfattar
frågor om bland annat spelandet, spelproblem, hälsa, trygghet, sociala relationer, sysselsättning, ekonomi, boende, anhöriga och hjälpsökande. Beräkningarna av spelproblem baseras på mätinstrumenten Problem Gambling
Severity Index (PGSI) och South Oaks Gambling Screen-Revised (SOGS-R).
Spelmarknaden
Bruttoomsättningen på spel om pengar i Sverige har under de senaste
15 åren ökat med cirka 50 procent. Som andel av hushållens disponibla
inkomst har omsättningen dock legat stabilt på cirka tre procent. Under
2009 uppgick nettoomsättningen, dvs. omsättningen efter utbetalda vinster,
till cirka 16,8 miljarder kronor. Det har blivit allt svårare att beräkna omsättningen på spelmarknaden, bland annat eftersom spelandet hos oreglerade
spelarrangörer har ökat.
Spel om pengar förekommer i de flesta länder. Spelmarknaden globaliseras och utbudet av spelalternativ ökar. Regleringen av den europeiska
8 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
spelmarknaden är i dag motstridig. I vissa länder pågår en liberalisering
samtidigt som man i andra länder arbetar för att behålla spelmonopolet.
Den svenska spelmarknaden har i dag ett mycket omfattande utbud av spel
om pengar. Alltsedan 1960-talet har spelmarknaden samarbetat med tvmediet och den tekniska utvecklingen innebär att i stort sett alla spelformer
nu kan köpas via Internet.
Spelandet i Sverige
70 procent av Sveriges befolkning har spelat någon gång under de senaste
tolv månaderna och 44 procent har spelat minst en gång i månaden. En
tredjedel av de som spelat om pengar det senaste året har endast spelat på en
spelform. De vanligaste spelformerna är lotterier, nummerspel (Lotto, Keno
och Joker) samt spel på hästar. Nio procent av befolkningen har spelat spel
om pengar via Internet det senaste året.
Elva procent av befolkningen spelade spel om pengar för första gången
när de var 12 år eller yngre. En tredjedel av befolkningen hade spelat
spel om pengar vid 18 års ålder. Det vanligaste debutspelet för kvinnor är
lotterier eller Bingolotto och för män tips och sportspel.
Knappt tre procent av befolkningen har spelat spel om pengar på sin
arbetsplats eller i skolan i stället för att utföra arbete eller studier. Den största
andelen finns bland yngre män. Bland kvinnor i åldern 45–64 har två procent spelat på sin arbetsplats eller skola i stället för att arbeta eller studera.
Spelande är vanligare bland äldre än bland yngre och förekommer mer
bland män än bland kvinnor. Gifta och sammanboende spelar i högre
utsträckning än ensamstående. Andelen som spelar är högst bland de med
gymnasieutbildning som högsta utbildning och lägst bland dem med högskoleutbildning. Speldeltagandet ökar med inkomsten för att minska något
i den högsta inkomstgruppen. Att spela spel om pengar via Internet är mer
än dubbelt så vanligt bland män än bland kvinnor, och förekommer mest i
åldersgruppen 18–44.
Sammantaget i befolkningen är lotterier den vanligaste spelformen för
både män och kvinnor. Över hälften har köpt lotter någon gång det senaste
året. Mer än en femtedel av både män och kvinnor har spelat på nummerspel och på hästar. Män spelar i högre utsträckning än kvinnor på alla spelformer utom lotterier, bingo och ordtävlingar i direktsända tv-program. De
största könsskillnaderna finns när det gäller kasinospel och poker. Spelandet
skiljer sig också åt utifrån ålder, socioekonomisk status, utbildning, födelseland, familjesituation och om man bor i storstad eller inte.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 9
Resultaten från vår studie visar att knappt tre procent av befolkningen har
spelat regelbundet på oreglerade spelformer under det senaste året. För män
i åldern 18–24 gäller detta mer än var tionde person. Resultaten visar att
mindre än en procent av befolkningen spelat regelbundet på illegala spelautomater och pokerklubbar under det senaste året. Bland män i åldern
18–24 är andelen fem procent.
Kategorier av spelare
Den del av befolkningen som spelat spel om pengar det senaste året kan
delas in i tre ungefär lika stora grupper: de som endast spelat några enstaka
gånger, de som spelat månadsvis och de som spelat veckovis. Det är betydligt vanligare att män spelar veckovis än att kvinnor gör det. Det är också
vanligare bland män att ha spelat på olika spelformer. Män spelar för betydligt mer pengar än kvinnor.
Utifrån hur ofta och i vilka spelformer man spelar har vi identifierat
sex kategorier:
• icke-spelare
• sällanspelare
• vanespelare
• tillfällighetsspelare
• sociala spelare
• storspelare.
Den största gruppen är vanespelare. De har en jämn könsfördelning och en
stor majoritet personer som är 45 år eller äldre. Många har gymnasieutbildning som högsta utbildning och det är en relativt jämn fördelning mellan
olika socioekonomiska grupper. Andelen svenskfödda i gruppen är något
större än i övriga grupper. Dessa personer spelar på alla spelformer men få
spelar poker, kasinospel och automatspel.
Grupperna sociala spelare och storspelare karaktäriseras av att man
lägger ner mycket tid på sitt spelande, att man spelar på många olika spelformer och att man spelar mycket på Internet. Majoriteten i båda grupperna
är män och andelen utlandsfödda är densamma som i befolkningen i stort.
I övrigt skiljer sig grupperna tydligt åt. De sociala spelarna är mestadels
unga personer som spelar relativt sällan och för små summor. Alla i denna
grupp spelar poker och många har hög socioekonomisk status. Storspelarna
har en åldersmässig spridning mellan 18 och 65 år. Denna grupp lägger ner
10 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
mycket pengar på spel och man spelar ofta i alla spelformer utom nummerspel. Här är det också många som spelar på hästar. En stor andel av dessa
personer har medelhög socioekonomisk status och gymnasium som högsta
utbildning.
Både tillfällighetsspelarna och sällanspelarna spelar relativt sällan och
för låga summor. Tillfällighetsspelarna spelar i alla spelformer utom poker
medan sällanspelarna mestadels köper lotter. Relativt många tillfällighetsspelare spelar på spelautomater men inte regelbundet. Tillfällighetsspelarna
utmärker sig med en relativt stor andel personer med hög socioekonomisk
status och personer födda utanför Europa. Sällanspelarna utmärker sig däremot med en relativt stor andel personer med låg socioekonomisk status och
med en låg andel personer födda utanför Europa. Det är fler äldre personer
bland sällanspelarna jämfört med bland tillfällighetsspelarna.
Spelproblem
Spelproblem innebär att man har fått negativa konsekvenser av sitt spelande.
Spelberoende är en psykiatrisk diagnos där många av kriterierna liknar
kriterierna för alkoholberoende. Ett folkhälsoperspektiv på spelproblem
innebär att man
• utgår från kunskap om befolkningen
• fokuserar på ohälsans orsaker
• arbetar förebyggande
• använder sig av en helhetssyn.
Drygt två procent av befolkningen är problemspelare (dvs. spelare med
antingen förhöjd risk eller med spelproblem). En sjundedel av problemspelarna har så allvarliga problem att de troligen behöver behandling för
att bli av med sina spelproblem. Andelen problemspelare är generellt sett
högre bland män. Störst andel finns bland män i åldern 18–24 där nästan
var tionde person är problemspelare. I den äldsta åldersgruppen 65–84 år
är andelen problemspelare större bland kvinnor än bland män. Andelen
minderåriga med spelproblem är nästan dubbelt så hög som i befolkningen
i stort.
Cirka 260 000 personer, varav 76 000 är barn, lever med någon som är
problemspelare. Av problemspelarna har en tredjedel någon annan med
spelproblem i sin närhet. Mindre än en procent av befolkningen uppger att
de sökt hjälp för egna spelproblem och cirka två procent uppger att de sökt
hjälp eller information om spelproblem för någon annans räkning.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 11
Andelen problemspelare är högre bland dem som bor i storstad jämfört med
dem som bor i resten av landet. Det är också större andel problemspelare
bland utlandsfödda jämfört med födda i Sverige. Det gäller dock inte gruppen unga män där andelen personer med spelproblem är ungefär densamma
oavsett födelseland.
Barnfamiljer har betydligt högre andel problemspelare jämfört med par
utan barn. Ensamstående män har högre andel problemspelare, oavsett om
man har barn eller inte, jämfört med gifta och sammanboende män. Ensamstående kvinnor med barn har betydligt lägre andel problemspelare jämfört
med alla andra grupper.
Spelproblem har också samband med utbildning, inkomst och socioekonomisk status, där andelen problemspelare är högst bland dem med
lägst utbildning, lägst inkomst och låg socioekonomisk status. Det finns
också större andelar problemspelare bland personer som har socialbidrag,
arbetslöshetskassa eller som har problem med hushållsekonomin jämfört
med andra. Störst andel problemspelare finns bland dem som då och då
får kämpa för att få ekonomin att gå ihop. Bland män med föräldrapenning
finns en lägre andel problemspelare jämfört med män utan föräldrapenning. För kvinnor är det tvärtom. Spelvinster förekommer som inkomstkälla bland 5 procent av männen och 1,5 procent av kvinnorna och i dessa
grupper finns en hög andel problemspelare.
Det finns ett tydligt samband mellan spelproblem och ohälsa. Av dem
med allvarligast spelproblem är det endast 12 procent som har god psykisk
hälsa medan motsvarande siffra för icke-spelare och spelare utan spelproblem är 70 procent. När det gäller den allmänna hälsan uppger en tredjedel
av dem med spelproblem att de har god allmän hälsa. I jämförelse säger
drygt 80 procent av icke-spelare och spelare utan spelproblem sig ha en god
allmän hälsa. För män finns tydliga samband både mellan spelproblem och
riskfylld alkoholkonsumtion och mellan spelproblem och rökning. För kvinnor finns samband mellan spelproblem och riskfylld alkoholkonsumtion om
man även räknar in personer med viss risk att få spelproblem. Män som blivit utsatta för fysiskt våld har högre grad av spelproblem jämfört med övriga
män. 13 procent av männen som utsatts för fysiskt våld under det senaste
året är problemspelare. Motsvarande samband finns inte för kvinnor.
En multivariat analys visar att det starkaste sambandet för kvinnor finns
mellan spelproblem och att vara storstadsbo. De faktorer som slår ut starkast
för män är att ha nedsatt psykisk hälsa, att ha riskabla alkoholvanor och att
12 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
vara född utomlands. Oavsett kön finns det samband mellan spelproblem
och att vara ung samt att då och då ha problem med ekonomin.
När det gäller inställningen till det egna spelandet finns stora skillnader
mellan personer med och utan spelproblem. Exempel på påståenden som
rör den egna inställningen är: ”Jag spelar för mer pengar än jag tänkt mig”
och ”Jag har svårt att sluta spela”.
Många som spelar gör detta i mer än en spelform. Därför kan det vara
svårt att skilja ut om det är någon enskild spelform som förorsakar spelproblem mer än någon annan. Om man spelar ofta eller inte har samband med
spelproblem. Det gäller framför allt om man spelar poker eller på spelautomater eller kasinospel, men också om man spelar bingo, sportspel och i
direktsända tv-tävlingar. Spelformerna med högst andel problemspelare är
spelformer som spelas av en relativt liten andel av befolkningen. Starkast
samband mellan spelproblem och spelform finns för Internetspel och bingo,
därefter kommer spelautomater och direktsända tv-tävlingar. Om man tittar
på dem som spelat i endast en spelform under det senaste året förekommer
spelproblem i alla spelformer utom kasinospel, bingo och direktsända
tv-tävlingar.
Bland personer som spelar tv- och datorspel ofta finns en högre andel
problemspelare jämfört med personer som inte spelar tv- och datorspel.
Andelen problemspelare är högre ju mer pengar och tid man lägger ner
på spel. I den grupp som satsat 600 kronor eller mer på spel den senaste
månaden är 13 procent av männen och 11 procent av kvinnorna problemspelare. Om man inkluderar personer med viss risk för spelproblem utgör
dessa tillsammans med problemspelarna cirka 10 procent av befolkningen.
Denna grupp står för över hälften av den totala summan pengar och det
totala antalet timmar som spelarna i befolkningen lagt på spel om pengar.
Ju allvarligare spelproblem, desto större skillnad i proportionen mellan
gruppens andel av befolkningen och gruppens andel av tid och pengar som
lagts på spel. Personer med allvarliga spelproblem står för 13 gånger så stor
andel av satsade pengar och 29 gånger så stor andel av nedlagd tid, i relation
till den andel som de utgör av spelarna i befolkningen.
Om vi ser på de sex spelarkategorierna: icke-spelare, sällanspelare, vanespelare, tillfällighetsspelare, sociala spelare och storspelare, så förekommer
spelproblem i alla grupper som spelar. Men i grupperna sociala spelare och
storspelare finns problemen i särskilt hög utsträckning. Bland männen finns
störst andel problemspelare i gruppen storspelare och bland kvinnorna finns
störst andel problemspelare i gruppen sociala spelare.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 13
Insatser mot spelproblem
Den enda samlade nationella insatsen för att motverka spelberoende
genomförs av Statens folkhälsoinstitut på uppdrag av regeringen. Det årliga
anslaget har ökat från 4 miljoner 1999 till 28 miljoner 2009. Institutets
arbete omfattar förebyggande insatser, kunskapsuppbyggnad och behandlingsutveckling. De första insatserna som Statens folkhälsoinstitut gjorde
var att införa en stödlinje för spelare och anhöriga samt ett föreningsbidrag
till spelberoendeföreningar. Därutöver har institutet genomfört utbildningsinsatser för professionella grupper, följt upp spelmarknadens utveckling genom olika studier, publicerat kunskapsöversikter inom området och
utvecklat och utvärderat behandlingsformer för spelberoende med positiva
resultat.
Även spelarrangörerna har genomfört åtgärder som syftat till att förebygga spelproblem. Ett exempel på en sådan åtgärd är att lägga till telefonnumret till Stödlinjen på alla kuponger, lotter och spelkvitton. En annan
åtgärd är att man erbjuder spelare möjligheter att frivilligt begränsa sitt spelande, såsom att använda verktyg som visar hur länge eller hur mycket man
spelat för samt att stänga av sig själv från spelandet. Dessa åtgärder är dock
inte vetenskapligt utvärderade. De flesta svenska spelarrangörer samarbetar
också kring etiska frågor när det gäller marknadsföring och i vissa fall har
man infört högre åldersgränser än lagstadgat.
Jämförelser med tidigare svenska och internationella studier
Först på senare år har man börjat undersöka spel om pengar och spelproblem på befolkningsnivå. På 1990-talet gjordes studier i Australien,
Nya Zeeland, Kanada, USA, Storbritannien och Sverige. På 2000-talet har
några av dessa studier upprepats och dessutom har man gjort undersökningar i alla nordiska länder, flera länder i övriga Europa samt i Sydafrika,
Singapore och Hongkong m.fl.
Andelen personer i befolkningen som spelat det senaste året har minskat
från 88 till 70 procent jämfört med den tidigare svenska befolkningsstudien
från 1997/98. Speldeltagandet har minskat i alla befolkningsgrupper och
för både kvinnor och män. Den största minskningen av spelandet gäller
16–17-åringarna. Det spelande som framför allt har minskat i denna grupp
är att köpa lotter och att spela på spelautomater. Under perioden har det
skett en stor ökning av andelen som spelar poker bland unga män och av
andelen som spelar på hästar bland medelålders och äldre kvinnor.
14 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Under samma period ligger andelen problemspelare oförändrat kvar på
drygt två procent av befolkningen som helhet. Om man tittar på kvinnor
och män i olika åldersgrupper ser man dock att det ligger ganska stora förändringar bakom denna siffra. Andelen problemspelare har minskat bland
pojkar i åldern 16–17 och kvinnor i åldern 18–44. De grupper där andelen
problemspelare har ökat är män 18–24 år och kvinnor 45–74 år. I båda dessa
grupper har det skett en fördubbling under drygt tio år, vilket innebär att
nästan var tionde ung man och 0,5 procent av medelålders och äldre kvinnor är problemspelare i dag. De grupper där andelen problemspelare är
oförändrad är flickor 16–17 år och män 25 år och äldre. Det har också skett
en förskjutning där andelen personer med allvarliga spelproblem har ökat,
främst bland män i åldern 18–44.
1997/98 hade spelproblem någon gång i livet samband med utbildning,
om man bodde i storstad eller inte, om man var född utomlands och om
man bodde i barnfamilj. Dessa samband finns också i Swelogs, men gäller
där både spelproblem någon gång i livet och det senaste året. När det gäller
familjesituation har andelen personer med spelproblem minskat bland de
ensamstående och ökat bland gifta och sammanboende.
Att det skett en minskning av andelen personer i befolkningen som spelat
senaste året stämmer överens med internationella studier. Detta gäller också
följande resultat:
• Män spelar oftare och för mer pengar än kvinnor.
• Unga personer och utlandsfödda spelar i mindre utsträckning men har
spelproblem i större utsträckning.
• Socioekonomiskt utsatta personer har spelproblem i större utsträckning
än personer med hög utbildning och god ekonomi.
• Det finns ett tydligt samband mellan psykisk ohälsa och spelproblem.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 15
Summary
Swelogs epidemiological study
Swelogs, Swedish Longitudinal Gambling Study, is a research program, conducted and financed by the Swedish National Institute of Public Health. The
over arching goal of the project is to develop knowledge and methods that
can prevent gambling problems. An epidemiological study and an
in-depth study with several measure points are planned in the time-span
between 2008–2014. The material for this report origin from the first
measurement of the epidemiological study carried out November 2008–
August 2009.
The epidemiological study has ten purposes; including to measure the
incidence of gambling problems and gambling addiction in Sweden, and to
examine how these co-vary with gambling patterns and social, health and
economical situations. The study should also describe the gambling situation
in the general public as a whole as well as in different groups and compare
these results with the ones from earlier Swedish and international studies.
In order to measure how gambling problems and gambling addiction
covariates with other factors response data from interviews and questionnaires
have been analyzed with Statistics Sweden’s register data regarding education, income etc. The questionnaires contain questions about gambling,
gambling problems, health, security, social relations, occupation, economy,
living environment, relatives, help-seeking and more. The estimations of
gambling problems were made with the measurement instruments Problem
Gambling Severity Index (PGSI) and South Oaks Gambling Screen-Revised
(SOGS-R).
The gambling market
The gross amount for gambling with money in Sweden has increased with
about 50 percent over the last fifteen years. As a share of the households’
disposable income, however, it has remained on three percent. The net
turnover has not increased equally since many gambling forms have
received permission to increase the refund rate. In 2009 the turnover in net,
e.g. the turnover after paid out winnings, was about 16.8 billion Swedish
crowns. It has become increasingly difficult to estimate the turnover from
the gambling market, mainly due to the increased unregulated gambling.
16 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Gambling with money exists in most of the countries in the world. The
development of the European gambling market is somewhat contradictory;
an ongoing liberalisation in some countries parallel to the efforts of keeping
the monopoly in others. In Sweden, gambling with money and valuables has
existed since the Viking Age. As in the rest of Europe, gambling reached a
high in intensity and spread during the 16th century, followed by a ban of
most gambling forms in the 17th century. During the 19th century more
and more games were again legalized.
A notable commercialisation of the Swedish market took place during the
1980’s with a number of new gambling forms introduced and large amounts
invested in marketing. Today the Swedish gambling market contains a wide
spectrum of monetary games. Since the 1960’s, the gambling market has
cooperated with the national television and as a result of the technical evolution all sorts of games can be accessed via the Internet.
Gambling in Sweden
70 percent of the Swedish population has gambled at least once during the
last 12 months, and 44 percent has gambled at least once a month. A third
of those who gambled with money during the last year gambled in one form
only. The most common gambling forms are lotteries, number games (Lotto,
Keno and Joker) and betting on horses. Nine percent of the population has
gambled with money on the Internet during the last year.
Eleven percent of the population gambled with money for the first time
when they were 12 years old or younger. About half of the population had
gambled with money by 18 years of age. The most common first gambling
form for women is lotteries and for men it is sportsbetting.
Almost three percent of the population has spent time gambling with
money in their workplace or at school instead of working/studying. This is
most common among younger men, among women aged 45 – 64 this figure
is two percent.
Gambling is more common among older people than younger and it
is more common that men gamble than women. If you are married or
cohabiting you are more likely to gamble than if you are single. The share
of gamblers is the highest among those with a high school degree as the
highest level of education, and lowest among the part of the population with
an academic degree. The participation in gambling increases with the level
of the income but then decreases in the group with highest income. Inter-
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 17
net gambling with money is most common among the 18–44 year olds and
twice as common among men than among women in any age group.
The most common gambling form in the population is lotteries; over
half of all men and women have bought lottery tickets during the last year.
More than a fifth of both men and women have gambled on number games
and horses. Men are gambling more on all gambling forms except lotteries,
bingo and word games on live TV-shows. The biggest differences between
the sexes in gambling forms are for casino games and poker. The gambling
pattern also varies with age, socio-economic status, country of birth, family
situation and whether you live in a big city or not.
Slightly more than three percent of the population has regularly (six times
or more during the last year) gambled on unregulated or illegal gambling
forms. For men aged 18–24 the number is above 10 percent.
The result also shows that less than one percent of the population
gambled on illegal gambling machines and in poker clubs during the last
year. For men aged 18–24 the share is five percent.
Categories of gamblers
The group of the population who gambled during the last year can be
divided into three: those who have only gambled a few times, those who
gamble every month and those who gamble every week. It is significantly
more common among men than women to gamble every week. It is also
more common for men to have gambled in many different gambling forms.
Men are also gambling for considerably more money.
Using data for gambling frequency and gambling forms we have identified six categories of gamblers:
• non gamblers
• seldom gamblers
• habitual gamblers
• occasional gamblers
• social gamblers
• heavy gamblers.
The largest group is ‘the habitual gamblers’ which is a category with an
even distribution between the sexes, and large majority of persons who are
45 years or older. Many of them have a high school degree as their highest
education and the distribution between the different socio-economic groups
18 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
is comparatively even. The share with Sweden as their country of birth is
slightly higher than for the rest of the population. The members of this
category gamble on all gambling forms but very few play poker, casino
games and on gambling machines.
The ‘social gamblers’ and ‘heavy gamblers’ are characterized by the fact
that they spend a lot of time on their gambling, they gamble on many
gambling forms and they gamble a lot on the Internet. The majority of these
groups are men and the share of persons born outside Sweden is equal to the
rest of the population. There are also differences between the two categories;
’the social gamblers’ are mainly young persons who gamble comparatively
seldom and for small amounts. All in this category play poker and many are
of a high socio-economic status. The ’heavy gamblers’ age varies from 18 to
65. This category spends a lot of money on gambling and gamble often on
all gambling forms except number games. Many in this category gamble on
horses. A large share of this category is of a medium high socio-economic
status and has a high school degree as their highest level of education.
Both ‘occasional gamblers’ and ‘seldom gamblers’ gamble comparatively
seldom and for small amounts. The ‘occasional gamblers’ gamble in many
forms except poker, the ‘seldom gamblers’ favours lotteries. Many ‘occasional
gamblers’ gamble on gambling machines but not regularly. The ‘occasional
gamblers’ stand out with their comparatively large share of persons of high
socio-economic status and persons born outside Europe. The ‘seldom gamblers’ have a comparatively large share of low socio-economic status and a
low share of people born outside Europe. The share of older people is higher
among the ‘seldom gamblers’ in comparison with the ‘occasional gamblers’.
Gambling problems
Gambling problems means experiencing negative consequences from
gambling. Gambling addiction is a psychiatric diagnosis, where many of the
criteria resemble those for alcohol addiction. A public health perspective on
gambling problems involves:
• beginning with a scientific knowledge of the population
• focusing on the causes to the ill-health
• working preventive and
• using an overall picture.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 19
Slightly over two percent of the population are problem gamblers (in our
report defined as PGSI 3+) and a seventh of these persons have problems so
serious that they are likely to need treatment. The share of problem gamblers
is higher among men than among women. The highest share of problem
gamblers is found among men aged 18–24 where almost every tenth person
is a problem gambler. In the oldest age group 65–84 the share of problem
gamblers is higher among women than men. The share of problem gamblers
are twice as high among the under age gamblers than the population as a
whole.
Approximately 260 000 persons in Sweden are living with a problem
gambler, 76 000 of these are children. A third of the problem gamblers are
closely related to someone else who has gambling problems. Less than one
percent of the population states having sought help for gambling problems
of their own and approximately two percent states having sought help or
information on someone else’s behalf.
The share of problem gamblers is higher among those living in a big city
compared to those living in the rest of the country. There is also a higher
share of problem gamblers among those born outside Sweden compared
to those born in Sweden except among young men where the share of
gambling problem does not change depending on country of birth.
Families with children have a considerably higher share of problem
gamblers compared to couples without children. Single men have a higher
share of problem gamblers, disregarding having children or not, compared
to married or cohabiting men. Single women with children have a considerably lower share of problem gamblers than all other groups.
Problem gambling is also related to education, income and socio-economic
status and the share of problem gamblers is highest among those with the
shortest education, lowest income and of a low socio-economic status. There
is also a higher share of problem gamblers among those who are on welfare
benefits, unemployment benefits and those who have problem with the
house hold economy. The highest share of problem gamblers is found among
those who from time to time have difficulties with their economy. Men
lifting family benefits have a lower share of problem gamblers than other
men. For women it is the opposite. Five percent of men and 1.5 percent
of the women state gambling profits as a source of income. Within these
groups the share of problem gamblers is higher.
There is a clear connection between problem gambling and ill-health.
Among those with the most serious gambling problems only 12 percent has
20 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
a good mental health, compared to 70 percent among non gamblers and
gamblers without gambling problems. For the general health a third of those
with gambling problems say that their health is good, while 80 percent of the
non gamblers and gamblers without gambling problems say that they are in
good general health. For men there is a clear connection between problem
gambling and alcohol consumption and between problem gambling and
smoking. For women a connection can be seen between problem gambling
and risky alcohol consumption if you include the people at low risk of
developing gambling problems. Men who have been subjected to physical
violence have a higher share of gambling problems compared to other men.
13 percent of the men subjected to violence last year are problem gamblers,
a similar connection for women has not been found.
A multivariate analysis shows a difference between the sexes regarding
the factors that relates to gambling problems. For women the strongest
relation to gambling problems was living in a big city. For men the strongest relations were found between gambling problems and mental health,
gambling problems and risky alcohol consumption and gambling problems
and a birth country other than Sweden. Disregarding sex there is a strong
relation between problem gambling and being young and from time to time
experiencing problems with your economy
The attitude to one’s own gambling is very different for persons with and
without gambling problems. The differences in attitude became apparent
when valuing statements such as: ‘I gamble for more money than I planned’
and ‘I experience a difficulty in finishing gambling’.
Many gamblers gamble in more than one form and it can be difficult to
distinguish a single form above others causing more gambling problems.
If you gamble often or not is connected to problem gambling and especially
so for poker, gambling machines and casino but also for bingo, live TVshows and sports gambling. The gambling forms with the highest share of
problem gamblers are gambling forms used by a comparatively small part of
the population. The connection is strongest between problem gambling and
Internet gambling and bingo, thereafter for gambling machines and live
TV-shows. Looking solely on those who have only gambled in one form
during the last year, problem gambling occurs in all forms except casino,
bingo and live TV-shows.
The share of problem gamblers is higher among those who have played
TV and computer games compared to those who have not.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 21
The share of problem gamblers increases the more money and time that are
spent gambling. In the group staking 600 crowns or more during the last
month, 13 percent of the men and 11 percent of the women are problem
gamblers.
Those with a low risk of developing gambling problem together with the
problem gamblers constitute 10 percent of the population. These 10 percent
are spending half of what the population as a whole spends in money and
hours on gambling. The more serious the gambling problem the higher the
proportion of the population’s total money and time spent on gambling.
The persons with serious gambling problems spend 13 times the money and
29 times the time, in relation to their share of the population.
Looking at gambling problems in our earlier defined six categories of
gamblers: non gamblers, seldom gamblers, habitual gamblers, occasional
gamblers, social gamblers and heavy gamblers, we find that problem
gambling occurs in all gambling categories but to the greatest extent with
the ‘social gamblers’ and the ‘heavy gamblers’ – The largest share of male
problem gamblers are ‘heavy gamblers’ and the female problem gamblers are
mainly ‘social gamblers’.
Efforts against gambling problems
In Sweden, the only national overall contribution to counteract gambling
addiction is carried out by the Swedish National Institute of Public Health
(SNIPH) on commisson by the Government. The subsidy has increased
from 4 million Swedish crowns in 1999 to 28 millions in 2009. The efforts
include preventive interventions, development of knowledge and treatment
methods. The first interventions included a national help-line for gamblers
and their families and distribution of subsidies to gambling addiction organizations. Additionally, the SNIPH has administered training to professional groups, followed the development of the gambling market in different
studies, published surveys and developed different forms of treatment for
gambling addiction that have been evaluated with positive results.
The gambling industry has also contributed with efforts that aim to
prevent gambling problems. Examples of such efforts are; the phone number
to the national helpline for gamblers (Stödlinjen) is printed on all coupons,
lottery- and gambling tickets; different possibilities for gamblers to voluntarily limit their stakes, tools that show the amount of time or money spent,
and the possibility to exclude oneself from gambling. These efforts from
the industry, however, are not scientifically evaluated. Most of the Swedish
22 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
gambling companies also cooperate in ethical questions regarding marketing and in some cases a lower age-limit than legally required has been
introduced.
Comparisons with earlier Swedish and international studies
Epidemiological studies on gambling with money and gambling problems is
a comparatively new area of research. In the 1990’s, studies were carried out
in Australia, New Zeeland, Canada, USA, Great Britain and Sweden. In the
2000’s some of these studies have been repeated and new studies have been
carried out in all Nordic countries, several countries in Europe and studies
in South Africa, Singapore and Hong Kong.
The share of the population who has gambled the last year has decreased
from 88 to 70 percent since the last Swedish epidemiological study from
1997/98. The participation in gambling has decreased in all groups within
the population, both for men and for women. The largest reduction of
gambling is among people aged 16–17, where lotteries and gambling on
machines are the gambling forms that have decreased the most. During
the period there has been a large increase of people who play poker games
among the young men and of people who gamble on horses among the
middle aged and the elderly women.
The share of problem gamblers is consistent on just over two percent of
the total of the population compared to the 1997/98 study. When we look at
women and men in different age groups, there are however some reasonably
large changes behind these numbers. The share of problem gamblers has
decreased among boys 16–17 years old and women 18–44 years old. The age
and gender groups where the shares of problem gamblers have increased are
men 18–24 years old and women 45–74 years old. Both these groups have
doubled their share of problem gamblers in just over ten years. This means
that almost every tenth young man and 0.5 percent of middle aged and
older women are problem gamblers today. The unchanged groups are girls
16–17 years old and men from 25 years of age. There has also been a displacement where the share of people with serious gambling problems has
increased, mainly among men 18–44 years old.
Problem gambling at some time of your life correlated in 1997/98 with
education, living in a larger city or not, if you were born abroad and if you
lived in a family with younger children. These correlations are also found
in Swelogs, but are true both for problem gambling some time in your life
and for problem gambling the last year. In regard to the family situation, the
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 23
share of people with gambling problems has decreased among singles
and increased among married/cohabitants.
The fact that the share of people who has gambled during the last year
in the population has decreased correlates well with international studies.
This is also true for the results that show that:
• Men gamble more often and for more money than women.
• Young people and people born abroad gamble less but have gambling
problems to a greater extent.
• Socio-economically vulnerable persons have gambling problems to
a larger extent compared to people with higher education and good
economy.
• There is a clear connection between mental ill-health and gambling
problems.
24 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
KAPITEL 1
Inledning
Spelproblem påverkar både enskilda människor och samhället i stort. Perso-
ner med spelproblem och deras anhöriga upplever ofta hälsomässiga, sociala
och ekonomiska problem. Beslutsfattare i kommuner runt om i landet efterfrågar i dag metoder för att förebygga och behandla spelproblem.
I den här rapporten redovisar vi de första resultaten från en befolkningsstudie om spel och hälsa i Sverige. Befolkningsstudien ingår i forskningsprojektet Swelogs, Swedish Longitudinal Gambling Study, som finansieras
och leds av Statens folkhälsoinstitut. Projektets övergripande syfte är att
utveckla kunskap och metoder som kan förebygga spelproblem. En befolkningsstudie och en fördjupningsstudie med flera mättillfällen är planerade
fram till 2014. Materialet till denna rapport kommer från första mätningen
i befolkningsstudien som genomfördes under perioden november 2008 till
augusti 2009.
I detta kapitel tar vi bland annat upp spelmarknadens utveckling i Sverige,
definitioner på spelproblem och spelberoende, ett folkhälsoperspektiv på
spelproblem samt vilka insatser som genomförts för att motverka spelproblem. Vi beskriver även kortfattat projektet Swelogs. I kapitel tre
presenterar vi närmare Swelogs syften och den metod som använts i befolkningsstudien. I kapitel fyra redovisar vi resultaten för hur spelandet ser ut,
hur många som spelar och i vilka spelformer. I femte kapitlet beskriver vi
hur spelproblemen i Sverige ser ut; vilka andra problem som hänger
samman med spelproblem, vilka grupper som är mest drabbade och hur
omfattande spelproblemen är i befolkningen. I kapitel sex jämför vi våra
resultat med den senaste befolkningsundersökningen om spel och spelproblem i Sverige som genomfördes 1997–1998. Vi gör också en jämförelse
av Swelogs resultat med resultat i internationella studier. Kapitel sju innehåller en diskussion och våra slutsatser. I bilagorna redovisar vi i tabellform de
resultat som ligger till grund för våra figurer i rapporten. Här finns också de
frågeformulär som använts i undersökningen.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 25
Bakgrund
Spel om pengar
Spel om pengar har utvecklats till en mångmiljardindustri. Utbudet har ökat
både vad gäller antal spelformer och tillgänglighet. Framför allt har så kal�lade kontinuerliga spel och spel med kort tid mellan insats och dragning
ökat. De flesta spelformer erbjuds i dag dessutom via Internet. Det innebär
att många människor har tillgång till spel om pengar dygnet runt, alla dagar
i veckan, i sina hem, på arbetsplatser och i skolor. Samtidigt som tillgången
på spel om pengar har ökat så har konkurrensen med andra nöjen och
fritidssysselsättningar som till exempel tv- och datorspel också ökat.
Historiskt sett har spel om pengar och värdesaker förekommit i mer än
5 000 år, omfattningen har varierat mellan olika kulturer. Socialantropologen Per Binde har gjort en kartläggning som visar att spel om pengar och
värdesaker varit vanligt förekommande i Nordamerika, Europa, Sydostasien
samt västra och centrala Afrika, men nästan inte alls funnits i Sydamerika,
sydöstra Afrika, norra Asien samt Melanesien, Australien och Nya Zeeland
(Binde, 2005b). I övriga världen har spel funnits hos en del stammar och folk.
Ibland har slutsatsen dragits att spel om pengar och värdesaker är en del av
den mänskliga naturen. Det faktum att spelandet inte förekommit i alla kulturer pekar dock på att det är en aktivitet som är kulturellt och socialt inlärd.
Spel om pengar och värdesaker har funnits både i egalitära (dvs. utan formell politisk ledning) och hierarkiska samhällen. När människor spelar mot
varandra, utan att någon ”yttre” arrangör är inblandad, blir konsekvenserna
av spelandet en omfördelning av resurserna inom gruppen eller samhället.
Spelandet kan bidra både till att resursfördelningen blir mer jämlik och
att den blir mindre jämlik, men insatserna eller resurserna försvinner inte
utanför gruppen.
I det moderna samhället har spelandet till stora delar kommersialiserats.
Detta innebär att spelarna inte i första hand spelar mot varandra utan mot
en arrangör – eller ”huset” som det ibland kallas. Oddsen är då alltid satta
till arrangörens fördel. Den andel av insatserna som går tillbaka till spelarna
i form av vinster varierar mellan olika spelformer. När det gäller lotterier
kan så lite som 40 procent gå tillbaka till spelarna, medan motsvarande siffra
kan vara uppemot 99 procent i vissa former av kasinospel. När det gäller
vadslagning i form av totalisatorspel och poker spelar spelarna mot varandra men spelarrangören tar ut en avgift av varje spelare, oftast en procent av
insatsen.
26 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
DEFINITION AV SPEL OM PENGAR
Det finns flera sätt att formulera definitionen av spel om pengar
(gambling). Nedan återges en definition i tre punkter som täcker de
spelformer vi presenterar i den här rapporten (Collins, 2003).
• Två parter eller fler satsar något av värde (insats).
• I hopp om att vinna något av större värde (vinst).
• Vem som vinner och förlorar beror på utgången av händelser som
är okända för deltagarna när de gjorde insatsen (resultat).
Ibland inkluderas också slumpen i definitionen av spel om pengar
eftersom det är ett vanligt sätt att uppfylla den sista punkten i
definitionen ovan.
Nedan följer svenska lotterilagens (SFS 1994:100) definition av spel
om pengar:
3 § Med lotteri avses i denna lag en verksamhet där en eller flera deltagare, med eller utan insats, kan få en vinst till ett högre värde än
vad var och en av de övriga deltagarna kan få. […] Vid bedömningen
av om en verksamhet är ett lotteri skall hänsyn tas till verksamhetens
allmänna karaktär och inte endast till den större eller mindre grad av
slump som finns i det enskilda fallet.
Spelmarknaden
INTERNATIONELLT
I dag spelar man om pengar i de allra flesta länder. Utbudet av spelformer
varierar, men lotterier och nummerspel som till exempel Lotto finns nästan
överallt. Andra vanliga spelformer är vadslagning, bingo, spelautomater
och kasinospel. När det gäller Internetspel varierar tillgången fortfarande
kraftigt. I vissa länder, som till exempel USA, Ryssland, Grekland, och
Pakistan, har förbud införts medan marknaden släppts helt fri i länder som
till exempel Gibraltar, Malta och Panama (Wood & Williams, 2008). De
flesta länder har infört regleringar som tillåter vissa former av Internetspel
men inte andra.
I mars 2009 antog EU-parlamentet en resolution som uttryckte åsikten
att spel och lotterier är en fråga som kan regleras olika i olika EU-länder
(Lotteriinspektionen, 2010). Det har också nyligen kommit flera domar i
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 27
EU-domstolen som ger stöd till de länder som vill behålla en strikt nationell
spelreglering. Utvecklingen inom Europa är motstridig med pågående liberalisering av spelmarknaderna i Spanien, Danmark, Italien och Frankrike,
samtidigt som man arbetar för att behålla spelmonopolen i Norge, Nederländerna och Tyskland.
I SVERIGE
I dag ligger Sverige i topp i världen när det gäller spelutbud – så gott som
alla stora spelformer finns tillgängliga antingen hos svenska spelbolag eller
utlandsbaserade aktörer.
Sverige har en lång historia med spel om pengar. Från vikingatidens
tärningsspel, via kortspel och lotterier till dagens breda utbud av allt från
hästspel, bingo och sportspel till spelautomater, kasinospel och Internetspel. Liksom i övriga Europa nådde spelandet en höjdpunkt i intensitet och
utbredning under 1700-talet för att sedan förbjudas i de flesta former under
1800-talet (Ihrfors, 2007).
Den moderna svenska spelhistorien tog sin början 1896, då en grupp privatpersoner fick tillstånd att anordna lotteriet Lotteriexpressen (sedermera
Penninglotteriet) i syfte att finansiera Stockholmsutställningen och andra
kulturella ändamål. Totalisatorspel på hästar introducerades 1923 och tolv år
senare blev det tillåtet med vadslagning i samband med fotbollsmatcher och
Tipstjänst AB bildades (AB Trav och Galopp, 2010; Svenska Spel AB, 2010).
Under femtio- och sextiotalen introducerades restaurangkasinon och
samtidigt blev spelautomater vanliga på krogar och andra nöjesställen. Inom
föreningslivet spreds bingospelet och fanns i slutet av 1960-talet på cirka
500 orter runt om i landet (Sveriges Bingoarrangörers Centralorganisation,
2010). I mitten av 1970-talet bildades spelbolaget AB Trav och Galopp
(ATG) och spelformen V65 introducerades samtidigt som möjligheten att
spela på hästar från landets alla postkontor infördes. Spelautomaterna förbjöds 1979 och året efter samlades bingoarrangörerna i den nybildade
paraplyorganisationen Sveriges Bingoarrangörers Centralorganisation
(Svebico).
Under 1980-talet blev spelandet alltmer kommersialiserat. Spelarrangörerna började satsa mer pengar på marknadsföring och en mängd nya
spelformer infördes, såsom Lotto, Måltips, Joker, Oddset, Triss och Keno.
Oddset lanserades som världens första vadhållningsspel online och även
ATG startade onlinespel via sina ombud 1987. På 1990-talet introducerades bland annat det folkrörelseägda spelet Bingolotto som omedelbart blev
28 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
en enorm succé, både vad gäller publiksiffror och omsättning (Folkspel, 2010).
ATG introducerade V75 och det lottliknande Harry Boy och regeringen gav
åter tillstånd att anordna spel på spelautomater. På fem år ökade omsättningen
så mycket att Vegas sedan dess är den enskilt största spelformen på den svenska
spelmarknaden.
Under 2000-talet fortsatte ökningen av marknadsföring och expansionen
av den svenska spelmarknaden. Casino Cosmopol (ett helägt dotterbolag till
Svenska spel AB) fick tillstånd att öppna fyra internationella kasinon i Sundsvall,
Malmö, Göteborg och Stockholm. ATG lanserade livespel hos sina ombud och
Svenska Spel startade pokerspel via Internet. Flera nya rikslotterier såsom Miljonlotteriet, Postkodlotteriet och Sverigelotten infördes, liksom möjligheten att
spela bingo via Internet på Svenska Spels, Folkspels och Miljonlotteriets webbplatser. Ett flertal utländska spelbolag har också etablerat sig på den (oreglerade)
svenska spelmarknaden genom att erbjuda spel via Internet. Marknadsföringen
från sådana företag återfinns i dag i alla svenska media och det pågår en utdragen rättslig process för att komma fram till om det är lagligt eller ej att publicera
sådan marknadsföring.
Samarbetet med tv-mediet har pågått i över fyrtio år. 1969 direktsändes Tipsextra för första gången. 1974 sändes det första V65-loppet i TV1. Sedan några år
producerar ATG dagliga tv-sändningar, och för Bingolotto och Postkodlotteriet
har tv haft stor betydelse för framgångarna. Med utvecklingen av webb-tv ökar
möjligheterna ytterligare att kombinera vadslagning med direktsänd tv. I dag
finns ytterligare en spelform som baseras helt och hållet på tv-mediet, så kallade
direktsända tv-tävlingar. I realiteten är det svårt att avgöra om spelformen faller
under reglerade former.
Den snabba tekniska utvecklingen på spelmarknaden innebär att i stort sett
alla spelformer i dag kan köpas via Internet. Spelen marknadsförs också i allt
högre grad via sociala medier som exempelvis Facebook, och spelsajterna har
utökats med chattfunktioner och forum. Spel om pengar via mobiltelefon finns
i dag i relativt begränsad omfattning och utvecklingen går fortsatt långsamt
(Lotteriinspektionen, 2010).
I december 2008 presenterade den svenska spelutredningen två lagförslag:
det ena innebar en liberalisering med licenser till olika arrangörer och det andra
innebar fortsatt spelmonopol (SOU 2008:124). Lagförslagets beredning fortsätter
under 2010.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 29
REGLERAT, OREGLERAT OCH ILLEGALT SPEL I SVERIGE
Den reglerade spelmarknaden utgörs av de aktörer som har tillstånd
att bedriva spel om pengar i Sverige enligt lotterilagen (1994:1000),
kasinolagen (1999:355) eller lag om anordnande av visst automatspel
(1982:636). Tillstånd ges i dagsläget till ett begränsat antal aktörer:
• Svenska Spel AB
• AB Trav och Galopp
• Folkspel
• Sveriges bingoarrangörers centralorganisation
• Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare
• Rikslotterier såsom Miljonlotteriet, Postkodlotteriet m.fl.
• Föreningar som anordnar lokala lotterier.
De mindre, lokala föreningslotterierna och ovan nämnda spelaktörer
har grundprincipen att spelverksamhetens överskott ska tillfalla
allmännyttiga eller ideella intressen. Det gäller inte för de företag som
bedriver restaurangkasinon.
Den oreglerade spelmarknaden består av spel i Sverige som bedrivs av
någon annan än aktörerna på den reglerade spelmarknaden och utan
tillstånd enligt den gällande lagstiftningen. Exempel på oreglerade spel
är Internetspel hos utländska spelbolag.
Illegalt spel är till exempel spel om pengar på spelautomater som inte
tillhör Svenska Spel, eller kommersiella pokerturneringar med vinstsyfte
som bedrivs utanför något av de fyra statliga kasinon som drivs
av Svenska Spel (Casino Cosmopol).
Omsättningen på den reglerade svenska spelmarknaden
År 2009 omsatte de reglerade spelarrangörerna 40,9 miljarder kronor
före utbetalda vinster (Lotteriinspektionen, 2010). Det är en ökning med
2,7 procent jämfört med 2008. Dessa siffror är i huvudsak baserade på uppgifter om spelens bruttoomsättning, förutom när det gäller Svenska Spels
poker via Internet och Casino Cosmopol. För poker via Internet uppges den
så kallade pokerraken, dvs. den avgift på 2,5 procent av omsättningen som
30 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
spelarna betalar, och för Casino Cosmopol uppges nettoomsättningen,
dvs. omsättningen efter utbetalda vinster.
Figur 1. Den reglerade spelmarknadens bruttoomsättning före utbetalda vinster
1995–2009
Mkr
%
50 000
3,25
40 000
3,00
30 000
2,75
20 000
2,50
10 000
2,25
2,00
0
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009*
Bruttomsättning i miljoner kronor före utbetalda vinster
Andel av hushållens disponibla inkomst
* Alla uppgifter för 2009 är preliminära, exempelvis är omsättningssiffrorna för spelmarknaden delvis
baserade på beräkningar utifrån 2008 års uppgifter.
Utöver den reglerade marknaden förekommer spel på utländska webbplatser
och illegal spelverksamhet. Dessa verksamheter omsätter stora summor,
men exakt hur stora är svårt att uppskatta. Lotteriinspektionen uppskattar
att nettoomsättningen på de utlandsbaserade Internetsajterna uppgick till
knappt två miljarder kronor 2008.
Under de senaste 15 åren har omsättningen på den reglerade spelmarknaden ökat med cirka 50 procent. I genomsnitt använder svenska folket knappt
tre procent av sin disponibla inkomst till spel och lotterier, en siffra som
legat relativt stabil eller till och med minskat något under de senaste 15 åren.
Trots en snabb teknisk utveckling och ökning av antalet spelformer har
spelautomater varit den enskilt största spelformen under hela 2000-talet.
På andra och tredje plats kommer idag V75 och Triss. 1995 var Bingolotto
den enskilt största spelformen tätt följd av V75 och Lotto, se figur 2. För mer
detaljerad information om de reglerade spelfomernas omsättning, se tabell 2
i bilaga 1.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 31
Figur 2. Bruttoomsättning under åren 1995–2009 för de omsättningsmässigt största
spelen på den reglerade spelmarknaden.
Mkr
8 000
7 000
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Värdeautomatspel – Jack och Miss Vegas
V75
Triss
Lotto
Bingolotto
Källa: Uppgifterna för perioden 1995–2005 är hämtade från Lotteriinspektionen via personlig kommunikation med
Christina Hagen 2010-03-22. Uppgifterna för 2006–2009 är hämtade ur Lotteriinspektionens rapport ”Spelmarknadens
utveckling i Sverige och internationellt 2009” som är hämtad från webbplatsen: http://www.lotteriinspektionen.se/
PageFiles/6621/Spelmarknadenens%20utveckling%20i%20Sverige%20och%20internationellt%202009,%20trycksak.pdf 100402.
Internet har fått en allt viktigare roll som försäljningskanal för spel om
pengar. Detta gäller inte minst ATG där försäljningen via Internet uppgick
till en knapp fjärdedel av den totala omsättningen 2009. Även sportspel och
lotter köps i allt högre utsträckning via Internet. När det gäller nätbingo
och nätpoker ökade dessa spel under 2006–2008, men minskade igen under
2009.
Spelproblem och spelberoende
I denna rapport definierar vi spelproblem och spelberoende på följande sätt.
Spelproblem innebär att man har fått negativa konsekvenser av sitt spelande.
Det gäller då sociala, ekonomiska och hälsomässiga konsekvenser. Spel om
pengar är ett problem när det • påverkar jobbet, skolan eller andra aktiviteter
• leder till känslomässiga eller fysiska hälsoproblem
• leder till ekonomiska problem
• har negativa konsekvenser för familj eller andra närstående personer.
32 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Spelberoende är en psykiatrisk diagnos på ett liknande sätt som alkoholbe-
roende. Var spelaren befinner sig på skalan mellan problemfritt spelande,
spelproblem och spelberoende kan skifta över tid. Både spelproblem och
spelberoende är relaterat till ohälsa. I metodkapitlet i denna rapport beskrivs
närmare hur vi har mätt spelproblem i Swelogs befolkningsstudie om spel
och hälsa.
Spelproblem och spelberoende har troligen funnits så länge det har
funnits spel om pengar. I historien finns det gott om exempel på en moraliserande syn på spel om pengar – eller kanske framför allt på spelaren.
Redan Aristoteles liknade spelare vid hallickar, despoter och tjuvar (Reith,
1999). Under medeltiden förbjöds spel om pengar utifrån argument om
att aktiviteterna var improduktiva och skapade oreda bland befolkningen.
Den katolska kyrkan förbjöd aldrig spel om pengar som sådant, men inom
protestantiska kyrkor har spel om pengar betraktats som syndfullt. Under
upplysningstiden lyftes spelandets irrationella sida fram som något negativt. Under industrialismen såg man snarare på spel om pengar som ett hot
mot värden som flit och arbetsdisciplin, och spelandet kriminaliserades på
många håll i Europa och USA.
På 1900-talet ändrades synen på spelproblem. Man betraktade fortfarande spel om pengar som i huvudsak problematiskt, men snarare som ett
medicinskt problem än som ett etiskt problem. 1928 skrev Sigmund Freud
essän ”Dostoevsky and parricide” i vilken han analyserade den ryske författaren Fjodor Dostojevskijs spelproblem (Freud, 1961). Inom den psykoanalytiska teorin betraktades den spelberoende som en masochist som till följd
av olösta konflikter i barndomen måste skada sig själv genom spelande.
Psykoanalysen fick så småningom konkurrens av kognitiva och inlärningsteoretiska perspektiv. 1980 accepterades spelberoende som en psykiatrisk
diagnos och integrerades i den tredje upplagan av Diagnostic and Statistical
Manual of Mental Disorders (DSM-III). Diagnosen klassades här som
en impulskontrollstörning tillsammans med bland annat kleptomani och
pyromani. På svenska heter diagnosen därför spelmani, men i vardagligt tal
– och i denna rapport – används ordet spelberoende som synonym.
1994 utkom den fjärde versionen av Diagnostic and Statistical Manual of
Mental Disorders (DSM-IV) och för närvarande pågår en diskussion om
hur spelberoende ska kategoriseras inför utgåvan av den femte versionen
(DSM-V). Bland annat diskuteras om diagnosen i stället ska kategoriseras
som ett missbruk tillsammans med alkohol- och narkotikamissbruk.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 33
Ett folkhälsoperspektiv på spelproblem
Medan hälsa gäller en individ eller en grupp omfattar begreppet folkhälsa
både summan av individernas hälsa och hälsans fördelning i befolkningen.
Folkhälsa beskriver hälsa, sjuklighet och dödlighet, liksom levnadsvanor,
hälsorisker och skyddsfaktorer för hälsa i olika befolkningsgrupper.
Ett folkhälsoproblem:
• är vanligt förekommande
• har allvarliga konsekvenser (till exempel för hälsan, ekonomin och
det sociala livet)
• är ojämnt fördelat i befolkningen
• är möjligt att förebygga.
Spelproblem uppfyller alla dessa kriterier och kan därför ses som ett
folkhälsoproblem. Internationellt har flera länder, som till exempel Kanada
och Nya Zeeland, börjat se spelproblem som ett folkhälsoproblem (Adams,
Raeburn, & de Silva, 2009; Borrell, 2006). I Sverige är ”överdrivet spelande”
ett delområde i folkhälsopolitiken sedan 1999 (Regeringen, 1999;
SOU 2000:91) tillsammans med tobak, alkohol, narkotika och dopning
(Regeringen, 2002, 2008; Statens folkhälsoinstitut, 2009).
34 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
ETT FOLKHÄLSOPERSPEKTIV PÅ SPEL OCH SPELPROBLEM
Den kanadensiska folkhälsoforskaren David Korn har definierat
ett folkhälsoperspektiv på spel och spelproblem enligt följande
(D. Korn, 2001; D. A. Korn & Shaffer, 1999):
1. Spelproblem ses som ett kontinuum utan klara gränser mellan
att vara problemfri och att ha problem.
2. Fokus ligger på sammanhanget kring spelandet på flera olika
nivåer (individ, familj, lokalsamhälle och strukturer i samhället)
och inte på det kliniska uttrycket hos individen.
3. Allvarsgraderna i spelproblemen ska ses som dynamiska och
inte som förutbestämda steg i en kronisk sjukdom som hela
tiden förvärras.
Folkhälsoperspektivet handlar om både sociala, ekonomiska och hälsomässiga aspekter och prioriterar utsatta och sårbara grupper. Genom
att se till folkhälsan understryker man det förebyggande perspektivet
och står på en vetenskaplig epidemiologisk grund (D. Korn, 2001).
Ur ett folkhälsoperspektiv finns det skäl att flytta fokus från en klinisk,
patologisk syn på spelproblem till en syn på spelproblem som ett kontinuum
utan skarpa gränser mellan ett problemfritt och ett problematiskt spelande
(Castellani, 2000; Dickson-Gillespie, Rugle, Rosenthal, & Fong, 2008;
Marshall, 2009; Productivity Commission, 1999; Toce-Gerstein, Gerstein,
& Volberg, 2003).
Figur 3. Spelproblemens fördelning i olika grupper i befolkningen. Källa: Ontario
Problem Gambling Research Center.
Ingen risk
Låg risk
Moderat risk
Hög risk
SPELBEROENDE
INGA PROBLEM
Kontinuum för spelproblem
Har inte utvecklat spelproblem
Har utvecklat spelproblem
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 35
Figur 3 beskriver spelproblemens fördelning i befolkningen utifrån olika
riskgrupper. Figuren visar att personer med spelproblem kan finnas i hela
befolkningen men att andelen är större bland de som har hög risk jämfört
med de som har låg risk. Det är endast personer som inte alls spelar spel om
pengar som är helt utan risk. Enligt modellen beror risken att få spelproblem
dels på hur man spelar (t.ex. hur ofta, vilka spelformer och för hur mycket
pengar) och dels på andra riskfaktorer i en persons liv (t.ex. psykologiska
och socioekonomiska förutsättningar). I modellen ingår också tanken att
personer kan röra sig både mellan riskkategorier och mellan att ha och inte
ha spelproblem.
Prevention och behandling – vad har gjorts?
Medvetenheten i samhället om spelandets negativa konsekvenser har ökat
under de senaste två decennierna. På flera håll har insatser utvecklats på
lokal nivå, både i kommunal regi och av privata aktörer. Under det senaste
decenniet har Statens folkhälsoinstitut haft regeringens uppdrag att utveckla
insatser mot sociala skadeverkningar av överdrivet spelande. Anslaget har
ökat från 4 miljoner 1999 till 28 miljoner 2009.
Målet med Statens folkhälsoinstituts insatser är att skapa förutsättningar
för en god hälsa på lika villkor i hela befolkningen. Detta ska uppnås genom
att följa utvecklingen inom de olika folkhälsomålen och genom att utveckla
och sprida evidensbaserade metoder för att förebygga ohälsa. Följande insatser har genomförts:
FÖREBYGGANDE INSATSER
Stödlinjen för spelare och anhöriga har sedan 1999 drivits av Statens folk-
hälsoinstitut. Stödlinjen erbjuder telefonstöd och rådgivning samt en webbplats. Målgrupperna är allmänheten och personer som i sitt arbete kommer
i kontakt med spelproblem. Ett stödlinjeseminarium anordnas regelbundet
för att underlätta kunskapsutbytet mellan olika stödlinjer i Sverige.
Stöd till spelberoendeföreningar som arbetar med kamratstöd i lokal-
föreningar runt om i landet har också funnits sedan 1999. Under 2010
tioårsjubilerade Spelberoendes riksförbund och Statens folkhälsoinstitut
uppmärksammade detta genom att ge ut en jubileumsskrift som skildrar föreningens historia och verksamhet (Binde & Jonsson, 2010). En viktig del
36 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
i arbetet med stöd till frivilligsektorn är att skapa en grund för kunskapsoch erfarenhetsutbyte samt nätverksbyggande.
Webbaserad kunskapsspridning för professionella grupper är ett relativt nytt
område. Under 2009 påbörjades arbetet med att presentera fördjupad kunskap om spelprevention på Statens folkhälsoinstituts webbplats. Informationen vänder sig i första hand till personer som i sitt arbete kommer i kontakt
med spelproblem och omfattar både en kunskapsbank och en verktygslåda.
Tidigare utbildningsinsatser som genomförts är de numera avslutade
webbaserade utbildningarna Spel och spelberoende och Spelets baksida.
KUNSKAPSUPPBYGGNAD
Under 2000-talet har Statens folkhälsoinstitut samlat kunskap om
spelberoende genom att fokusera på uppföljning av större förändringar
på den svenska spelmarknaden. Etableringen av internationella kasinon i
Malmö och Sundsvall har utvärderats, liksom introduktionen av poker via
Internet på Svenska Spels webbplats (Tryggvesson, 2007; Westfelt, 2003,
2006). Andra genomförda forskningsstudier är en observationsstudie om
spelautomater, en litteraturstudie om spel och kriminalitet, en kunskapsöversikt om unga och spel samt två studier om spelreklamens påverkan på
samhället (Binde, 2005a, 2007; Fröberg, 2006; Lalander & Westfelt, 2004;
Westfelt, 2006).
Institutet har också publicerat tre litteraturstudier om biologiska, psykologiska respektive samhällsvetenskapliga perspektiv på spel och spelproblem
(Ajdahi & Wolgast, 2008; Binde, 2009; Brené, 2007). Dessa studier genomfördes som en del i förberedelserna för den pågående befolkningsstudien
om spel och hälsa, Swelogs. Ett flertal specialanalyser av Swelogs data är
inplanerade under 2010 och 2011; bland annat när det gäller datorspel, den
geografiska närheten till spelställen och en utvärdering av befintliga mätinstrument för spelproblem.
Under 2010 publicerades den första litteraturöversikten på svenska om
spelprevention (Statens folkhälsoinstitut, 2010a). Den är avsedd som ett
underlag för det förebyggande arbetet med spelproblem. Under 2011 publiceras också en rapport om kommunernas arbete med spel om pengar och
med datorspel. Undersökningen genomfördes hösten 2008 i samarbete med
Sveriges Kommuner och Landsting. Även en forskningsrapport om överskuldsättning och spelproblem är planerad.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 37
BEHANDLING
Öppenvårdsbehandling för spelberoende vuxna finns i dag i kommunal regi
i Göteborg och Malmö samt på Beroendecentrum och Par- och familjeenheten i Stockholm. Inom ramen för detta har två behandlingsmanualer
getts ut – en för KBT-baserad behandling och en för MI-baserad behandling (Forsberg, Forsberg, & Knifström, 2010; Ortiz, 2006). En rapport om
utvecklingen och utvärderingen av båda behandlingsmetoderna har också
publicerats (Statens folkhälsoinstitut, 2010b). Öppenvårdsbehandling för
spelberoende unga håller också på att utvärderas. Statens folkhälsoinstitut
håller under innevarande mandatperiod på att fasa ut finansieringen av
ordinarie behandlingsverksamheter i syfte att få kommuner och landsting
att överta en större del av kostnaderna.
Ett internetbaserat självhjälpsprogram för spelberoende vuxna har också
tagits fram och utvärderats med finansiering av Statens folkhälsoinstitut.
Resultaten från utvärderingen av de första 66 personerna som genomgick
behandlingen publicerades 2008 och visade mycket goda resultat (Carlbring
& Smit, 2008).
Spelansvar
De svenska spelarrangörerna har uppgiften att tillhandahålla spel till allmänheten på ett sätt som är både affärsmässigt lönsamt och ansvarfullt.
Spelbolagen på den svenska reglerade marknaden ska med andra ord försöka utforma och marknadsföra produkter (spel) på ett sätt som inte inbjuder till överdrivet och okontrollerbart spelande. Samtidigt ska de lämna ett
rimligt överskott till sina förmånstagare. Överskottet ska gå till det allmänna
eller allmännyttiga ändamål, dvs. till staten, hästsporten eller ideella
organisationer.
De åtgärder som spelbolagen vidtar i dagsläget är utbildning av ombud
och personal samt kontroll av butiker och restaurangspel för att se till
att ombuden följer åldersgränser och motverkar kreditspel. Spelbolagen
kan även införa och erbjuda självbegränsande åtgärder, som till exempel
begränsning av insatser, frivillig avstängning, personlig spelbudget och
begränsade öppettider. Dessa tjänster finns främst på kasinon och vid Internetspel. Spelarrangörernas spelansvarsåtgärder har ännu inte utvärderats.
Spelbolagen ger även information om risker med spelandet till allmänheten via webbsidor, broschyrer och kuponger. Bland annat har de flesta
spelarrangörer på den reglerade spelmarknaden åtagit sig att publicera
38 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
telefonnumret till Stödlinjen för spelare och anhöriga på alla spelkuponger,
lotter och spelkvitton samt på sina webbplatser.
Flertalet spelarrangörer på den svenska spelmarknaden har på frivillig
basis tagit fram gemensamma etiska riktlinjer för marknadsföring av spel
om pengar. Riktlinjerna anger bland annat att reklamen ska vara hederlig,
laglig och inte påträngande. Reklamen ska inte heller rikta sig till sårbara
grupper eller minderåriga. Den ska inte heller överdriva möjligheterna till
vinst eller hävda att utfallet beror på något annat än slumpen.
Utanför den reglerade marknaden finns ett stort antal spelbolag som
framför allt erbjuder spel om pengar via Internet. Dessa uppträder olika
ur ett spelansvarsperspektiv. Flera spelbolag erbjuder spelarna självbegränsande verktyg, såsom en möjlighet att sätta upp gränser för insatsen
av pengar eller tid. En del bolag har kort information om Stödlinjen och
spelberoende på sina sidor. Många av bolagen på den oreglerade marknaden
följer inte de riktlinjer för marknadsföring som arrangörerna på den reglerade marknaden har undertecknat.
Åldersgränser för spel preciseras i tre olika sammanhang: i lagstiftning,
i regeringens tillståndsgivning och i form av avtal mellan spelbolagen och
återförsäljare. För att komma in på Casino Cosmopol måste man vara 20 år
enligt kasinolagen. I övrigt råder i dag 18-årsgräns på allt spel om pengar
i Sverige utom vissa lotter. För flera av spelformerna (t.ex. bingo, tips och
lotter) saknar 18-årsgränsen lagstöd utan är ett resultat av spelarrangörernas
frivilliga åtagande.
Reglering
Spelmarknadens reglering har varit föremål för flera utredningar under perioden 2005–2009. En rad brister i den befintliga regleringen har uppmärksammats. Bland annat gäller detta möjligheten att upprätthålla regleringens
skyddssyfte i relation till spel från Sverige på utlandsbaserade webbsidor.
Den senaste spelutredningen presenterade sitt betänkande ”En framtida
spelreglering” i december 2008 (SOU 2008:124). Förslaget bereds fortfarande i december 2010 på Finansdepartementet. I dagsläget är det oklart
vilka vidare åtgärder som kommer att genomföras när det gäller spelregleringen. Utifrån ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att hela spelmarknaden
regleras och kan bli föremål för tillsyn. Inom alkoholforskningen finns det
tydligt vetenskapligt stöd för att tillgänglighetsbegränsande åtgärder är effektivast för att förebygga negativa skadeverkningar (Babor et al., 2010). Även
inom spelforskningen finns studier som tyder på detta (Ajdahi & Wolgast,
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 39
2008; Williams, et al., 2008). De reglerade spelarrangörernas arbete med
frivilliga insatser som till exempel åldersgränser och riktlinjer för marknadsföring kan ha begränsat tillgängligheten, men vetenskapliga utvärderingar
saknas. Även regeringens tillståndsgivning kan fungera begränsande.
Studier om spel och spelproblem
De första empiriska studier som gjordes om spel och spelproblem var
fallstudier på enskilda personer. Allteftersom forskningsområdet har
växt har det också blivit mer tvärvetenskapligt. Det finns i dag forskning
om spelproblem inom de flesta vetenskapliga discipliner, såsom biologi,
psykologi, sociologi, ekonomi, medicin, antropologi m.fl. (Binde, 2009).
För att få kunskap som kan ligga till grund för politiska beslut om lagstiftning och för att utveckla förebyggande insatser behövs kunskap på
befolkningsnivå. På 1980-talet var detta i stort sett ett helt outforskat kunskapsområde. Under det senaste decenniet har allt fler länder börjat genomföra befolkningsstudier för att mäta förekomsten av spelproblem och undersöka dess konsekvenser. För en genomgång och jämförelse av resultat från
andra studier, se kapitel sex.
Forskningsprojektet Swelogs
Det finns flera skäl till varför en nationell befolkningsstudie som sträcker sig
över en längre tidsperiod behövs i Sverige: dels är befintlig data begränsad
(antingen geografiskt eller när det gäller mätmetoder), dels har spelmarknaden genomgått en dramatisk förändring under de senaste tio åren. Vidare
efterfrågas bra kunskapsunderlag av beslutsfattare på lokal och nationell
nivå. Slutligen behöver insatserna för att motverka spelberoende vidgas, från
att utveckla behandlingsmetoder till att också utveckla förebyggande metoder.
SYFTE
De övergripande syftena med forskningsprojektet Swelogs är dels att mäta
förekomsten av spelproblem, dels att få kunskap om risk- och
skyddsfaktorer som kan leda till att effektiva förebyggande insatser
utvecklas. Se kapitel tre för vidare syften och mål.
40 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
PROJEKTETS UTFORMNING
Ytterst ansvarig för studien är Statens folkhälsoinstituts generaldirektör.
Ansvarig för det löpande arbetet är Swelogs styrgrupp som består av projektledare, utredare och handläggare på avdelningen för Drogprevention
och spel vid Statens folkhälsoinstitut. Den internationella forskargrupp som
bildades i samband med konferensen Best practice on prevalence studies in
problem gambling 2007 ingår i dag som rådgivande grupp i vetenskapliga
frågor.
Under 2007 fastställdes studiens upplägg och innehåll, och delar av
frågeformuläret testades i SCB:s (Statistiska centralbyrån) mätlaboratorium.
Under våren 2008 genomfördes en pilotstudie, och etisk ansökan godkändes
av etiska prövningsnämnden i Umeå. I slutet på november 2008 påbörjades
datainsamlingen till den studie vars resultat beskrivs i denna rapport.
Figur 4. Swelogs organisation
Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut
Har övergripande ansvar och beslutande funktion för projektet
Director General, Swedish National Institute of Public Health
has ultimate responsibility and decisive function
Rådgivande grupp
Extern internationell
rådsgrupp bestående av
forskare och experter
Advisory Board
External group of
researchers and experts
who assists with
scholarly problem
­solving and guidance
Styrgrupp Statens folkhäsoinstitut
Spelprevention koordinerar och har övergripande ansvar för genomförande
Forskningscentrum
Samarbetspartner för
fördjupningsstudie
Steering Committee,
National Institute of Public Health
Problem Gambling Prevention unit
is coordinating and has over-arching
operational responsibility
Research Centre
Responsible (in collaboration
with Steering Committee)
for In Depth Study
Branschråd
Råd för informationsutbyte
mellan aktörer på den
svenska spelmarknaden
Sector Council
Information channel
to the sector
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 41
42 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Spring
FU I
N=578
23–83 yrs
EP I
N=15 000
16–84 yrs
Autumn
Autumn
**ID = Fördjupningsstudie: En del av panelen som följs upp med fördjupade intervjuer om risk- och skyddsfaktorer.
ID = In-depth study: A part of the panel followed up with in-depth interviews focusing on risk and protective factors.
Autumn
2014
Spring
ID III
N~2 400
21–89 yrs
Spring
ID II
N~2 400
19–87 yrs
Autumn
2013
EP IV
N~15 000
16–84 yrs
Spring
2012
EP III
N~15 000
16–84 yrs
Autumn
2011
Spring
ID I
N~2 400
18–86 yrs
Autumn
2010
Spring
EP II
N~8 000
17–85 yrs
Autumn
2009
*EP track: Panel with successive sample, suppliments for each wave of data, common track for adults & young persons
*EP = Epidemiologisk studie: Panel med urval som följs upp och kompletteras vid tillfälle III och IV.
**ID
all mild to severe
gamblers
reached
in EPsuppliments
track, separate
tracksIIIfor
adults
EP track:
= Epidemiologic
study: problem
Panel with
successive
sample,
for wave
and
IV. & young persons
Follow up
track
In Depth track**
Epidemiological
track*
Spring
2008
Figur 5. Swelogs plan för datainsamling
KAPITEL 2
Metod och syfte
Syfte och frågeställningar
De övergripande syftena med forskningsprojektet Swelogs är dels att mäta
förekomsten av spelproblem, dels att få kunskap om risk- och skyddsfaktorer som kan leda till att effektiva förebyggande insatser utvecklas. Genom
befolkningsstudien kan vi följa spelandet och spelproblemen i
Sverige över tid, för att sedan följa upp risk- och skyddsfaktorer genom
intervjuer med en fördjupningspanel. Fördjupningspanelen väljs ur den
grupp som redan intervjuats i befolkningsstudien.
Swelogs befolkningsstudie om spel och hälsa har följande syften:
1. Att mäta förekomsten av spelproblem och spelberoende i Sverige, både
på generell befolkningsnivå, i olika demografiska grupper och i relation
till spelform.
2. Att undersöka hur spelproblem och spelberoende samvarierar med
spelmönster och sociala, ekonomiska och hälsomässiga faktorer.
Det gäller både på generell befolkningsnivå och i olika demografiska
grupper, i syfte att identifiera sårbara grupper i samhället.
3. Att jämföra våra resultat med mätningar från andra länder och med
den tidigare svenska befolkningsstudien om spel och spelberoende från
1997/98.
4. Att undersöka hur tv- och datorspelande samvarierar med spelproblem
och ekonomiska, sociala och hälsomässiga faktorer.
5. Att mäta andelen i befolkningen som känner till befintliga insatser vad
gäller råd, stöd och behandling mot spelproblem.
6. Att mäta antalet anhöriga, inklusive barn, som drabbas av spelproblem
i befolkningen i stort och i olika befolkningssegment.
7. Att beskriva utgångsläget inför kommande uppföljningar på befolkningsnivå som ska omfatta både prevalens- och incidensmätningar
(förekomst och förändring).
8. Att utgöra rekryteringsbas till fördjupningspanelen som ska omfatta
minst 1 750 personer med olika grad av spelproblem.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 43
9. Att utgöra kunskapsunderlag för utveckling av förbättrade mätinstrument för spelmissbruk.
10. Att validera det kortinstrument för spelproblem (FORS) som har
utvecklats för att användas i de nationella folkhälsoenkäter som Statens
folkhälsoinstitut årligen genomför.
I den här rapporten behandlar vi i huvudsak punkterna 1, 2, 3, 5 och 6.
Information om deltagande och sekretess
Alla deltagare informerades om att deltagandet var frivilligt och de hade
möjlighet att avstå från de frågor de inte ville besvara eller att avbryta sitt
deltagande när som helst. De informerades också skriftligt om vilka utdrag
ur befintliga registerdata som skulle komplettera de insamlade svaren. All
insamlad data lagras på SCB:s mikrodataserver där endast ett fåtal personer
fått tillgång till data efter sekretessförsäkran.
Frågeformulärets utformning
Intervjufrågorna omfattade frågor om spelmönster, relation till spelande
genom olika standardformulär, andra spelrelaterade frågor samt frågor om
hälsa och socio-ekonomisk bakgrund.
Intervjun avslutades med en öppen fråga för att fånga upp eventuella
övriga synpunkter samt med en fråga om samtycke till uppföljningsintervju.
En mer detaljerad förteckning av intervjufrågorna finns som bilaga 5.
Frågeformulären testades i SCB:s mätlaboratorium innan respektive
datainsamling påbörjades. Intervjuerna kunde genomföras på flera språk
eller med hjälp av tolk. Intervjuguide och postenkät finns som bilaga 6 och
7 i rapporten.
Mätmetoder
SCB gjorde den primära datainsamlingen genom telefonintervjuer.
Personerna i urvalet fick ett brev med information om undersökningen
inför respektive intervjuomgång. De som man inte kunde nå via telefon
fick i efterhand en postenkät som följdes upp med en påminnelse.
Postenkäten var något kortare och delvis annorlunda utformad, framför
allt när det gäller inledande frågor om spelande i olika spelformer.
44 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Datainsamling
Pilotstudie
Den första epidemiologiska mätningen för Swelogs föregicks av en pilotundersökning med ett stratifierat urval om 2 000 individer från registret över totalbefolkningen. Strategin bakom det stratifierade urvalet var att försöka få med
så många problemspelare som möjligt i urvalet. Populationen stratifierades
efter ålder och bostadsort och man tog större andelar yngre personer
(16–34) respektive personer boende i storstadsområden med hög andel
hyresrätter.
SCB genomförde datainsamlingen genom telefonintervjuer under april
och början av maj 2008. Den dryga fjärdedel man inte kunde nå via telefon
fick därefter en postenkät följt av en påminnelse. Datainsamlingen avslutades i mitten av juni. Då fanns det data från 1 015 genomförda intervjuer och
94 postenkäter.
Slutsatser inför nästa steg
Resultaten från pilotundersökningen användes för att utvärdera frågeformulären samt som underlag för att ta fram en slutgiltig urvalsstrategi och
urvalsstorlek.
En av de största förändringarna när det gäller frågeformulären var byte av
mätinstrument för att kunna göra jämförelser med SWEGS, en undersökning om spel om pengar och spelberoende som genomfördes på uppdrag
av Folkhälsoinstitutet 1997/98. I stället för mätinstrumentet DSM-IV, som
används vid klinisk bedömning av spelberoende, valdes SOGS-R. SOGS-R
mäter både spelproblem som har uppstått någon gång under en persons
livstid och spelproblem som har uppstått under de senaste 12 månaderna.
Swelogs EP1
URVAL
Urvalet till undersökningen bestod av ett stratifierat urval av 15 000 personer i åldern 16–84 från Registret över totalbefolkningen (RTB). Befolkningen delades in i 24 olika strata efter ålder, kön och risk för spelproblem
(Pk) enligt tabell 1 nedan.
Beräkningen av risk för att vara en problemspelare (Pk) är gjord enligt
en modell som skattats med hjälp av data från den pilotundersökning som
Statens folkhälsoinstitut genomförde våren 2008.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 45
Faktorer som ger ett ökat Pk-värde i beräkningen är att
• vara man
• ha låg inkomst
• ha varit arbetslös i minst 100 dagar
• ha fått aktivitetsersättning i 5 månader eller mer
• någon i familjen har erhållit socialbidrag.
Tabell 1. Stratumstorlekar
Beräknad risk för
spelproblem (Pk)
Pk ≤ 0.03
0.03 < Pk ≤ 0.1
Kön
16–24
man
Summa
25–34
35–64
65–84
2 757
89 754
985 291
432 879
1 510 681
kvinna
375 622
516 388
1 789 951
756 867
3 438 828
man
342 966
400 130
801 697
214 761
1 759 554
141 629
38 339
35 092
3 625
218 685
200 786
92 634
84 338
8 606
386 364
kvinna
0.1 < Pk
Åldersgrupper
man
kvinna
Summa
1 323
2 638
2 283
11
6 255
1 065 083
1 139 883
3 698 652
1 416 749
7 320 367
Att vara född i Norden, vara gift eller ha registrerat partnerskap samt att ha
varit sjuk en månad eller mer minskade i stället Pk-värdet.
Urvalet gjordes sedan med ökad urvalssannolikhet för yngre och för personer med större risk för spelproblem, men med lika många kvinnor som män:
Tabell 2. Allokering av urvalet på strata
Pk-värden
Kön
Åldersgrupper
16–24
Pk ≤ 0.03
0.03 < Pk ≤ 0.1
0.1 < Pk
Summa
Summa
25–34
35–64
65–84
man
307
203
742
749
2 001
kvinna
347
444
512
697
2 000
582
632
422
364
2 000
kvinna
man
1 477
243
242
38
2 000
man
2 184
938
285
93
3 500
kvinna
1 029
1 230
1 231
9
3 499
5 926
3 690
3 434
1 950
15 000
FÄLTARBETE
Datainsamlingen delades in i tre faser:
FasTidsperiod
Urvalsstorlek
I 2008-10-21–2009-01-198 000
II 2009-01-12–2009-03-114 001
III
2009-03-02–2009-04-26 2 999
46 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Ett par dagar före starten av respektive fas skickade SCB ut ett informationsbrev till de aktuella personerna. Informationsbrevet beskrev studiens syfte
och talade om att datainsamlingen genomfördes av SCB på uppdrag av
Statens folkhälsoinstitut.
De som skulle genomföra telefonintervjuerna utbildades speciellt för uppdraget, delvis av personal från Statens folkhälsoinstitut. SCB och institutet
hade också kontinuerlig kontakt under fältarbetet.
Informationsbrevet översattes till 16 språk, varav 5 nationella minoritetsspråk. Intervjuguiden översattes till engelska, och ett mindre antal av intervjuerna (42 stycken) genomfördes med tolk.
Ungefär en fjärdedel av personerna i urvalet gick inte att nå per telefon.
Efter varje avslutad intervjuomgång skickades postenkäter till de man inte
hade kunnat nå. Åtta dagar efter detta utskick sändes påminnelsekort till de
som ännu inte hade svarat och efter ytterligare nio dagar skickades en ny
enkät som påminnelse.
Enkätfasen pågick till augusti 2009.
SVARSFREKVENS
Urval
Ursprungligt urval15 000
Förhindrade att delta
591
Övertäckning
153
Nettourval
14 256
Svarande
Telefonintervju
Postenkät
7 504 (52,6 %)
675 (4,7 %)
Bortfall
Ville inte delta
Ej nådda/ej besvarat postenkät
2 510 (17,6 %)
3 567 (25,0 %)
Svarsfrekvensen bland de som ingick i målgruppen och som inte var
förhindrade att delta i undersökningen var 57 procent. Den viktade svarsfrekvensen var 63 procent, se sida 43. Hur svarsfrekvensen varierade över
olika strata redovisas i tabell 3. För varje strata anges andelen av de svarande
utifrån de ursprungligen utvalda. Ljusgrå markerade celler betyder att andelen svarande var under 50 procent i respektive strata. Mörkgrå markerade
celler betyder att andelen svarande var 65 procent eller mer.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 47
Tabell 3. Svarande fördelade över strata
Pk-värden
Kön
Åldersgrupper
16–24
Pk ≤ 0.03
0.03 < Pk ≤ 0.1
0.1 < Pk
35–64
65–84
man
138 (45 %)
135 (67 %)
487 (66 %)
476 (64 %)
kvinna
220 (63 %)
291 (66 %)
359 (70 %)
378 (54 %)
190 (52 %)
man
382 (66 %)
391 (62 %)
239 (57 %)
kvinna
1 037 (70 %)
118 (49 %)
102 (42 %)
12 (32 %)
man
1 373 (63 %)
347 (37 %)
83 (29 %)
28 (30 %)
kvinna
Summa
Summa
25–34
442 (43 %)
489 (40 %)
443 (36 %)
5 (56 %)
3 592 (61 %)
1 771 (48 %)
1 713 (50 %)
1 089 (56 %)
1 236 (62 %)
1 248 (62 %)
1 202 (60 %)
1 269 (63 %)
1 831 (52 %)
1 379 (39 %)
8 165 (54 %)
Ett vanligt mönster i befolkningsstudier är att ett större bortfall finns bland
de yngre, och framför allt bland unga män. I vår studie var dock den högsta
andelen svarande de yngsta, där 61 procent av de utvalda svarade. Det största
bortfallet fanns i stället i åldern 25–34, där andelen svarande totalt var 48 procent, och därnäst kommer 35–64-åringarna där exakt hälften svarade.
Ett annat mönster som ofta upprepas i befolkningsstudier är att socioekonomiskt utsatta grupper har lägre svarsfrekvenser. Vid beräkningen av
Pk-värdena fanns flera variabler som mäter socioekonomisk utsatthet, såsom
låg inkomst, arbetslöshet och att ha fått socialbidrag. Totalt sett var andelen
som svarade lägst i gruppen som hade ett Pk-värde som var större än 0,1 eller
mer än 10 procent risk för spelproblem, dvs. enligt tidigare observerat mönster.
52 procent av männen och 39 procent av kvinnorna i denna kategori svarade.
Här är de yngsta männen ett intressant undantag. Av de unga män som hade
en beräknad hög risk för spelproblem svarade 63 procent på undersökningen.
De grupper som hade störst andel svarande var dels de med låg risk för spelproblem i åldersgrupperna 25–34 och 35–64 samt 16–24-åringar med något
förhöjd risk för spelproblem.
Att skicka ut postenkäter höjde svarsfrekvensen med ca 5 procentenheter,
och var därmed en viktig komplettering till telefonintervjuerna. Det inte minst
eftersom den andel som besvarade postenkäten också hade högst andel svaranden med högre Pk-värden. Hälften av de som svarade via postenkät hade ett
Pk-värde som var större än 0,1.
48 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Analys
Viktning
För att våra resultat ska ge en bättre bild av populationen har vi använt
kalibreringsvikter framtagna av SCB. Vikterna minskar fel i undersökningen som beror på urvalsfel, dvs. att endast en delmängd av populationen
studerats. Vikterna minskar också bortfallsfel som uppkommer på grund
av att de som inte svarat skiljer sig från de som svarat när det gäller det som
undersökningen handlar om. Viktningen gjordes med hänsyn till följande
variabler:
• kön
• ålder
• födelseland
• inkomst
• typ av bostadsort (tätort eller inte)
• civilstånd
• anställningsförhållande
• familjetyp (med eller utan barn)
• utbildningsnivå
• yrkeskategori
• socialbidrag
• erhållen sjukersättning
• arbetslöshet
• bransch.
Alla variabler samvarierade med svarsbenägenheten och viktiga målvariabler. Genom viktningen korrigerades också de skevheter i förhållande till
populationen som förorsakades av det stratifierade urvalet.
När vikterna används blir den beräknade svarsfrekvensen 63 procent.
Den är högre för kvinnor än män, lägst bland de äldsta (65–84 år) och högre
bland de som är födda i Norden jämfört med de från övriga länder. Svarsfrekvensen ökar med inkomst och utbildningsnivå och är högre bland gifta
än bland ogifta.
Vikterna användes vid all analys för rapporten. För de multivariata
analyserna jämförde vi resultat med och utan kalibreringsvikter och kunde
konstatera att skillnaderna blev väldigt små.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 49
Mätinstrument och index
Frågeformulären för telefonintervjuer och postenkäter skilde sig åt, bland
annat när det gäller detaljnivå för spelfrekvens. Dessutom förändrades
frågorna i postenkäten något för att fungera bättre i ett formulär. I den här
rapporten redovisas svaren på de frågor där det varit möjligt att sammanföra
svaren från de två olika datainsamlingsmetoderna.
Spelformer och speltyper
Frågorna i intervju och enkät handlade om nio olika spelformer. Spelformerna var i sin tur indelade i olika typer av spel beroende på var och
hur man spelar. Tabellen nedan visar de olika spelformerna med exempel
på olika typer av spel.
Spelform
Olika typer av spel
Lotterier
Bingolotter, lotter med dragning en gång i veckan eller mer sällan, skraplotter eller
andra snabblotter samt andra lotter, t ex föreningslotter köpta hos butik/ombud,
via Internet m.m. (7 olika typer)
Nummerspel
Lotto, Keno och Joker köpta hos butik/ombud eller via Internet (3 olika typer)
Sportspel
Tips, sportspel och annan vadhållning hos butik/ombud eller via Internet
(4 olika typer)
Hästar
Spel på trav- eller galoppbana, Harry Boy samt annat spel på hästar hos butik/
ombud eller via Internet (6 olika typer)
Pokerspel
Poker (live) eller poker via Internet (6 olika typer)
Kasinospel
Roulett, black jack eller tärningsspel på kasino, restaurang, båt, klubb, utomlands
eller via Internet (4 olika typer)
Spelautomater
Spel på Casino Cosmopol, restauranger, klubbar m.m. eller via Internet (5 olika typer)
Direktsända
tv-tävlingar
Tävlingar där man kan vinna pengar genom att ringa in sitt svar på olika ordlekar,
rebusar och frågor i direktsänd tv, t.ex. Momento, Nattliv, Jackpot, Hjärnkoll,
Capish. Däremot räknas inte program som t.ex. Bingolotto, Postkodsmiljonären
eller Melodifestivalen (En sammanfattande fråga)
Bingo
Hallbingo, bingo via Internet eller annat bingospel, t.ex. bilbingo (5 olika typer)
I telefonintervjuerna mättes spelfrekvens under senaste året för olika typer
av spel inom respektive spelform. Den lägsta, observerade frekvensen var
6–11 gånger senaste året. I inledningen av intervjun användes två filterfrågor
för varje spelform. De kursiverade orden byttes ut successivt:
A) Har du någon gång satsat pengar på hästar?
Följdfråga för de som svarade ”ja”:
B) Har du gjort det under de senaste 12 månaderna?
De som svarade ja på B-frågan för en spelform fick sedan detaljerade frågor
om spelande i den specifika spelformen:
50 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Hur ofta har du satsat pengar på Harry Boy, köpt i butik/hos ombud under
de senaste 12 månaderna?
Svarsalternativ:
1. Dagligen/nästan dagligen
2. Några gånger/vecka
3. 1 gång/vecka
4. Några gånger/månad
5. 1 gång/månad
6. 6–11 gånger/år
7. Mer sällan/aldrig
För de olika spelformerna fanns det 1–7 detaljerade frågor om speltyp.
I postenkäten handlade den inledande frågan för respektive spelform om
spelfrekvens. Frågor beträffande olika typer av spel gällde endast huruvida
man spelat på den typen av spel eller inte.
Hur ofta har du spelat på hästar under de senaste 12 månaderna?
Svarsalternativ:
1. Dagligen/nästan dagligen
2. Några gånger i veckan
3. En gång i veckan
4. Några gånger i månaden
5. En gång i månaden
6. 6–11 ggr de senaste 12 månaderna
7. 1–5 ggr de senaste 12 månaderna
8. Aldrig
De som svarade något av alternativen 1–7 fick följande följdfråga:
På vilket sätt har du spelat på hästar de senaste 12 månaderna?
Efter denna fråga följde en lista med mellan 3 och 7 olika typer av spel för
respektive spelform. Respondenterna kunde markera en eller flera typer av
spel, men angav endast om de hade spelat på en viss typ av spel, inte hur ofta.
Från postenkäterna fick vi således spelfrekvenser för de olika spelformerna. För att få jämförbara mått från telefoninterjvuerna har vi använt den
högst angivna spelfrekvensen i någon typ av spel för respektive spelform
som värde.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 51
För specifika speltyper redovisar vi om man spelat minst 6 gånger de senaste
12 månaderna, eftersom detta är den lägsta nivå som går att urskilja i telefonintervjuerna för olika speltyper.
Spelfrekvens
För var och en av de nio olika spelformerna definierade vi variabler för
spelfrekvens genom att dela in svaren i fem olika nivåer:
0 = Har inte spelat senaste året
1 = Har spelat någon gång senaste året men mindre än varje månad
2 = Har spelat en gång/månad
3 = Har spelat flera gånger/månad
4 = Har spelat varje vecka
Värdena för de nio variablerna summerades till ett spelfrekvensindex där
varje person fick ett värde mellan 0 och 36. Därefter delades personerna
in i fyra kategorier efter värde på spelfrekvensindex:
• Inget spelande (0): Personer som inte har spelat de senaste 12 månaderna.
• Låg frekvens (1–3): Personer som har spelat i högst tre olika spelformer
och som mest månadsvis i en enskild spelform.
• Vanemässigt spelande (4–7): Personer som spelar i flera olika spelformer,
men veckovis i högst en spelform.
• Hög frekvens (8 eller mer): Personer som spelar i många spelformer och
veckovis i flera olika former.
Det vi kallar spelfrekvens är alltså ett kombinerat mått som tar hänsyn både
till hur ofta och i hur många spelformer man spelar.
Spelproblem och risk för spelproblem
MÄTINSTRUMENTET SOUTH OAKS GAMBLING SCREEN – REVISED
South Oaks Gambling Screen – Revised (SOGS-R) är ett mätinstrumenten
för spelproblem som består av 20 frågor med två olika tidsperspektiv. Dels
avser frågorna en persons hela livstid, dels det senaste året. Den som svarar
Ibland/Ofta/Alltid på fråga 1A–10A och Ja på fråga 11A–20A får respektive
följdfråga för senaste året.
SOGS-R användes i den befolkningsundersökning om spel och spelberoende som genomfördes 1997/98 och används även i denna undersökning för
att vi ska kunna jämföra graden av problem mellan de två undersökningarna.
52 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
SOGS Livstid
SOGS Senaste året
Svarsalternativ
1A. Om du förlorat på spel, har det någon gång hänt
att du då återvänt någon annan dag för att försöka
vinna tillbaka det du förlorat?
1B. Hur ofta har det hänt
under det senaste året?
Aldrig/Ibland/
Ofta/Alltid
2A. Har du någon gång låtit andra förstå att du har
vunnit pengar på spel fast du i verkligheten förlorat?
2B. Hur ofta har detta hänt
under det senaste året?
Aldrig/Ibland/
Ofta/Alltid
3A. Har du någon gång spelat för mer pengar än
vad du egentligen avsåg?
3B. Hur ofta har detta inträffat under det senaste året?
Aldrig/Ibland/
Ofta/Alltid
4A. Har du någon gång blivit kritiserad på grund av
att du spelar?
4B. Har detta inträffat någon Aldrig/Ibland/
gång under det senaste året? Ofta/Alltid
5A. Har du någon gång haft skuldkänslor på grund
av dina spelvanor?
5B. Har du någon gång känt
så under det senaste året?
Aldrig/Ibland/
Ofta/Alltid
6A. Har du någon gång känt det som att du skulle
vilja sluta spela men inte trott dig om att klara av
det?
6B. Har du någon gång känt
så under det senaste året?
Aldrig/Ibland/
Ofta/Alltid
7A. Har du någon gång gömt lotter, spelpengar, spel- 7B. Har du gjort så någon
Aldrig/Ibland/
kvitton, bongar eller andra tecken på att du spelat
gång under det senaste året? Ofta/Alltid
för din make/maka/sambo, barn eller andra viktiga
personer i ditt liv?
8. Har det någon gång varit häftiga diskussioner
hemma om hur du handhar pengar?
Fråga 8 används enbart som
filter för fråga 8A.
Aldrig/Ibland/
Ofta/Alltid
8A. Har diskussionerna någon gång handlat om ditt
spelande?
8B. Har du hamnat i sådana
diskussioner under det
senaste året?
Aldrig/Ibland/
Ofta/Alltid
9A. Har du någon gång spelat istället för att vara
på ditt arbete eller när du egentligen skulle ha skött
dina studier?
9B. Har du gjort så någon
Aldrig/Ibland/
gång under det senaste året? Ofta/Alltid
10A. Har du någon gång lånat pengar av någon för
att kunna spela, utan att betala tillbaka?
10B. Har du gjort så under
det senaste året?
Aldrig/Ibland/
Ofta/Alltid
11A. Har du någon gång lånat pengar från hushållskassan för att kunna spela eller betala spelskulder?
11B. Har du gjort så under det
senaste året?
Ja/Nej
12A. Har du någon gång lånat pengar av din maka/
make/sambo eller partner för att kunna spela eller
betala spelskulder?
12B. Har du gjort så under
det senaste året?
Ja/Nej
13A. Har du någon gång lånat pengar av släktingar
eller bekanta för att kunna spela eller betala spelskulder?
13B. Har du gjort så under
det senaste året?
Ja/Nej
14A. Har du någon gång lånat pengar av banker,
finansbolag eller låneinstitut för att kunna spela
eller betala spelskulder?
14B. Har du gjort så någon
Ja/Nej
gång under det senaste året?
15A. Har du någon gång tagit ut kontanter med hjälp 15B. Har du gjort så någon
Ja/Nej
av kreditkort eller belastat ett kreditkonto för att
gång under det senaste året?
kunna spela eller betala spelskulder?
16A. Har du någon gång tagit lån till höga räntekostnader t.ex. hos någon privat låneförmedlare
eller så kallad ”lånehaj”, för att kunna spela eller
betala spelskulder?
16B. Har du gjort så någon
Ja/Nej
gång under det senaste året?
17A. Har du någon gång sålt aktier, obligationer,
premieobligationer eller andra värdepapper för att
kunna spela eller betala spelskulder?
17B. Har du gjort så någon
Ja/Nej
gång under det senaste året?
18A. Har du någon gång sålt någon/några av dina
personliga ägodelar för att kunna spela eller betala
spelskulder?
18B. Har du gjort så någon
Ja/Nej
gång under det senaste året?
19A. Har du någon gång skrivit ut checkar som
saknade täckning eller övertrasserat bankkonton för
att kunna spela eller betala spelskulder?
19B. Har du gjort så någon
Ja/Nej
gång under det senaste året?
20A. Har du någon gång upplevt problem på grund
av dina spelvanor?
20B. Har du gjort så någon
Ja/Nej
gång under det senaste året?
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 53
För varje positivt svar, dvs. Ibland/Ofta/Alltid på någon av fråga 1–10
eller Ja på någon av fråga 11–20, räknades 1 poäng. Poängen summerades
för livstid och för senaste året var för sig. Maxpoäng för respektive summa
är 20. Följande gränser användes:
0–2
Inga problem
3–4Problemspelare
5 eller mer Troligen patologisk spelare
MÄTINSTRUMENTET PROBLEM GAMBLING SEVERITY INDEX
Problem Gambling Severity Index (PGSI) är ett mätinstrumenten för spelproblem som består av nio frågor, alla med svarsalternativen Aldrig/Ibland/
Ofta/Alltid. PGSI är utvecklat i Kanada och är numer ett av de mest använda
mätinstrumenten för spelproblem.
1. Hur ofta har du spelat för mer än du verkligen haft råd att förlora de senaste 12 månaderna?
2. Hur ofta har du behövt spela med större summor för att få samma känsla av spänning de senaste
12 månaderna?
3. Hur ofta har det hänt att du återvänt någon annan dag för att vinna tillbaka det du förlorat de
senaste 12 månaderna?
4. Hur ofta har du lånat pengar eller sålt något för att ha pengar att spela för de senaste 12 månaderna?
5. Hur ofta har du upplevt problem på grund av ditt spelande de senaste 12 månaderna?
6. Hur ofta har spelandet orsakat dig några problem med din hälsa, inräknat stress eller ångest de
senaste 12 månaderna?
7. Hur ofta har någon kritiserat ditt spelande eller sagt att du har problem med spelandet de senaste
12 månaderna, oavsett om du tyckt det varit sant eller inte?
8. Hur ofta har ditt spelande orsakat några ekonomiska problem för dig eller ditt hushåll de senaste
12 månaderna?
9. Hur ofta har du känt skuld över hur du spelat, eller vad som händer när du spelar, de senaste
12 månaderna?
Svaren på frågorna kodades enligt följande:
0 = Aldrig
1 = Ibland
2 = Ofta
3 = Alltid
Svaren summerades och maxpoäng var 27. Följande gränser användes:
0
1–2
3–7
8 eller mer
54 Inga spelproblem
Viss risk
Förhöjd risk
Spelproblem
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Det är få som befinner sig i den allvarligaste kategorin, vilket gör det svårt
att göra bra skattningar av hur stora andelar det kan finns i olika delgrupper. Det är därför vanligt att man slår ihop kategorierna ”Förhöjd risk” och
”Spelproblem”. Vi har i huvudsak använt oss av denna alternativa indelning
i tre olika kategorier:
0
1–2
3 eller mer
Inga spelproblem
Viss risk
Problemspelande
Fråga 3 för PGSI sammanfaller med fråga 1B för SOGS. Denna fråga ställdes
bara en gång och då i samband med frågorna för SOGS.
KORRIGERINGAR FÖR SVARSBORTFALL OCH MISSADE FRÅGOR
Svaren har i viss mån korrigerats för svarsbortfall. Det gäller särskilt de
block med frågor som ingår i mätinstrumenten för spelproblem, där uteblivna svar kodats med ”Nej/Aldrig”. Detta gör att nivån för spelproblem
kan vara något underskattad.
Fråga 5 i PGSI sammanfaller med 20B i SOGS, men svarsalternativen är
olika. Planen var att ställa en följdfråga med de extra svarsalternativen, men
på grund av ett felprogrammerat hopp i intervjuguiden blev varken fråga
20B eller följdfrågan ställd till någon i telefonintervjuerna. I postenkäten var
frågan från SOGS med men däremot inte följdfrågan för PGSI.
SOGS består av 20 frågor. Vi konstaterade att klassificeringen av graden
av spelproblem inte förändrades när enbart 19 frågor användes i andra studier. Vårt index för SOGS beräknades således med 19 frågor i stället för 20.
PGSI består av 9 frågor, och i detta fall var vi tvungna att skatta värdet för
den förlorade frågan. Vi skrev in svar för dem som svarat att de någon gång
upplevt problem på grund av sina spelvanor och använde då svaret för PGSI
8: ”Hur ofta har ditt spelande orsakat några ekonomiska problem för dig
eller ditt hushåll de senaste 12 månaderna?”. Övriga svar sattes till ”Aldrig”.
Detta var den fråga vars svar starkast samvarierade med svaren på PGSI
fråga 5 enligt brittiska och kanadensiska spelundersökningar.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 55
Psykisk hälsa – Kessler 6
Kessler 6 (K6) består av sex frågor om psykisk ohälsa. Svarsalternativen är
Hela tiden/För det mesta/En del av tiden/En liten del av tiden/Inte alls:
1. Ungefär hur ofta under de senaste 30 dagarna har du känt dig nervös?
2. Ungefär hur ofta under de senaste 30 dagarna har du känt hopplöshet?
3. Ungefär hur ofta under de senaste 30 dagarna har du känt dig rastlös eller orolig?
4. Ungefär hur ofta under de senaste 30 dagarna har du känt dig så deprimerad att inget kunnat
muntra upp dig?
5. Ungefär hur ofta under de senaste 30 dagarna har du känt att allt varit en ansträngning?
6. Ungefär hur ofta under de senaste 30 dagarna har du känt dig värdelös?
Svaren kodades enligt följande:
4 = Hela tiden
3 = För det mesta
2 = En del av tiden
1 = En liten del av tiden
0 = Inte alls
Svarskoderna summerades.
Maxpoäng var 24 där gränsen för allvarlig psykisk störning är 13. Vi
använde inte den strängare indelningen utan delade istället vid 3, vilket
delar in befolkningen i kategorierna med God psykisk hälsa (0–2) och
Nedsatt psykisk hälsa (3–24).
Riskfyllt alkoholbruk – AUDIT
Riskfyllt alkoholbruk mättes, liksom i den årliga folkhälsoenkäten som
genomförs av Statens folkhälsoinstitut, med tre frågor som hämtats från
frågeinstrumentet AUDIT (Alcohol Use Disorder Identification Test). I frågeformuläret som vi använde fanns det åtta olika svarsalternativ för fråga 1 och
sex olika för fråga 2, men vid analyserna är de sammanslagna enligt följande:
1. Hur ofta har du druckit alkohol under de
senaste 12 månaderna?
4 = Dagligen/nästan dagligen
3 = Några gånger/vecka
2 = 1 gång/vecka eller några gånger/månad
1 = 1 gång/månad eller 6–11 gånger eller mer sällan
0 = Aldrig
2. Hur många ”glas” har du druckit en typisk
dag då du druckit alkohol under de senaste
12 månaderna?
4 = 10 glas eller fler
3 = 7–9 glas
2 = 5–6 glas
1 = 3–4 glas
0 = 1–2 glas
3. Hur ofta har du druckit sex ”glas” eller
fler vid samma tillfälle, under senaste
12 månaderna?
4 = Dagligen eller nästan dagligen
3 = Varje vecka
2 = Varje månad
1 = 6–10 gånger eller mer sällan
0 = Aldrig
56 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Med ”glas” menas 50 cl folköl, 33 cl starköl, 10–15 cl vin, 5–8 cl starkvin
eller 4 cl sprit.
Svaren summerades och maxpoängen var då 12. Gränsen för riskkonsumtion sattes till 8 eller mer för män och 6 eller mer för kvinnor.
Registervariabler
Svarsdata från intervjuer och enkäter kompletterades med uppgifter om
• kön
• ålder
• civilstånd
• kommun
• medborgarskap
• födelseland
• föräldrars födelseland
• antal hemmavarande barn
• årtal för äktenskap och skilsmässor
• inrikes flyttningar
• in- och utvandring
• årtal då en maka, make eller partner avlidit
• högsta avslutade utbildning
• betyg, studieväg och hemspråksundervisning
• arbete och yrke
• inkomst
• förmögenhet
• skulder.
Uppgifterna om sådant som kön, ålder, civilstånd och bostadsort har
hämtats från Registret över totalbefolkningen och är från 2008. Uppgifter
från övriga register gäller för 2006 eller tidigare.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 57
I analyserna för den här rapporten har vi använt följande information från
registervariabler:
Variabel
År som
informationen
gäller
Vald nivå för sammanslagning
av kategorier
Utbildningsnivå, högsta
2006
3 nivåer: grundskola, gymnasium, högskola
eller universitet
Yrke enligt Standard för svensk
yrkesklassificering (SSYK)
2006
Kvalifikationsnivå enligt SSYK
2006
Förekomst av arbetslöshetsersättning
2006
Förekomst av sjukersättning
2006
Förekomst av socialbidrag
2006
Disponibel inkomst
2006
Individens delkomponent i fyra till antalet lika
stora klasser
Familjens disponibla inkomst i fyra till antalet lika
stora klasser
Hemkommun
2008
Bosatt i Stockholm, Göteborg eller Malmö kontra
resten av landet
Födelseland
Sverige, övriga Europa eller övriga världsdelar
Socioekonomisk status är en variabel som är indelad efter yrke (enligt SSYK)
och disponibel inkomst:
Yrkeskategori
Disponibel inkomst
Lägsta
kvartilen
Från
q1-median
Från
median-q3
Högsta
kvartilen
Ledningsarbete
Hög
Hög
Hög
Hög
Militärt arbete
Hög
Hög
Hög
Hög
Arbete som kräver teoretisk specialkompetens
Mellan
Hög
Hög
Hög
Arbete som kräver kortare högskoleutbildning
Mellan
Mellan
Hög
Hög
Hantverksarbete inom byggverksamhet
och tillverkning
Mellan
Mellan
Mellan
Mellan
Process- och maskinoperatörsarbete,
transportarbete m.m.
Låg
Mellan
Mellan
Mellan
Kontors- och kundservicearbete
Låg
Låg
Mellan
Mellan
Service-, omsorgs- och försäljningsarbete Låg
Låg
Låg
Mellan
Arbete inom jordbruk, trädgård,
skogsbruk och fiske
Låg
Låg
Låg
Mellan
Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning
Låg
Låg
Låg
Mellan
58 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Dataåtkomst och sekretess
All dataanalys har gjorts via SCB:s Mikrodataåtkomst (MONA), där både
svarsdata och registerdata varit åtkomligt via fjärrskrivbordslösning.
Av sekretesskäl har vi bearbetat och analyserat data inloggade på MONA.
De som har behörighet att hantera dessa data har en speciell säkerhetsdosa
för inloggning till servern. Endast resultatfiler hämtas hem från MONA.
Statistisk analys
All prevalens (förekomst), såsom spelande i olika spelformer och problemspelande, har beräknats totalt men också uppdelat för män och kvinnor i
olika åldersgrupper.
Vid bivariat analys av samband mellan problemspelande och andra variabler har vi behandlat problemspelande som den beroende variabeln. Vi har
dock varit noga med att inte på något vis försöka styrka orsakssamband som
inte går att visa med tvärsnittsdata. Alla bivariata analyser har gjorts dels
totalt, dels uppdelat för män och kvinnor. För test av bivariata samband har
vi använt Pearson’s Chi-2-test för oberoende.
Vi har också genomfört en tvåstegs klusteranalys med frekvens för spelande
i de nio olika spelformerna i fem olika kategorier:
• inte spelat senaste året
• spelat senaste året men mindre ofta än varje månad
• spelat en gång per månad
• spelat flera gånger per månad
• spelat varje vecka.
Vid analysen grupperades individer efter spelmönster i sex olika kluster.
Den multivariata analysen (dvs. analys av sambandet mellan mer än två
variabler) gjordes med logistisk regression med problemspelande enligt
PGSI som beroende variabel i två olika typer av modeller.
I den ena typen av modell var enbart spelande i olika spelformer oberoende variabler. Spelmönster har en mycket uppenbar koppling till problemspelande, men det är inte helt enkelt att särskilja problemen i sig från
spelmönstret, eftersom det ena påverkar det andra. Det kan också vara så att
spelmönstret är en mellanliggande faktor, som i sin tur påverkas av de övriga
variablerna. Vi har därför valt att redovisa en separat modell där enbart spelmönster får vara oberoende variabler i relation till problemspelande.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 59
I den andra typen av modell använde vi övriga variabler för vilka vi funnit
samband med spelproblem:
• ålder
• kön
• född i Sverige, övriga Europa eller övriga världsdelar
• familjesituation
• socioekonomisk status
• disponibel inkomst (individens)
• utbildning
• heltidsarbete för kvinnor, deltidsarbete för män
• ålderspension
• föräldrapenning
• hushållets ekonomi
• satsade pengar och satsad tid
• tv- och datorspel
• allmän hälsa
• psykisk hälsa
• rökning
• riskfyllt alkoholbruk
• någon att dela de innersta känslorna med
• utsatt för fysiskt våld.
Modellen reducerades så att den enbart innehöll signifikanta huvudeffekter.
Därefter testade vi interaktionseffekter mellan de olika huvudeffekterna och
ålder respektive kön. Den slutgiltiga modellen innehöll huvudeffekter och
interaktionseffekter med kön. Skattningarna är gjorda med hela datamaterialet, men resultaten blir i stort sett desamma när vi utesluter dem som inte
spelat under det senaste året.
Signifikansnivån har genomgående varit fem procent. Den statistiska
analysen är gjord med PASW Statistics 17.0.
60 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
KAPITEL 3
Spelandet
I detta kapitel redovisar vi våra resultat för hur spelandet ser ut i Sverige.
Vi tar upp hur många som spelar och i vilka spelformer. Vi ger även en bild
av det oreglerade och illegala spelandet och för hur mycket tid respektive
pengar man spelar. Avslutningsvis visar vi hur kombinationen av hur olika
spelarkategorier bildas utifrån hur ofta och i vilka spelformer man spelar.
I tabellbilaga 2 finns mer detaljer om spelandet.
Andelen av befolkningen som spelar om pengar
92 procent av svenskarna i åldern 16–84 har någon gång spelat om pengar.
Andelen som spelat någon gång under det senaste året är 70 procent, och
44 procent spelar minst en gång i månaden. En tredjedel av dem som spelat
om pengar det senaste året har endast spelat på en spelform. De vanligast
förekommande spelformerna är lotterier, nummerspel (Lotto, Keno och
Joker) och spel på hästar.
I Sverige är spelande generellt vanligare bland äldre än yngre. I vår undersökning var speldeltagandet högst i åldern 25–64 för att sedan minska något
bland de allra äldsta. Män spelar mer än kvinnor. 74 procent av männen och
67 procent av kvinnorna i åldern 16–84 har spelat senaste året.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 61
RAPPORTENS OLIKA SPELFORMER
I rapporten har vi delat in spel om pengar i nio olika spelformer.
Spelform
Olika typer av spel
Lotterier
Bingolotter, lotter med dragning en gång i veckan eller
mer sällan, skraplotter eller andra snabblotter samt
andra lotter, t.ex. föreningslotter köpta hos butik/
ombud, via Internet m.m. (7 olika typer)
Nummerspel
Lotto, Keno, Joker köpta hos butik/ombud eller
via Internet (3 olika typer)
Sportspel
Tips, sportspel och annan vadhållning hos butik/
ombud eller via Internet (4 olika typer)
Hästar
Spel på trav- eller galoppbana, Harry Boy samt annat
spel på hästar hos butik/ombud eller via Internet
(6 olika typer)
Pokerspel
Poker (live) eller poker via Internet (6 olika typer)
Kasinospel
Roulett, black jack eller tärningsspel på kasino,
restaurang, båt, klubb, utomlands eller via Internet
(4 olika typer)
Spelautomater Spel på Casino Cosmopol, restauranger, klubbar
m.m. eller via Internet (5 olika typer)
62 Direktsända
tv-tävlingar
Tävlingar där man kan vinna pengar genom att ringa
in sitt svar på olika ordlekar, rebusar och frågor i
direktsänd TV, t.ex. Momento, Nattliv, Jackpot,
Hjärnkoll, Capish. Däremot räknas inte program som
t.ex. Bingolotto, Postkodsmiljonären eller Melodifestivalen (En sammanfattande fråga)
Bingo
Hallbingo, bingo via Internet eller annat bingospel,
t.ex. bilbingo (5 olika typer)
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Figur 6. Andel som spelat senaste året efter kön och ålder
%
100
80
60
40
20
0
16–17 år
Män
18–24 år
25–44 år
45–64 år
65–84 år
Kvinnor
Gifta och sammanboende spelar mer än ensamstående. Andelen som spelar
är högst bland de som har gymnasium som högsta utbildning och lägst
bland de med universitets- eller högskoleutbildning. Vi ser också samband
med såväl individens som hushållets inkomst. Speldeltagandet ökar med
inkomsten för att minska något hos den fjärdedel som tjänar mest.
När börjar man spela och på vad?
30 procent svarar att de hade spelat om pengar innan de fyllde 18 år. Elva
procent uppger att de var högst 12 år när de första gången spelade om
pengar. Samtidigt är det många som inte minns, så uppgifterna ska tolkas
med försiktighet.
Lotterier och Bingolotto samt sportspel är de vanligaste debutformerna.
För kvinnorna är lotterier och Bingolotto det vanligaste, för männen är det
sportspel.
Vilka spelar i stället för att arbeta eller sköta sina studier?
Knappt tre procent har någon gång det senaste året ägnat sig åt spel om
pengar i stället för att utföra arbete eller studier. Andelen är störst bland män
(4 procent), och framför allt bland yngre män. Andelen är 8–9 procent bland
män i åldern 16–24 för att sedan sjunka. Bland kvinnorna är den totala
andelen cirka 1,5 procent och högst bland de yngsta, dvs. 16–17-åringarna,
där den är cirka tre procent. Bland kvinnorna i åldern 45–64 har två procent
spelat när de i stället borde arbeta eller sköta sina studier.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 63
När det gäller socioekonomisk status så är spelande i stället för arbete eller
studier mest förekommande i medelklassen, men det är bara bland kvinnorna det är signifikant skillnad mellan olika socioekonomiska kategorier.
Bland männen sjunker andelen med stigande socioekonomisk status, men
skillnaden är inte lika stor som bland kvinnorna.
Spelandet i olika spelformer
Lotterier är den vanligaste spelformen, drygt hälften av befolkningen har
spelat på lotterier det senaste året. Över en femtedel har även spelat nummerspel, spel på hästar och sportspel. Poker, kasinospel, spelautomater,
direktsända tv-tävlingar och bingo är spelformer som var och en spelas av
mindre än tio procent av befolkningen. Många spelar i mer än en spelform.
Internetspelande särredovisas i figur 7, men förekommer i övriga spelformer.
Hur ser spelandet ut i olika grupper?
KÖN
Figur 7. Andel av män respektive kvinnor som ägnat sig åt de olika spelformerna någon
Figur 7 Andel av män respektive kvinnor som ägnat sig åt de olika spelformerna någon gång
gång det senaste året
det senaste året
%
60
50
40
30
20
10
Män (n=4 091)
64 Kvinnor (n=4 076)
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
et
te
rn
In
ng
o
Bi
ut
om
at
er
D
tv irek
-t ts
äv ä
lin nd
ga a
r
Sp
ela
os
pe
l
l
Ka
sin
Po
ke
rs
pe
st
ar
Hä
pe
l
Sp
or
ts
er
sp
el
m
m
Nu
Lo
t
te
rie
r
0
Drygt hälften av såväl kvinnor som män har köpt lotter av något slag det
senaste året. Detta är också en av få spelformer där kvinnornas deltagande
är högre än männens. Övriga spelformer där kvinnorna har en något högre
grad av deltagande är tävlingar i direktsända tv-program och bingo.
32 procent av männen och 24 procent av kvinnorna har det senaste
året spelat på nummerspel. När det gäller spel på hästar har 27 procent av
männen respektive 20 procent av kvinnorna ägnat sig åt detta någon gång i
någon form det senaste året. Att köpa Harry Boy i butik eller hos ombud är
den enskilt vanligaste typen av spel på hästar.
Sportspel är ungefär lika vanligt förekommande som spel på hästar för
männen. 28 procent av männen har spelat på någon form av sportspel det
senaste året. Bland kvinnorna är det en betydligt lägre andel (9 procent)
som spelar på sportspel. Däremot spelar betydligt fler kvinnor på hästar
(20 procent).
Nästan alla spelformer förekommer i någon variant på Internet. Tretton
procent av männen och fyra procent av kvinnorna har spelat via Internet
under det senaste året.
ÅLDER
Sett till spelformer är 45–64-åringarna de som spelar mest på lotterier,
nummerspel och hästar. Övriga spelformer (sportspel, poker, kasinospel,
spelautomater, tv-tävlingar och bingo) är mest vanliga bland 18–24-åringar.
Största skillnaden mellan ålderskategorierna finner vi för nummerspel,
som spelas av 36,5 procent av 45–64-åringarna men bara av tre procent av
16–17-åringarna. Även utan de minderåriga är skillnaden störst för nummerspel.
UTBILDNING
När det gäller utbildning är det de som har gymnasieutbildning som högsta
utbildning som spelar mest. Dessa spelar mest i alla spelformer förutom
poker, spelautomater och bingo, där de med högst grundskoleutbildning är
de mest frekventa. Största avvikelsen i speldeltagande fann vi för lotterier.
De med grundskoleutbildning köper lotter i betydligt lägre grad än övriga
kategorier. I alla andra spelformer är det de som har universitets- eller
högskoleutbildning som spelar minst.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 65
FÖDELSELAND
Om vi ser till födelseland och jämför födda i Sverige med födda i övriga
Europa respektive övriga världsdelar så spelar födda i Sverige mest. Medan
ungefär tre fjärdedelar av alla födda i Sverige har spelat senaste året så är
andelen av dem som är födda i övriga Europa 56 procent och endast 44 procent bland dem som är födda i övriga världsdelar. De som är födda i Sverige
spelar också mest i flera spelformer. Undantagen är dels spelautomater och
bingo, där de från övriga världsdelar spelat mest, dels tv-tävlingar, där deltagandet är ungefär lika stort oavsett härkomst.
STORSTAD
När vi skiljer ut dem som bor i Stockholm, Göteborg eller Malmö finner vi
att de som bor i storstadskommunerna generellt spelar mindre än de som
bor i resten av landet. Dock spelar de som bor i storstadskommunerna mer
på kasinospel och spelautomater än vad övriga befolkningen gör. För nummerspel och poker finns det däremot ingen större skillnad mellan dem som
bor i storstadskommuner och i övriga kommuner.
FAMILJESITUATION
Vi har jämfört fyra olika familjesituationer; ensamstående med eller utan
hemmavarande barn under 18 år och gift eller sammanboende med eller
utan hemmavarande barn under 18 år.
Här är det de gifta eller sammanboende som har barn som spelar mest
totalt sett och även när det gäller lotterier, nummerspel, sportspel, spel på
hästar samt direktsända tv-tävlingar. Ensamstående utan barn är de som
spelar mest poker, kasinospel och på spelautomater. När det gäller bingo
ser vi ingen större skillnad när det gäller familjesituation och spelande.
Den största skillnaden i någon spelform fann vi för lotterier. Där har drygt
60 procent av de gifta eller sammanboende som har barn spelat på lotterier
medan 47 procent av de ensamstående utan barn gjort detsamma senaste
året.
SOCIOEKONOMISK STATUS
Socioekonomisk status ger få skillnader i speldeltagande. Här har vi bara
tagit med de som hade ett yrke och taxerad inkomst 2006, som var de
senaste tillgängliga uppgifterna när vi gjorde analyserna.
66 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Speldeltagandet totalt sett samt spelande på lotterier är i stort sett lika i alla
socioekonomiska kategorier. För övriga spelformer är det de med medelhög
status som spelar mest, förutom när det gäller direktsända tv-tävlingar och
bingo där de med lägst socioekonomisk status är de mest frekventa. Gruppen
med högst socioekonomisk status spelar minst på poker, spelautomater,
direktsända tv-tävlingar och bingo.
Vilka spelar via Internet?
Internetspel är mest förekommande bland 18–44-åringar och mer än
dubbelt så vanligt bland män än kvinnor oavsett åldersgrupp.
Figur 8 Spelande på Internet efter kön och ålder
Figur 8. Spelande på Internet efter kön och ålder
%
25
20
15
10
5
0
16–17 år
Män
18–24 år
25–44 år
45–64 år
65–84 år
Kvinnor
I figuren visar vi andelen män respektive kvinnor i olika åldersgrupper som
spelat via Internet senaste tolv månaderna.
Bland männen är det 21 procent bland såväl 18–24-åringar som
25–44-åringar som spelat via Internet senaste året. Det är betydligt mer än
i övriga åldersgrupper.
Bland kvinnorna är andelen som spelat via Internet högst bland
25–44-åringarna, men andelen är bara något lägre bland 18–24-åringar.
Bland de yngsta och de äldsta kvinnorna är andelen i särklass lägst.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 67
Oreglerat spelande i Sverige
Oreglerat spelande består i vår studie av Internetspelande hos andra spelbolag än Svenska Spel, ATG eller Folkspel.
2,7 procent av befolkningen har spelat på de oreglerade spelsidorna på
Internet minst sex gånger de senaste tolv månaderna.
Män ägnar sig i betydligt högre grad än kvinnorna åt oreglerat spelande.
Andelen män är cirka 5 procent medan andelen kvinnor är 0,4 procent.
Allra högst är andelen bland män i åldern 18–24, där elva procent spelat
på någon av dessa spelformer regelbundet. Det är också relativt vanligt
bland män i åldern 25–44, där åtta procent spelat på oreglerade spelformer.
Oreglerat spel förekommer bland två procent av pojkar i åldern 16–17,
men inte bland flickor. Även bland kvinnor finns den högsta andelen bland
18–24-åringar (drygt en procent) och är sedan något lägre (0,8 procent)
i åldern 25–44.
Ensamstående spelar i högre grad i oreglerade spelformer än gifta och
sammanboende, men i båda kategorierna förekommer oreglerat spelande
i något högre utsträckning bland de som har barn.
Det oreglerade spelandet är vanligast bland de som har gymnasieutbildning som högsta utbildning, men skillnaden beroende på olika utbildningsbakgrund är inte statistiskt säkerställd. Däremot är det skillnad beroende
på olika socioekonomisk status. Det är de med medelhög status som spelar
mest på oreglerade spel. Likaså är det skillnad beroende på födelseland.
Personer födda utanför Europa spelar minst på oreglerade spel (1,4 procent)
och bland födda i Europa är andelen lägre bland svenskfödda (2,6 procent)
än de födda i övriga Europa (3,7 procent).
Illegalt spelande i Sverige
De illegala spelformer vi frågade om i Swelogs var spelande på illegala spelautomater på restauranger, klubbar eller liknande. Här har vi också (med
viss tvekan) tagit med livepoker på klubbar, som kan vara illegalt men inte
alltid är det.
Cirka en procent av befolkningen har ägnat sig åt illegalt spelande minst
sex gånger senaste året. De spelar också mer än övriga befolkningen totalt
sett. Drygt hälften av dem som spelat på illegala spel spelade varje vecka
under senaste tolv månaderna. Bland övriga som spelat senaste året är det
en tredjedel som spelat varje vecka. De som spelat på illegala spel spelar mer
68 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
än andra på kasinospel, poker, spelautomater och bingo. De spelar också
betydligt mer via Internet.
Illegalt spelande förekommer bland såväl män som kvinnor och i alla
åldersgrupper. Högst andel illegalt spelande fann vi bland män 18–24 år, där
fem procent ägnat sig åt illegalt spelande.
Illegalt spelande är mer vanligt bland ensamstående. Det är något mindre
vanligt bland dem med låg socioekonomisk status. Andelen är högst bland
dem med låg utbildning och lägst bland dem med universitets- och högskoleutbildning.
De som är födda i Sverige eller utanför Europa ägnar sig mer åt illegalt
spelande än de som är födda i övriga Europa. I den senare gruppen är andelen cirka 0,5 procent.
Spelande bland minderåriga
När mätningen genomfördes fanns ingen åldersgräns för att köpa lotter.
För övriga spelformer fanns en åldersgräns på 18 år.
Minderårigt spelande förekommer i alla spelformer enligt våra resultat.
Lotterier, poker, sportspel och spelautomater är de vanligaste spelformerna.
Pojkar är mer aktiva spelare än flickor. Andelen pojkar är högst i alla
spelformer förutom när det gäller att ringa till direktsända tv-tävlingar, som
är något mer vanligt bland flickor.
Figur 9 Minderårigt spelande i olika spelformer under senaste året
Figur 9. Minderårigt spelande i olika spelformer under senaste året
%
40
30
20
10
Män 16–17 år
t
In
te
rn
e
ng
o
Bi
at
er
Di
t v r ek
-t ts
äv ä
lin nd
ga a
r
Sp
ela
in
ut
om
os
pe
l
el
Ka
s
ke
rs
p
Po
l
st
ar
Hä
or
ts
pe
el
Sp
er
sp
m
m
Nu
Lo
t
te
rie
r
0
Kvinnor 16–17 år
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 69
Omfattning av spelandet mätt i frekvens, tid och pengar
För att mäta omfattningen av spelandet har vi valt att först se på hur ofta
man spelar och i hur många spelformer. De måtten tillsammans kallar vi
spelfrekvens. Sedan går vi vidare med att titta på hur mycket tid och pengar
man lägger ner.
SPELFREKVENS
Vi har beräknat ett kombinerat mått för hur ofta och hur många
olika spelformer man ägnar sig åt och utifrån detta bildat fyra olika
kategorier:
SpelfrekvensBeskrivning
Inget spelande Har inte spelat senaste 12 månaderna.
Låg frekvens
Har spelat i högst tre olika spelformer och som
mest månadsvis i en spelform.
Vanemässigt spelande
Flera olika spelformer men som mest veckovis
i en enskild spelform.
Hög frekvens
Många spelformer och veckovis spelande i flera
olika spelformer.
Hur ofta spelar man – vad är spelfrekvensen?
Andelen av befolkningen som inte spelar alls är 30 procent. En tredjedel är
lågfrekvensspelare, en fjärdedel ägnar sig åt vanemässigt spelande och ungefär en sjundedel spelar i den omfattning som vi här kallar hög frekvens.
70 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Figur
10. Hur
Spelfrekvens
för
män
kvinnor
Figur 10
mycket spelar
män
ochoch
kvinnor
Män
Kvinnor
7%
18 %
26 %
33 %
22 %
26 %
30 %
38 %
Inte spelat alls
Låg frekvens
Vanemässigt spelande
Hög frekvens
Män spelar mer ofta och på fler spelformer än kvinnor. Drygt hälften av
männen spelar inte alls eller ägnar sig åt lågfrekvent spelande. Motsvarande
andel bland kvinnorna är cirka70 procent. Andelen vanemässigt spelande är
ungefär densamma hos kvinnor som män, men andelen högfrekvent
spelande är betydligt högre bland männen.
HUR SER SPELFREKVENSEN UT
I OLIKA GRUPPER OCH I OLIKA SPELFORMER?
Män spelar mer och oftare än kvinnor, och liksom för speldeltagandet totalt
ökar frekvensen med åldern upp till pensionsåldern för att sedan avta något.
För män i åldern 45–64 är andelen högfrekvent spelande 19 procent och för
kvinnor i samma åldersgrupp är andelen tio procent.
Det högfrekventa spelandet förekommer minst bland ensamstående
med barn (6 procent) och mest bland gifta eller sammanboende utan barn
(14 procent).
Sett till socioekonomisk status är andelen högfrekvent spelande lägst
bland de med lägst status (11 procent). Den är något högre bland de med
hög status (13 procent) och högst i mellankategorin (18 procent).
Utgår man i stället från utbildningslängd är andelen högfrekvent spelande
lägst bland dem med högst utbildning (7 procent), och sedan följer de med
enbart grundskola (13 procent). Högfrekvent spelande är vanligast bland
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 71
dem med mellanhög utbildning (17 procent), dvs. gymnasieutbildning som
högsta utbildning.
Sett till födelseland är andelen med högfrekvent spelande störst bland
födda i Sverige (13 procent), något lägre bland födda i övriga Europa
(11 procent) och lägst bland födda i andra världsdelar (4 procent).
Den spelform som har högst andel högfrekventa spelare är sportspel,
(43 procent) följt av bingo, kasinospel och lotto, där 35–40 procent är
högfrekventa spelare. Lotterier har lägst andel högfrekventa spelare.
Figur 11 Andel vanemässiga och högfrekventa spelare per spelform
Figur 11. Andel vanemässiga och högfrekventa spelare per spelform
%
100
80
60
40
20
ier
te
r
Lo
t
Po
ke
r
Di
r
tv ek
-t ts
äv ä
lin nd
ga a
Sp
r
ela
ut
om
at
er
st
ar
Hä
el
m
Nu
in
Hög frekvens
m
os
er
sp
pe
l
ng
o
Bi
Ka
s
Sp
or
ts
pe
l
0
Vanemässigt spelande
Hur mycket tid lägger man ned på att spela?
När vi frågade hur mycket tid som man har lagt ned på en spelform under
den senaste månaden uppskattade elva procent att de lagt ner tre timmar
eller mer. Här är det tydlig skillnad mellan män och kvinnor. Bland män
spelade 15 procent tre timmar eller mer den senaste månaden, medan 6 procent av kvinnorna spelade lika mycket. Det varierar också mycket mellan de
olika spelformerna.
Vilken omfattning har intensivspelandet?
Att spela för ovanligt mycket pengar eller under ovanligt lång tid i sträck,
vid ett eller flera tillfällen, kallas intensivspelande. Ovanligt mycket ska jämföras med hur mycket pengar eller tid en person vanligtvis ägnar åt spel.
Tio procent av dem som spelat om pengar senaste året säger sig ha spelat
72 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
för ovanligt mycket pengar eller under ovanligt lång tid i sträck någon gång
senaste året. Det är dessa vi kallar intensivspelare i figuren.
Figur
14 Andel
intensivspelare
bland spelare
kön och
ålder
Figur
12. Andel
intensivspelare
blandefter
spelare
efter
kön och ålder
%
20
15
10
5
0
16–17 år
Män
18–24 år
25–44 år
45–64 år
65–84 år
Kvinnor
Skillnaden mellan andelen manliga och kvinnliga intensivspelare är signifikant, men inte lika stor som skillnaden mellan manligt och kvinnligt
speldeltagande generellt. 12 procent av männen och 9 procent av kvinnorna
som spelat senaste året har ägnat sig åt intensivspelande. Bland männen
är andelen intensivspelare något högre bland de yngre spelarna och något
lägre från 25 år och uppåt, men skillnaden är inte signifikant. För kvinnorna
däremot är andelen markant lägre bland 45–64-åringar och högre bland
65–84-åringar jämfört med övriga. Bland de som spelar är det 45–64-åringarna som i lägst grad anser att de ägnat sig åt intensivspelande senaste året.
Hur stora summor satsas i de olika spelformerna?
För att ungefärligt bedöma hur stora summor som satsas i de olika spelformerna bad vi de intervjuade att uppskatta hur mycket pengar de satsat
i var och en av de nio olika spelformerna den senaste månaden.
Cirka 20 procent uppger att de spelat för mer än 320 kr senaste månaden.
Den tiondel som spelat mest har spelat för mer än 600 kr senaste månaden.
Män spelar för i genomsnitt högre summor än kvinnor. Spelsummorna
ökar med åldern för att sedan avta i gruppen 65–84 år. Gifta eller sammanboende spelar för högre summor än de ensamstående, och de som är ensamstående med barn spenderar i genomsnitt minst per månad.
Liksom för spelaktiviteten så är det de med medelhög socioekonomisk
status som spelar för mest pengar i genomsnitt. De med lägst status spelar
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 73
för minst pengar totalt sett. Sett till utbildning spelar de med gymnasieutbildning som högsta utbildningsnivå för de högsta summorna och de med
högskoleutbildning för de minsta.
I genomsnitt spelar de som är födda i Sverige för mest pengar, födda i
övriga Europa för mindre summor och födda i övriga världsdelar för lägst
summor.
Internetspelarna utmärker sig genom att spela för betydligt större
summor än övriga.
Hur väl speglar våra siffror den faktiska spelkonsumtionen?
Det är alltid svårt att mäta konsumtion i efterhand. Den metod som fungerar minst dåligt är att be personer föra kassabok. När det gäller att i efterhand uppskatta hur mycket pengar man satsat på spelande så finns det två
vanliga typer av fel. Man kan överskatta spelsumman för spel som man
vanligtvis spelar på varje vecka genom att glömma bort uppehåll i spelandet.
På motsvarande sätt underrapporteras ofta spelsummor för spel där spelet
i sig gör att det är svårare att exakt följa serier av satsade summor genom
förluster och vinster. Om en person som satsat 100 kr på spel vinner 50 kr
och satsar även dessa, kan hon eller han se det som att hon eller han spelat
för 100 kr. I den officiella statistiken räknas det dock som 150 kr för flertalet
spelformer. Det kan dessutom finnas systematiska fel beroende på att vissa
typer av spelare kan ha valt att inte delta i undersökningen, alternativt inte
svarat på just de här frågorna.
Uppräknat på årsbasis beräknar vi att svenska folket la ut cirka 32,3 miljarder kronor på spel år 2008. Dessa pengar fördelar sig på följande sätt:
74 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Figur 13. Andelar av den totala summan satsade pengar som uppgetts
Figur 13 Andelar av den totala summan satsade pengar som uppgetts
Bingo
2%
Spelautomater
7%
Direktsända
tv-tävlingar
1%
Lotterier
13 %
Kasinospel
6%
Nummerspel
14 %
Poker
24 %
Sportspel
16 %
Hästar
17 %
Poker har den i särklass högsta andelen satsade pengar, vilket delvis kan
förklaras med att vi frågade efter totalt satsade summor. Vanligtvis redovisas
enbart den så kallade raken för poker (en avgift på 2,5% som spelarna
betalar till spelarrangören).
Lotteriinspektionen rapporterar årligen omsättningen på spel inom den
reglerade spelmarknaden i Sverige. Eftersom vi frågat efter allt spelande
borde vi teoretiskt sett fått högre värden.
Våra beräknade värden överensstämmer bäst med Lotteriinspektionens
uppgifter för nummerspel, sportspel och kasinospel. För dessa spel är
avvikelsen högst 20 procent; nedåt för nummerspel och uppåt för sportspel och kasinospel. Att vi får något högre värden för sportspel kan delvis
förklaras med att man har rapporterat spel på utländska spelbolag och andra
icke-reglerade spelformer i vår studie. För kasinospel kan det också ingå
utländskt spelande i våra siffror, men skillnaden kan också bero på att de
officiella siffrorna från Lotteriinspektionen är summor efter utbetalda
vinster, medan vi frågat efter totalt satsade summor.
För lotterier, hästspel och poker är våra beräknade summor ungefär
hälften av dem som Lotteriinspektionen anger. För lotterier och hästspel kan
en hel del av avvikelserna förmodligen förklaras med just att det är svårt att
beräkna exakta spelsummor om man också spelar för vunna pengar.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 75
En stor del av pokermarknaden är oreglerad eller illegal och därför hade det
inte varit förvånande om vårt värde gett en överskattning. Att vi ändå får ett
lågt värde kan bland annat bero på att de som känner till hur omsättning för
poker redovisas kan ha angett rake i stället för själva spelsumman. Utöver det
tillkommer de vanliga problemen med att beräkna totalt satsade summor.
Våra beräknade summor för spelautomater och bingo är ganska precis en
tredjedel av de officiella siffrorna. Båda typerna av spel sker oftast med små
men upprepade insatser, vilket gör det svårt att i efterhand uppskatta totalt
satsade summor om de delvis består av vinster under spelandet. Det är en
förhållandevis liten del av befolkningen som spelar på automater och bingo.
Bortfall av sådana spelare i undersökningen kan ha påverkat beräknade
värden ganska avsevärt.
Som jämförelse kan vi nämna att när man mäter alkoholkonsumtion i
Sverige via befolkningsundersökningar brukar man få en totalmängd som
motsvarar 40–60 procent av den mängd som säljs inom landet.
Figur 14. Relativ avvikelse mellan summor enligt Swelogs respektive Lotteriinspektionen.
Figur 13 Relativ avvikelse mellan summor enligt SWELOGS respektive Lotteriinspektionen
%
40
20
0
-20
-40
-60
-80
Lotterier Nummerspel
Sportspel
Hästar
Poker
KasinoSpelspel
automater
Bingo
Hur ser sambanden ut mellan satsade pengar, tid och spelfrekvens?
Av den tiondel som spelat för mest pengar den senaste månaden är mer än
hälften högfrekventa spelare. Likaså är drygt hälften av den tiondel som
ägnade mest tid åt spel senaste månaden högfrekventa spelare.
Andelen intensivspelare ökar också med spelfrekvens oavsett om vi tittar
på totalt spelande i olika spelformer eller hur mycket tid och pengar man
lagt ner på spel senaste månaden. Bland den tiondel som spelat för mest
pengar senaste månaden har 19 procent också ägnat sig åt intensivspelande
någon gång det senaste året.
76 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Olika spelarkategorier
För att komma ännu en bit i förståelsen av hur spelandet bland svenskarna
ser ut har vi identifierat sex olika kategorier utifrån hur ofta och i vilka spelformer man spelar. Det blir ett steg vidare från indelningen i spelfrekvens,
eftersom vi nu också väger in vilka specifika spelformer var och en spelar
mycket eller lite i.
ICKE-SPELARE
Icke-spelarna har inte spelat om pengar under de senaste 12 månaderna.
Andelen kvinnor bland icke-spelarna är något högre än den är totalt
sett. Den genomsnittliga åldern är densamma som för samtliga deltagare i
studien, men det finns något högre andel av yngre och äldre. Andelen födda
utanför Sverige är relativt hög, och en relativt stor andel har studerat på
universitet eller högskola. Jämfört med övriga grupper är det något färre
som har hemmavarande barn.
Deras genomsnittliga inkomst är densamma som totalt i populationen,
men spridningen är större, så här finns såväl de med höga inkomster som de
med låga. Icke-spelarna består av tre nästan lika stora grupper när vi delar in
dem efter socioekonomisk status.
SÄLLANSPELARE
Sällanspelarna spelar inte särskilt ofta. De köper lotter, spelar lite på hästar
och några få bland dessa spelar bingo eller ringer till tv-tävlingar. Två procent
bland dem har spelat via Internet senaste året. Nio av tio har ägnat högst en
timme åt spel senaste månaden och de flesta spelar för små summor.
Bland sällanspelarna är kvinnorna i klar majoritet. Här finner vi färre av
de yngre och fler av de äldre. En ganska liten andel är född utomlands.
Nästan en tredjedel har studerat vid universitet eller högskola, vilket är mer
än den totala andelen. Andelen som har hemmavarande barn är något större
än den totala andelen, framför allt gäller det ensamstående med barn.
Men här finns också en ganska stor andel som lever i ett parförhållande utan
barn.
Sällanspelarnas inkomst är genomsnittlig, och variationen är ganska liten.
Andelen med låg socioekonomisk status är stor, men här finns också en stor
grupp med hög socioekonomisk status och därmed en ganska liten grupp i
mitten.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 77
VANESPELARE
Vanespelarna spelar generellt ganska ofta och i flera spelformer. Hälften av
dem är frekventa spelare och en fjärdedel är högfrekvensspelare. De spelar
i alla spelformer men det är ganska få som spelar poker, kasinospel eller på
spelmaskiner. De spelar mest på hästar och nummerspel när man jämför
med de olika grupperna. Tio procent av vanespelarna spelar via Internet.
De satsar relativt stora summor på sitt spelande.
Knappt hälften av vanespelarna är kvinnor. De har en högre medelålder
än övriga kategorier och en ganska liten åldersspridning. Få är under 25 år.
Andelen födda utomlands är något lägre än vad den är totalt sett. Vanespelarnas genomsnittliga inkomst är högre än för övriga grupper, och variationen är också något mindre. Andelen som har hemmavarande barn är
något större än bland samtliga i undersökningen, men här finns också den
största andelen som lever i ett parförhållande utan barn. I jämförelse med både
icke-spelarna och sällanspelarna finns här fler i mellankategorin för socioekonomisk status. En hög andel har gymnasium som sin högsta utbildning.
TILLFÄLLIGHETSSPELARE
Många av tillfällighetsspelarna spelar inte särskilt mycket, men de kan spela
i alla olika spelformer förutom poker. De spelar inte heller så mycket på
kasinospel eller bingo, men en relativt stor andel spelar på spelmaskiner, om
än inte så ofta. Ganska många har ringt in till direktsända tv-tävlingar någon
gång eller gör det varje månad. Fem procent har spelat via Internet. Åtminstone hälften spelar bara för små summor.
Lite mer än hälften av tillfällighetsspelarna är kvinnor. Deras genomsnittliga ålder är lägre än det totala genomsnittet. De finns framför allt i åldrarna
upp till 44. De har i lägre grad än övriga hemmavarande barn. Andelen
utlandsfödda motsvarar den totala andelen. En lägre andel har studerat
vid högskola eller universitet, vilket kan hänga ihop med den låga genomsnittsåldern. Den här gruppen har en lägre genomsnittlig inkomst med
relativt liten spridning. Dock är andelen med hög socioekonomisk status
relativt stor.
SOCIALA SPELARE
Mer än hälften av de sociala spelarna är lågfrekventa spelare. Samtliga i den
här gruppen spelar poker, och är den kategori som mest frekvent spelar
poker på klubbar eller i privata sammanhang. De förekommer också bland
78 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
spelarna i alla andra spelformer. Jämfört med de flesta andra spelar de mer
på kasinospel, medan få av de sociala spelarna spelar bingo eller nummerspel. De är inte heller särskilt aktiva när det gäller att ringa in till tv-tävlingar.
En femtedel spelar via Internet. Jämfört med övriga kategorier anser en hel
del av dem att de får vänner via sitt spelande. De är också den grupp som
har den största andelen som inte bara har en utan flera att anförtro sig åt.
Senaste månaden har en fjärdedel av de sociala spelarna ägnat tre timmar eller mer åt spelande, vilket gör dem till den näst mest aktiva gruppen
senaste månaden. Endast storspelarna har lagt ner fler timmar. Hälften säger
sig ha spelat för högst 40 kr senaste månaden.
De sociala spelarna är den yngsta gruppen. Här finns åtskilliga under
25 år och få är 45 år och äldre. Andelen kvinnor är låg (20 procent). En
liten andel är född utomlands och andelen som har hemmavarande barn är
relativt liten. Ensamstående utan barn är den övervägande kategorin. Den
genomsnittliga inkomsten är ganska låg, med ganska liten variation, men det
finns ändå en relativt stor grupp med hög socioekonomisk status. Utbildningsnivån är ganska låg för gruppen som helhet.
STORSPELARNA
Storspelarna domineras av dem som spelar mest. Storspelare spelar i alla
spelformer, och här finns högsta andelen veckovisa spelare i alla spelformer
utom nummerspel. En tredjedel spelar via Internet. De ägnar mest tid och
har de högsta genomsnittliga spelsummorna.
Efter de sociala spelarna är storspelarna den grupp som består av lägst
andel kvinnor (24 procent). Många är 25–44 år, ett fåtal finns i den yngsta
och i den äldsta gruppen. Den genomsnittliga åldern är därmed lägre än den
är totalt, och åldersvariationen mindre. En något lägre andel än den totala
är födda utanför Sverige och något färre bor tillsammans med minderåriga.
Dock finns det en relativt hög andel ensamstående med barn. En mycket
hög andel har gymnasieutbildning som sin högsta utbildning. De är spridda
över de tre olika socioekonomiska kategorierna med viss övervikt för den
mellersta. Deras genomsnittliga inkomst är som den genomsnittliga i hela
populationen men har mindre variation.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 79
Figur 15
Figur
15. Spelarkategorier
Spelarkategorier
Storspelare
9%
Sociala spelare
5%
Icke-spelare
29 %
Tillfällighetsspelare
10 %
Vanespelare
29 %
80 Sällanspelare
18 %
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
KAPITEL 4
Spelproblem
I det här kapitlet tittar vi på förekomsten av spelproblem i befolkningen.
Vi börjar med en generell beskrivning av omfattningen av problemen för
att sedan se på förekomsten i olika grupper. Efter det redovisar vi samband
mellan spelproblem och hälsa, och den egna inställningen till spelandet.
Vi går vidare med att titta på hur spelproblem förekommer i olika spelformer, enskilt och sammantaget. Därefter tittar vi på hur hälsovariabler
samt demografiska och socioekonomiska variabler sammantaget samvarierar med spelproblem. Avslutningsvis ser vi på samband mellan spelproblem
och nedlagd tid och pengar samt hur spelproblem skiljer sig för de olika
spelarkategorier som vi definierar i föregående kapitel.
Personer med spelproblem i Sverige
För att kunna beskriva omfattningen av spelproblem måste vi kort beskriva
vårt mätinstrument, Problem Gambling Severity Index (PGSI) (se även
metoddelen). PGSI består av nio frågor om spelande under de senaste tolv
månaderna. Summan av svaren ger sedan en indelning i fyra kategorier:
inga spelproblem, spelare med viss risk, spelare med förhöjd risk och
spelare med spelproblem. När vi redovisar olika grad av spelproblem lägger
vi oftast ihop grupperna med ”förhöjd risk” respektive ”spelproblem” och
kallar dem problemspelare, liksom man vanligtvis gör i internationella
sammanhang.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 81
PGSI POÄNGSKALA OCH KATEGORIER
0 poäng: Inga spelproblem. Gruppen omfattar dels de som inte spelat
alls de senaste 12 månaderna, dels de som spelar men svarar ”aldrig”
på samtliga nio frågor. Personer i den här gruppen har inte haft några
negativa konsekvenser av sitt spelande senaste året.
1–2 poäng: Spelare med viss risk. De som svarar ”aldrig” på de flesta av
frågorna men ”ibland” på någon eller några kan vara på väg mot mer
allvarliga spelproblem. Troligtvis har personer i den här gruppen inga
negativa konsekvenser av sitt spelande.
3–7 poäng: Spelare med förhöjd risk. De som svarar ”ibland” på tre eller
fler frågor, eller ”alltid” på någon fråga är mer tydligt på väg mot mer
allvarliga spelproblem. Personer i den här gruppen har nästan alltid
negativa konsekvenser av sitt spelande.
8 poäng eller mer: Spelare med spelproblem. Personer som klassas
som spelare med spelproblem är de som påverkas mest negativt
av sitt spelande. De kan i det här stadiet ha mist kontrollen över sitt
spelande.
Kategorierna med ”förhöjd risk” och ”spelproblem” slås ofta ihop till
en kategori med problemspelare.
Enligt vår undersökning är 2,2 procent av Sveriges befolkning i åldern
16–84 problemspelare, dvs. antingen spelare med förhöjd risk eller med
spelproblem. I siffror betyder det närmare 165 000 personer. Spelproblemen
i befolkningen är fördelade enligt nedanstående tabell:
Tabell 4. Spelproblem av olika grad i befolkningen
Typ av spelare
Inga spelproblem (0 poäng)
Andel i urvalet
Uppskattat antal
i befolkningen 16–84 år
92,4 %
6 742 900
Viss risk (1–2 poäng)
5,4 %
393 700
Förhöjd risk (3–7 poäng)
1,9 %
140 100
Spelproblem (8 poäng eller mer)
0,3 %
23 700
82 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Hur många anhöriga är berörda?
En femtedel av dem som har spelproblem och en tredjedel av dem med
förhöjd risk för spelproblem bor i hushåll där det finns barn. Vi beräknar att
mer än 76 000 barn bor i ett hushåll där det finns en problemspelare. Sammanlagt är det drygt 260 000 i befolkningen som lever tillsammans med
problemspelare.
Tabell 5. Antal anhöriga som lever med problemspelare
Anhöriga
Problemspelare
Spelproblem
Barn (0–18 år)
Förhöjd risk
Totalt
6 500
70 000
76 500
Andra anhöriga
26 000
160 000
186 000
Totalt
32 500
230 000
262 500
Arton procent uppger också att de har en eller flera personer i sin närhet
som har eller har haft spelproblem. Här finns det även ett samband med
egna spelproblem. Bland problemspelarna har en tredjedel någon annan
med spelproblem i sin närhet.
Andelen som söker hjälp för spelproblem
Mindre än en procent uppger att de har sökt hjälp för egna spelproblem.
Uppräknat på befolkningsnivå motsvarar det cirka 2 800 personer som sökt
hjälp en gång och 7 600 personer som sökt hjälp flera gånger. Större delen av
dem som säger att de har sökt hjälp finns bland problemspelarna, men det är
ändå bara fem procent av problemspelarna som uppger att de har sökt hjälp.
Det fanns inga kvinnor bland dem som har sökt hjälp för egen del.
Cirka två procent har sökt hjälp eller information om spelproblem för
någon annans räkning. Ungefär hälften av dessa har gjort det mer än en
gång. Här är andelen ungefär lika stor bland kvinnor som bland män.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 83
Förekomsten av spelproblem
i olika grupper av befolkningen
KÖN
Spelproblemen är generellt högre bland män, där 3,2 procent är problemspelare med förhöjd risk eller spelproblem. Problemen är som störst bland
18–24-åringar, där nästan var tionde man är problemspelare. För männen
minskar andelen problemspelare med åldern.
Bland kvinnorna är andelen problemspelare totalt sett lägre. 1,3 procent
har förhöjd risk och väldigt få har spelproblem. Bland kvinnorna är problemspelandet vanligast bland de yngsta, och andelen minskar med åldern
för att sedan öka efter 65. De totala spelproblemen är därmed något större
bland kvinnorna än männen i den äldsta gruppen.
Figur 16
prevalens
efter kön
ochkön
ålderoch ålder
Figur
16. PGSI-skattad
Olika grad av
spelproblem
efter
%
Män
30
20
10
0
16–17 år
18–24 år
25–44 år
45–64 år
65–84 år
45–64 år
65–84 år
Kvinnor
%
30
20
10
0
16–17 år
Spelproblem
84 18–24 år
25–44 år
Förhöjd risk
Viss risk
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
STORSTAD
Det finns en skillnad mellan dem som bor i Stockholm, Göteborg eller
Malmö kommun och dem som inte gör det. I storstadsområdena är andelen
problemspelare ungefär en procentenhet högre än i resten av landet. Denna
skillnad finns såväl totalt som bland kvinnor och män separat.
FÖDELSELAND
Att vara problemspelare är mer vanligt bland utlandsfödda än bland dem
som är födda i Sverige. Andelen problemspelare är två procent bland dem
som är födda i Sverige, tre procent bland födda i övriga Europa och närmare
fem procent bland dem som är födda i övriga världsdelar. Det är framför allt
bland männen som det är skillnad beroende på var man är född.
Bland unga män (16–24 år) är graden av spelproblem ungefär densamma
oavsett födelseland. Bland män i åldern 25–64 är andelen problemspelare
cirka två procent bland dem som är födda i Sverige, men högre bland
dem som är födda utomlands. Störst skillnad fann vi i gruppen 25–44 år,
där andelen är tio procent bland dem som är födda i övriga Europa och
elva procent bland dem som är födda i övriga delar i världen. Bland 45–64åriga män födda utanför Sverige har andelen minskat till tre procent bland
dem som är födda i övriga Europa och sex procent bland dem födda i övriga
världen. Bland de äldsta männen är det så pass få problemspelare att det
inte med säkerhet går att se någon skillnad mellan födda i Sverige eller i
andra länder.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 85
Figur 16
prevalens
efter
och ålder (16–84 år)
Figur
17. PGSI-skattad
Spelproblem
efter kön
ochkön
födelseland
%
Män
30
20
10
0
16–17 år
18–24 år
25–44 år
45–64 år
65–84 år
45–64 år
65–84 år
Kvinnor
%
30
20
10
0
16–17 år
Spelproblem
86 18–24 år
25–44 år
Förhöjd risk
Viss risk
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
FAMILJESITUATION
Den aktuella familjesituationen har också samband med förekomsten av
spelproblem:
Tabell 6. Andel problemspelare efter familjesituation
Andel problemspelare
Ensamstående
Män
Gift/sammanboende
Kvinnor
Män
Kvinnor
Utan barn
4,9 %
1,5 %
1,8 %
0,8 %
Med barn
4,5 %
0,4 %
3,0 %
1,7 %
När det gäller sambandet mellan familjesituation och spelproblem finns det
en skillnad mellan män och kvinnor. Bland männen är andelen problemspelare högre bland ensamstående (cirka5 procent), oavsett om de har barn
eller inte, och lägst bland gifta eller sammanboende utan barn (1,8 procent).
Bland kvinnorna är andelen problemspelare cirka 1,5 procent för ensamstående utan barn liksom för gifta eller sammanboende med barn, men
under en procent för övriga.
UTBILDNING
Det finns också samband mellan utbildning och spelproblem. I stora drag
verkar spelproblemen minska med högre utbildning, men det är inte helt
entydigt. Till exempel är andelen med spelproblem i stort sett lika hög bland
dem med treårig gymnasieutbildning som bland dem med enbart grundskoleutbildning.
INKOMST
Vi ser inget samband mellan familjens inkomst och individens spelproblem,
men när vi tittar på individens egna inkomst och spelproblem kan man se
ett samband. Den i särklass högsta andelen problemspelare finner vi i den
fjärdedel som har lägst inkomst. Här finns också den största andelen med
viss risk för spelproblem. Därefter kommer den fjärdedel som har näst högt
inkomst. Det är framför allt männens varierande grad av spelproblem som
styr detta. För kvinnorna ser vi en svag ökning av spelproblem med ökande
inkomst upp till den grupp som har högst inkomst. Bland de kvinnor som
har högst inkomst är nästan ingen problemspelare och få har viss risk för
spelproblem.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 87
Figur
18. Andel
Andel
med
spelproblem
köndisponibel
och disponibel
Figur 18
med
spelproblem
efterefter
kön och
inkomstinkomst
%
Män
20
15
10
5
0
0–107,5 tkr
107,6–156,7 tkr
156,8–219,3 tkr
219,4 tkr–
Kvinnor
%
20
15
10
5
0
0–107,5 tkr
Problemspelare
107,6–156,7 tkr
156,8–219,3 tkr
219,4 tkr–
Viss risk
INKOMSTKÄLLA
Heltidsarbetande kvinnor är i lägre grad problemspelare jämfört med andra
kvinnor, motsvarande gäller inte för män. Män med deltidsarbete är däremot problemspelare i högre grad än övriga män, medan vi inte finner något
sådant samband för kvinnor.
Spelvinster som inkomstkälla förekommer enligt våra resultat hos cirka
fem procent av männen och 1,5 procent av kvinnorna. Bland dem som uppger spelvinster som inkomstkälla finns också en hög andel problemspelare.
Bland dem som har varit hemma med småbarn och fått föräldrapenning
fann vi en lägre andel problemspelare bland männen jämfört med övriga
män, men en högre andel problemspelare bland kvinnorna jämfört med
88 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
övriga kvinnor. Detta ska dock tolkas med försiktighet eftersom det var
ganska få som hade fått föräldrapenning senaste året.
Bland kvinnor är andelen problemspelare i stort sett densamma bland
dem med ålderspension som bland yngre. Bland män med ålderspension är
det dock en lägre andel problemspelare i jämförelse med såväl yngre män
som med kvinnor med ålderspension.
Förekomst av socialbidrag har ett samband med högre grad av spelproblem liksom förekomst av arbetslöshetsersättning, men det senare har
främst samband med ökad andel med viss risk för spelproblem. Bland kvinnor som fått arbetslöshetsersättning är andelen problemspelare betydligt
lägre än bland övriga kvinnor. Däremot är andelen med viss risk markant
högre.
HUSHÅLLSEKONOMI
De som har kontroll på sin hushållsekonomi har i betydligt lägre utsträckning problem med sitt spelande än övriga. Cirka 80 procent anser att de
kan betala sina räkningar och avbetalningar utan problem. Här är andelen
problemspelare lägre än totalt i befolkningen. Det finns också en liten grupp
(cirka 3 procent) som klarar av sina betalningar men alltid får kämpa. Bland
dessa är andelen problemspelare endast obetydligt högre än bland befolkningen totalt.
De kategorier där spelproblemen är tydliga är de 15 procent som klarar
sina betalningar men får kämpa då och då samt de cirka två procent som
har mer tydliga ekonomiska problem och ligger efter med räkningar och
avbetalningar. I den första gruppen är andelen problemspelare fem procent
och i den senare cirka sex procent.
Här ser vi en skillnad mellan män och kvinnor. Bland männen finns den
högsta andelen problemspelare bland dem som ligger efter med räkningar
och avbetalningar, medan den högsta andelen kvinnliga problemspelare
finns bland dem som får kämpa då och då. Dock är andelen kvinnliga problemspelare lägre än andelen män i alla delkategorier.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 89
SOCIOEKONOMISK STATUS
Spelproblemen varierar också med socioekonomisk status. Vi har skapat
tre olika kategorier utifrån typ av yrke och inkomst: låg, medelhög och hög
status.
Lägst andel problemspelare finner vi bland dem med högst socioekonomisk status, där andelen problemspelare är en procent eller hälften jämfört
med de två övriga kategorierna.
Andelen personer med viss risk för spelproblem minskar med ökad grad
av socioekonomisk status, från cirka sex procent bland dem med låg socioekonomisk status till fyra procent bland dem med hög status.
Bland kvinnorna skiljer sig de med låg socioekonomisk status från de
övriga med ungefär dubbelt så hög nivå av såväl viss risk som problemspelande.
Sambanden mellan spelproblem och hälsa
Vi tittar först på sambandet mellan allmän hälsa och spelproblem. Av dem
som har uppgett att de har dålig hälsa eller mycket dålig hälsa finns det en
större andel spelare med viss risk och problemspelare än bland dem som
angett att de har bra eller mycket bra hälsa.
90 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Figur
19. Spelproblem
Spelproblem
i relation
till allmän
Figur 19
i relation
till allmän
hälsa hälsa
%
Män
35
30
25
20
15
10
5
0
Mycket dålig
Dålig
Varken bra
eller dålig
Bra
Mycket bra
Bra
Mycket bra
Kvinnor
%
35
30
25
20
15
10
5
0
Mycket dålig
Problemspelare
Dålig
Varken bra
eller dålig
Viss risk
Det finns också betydligt fler spelare med viss risk för spelproblem och problemspelare bland dem som har nedsatt psykisk hälsa jämfört med gruppen
som har god psykisk hälsa.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 91
Figur
20. Spelproblem
Spelproblem
psykisk
Figur 20
ochoch
psykisk
hälsahälsa
%
Män
20
15
10
5
0
Nedsatt psykisk hälsa
%
God psykisk hälsa
Kvinnor
20
15
10
5
0
Nedsatt psykisk hälsa
Problemspelare
God psykisk hälsa
Viss risk
Vi kan också vända perspektivet, och titta på hälsotillståndet utifrån grad av
spelproblem.
Bland icke-spelarna och spelarna utan problem anger lite drygt 80 procent att de har en god allmän hälsa och cirka 70 procent att de har en god
psykisk hälsa. Även om det ser olika ut mellan könen minskar andelen med
god allmän och psykisk hälsa när vi jämför grupperna efter grad av spelproblem. För dem med allvarligast spelproblem anger endast 30 procent att
de har god allmän hälsa och cirka tolv procent att de har god psykisk hälsa.
92 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Figur
Hälsai relation
i relation
spelproblem
Figur 21. 21 Hälsa
till till
spelproblem
%
Män
100
80
60
40
20
0
Inga spelproblem
Viss risk
Förhöjd risk
Spelproblem
Kvinnor
%
100
80
60
40
20
0
Inga spelproblem
God allmän hälsa
Viss risk
Förhöjd risk
God psykisk hälsa
Vi ställde också frågan om man hade någon att dela sina innersta känslor
med och att anförtro sig åt. Det var svårt att se några direkta samband
mellan spelproblem och svaren på denna fråga. Här jämför vi de som har
ingen, de som har en och de som har flera att anförtro sig åt. Bland kvinnor
är andelen problemspelare lägre bland dem som har en respektive flera vänner att anförtro sig åt. För männen är det de som har en person att anförtro
sig åt som i minst utsträckning är problemspelare, jämfört med de som inte
har någon eller de som har flera.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 93
Hur ser sambanden ut mellan spelproblem
och alkoholbruk, rökning och utsatthet för våld?
Vi kan se att det finns ett samband mellan alkoholbruk och spelproblem.
Andelen spelare med viss risk för spelproblem och problemspelare är högre
i gruppen som har riskabla alkoholvanor jämfört med gruppen som inte har
det. Detta gäller för både män och kvinnor.
Figur 22 Riskfyllt alkoholbruk och spelproblem
Figur
22. Riskfyllt alkoholbruk och spelproblem
%
Män
25
20
15
10
5
0
Ej riskfyllt alkoholbruk
%
Riskfyllt alkoholbruk
Kvinnor
25
20
15
10
5
0
Ej riskfyllt alkoholbruk
Problemspelare
94 Riskfyllt alkoholbruk
Viss risk
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Bland män är andelen problemspelare störst bland dem som röker dagligen.
Bland dem som röker ibland finns det framför allt en stor andel spelare med
viss risk för spelproblem. För kvinnor ser vi inget tydligt samband mellan
rökvanor och spelproblem.
Figur 23.
och
spelproblem
Figur
23. Rökning
Rökning
och
spelproblem
%
Män
20
15
10
5
0
Icke-rökare
Röker ibland
Röker dagligen
Kvinnor
%
20
15
10
5
0
Icke-rökare
Problemspelare
Röker ibland
Röker dagligen
Viss risk
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 95
Bland män som blivit utsatta för fysiskt våld finns det en större andel problemspelare än bland övriga män. Framför allt gäller det män som blivit
utsatta för våld senaste året. Bland dessa är andelen problemspelare fyra
gånger så stor jämfört med män i allmänhet. För män som blivit utsatta för
fysiskt våld tidigare i livet är det dubbelt så stor andel som har spelproblem
jämfört med övriga män. Bland kvinnorna fann vi däremot inget tydligt
samband mellan att ha utsatts för fysiskt våld och att ha spelproblem.
Figur 24. Spelproblem och fysiskt våld
Figur 24. Spelproblem och fysiskt våld
Män
Utsatt för fysiskt våld
%
40
30
20
10
0
Ej utsatt
Problemspelare
96 Tidigare i livet men
ej senaste 12 månaderna
Viss risk
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Senaste 12 månaderna
Figur
25. PGSI
Gradi relation
av spelproblem
i relation till PGSI
Figur 25.
till spelformer
%
Nummerspel
50
40
30
20
10
0
Inte spelat
i denna spelform
%
Spelat någon gång
senaste året
Spelat varje månad
eller mer
Lotterier
50
40
30
20
10
0
Inte spelat
i denna spelform
%
Spelat någon gång
senaste året
Spelat varje månad
eller mer
Spel på hästar
50
40
30
20
10
0
Inte spelat
i denna spelform
Viss risk
Spelat någon gång
senaste året
Spelat varje månad
eller mer
Problemspelare
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 97
Figur
25. PGSI
Forts.
Figur 25.
i relation till spelformer
%
Direktsända tv-tävlingar
50
40
30
20
10
0
Inte spelat
i denna spelform
%
Spelat någon gång
senaste året
Spelat varje månad
eller mer
Sportspel
50
40
30
20
10
0
Inte spelat
i denna spelform
%
Spelat någon gång
senaste året
Spelat varje månad
eller mer
Poker
50
40
30
20
10
0
Inte spelat
i denna spelform
Viss risk
98 Spelat någon gång
senaste året
Problemspelare
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Spelat varje månad
eller mer
Figur 25. PGSI i relation till spelformer
Figur 25. Forts.
%
Kasinospel
50
40
30
20
10
0
Inte spelat
i denna spelform
%
Spelat någon gång
senaste året
Spelat varje månad
eller mer
Bingo
50
40
30
20
10
0
Inte spelat
i denna spelform
%
Spelat någon gång
senaste året
Spelat varje månad
eller mer
Spelautomater
50
40
30
20
10
0
Inte spelat
i denna spelform
Viss risk
Spelat någon gång
senaste året
Spelat varje månad
eller mer
Problemspelare
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 99
Samband mellan spelproblem och spelform
Många som spelar gör detta i mer än en spelform. Därför kan det vara svårt
att skilja ut om det är någon enskild spelform som orsakar spelproblem
mer än någon annan. Ett sätt att studera sambandet mellan spelform och
spelproblem redovisas i figur 25 där vi delar in dem som spelat senaste året
efter hur ofta de spelat i respektive spelform. Kategorin ”Inte spelat i denna
spelform” består alltså av dem som spelat i någon spelform senaste året men
inte just i den aktuella. Observera att samma personer kan förekomma i flera
grafer.
Spelformerna är ordnade efter andel problemspelare bland de som spelar
mest i respektive spelform, dvs. varje månad eller mer.
Bland de som spelar på nummerspel finns det ingen signifikant skillnad i
grad av spelproblem utifrån huruvida eller hur ofta man spelar.
Lotterier skiljer sig från övriga spelformer genom att andelen personer
med spelproblem är lägst bland dem som spelat någon gång senaste året, till
och med lägre än bland dem som inte spelat i spelformen. Bland dem som
inte alls spelat på lotterier är framför allt andelen med viss risk för spelproblem högre. Ett likartat mönster ser vi när det gäller spel på hästar. Bland
dem som spelat någon gång men inte så många gånger som varje månad
är andelen med viss risk betydligt lägre jämfört både med dem som spelat
oftare och dem som inte spelat alls.
När det gäller direktsända tv-tävlingar ser vi att andelen problemspelare
är allt högre när vi jämför utifrån om man spelar på detta och hur ofta.
Däremot är andelen med viss risk för spelproblem i särklass lägst bland dem
som spelat varje månad eller mer.
För övriga spelformer, dvs. sportspel, poker, kasinospel, bingo och spelautomater, ökar andelen med viss risk liksom andelen problemspelare när
vi jämför dem som inte har spelat i spelformen med dem som spelat någon
gång, och slutligen med dem som spelat varje månad eller mer.
Hur ser sambanden mellan spelproblem och speltyp ut?
Vi kan också gå ner på mer detaljerad typ av spel, men då gäller det dem
som spelat på en viss typ av spel minst sex gånger det senaste året. Även här
förekommer en hel del överlappning mellan de olika grupperna, då de flesta
har spelat på mer än en typ av spel. Det går därför inte att säga att en viss typ
av spel förorsakar spelproblemen. Vi kan bara konstatera samband mellan
typ av spel och andel problemspelare.
100 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
De olika typerna av spel är av högst varierande dignitet. Somliga har bara
spelats regelbundet av ungefär tio personer i vår undersökning, medan svaren för andra typer bygger på svar från 2 000 spelare som spelat sex gånger
eller mer det senaste året. Vi har därför valt att redovisa 95 %-iga konfidensintervall. Dessa anger det intervall inom vilket den faktiska andelen
problemspelare finns med 95 procents sannolikhet. Vi har enbart tagit med
värden som bygger på minst 20 personers svar. Mer detaljer finns i tabell i
bilagan för detta kapitel. Här sammanfattar vi innehållet. Alla resultat nedan
handlar om regelbundna spelare, dvs. spelare som spelat minst sex gånger de
senaste tolv månaderna.
Bland dem som spelar nummerspel via Internet, såväl hos Svenska Spel
som hos andra arrangörer, finns en högre andel problemspelare jämfört med
i befolkningen i stort. Bland dem som spelar i spelbutik eller hos ombud är
andelen problemspelare signifikant lägre jämfört med bland de som spelat
via Internet.
För lotterier är det endast bland dem som köpt skraplotter eller Pick’n
Click via Internet hos Svenska Spel som vi finner en högre andel problemspelare jämfört med i befolkningen i stort. När det gäller spel på hästar är
det endast spel hos ombud och i spelbutik (ej Harry Boy) som är förknippat
med högre andel problemspelare jämfört med i befolkningen i stort.
När det gäller bingo är det en högre andel problemspelare bland dem
som spelar hallbingo eller bingo via Internet oavsett arrangör jämfört med
i befolkningen i stort. Bland dem som spelar annan typ av bingo, som bilbingo eller liknande, finns ingen signifikant skillnad.
Alla sportspel som finns med i studien har en högre andel problemspelare
jämfört med i befolkningen i stort, men här kan vi konstatera en skillnad
mellan de olika typerna. Bland dem som spelar hos ombud eller i spelbutik
är andelen under tio procent medan den är tolv procent eller högre bland
dem som spelar på sportspel hos andra arrangörer än Svenska Spel via Internet eller ägnar sig åt annan vadhållning. Spelarna som spelar på sportspel
via Internet hos Svenska Spel ligger mitt emellan och skiljer sig inte signifikant från någon av grupperna.
Av de fyra olika typerna av kasinospel som vi frågat om är det förhöjd
andel problemspelare bland dem som spelar på restaurangkasinon eller
kasinospel via Internet men inte bland dem som spelat på Casino Cosmopol
eller i utlandet.
För poker och spelautomater är det högre andel problemspelare i alla olika
typer av spel som vi frågat om jämfört med i befolkningen i stort men vi har
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 101
inte tillräckligt mycket information för att kunna gradera var de allra högsta
andelarna finns.
Bland de tio speltyper som är förknippade med de högsta andelarna problemspelare (från 24% och uppåt) är sju typer spel via Internet, såväl oreglerade som reglerade spelformer. Där finner vi också poker (live) på klubbar,
hallbingo samt Vegas-automater på bingohall eller restaurang.
Kan man få spelproblem när man bara spelar i en spelform?
Ungefär en tredjedel av dem som spelar ägnar sig enbart åt en spelform.
I figur 26 jämförs de som spelat i enbart en spelform med dem som spelat i
samma spelform och i minst ytterligare en spelform.
För dem som spelat i två eller flera spelformer finner vi de högsta andelarna problemspelare bland dem som spelar bingo, kasinospel, spelautomater och poker.
Bland dem som endast spelat på hästar, direktsända tv-tävlingar, kasinospel eller bingo fanns inga problemspelare i vår studie. När det gäller
åtminstone de tre senare spelformerna var det för övrigt få personer som
spelat bara på just den spelformen.
För övriga spelformer finns det 1–5 procent problemspelare. Den högsta
andelen gäller poker. Det är också enbart bland pokerspelarna som det finns
personer med spelproblem och som enbart ägnar sig åt en spelform. Bland
dem som enbart spelat på lotterier, sportspel, spelautomater eller nummerspel
finns det i vår studie spelare med förhöjd risk men inga med spelproblem.
Figur
26. Andel
Andelproblemspelare
problemspelare
bland
i endast
en spelform
Figur 26.
bland
demdem
som som
spelarspelar
i endast
en spelform
eller i eneller
viss
i en viss spelform och minst en till
spelform och minst en till
%
12
9
6
3
0
Hästar
Direkt- Kasinosända
spel
tv-tävlingar
Endast en spelform
102 Bingo
Lotterier
Sportspel
Två eller flera spelformer
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Spel- Nummer- Poker
autospel
mater
Samband mellan spelproblem och tv- och datorspelande
Ungefär hälften av alla män och en dryg tredjedel av alla kvinnor har spelat
tv- eller datorspel det senaste året. Cirka 20 procent spelar varje vecka.
I åldern 18–24 och 25–44 ser vi ett tydligt samband mellan högre grad av
spelproblem och tv- och datorspelande. Totalt sett finns det också ett samband mellan mer frekvent datorspelande och ökad grad av spelproblem.
Resultat av multivariat analys med
problemspelande som beroende variabel
Som vi tidigare konstaterat bedömer vi att drygt två procent av befolkningen
är det vi kallar problemspelare, vilket omfattar förhöjd risk och spelproblem enligt PGSI.
Vi har nu sett att ett antal olika faktorer samvarierar med problemspelande. Många av dessa har också ett inbördes samband.
Spelmönster och problemspelande
Ett exempel på samband är sambandet mellan spelmönster och problemspelande. I tabell 7 redovisar vi oddskvoter för de spelformer som har ett
statistiskt säkerställt samband med problemspelande. Här är de som inte
spelat i en viss spelform vår referenskategori för respektive spelform.
Oddskvoter som är större än 1 visar på ett samband mellan att spela i en
viss spelform och att vara problemspelare.
Modellen är skattad för samtliga spelformer samtidigt, vilket gör att
effekten av att spela i flera olika spelformer kan betraktas som multiplikativ.
Detta innebär att den som enbart spelar på bingo har en oddskvot på 2,4,
medan den som spelar på bingo och spel via Internet har en oddskvot som
är 2,4*3,0 = 7,2.
Tabell 7. Oddskvoter för direkt samband mellan spelform och problemspelande
Spelform
Oddskvot (OR)
Internetspelande (oavsett spelform)
3,0
Spelautomater
2,5
Bingo
2,4
Direktsända tv-tävlingar
2,2
Poker
2,1
Kasinospel
1,6
Sportspel
1,5
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 103
Samband mellan problemspelande och levnadsvanefaktorer
samt demografiska och socioekonomiska faktorer
När det gäller sambandet mellan problemspelande och andra faktorer som
inte har med det direkta spelandet att göra fann vi att följande faktorer har
den starkaste direkta samvariationen med problemspelande: ålder, hushållsekonomi, att spela tv- eller datorspel, allmän och psykisk hälsa, riskabla
alkoholvanor samt att vara bosatt i Stockholm, Göteborg eller Malmö kommun. Kön har inget direkt samband, men vi fann olika starka samband för
män och kvinnor för några av faktorerna.
Oddskvot för de faktorer som har den starkaste direkta samvariationen
med problemspelande redovisas i följande tabell. En oddskvot som är högre
än 1 visar på en tydligt ökad risk medan en lägre oddskvot än 1 står för en
minskad risk.
Tabell 8. Oddskvot för problemspelande enligt logistisk, multivariat regression
Levnadsvanefaktor
Under 25 år
Oddskvot
Oddskvot,
kvinnor
Oddskvot,
män
1,9
Född utomlands
Kan betala alla räkningar men får då och då kämpa
2,6
Spelar tv- eller datorspel
2,0
God hälsa
0,77 (n.s)
3,4
0,30
0,85
Nedsatt psykisk hälsa
0,89 (n.s)
2,3
Riskabla alkoholvanor
0,43 (n.s)
2,1
2,9
1,0 (n.s)
Bosatt i Stockholm, Göteborg eller Malmö
n.s = icke signifikant
104 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Detta betyder att oavsett kön är oddsen för problemspelande ungefär
dubbelt så stora för de under 25 år respektive de som spelar tv- eller datorspel. Oddsen är multiplikativa, vilket innebär att oddsen för de som är under
25 år och spelar tv- eller datorspel är cirka fyra gånger så höga jämfört med
någon över 25 år som inte spelar tv- eller datorspel.
Vidare är det 2,6 gånger högre odds för de med ansträngd ekonomi, dvs.
de som kan betala alla räkningar men då och då får kämpa, jämfört med
dem som inte har några problem med sin ekonomi. Det som är intressant
här är att de som ligger ännu sämre till, dvs. de som alltid får kämpa för
att betala sina räkningar och även de som ligger efter med räkningar eller
avbetalningar, inte har uttalat högre odds för spelproblem. Att vi får den här
effekten beror förmodligen på att det finns samband mellan dålig ekonomi
och övriga variabler i modellen, som till exempel riskfyllt alkoholbruk och
nedsatt psykisk hälsa.
Att vara född utomlands, ha nedsatt psykisk hälsa eller riskabla alkoholvanor har inget tydligt samband med spelproblem bland kvinnor. För
männen däremot finner vi högre odds bland dem som har nedsatt psykisk
hälsa och/eller riskabla alkoholvanor. Män födda utomlands har också högre
odds.
Att vara bosatt i Stockholm, Göteborg eller Malmö kommun samvarierar
med högre grad av problemspelande hos kvinnor, men här finner vi ingen
direkt effekt hos männen.
Slutligen kan vi konstatera att god hälsa samvarierar med lägre grad av
problemspelande. För kvinnorna är detta tydligare än för männen.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 105
Samband mellan spelproblem och satsad tid och pengar
Sett till hur mycket pengar man satsat på spel den senaste månaden är andelen problemspelare cirka 0,5 procent bland de som spelat för högst 40 kr,
cirka två procent bland de som satsat 41–600 kr och tretton procent bland
de som spelat för mer än 600 kr. Skillnaden mellan män och kvinnor är inte
särskilt stor när det gäller spelproblem i dessa kategorier, däremot varierar
andelen med viss risk.
Figur 27. Andel spelare med problem efter kön och satsad summa på spel senaste
Figur
27. Spelproblem i kategorier av spelare efter kön
30
dagarna
%
Män
40
30
20
10
0
0–40
41–320
321–600
Summa satsade kronor senaste 30 dagarna
%
601–
Kvinnor
40
30
20
10
0
0–40
41–320
321–600
Summa satsade kronor senaste 30 dagarna
Problemspelare
106 Viss risk
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
601–
Det finns olika sätt att studera sambandet mellan grad av spelproblem och
satsade pengar respektive timmar på spel. Nedan ser vi hur den totala satsade summan de senaste 30 dagarna fördelar sig över de fyra olika grupperna med olika grad av spelproblem.
Tabell 9. Andel satsade pengar respektive tid senaste 30 dagarna fördelad på grupper
med olika grad av spelproblem
Grad av
spelproblem
Inga spelproblem
Andel av de
som spelar
89,3 %
Andel av
satsade
pengar
Andel pengar i
relation till andel
av befolkningen
(100 = lika stor
andel)
Andel av
satsad tid
Andel tid i relation
till andel av
befolkningen
(100 = lika stor
andel)
46,4 %
52
46,8 %
52
344
Viss risk
7,5 %
27,2 %
362
25,8 %
Förhöjd risk
2,7 %
20,0 %
741
12,7 %
470
Spelproblem
0,5 %
6,4 %
1 280
14,7 %
2 940
Vi ser alltså att de närmare 90 procent som spelar utan att ha någon risk
för spelproblem står för knappt hälften av den satsade summa pengar som
uppgetts. Gruppen med viss risk respektive förhöjd risk står för cirka en
fjärdedel respektive en femtedel av spelsumman men utgör 7,5 respektive
knappt tre procent av dem som spelar. Slutligen står den halva procent som
vi beräknar har spelproblem för cirka sex procent av spelsumman. Relationen mellan andel av spelsumman och andel av spelarna redovisas också i
tabellen.
Indextalen i tabellen visar till exempel att spelare med viss risk spelar för
ungefär 3,5 gånger så mycket pengar som man skulle kunna förvänta sig
utifrån hur många de är (index = 362). De med förhöjd risk står för drygt
sju gånger så stor andel av pengarna i relation till hur många de är (index =
741). Slutligen spelar de med spelproblem som grupp för nästan 13 gånger
mer än vad man skulle förvänta sig utifrån hur många de är (index = 1 280).
Fördelningen av antal timmar är likartad. Däremot ser vi en förskjutning mellan spelare med förhöjd risk och spelare med spelproblem på så vis
att båda grupperna står för ungefär lika stora andelar av den totala speltiden, trots att gruppen med spelproblem består av betydligt färre personer.
Den relativa tidsåtgången är ungefär 0,5 gånger större för gruppen spelare
jämfört med spelare med viss risk. Den grupp som i särklass spelar mest är
spelare med spelproblem som tar på sig nästan 30 gånger mer av den totala
speltiden, jämfört med hur stor andel de utgör av befolkningen.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 107
Samband mellan den egna inställningen
till spel och spelproblem
De som spelat om pengar de senaste månaderna fick ta ställning till 14 påståenden om spel om pengar och ange i vilken grad de höll med eller inte.
Det gjorde de genom att ange ett tal mellan 1 och 7, där 1 innebar att man
inte alls höll med och 7 att man höll med helt och hållet.
I figuren nedan redovisas det genomsnittliga värdet för varje påstående i
varje delkategori enligt PGSI-skalan. Påståendena är ordnade efter medelvärdet för spelare med spelproblem.
Först kommer påståendet ”Jag spelar för att det är spännande”, där samtliga kategorier har sitt högsta medelvärde. Spelare med spelproblem har ett
genomsnittligt värde över 6, vilket innebär att nästan alla instämmer i påståendet. Bland spelare med viss eller förhöjd risk är medelvärdena närmare
5 och de som spelar utan att ha problem har ett medelvärde strax över 3.
Sambandet mellan svaren här och graden av spelproblem är inte så starkt.
De fyra påståenden som följer därpå är följande:
• Jag spelar för mer pengar än jag tänkt mig.
• Jag spelar längre tid än jag tänkt mig.
• Jag ser mig själv som spelare.
• Jag spelar när jag egentligen borde ha gjort andra saker.
För dessa fyra påståenden ser vi de starkaste sambanden mellan svar och
graden av spelproblem. De genomsnittliga värdena på svaren på påståendena är över 5 för dem med spelproblem, 2–3 för dem med förhöjd risk och
under 2 för dem med viss risk. Ett undantag gällande dem med viss risk är
påståendet ”Jag ser mig själv som spelare” där värdet är strax över 2. Väldigt
få av dem utan spelproblem har instämt i någon grad här.
Det påstående som förutom dessa har ett starkt samband med graden av
spelproblem är ”Jag har svårt att sluta spela”. Där är det genomsnittliga svaret
bland dem med spelproblem strax över 5 och svaren i övriga grupper runt
2 eller lägre.
108 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Genomgående är det en ganska stor skillnad mellan gruppen med spelproblem och övriga. Grupperna med moderat respektive viss risk har likartade
svar. Oftast är det ett något högre medelvärde på svaren bland dem med
förhöjd risk. Undantag från detta är till exempel ”När jag vinner i spel beror
det på skicklighet” och ”Jag spelar för att det är spännande”.
De utan spelproblem tar i de flesta fall ganska konsekvent avstånd från de
olika påståendena. Ett undantag är framför allt ”Jag spelar för att det är
spännande”, men även i viss mån ”Jag föredrar att spela ensam” och ”Spel är
bland det roligaste som finns”.
Figur 28.
svar
på påståenden
om spelande
Figur
28. Genomsnittligt
Genomsnittligt
svar
på påståenden
om spelande
Genomsnittligt värde
1
2
3
4
5
6
7
1
2
3
4
5
6
7
Jag spelar för att det är spännande
Jag spelar för mer pengar än jag tänkt mig
Jag spelar längre tid än jag tänkt mig
Jag ser mig själv som en spelare
Jag spelar när jag egentligen
borde ha gjort andra saker
Spel får mig att glömma allt annat för en stund
Jag föredrar att spela ensam
Jag har svårt att sluta spela
Spel är bland det roligaste som finns
Mitt spelande är ett sätt att tjäna pengar
När jag vinner i spel beror det på skicklighet
Jag har stategier som hjälper mig
att inte spela för mycket
Om jag bara spelar tillräckligt mycket
kommer spelandet att löna sig
Mitt spelande ger mig vänner
Inga spelproblem
Viss risk
Förhöjd risk
Spelproblem
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 109
Sambanden mellan spelproblem
och kategorier av spelare
Personer med spelproblem finns endast bland tillfällighetsspelare, sociala
spelare och storspelare, och då framför allt bland storspelare.
Förhöjd risk förekommer i alla kategorier där spel förekommer. Andelen
med förhöjd risk för spelproblem är:
• mindre än en procent bland sällanspelare
• cirka två procent bland vanespelare och tillfällighetsspelare
• fyra procent bland sociala spelare
• åtta procent bland storspelare.
När det gäller viss risk är andelen kring 20 procent bland sociala spelare
och storspelare och betydligt lägre i övriga kluster.
110 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
SPELKATEGORIER OCH SPELMÖNSTER
I föregående kapitel definierade vi sex spelarkategorier utifrån spelfrekvens och spelformer:
KategoriSpelmönster
Icke-spelare
Spelar inte alls.
Sällanspelare
Mer än 80 procent av sällanspelarna är lågfrekventa
spelare. Spelarna i den här gruppen köper lotter, men
inte så ofta. De spelar lite grann på hästar, och några
få spelar bingo eller ringer till direktsända tv-tävlingar.
Vanespelare
Närmare hälften av vanespelarna är frekventa spelare
och en fjärdedel är högfrekventa spelare. De spelar i
alla spelformer, men få spelar poker, kasinospel eller
på spelautomater. Vanespelare är de som mest spelar
på hästar och nummerspel.
Tillfällighets–
spelare 2/3 av tillfällighetsspelarna är lågfrekventa spelare.
De spelar i alla spelformer utom poker. Kasinospel och
bingo är det ett fåtal som spelar. En stor andel spelar
på spelautomater men inte regelbundet. Ganska
många har ringt till tv-tävlingar någon gång eller gör
det månadsvis.
Sociala spelare Mer än hälften av de sociala spelarna är lågfrekventa
spelare. Alla spelar poker och dessutom förekommer
spel i alla andra spelformer, men det är väldigt få
som spelar bingo, nummerspel och ingen ringer till
tv-tävlingar mer än någon enstaka gång per år.
Storspelare
Hälften av storspelarna är högfrekventa spelare. De
spelar i alla spelformer och är de som spelar mest i
alla spelformer förutom nummerspel. Tillsammans
med vanespelare är de den kategori som spelar mest
på hästar.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 111
För kvinnor är andelen problemspelare högst bland sociala spelare.
Andel problemspelare är till och med större bland kvinnor än bland
män hos sociala spelare.
Figur
29. Spelproblem
Spelproblem
i kategorier
av spelare
Figur 29.
i kategorier
av spelare
efter efter
kön kön
%
Män
40
30
20
10
0
Sällanspelare
Vanespelare
Tillfällighetsspelare
%
Sociala
spelare
Storspelare
Sociala
spelare
Storspelare
Kvinnor
40
30
20
10
0
Sällanspelare
Spelproblem
112 Vanespelare
Tillfällighetsspelare
Förhöjd risk
Viss risk
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
När det gäller problemspelarna så domineras de av storspelare, men det
finns också en försvarlig andel vanespelare bland dessa. Det är alltså viktigt
att komma ihåg att relativt låga andelar problemspelare i en delkategori som
består av många ändå leder till ganska många personer i slutändan.
Figur 30. Problemspelare fördelade över spelarkategorier
Figur 30. Problemspelare fördelade över spelarkategorier
Sällanspelare
6%
Vanespelare
29 %
Storspelare
43 %
Sociala spelare
11 %
Tillfällighetsspelare
11 %
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 113
KAPITEL 5
Jämförelser
Svenska befolkningsstudier
Den första större studien om spel om pengar i Sverige gjordes 1994 (Kühlhorn et al., 1995). Forskarna vände sig enbart till personer som spelat för
minst 50 000 kronor under det senaste året, vilket gör resultaten mycket
svårtolkade.
En befolkningsstudie om spel om pengar i Sverige genomfördes 1997/98
av ett forskarteam knutet till professor Sten Rönnberg, med finansiering från
Socialdepartementet (Rönnberg et al., 2000). Denna studie kallad SWEGS
(Swedish Gambling Study) genomfördes huvudsakligen med hjälp av
telefonintervjuer och riktades till ett slumpmässigt urval av befolkningen.
En uppföljningsstudie med personliga intervjuer gjordes också på ett
mindre urval av deltagarna i SWEGS (Jonsson et al., 2003).
Från och med 2004 har Statens folkhälsoinstitut årligen genomfört en
nationell folkhälsoenkät som syftar till att följa upp folkhälsans utveckling
i Sverige. Studien riktar sig till ett slumpmässigt urval av befolkningen och
under olika år har tilläggsurval genomförts i olika regioner. I denna enkät
ställs frågor om riskabla spelvanor som en av bestämningsfaktorerna för
hälsan.
Jämförelse av Sverige i dag och för 10 år sedan
I denna del jämför vi Swelogs data med data som samlades in i studien
SWEGS 1997/98 (Rönnberg et al., 2000). För att mäta spelproblem har
mätinstrumentet SOGS-R använts i båda studierna (se kapitel 3).
114 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
SOGS-R POÄNGSKALA OCH KATEGORIER
SOGS-R består av 20 frågor, dels beträffande spelande någonsin, dels
beträffande spelandet under det senaste året. Den som svarar Ibland/
Ofta/Alltid på fråga 1A–10A och Ja på fråga 11A–20A får en följdfråga
gällande det senaste året.
För varje positivt svar, dvs. Ibland/Ofta/Alltid på någon av fråga 1–10
eller Ja på någon av fråga 11–20, räknas 1 poäng. Poängen summeras
för livstid och för senaste året var för sig. Maxpoäng för respektive
summa är 20. Följande gränser används:
0–2
Inga problem
3–4Problemspelare
5 eller mer Troligen patologisk spelare
Andel av befolkningen som spelar om pengar
Den viktigaste och mest dramatiska skillnaden är att speldeltagandet sjunkit
betydligt sedan 1997/98. För tio år sedan hade 88 procent av befolkningen
som var över 15 år spelat om pengar det senaste året. 2008/09 hade endast
70 procent av befolkningen mellan 16–84 spelat på någon typ av spel de
senaste tolv månaderna. Minskningen har skett i alla åldersgrupper och
både för kvinnor och för män. Främst har spelandet minskat i åldersgruppen 16–17 år, dvs. bland minderåriga.
Tabell 10. Har spelat senaste året
Har spelat det senaste året
1997/98
2008/09
Totalt
88 %
Män
90 %
70 %
74 %
Kvinnor
86 %
67 %
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 115
Tabell 11. Spelande efter kön och ålder
Män
Ålder
Kvinnor
2008/09
1997/98
2008/09
1997/98
16–17
61 %
87 %
42 %
18–24
75 %
92 %
60 %
68 %
82 %
25–44
76 %
91 %
70 %
88 %
45–64
76 %
89 %
71 %
89 %
65–74
73 %
86 %
72 %
83 %
Vilka spelar mest?
Männen spelade i genomsnitt för högre summor än kvinnorna, enligt båda
undersökningarna. Till skillnad från undersökningen 2008/09, där de
genomsnittligt satsade summorna i huvudsak ökar med åldern, spelade
man i genomsnitt för ungefär lika mycket i åldern 18–64 för tio år sedan.
Båda studierna visade på genomsnittligt lägre summor från 65 år och uppåt.
I båda studierna var det gruppen med gymnasieutbildning som högsta
utbildning som spelade mest. Till skillnad från undersökningen 1997/98
fann vi nu signifikant högre genomsnittliga spelsummor bland födda i
Sverige jämfört med födda utomlands.
De största skillnaderna vad gäller vilka spel man satsat pengar på är att
andelen pengar satsad på poker och spelautomater ökat, medan andelen
för lotterier har minskat.
Spelandet i olika former
Generellt har speldeltagande sjunkit för alla former av spel, utom för kortspelande och poker som har ökat med två procentenheter. Minskningen i
de olika spelformerna är en generell trend för både män och kvinnor med
följande undantag:
• Kvinnor spelar lika mycket (till och med lite mer) på hästar i dag
som 1997/98.
• Pokerspelandet har ökat bland män, men inte bland kvinnor.
• Kasinospelandet har sjunkit mer för kvinnor än för män.
De spelkategorier som tappat mest spelare är sportspel, spelautomater
och lotterier. Men trots detta är lotterier den vanligaste spelformen.
116 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Tabell 12. Speldeltagande i procent det senaste året 1997/98 respektive 2008/09
uppdelat på olika spelformer
Speldeltagande
för män, kvinnor och
totalt i åldern 16–74
2008/09
Män
1997/98
Kvinnor
Män
Kvinnor
Totalt
2008/09
Totalt
1997/98
Förändring
i procent
Hästar
27
20
33
19
23
27
-15
Bingo
3
4
4
5
4
5
-20
Lotterier
53
56
83
83
54
83
-35
Sportspel (tips och
vadslagning)
28
9
52
25
19
39
-51
Spelautomater och
spelmaskiner
12
7
22
15
10
18
-44
Kortspel och poker
17
4
12
4
10
8
+25
Kasinospel
13
3
19
6
8
13
-38
Andel av befolkningen med spelproblem
Totalt sett ligger spelproblemen i Sverige på en oförändrad nivå, cirka två
procent av befolkningen har spelproblem. I tabellen nedan anges hur stor
andel som är problemspelare och troligt patologiska spelare, det senaste
året. Det skulle vara lätt att tro att ingenting har förändrats, men en närmare
granskning avslöjar att det inte är så:
• Andelen spelare utan spelproblem senaste året har minskat från 87 till 68,
dvs. 19 procentenheter.
• Andelen spelare som har ett troligt patologiskt spelande, både någon gång
i livet respektive under det senaste året, har ökat med över hälften respektive en tredjedel.
Tabell 13. Kategorisering av befolkningen enligt SOGS-R i procent 1997/98 och 2008/09
Kategorier enligt SOGS-R
Någon gång i livet
1997/98
Icke-spelare
Senaste året
2008/09
1997/98
2008/09
4,7
8,6
11,1
29,5
91,4
87,2
87,0
68,5
Problemspelare
2,7
2,4
1,4
1,2
Troligt patologiska spelare
1,2
1,9
0,6
0,8
Alla med spelproblem
3,9
4,5
2,0
2,0
Spelare utan spelproblem
Förekomsten av spelproblem i olika grupper
Många av de samband som upptäcktes 1997/98 kvarstår 2008/09. Män har
mer spelproblem än kvinnor och det finns en tendens att mäns spelproblem
har blivit allvarligare. Detta gäller främst män i åldersgrupperna 18–24 och
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 117
25–44. Bland män i åldern 25–44 har andelen personer med allvarliga spelproblem fördubblats.
Bland kvinnor finns också förändringar. Bland kvinnor 45 år och äldre
ökar andelen personer med spelproblem. Bland yngre kvinnor liksom bland
äldre män har andelen personer med spelproblem minskat.
Ungdomar är en riskgrupp för spelproblem i båda studierna. Spelproblemen bland minderåriga har dock överlag minskat.
Tabell 14. Spelproblem i procent (varav patologiska spelare) efter kön och ålder
Ålder
Män
Kvinnor
2008/09
1997/98
2008/09
1997/98
16–17
7 (3)
10 (3)
3 (0,7)
3 (1)
18–24
9 (3)
5 (2)
2 (0,5)
3 (0,7)
25–44
5 (2)
5 (1)
0,4 (0,3)
1 (0,1)
45–64
2 (0,6)
2 (0,7)
0,6 (0)
0,4 (0,1)
65–74
1 (0,5)
1 (0)
0,5 (0)
0
Vi har också tittat på om det skett en förändring i sambandet mellan spelproblem och utbildningsnivå respektive om man bor i någon av storstäderna Göteborg, Stockholm eller Malmö. Det fanns inget samband mellan
utbildningsnivå eller bostadsort och spelproblem det senaste året i undersökningen från 1997/98. Däremot var livstidsprevalensen högre för personer
som bara gått ut grundskola eller gymnasium och som bodde i storstad i
SWEGS. 2008/09 fanns detta samband även när det gäller aktuell förekomst
av spelproblem.
Att vara född utomlands är fortfarande förknippat med en högre risk för
spelproblem och sambandet är starkare i dag än 1997/98.
Att leva ensamstående eller tillsammans med en partner och att ha hemmaboende barn under 18 år påverkar livssituationen och hälsan i stort. Spelproblem tycks vara vanligare hos ensamstående med barn än hos personer
som lever tillsammans med en partner. Att vara ensamstående utan barn har
också ett starkare samband med spelproblem. Sambanden tycks dock avtagit
en del i styrka då spelproblemen snarare verkar minska hos de ensamstående med och utan barn och öka bland de gifta och samboende. Här är det
dock svårt att jämföra studierna eftersom man 1997/98 skilde mellan gifta
och ogifta, medan vi valt att skilja mellan gifta eller sammanboende och
ensamstående.
118 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Samband mellan spelproblem, hälsa
och den egna inställningen till spelande
Vi kan också konstatera att det kvarstår skillnader mellan spelare med och
utan spelproblem. Spelare med spelproblem har en mer positiv inställning
till spelandet. De använder det i högre grad än andra för att glömma annat
en stund, och de spelar för mer pengar och lägger ner mer tid på spelandet.
Hälsotillståndet är nu som då något sämre för de som har spelproblem.
Multivariata analyser
För att få en bättre bild av sambanden gör man multivariata analyser.
I både SWEGS och Swelogs gjordes därför en regressionsanalys.
Om man jämför undersökningarna märks två skillnader:
• Förekomsten av spelproblem någon gång i livet för män är högre
2008/09 än 1997/98.
• Spelproblem under senaste året för personer med endast grundskoleutbildning är högre nu än för tio år sedan.
Internationella befolkningsstudier
Flera av våra nordiska grannländer har relativt nyligen genomfört befolkningsstudier om spelande och spelproblem. Studierna går endast delvis att
jämföra eftersom man använt olika mätmetoder och studiedesign (se tabell
1 i bilaga 4). I övriga Europa är det än så länge få länder som har genomfört
befolkningsstudier om spel och spelproblem (se tabell 2 i bilaga 4).
I länder utanför Europa har det genomförts omfattande befolkningsstudier i Australien, Nya Zeeland, USA och Kanada under de senaste tjugo
åren. Mot slutet av det senaste decenniet har det även kommit studier i
länder som Sydafrika, Hongkong och Singapore (se tabell 3 i bilaga 4). Vid
en översiktlig genomgång kan man säga att speldeltagandet varierar mellan
60 och 90 procent av befolkningarna. Förekomsten av spelproblem verkar
vara störst i Hongkong och Singapore, medan den är betydligt mindre i
Nya Zeeland och Kanada (Cox, Yu, Afifi, & Ladouceur, 2005; Ministry of
community development youth and sports, 2008; Ministry of health, 2006;
Wong & So, 2003).
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 119
Jämförelse av Swelogs resultat
och resultat i internationella studier
Andel av befolkningen som spelar och har spelproblem
Swelogs visar att cirka 70 procent av Sveriges befolkning spelar och att
2 procent har spelproblem.
I Danmark har man hittills endast genomfört en befolkningsstudie om
spel och spelproblem (Bonke & Borregard, 2006). I både Norge och Finland
har man genomfört två eller flera befolkningsstudier (Jaakola, 2009; Lund
& Nordlund, 2003; Taloustutkimus Oy, 2007; Øren & Bakken, 2007). I de
senaste undersökningarna från 2006 och 2007 är andelen personer som spelat spel om pengar det senaste året 77 procent i Danmark och 70 procent i
Norge. I Finland ligger andelen personer som spelat spel om pengar senaste
året i stort sätt oförändrat på 74 procent jämfört med 2003, medan motsvarande andel i Norge har minskat med över tio procentenheter sedan 2002.
När det gäller andelen personer med spelproblem kan man se att Danmark verkar ha minst andel personer med spelproblem och Finland störst.
En av förklaringarna till detta kan vara att automatspel är betydligt vanligare
i Finland än i övriga nordiska länder. Dessutom är åldersgränsen än så länge
mycket låg på spelautomater, nämligen 15 år, medan övriga nordiska länder
tillämpar 18-årsgräns. Andelen personer med spelproblem är relativt oförändrad i de finska studierna medan det skett en ökning av andelen personer
med spelproblem i Norge. Dessa resultat är dock osäkra på grund av små
urval. Den 1 juli 2007 togs spelautomaterna tillfälligt bort i Norge. Enligt en
panelstudie och två befolkningsstudier sammanföll detta med att andelen
problemspelare i befolkningen minskade (Kavli, 2007; Kavli & Torvik, 2008;
Lund, 2009).
Storbritannien är det europeiska land som bedrivit mest spelforskning.
På senare år har även Tyskland genomfört tre större befolkningsstudier med
spelfrågor (Bühringer, Kraus, Sonntag, Pfeiffer-Gerschel, & Steiner, 2007;
Bundeszentrale für gesundheitliche Aufklärung, 2008, 2010). Resultaten
från två brittiska befolkningsstudier från 1999 respektive 2007 visar att speldeltagandet minskat under perioden medan andelen personer med spelproblem är oförändrad (Sproston, Erens, & Orford, 2003; Wardle et al., 2007).
I Tyskland är det endast drygt hälften av befolkningen som har spelat
spel om pengar det senaste året medan motsvarande siffra ligger på knapp
70 procent i Storbritannien. Andelen personer med spelproblem ligger på
en betydligt lägre nivå i Tyskland jämfört med Storbritannien. Jämförelsen
120 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
mellan dessa två länder är särskilt intressant. Det eftersom Storbritannien
har genomgått en liberalisering av spelmarknaden och lagt ut ett antal spelformer på licenser till olika aktörer. Samtidigt har Tyskland valt att behålla
– och stärka – det statliga monopolet.
Två befolkningsstudier från Schweiz visar att förekomsten av spelproblem
legat relativt stabilt under perioden 1999–2005, trots att man under 2002
öppnade ett 20-tal nya kasinon i landet (Bondolfi, Osiek, & Ferrero, 2002;
Bondolfi, Jermann, Ferrero, Zullino, & Osiek, 2008). I samband med denna
förändring förbjöds dock spelautomater utanför kasinona och olika förebyggande insatser infördes.
Ytterligare länder i Europa som har genomfört befolkningsstudier om
spel och spelproblem på senare år är Holland, Belgien och Estland (Druine,
2009; Dutch Ministry of Justice, 2007; Laansoo & Niit, 2009).
En översiktlig genomgång av studier från länder i övriga världen visar
att speldeltagandet varierar mellan 60 och 90 procent av befolkningarna.
Förekomsten av spelproblem verkar vara störst i Hongkong och Singapore,
medan den är betydligt mindre i Nya Zeeland och Kanada (Cox et al., 2005;
Ministry of community development youth and sports, 2008; Ministry of
health, 2006; Wong & So, 2003).
Skillnader i förekomsten av spelproblem beroende på kön och ålder
Swelogs visar att män och unga har mer spelproblem än övriga.
Liksom i Sverige rapporterar spelstudier världen över om högre andel
spelproblem bland män och unga människor. Detta gäller i Europa (Meyer,
Hayer, & Griffiths, 2009) såväl som i Nordamerika (Kessler et al., 2008;
Volberg, Nysse-Carris, & Gerstein, 2006; Wiebe, Mun, & Kauffman, 2006);
Australien (Department of Justice, 2009) och Nya Zeeland (Ministry of
health, 2006). När det gäller ålder är det oftast åldersgrupper upp till 24 eller
29 som nämns. Ett undantag är Storbritannien, där spelproblem bland män
är nästan lika vanligt förekommande upp till 44 års ålder för att sedan avta
(Wardle et al., 2007).
Förekomsten av spelproblem i grupper med olika utbildning
Swelogs visar att spelproblem är minst förekommande bland dem med högskole- eller universitetsutbildning.
Liksom i Sverige visar undersökningar i Norge (Øren & Bakken, 2007)
och Kanada (Wiebe et al., 2006) på högre grad av spelproblem bland de
med lite mer utbildning än bara grundskola men utan akademisk
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 121
utbildning. I Norge har man också funnit minskade skillnader mellan
grupperna med gymnasieutbildning och akademisk utbildning (Kavli
& Torvik, 2008). I Nya Zeeland konstaterade man också att akademisk
examen har samband med lägre nivåer av spelproblem (Ministry of health,
2006) och detsamma har rapporterats från Australien (Department of
Justice, 2009).
I länder där man tittat på samband mellan utbildning och spelproblem,
såsom Storbritannien, USA och övriga nordiska länder, är det störst andel
problem bland dem med lägst utbildning (grundskola eller motsvarande)
(Bonke & Borregard, 2006; Taloustutkimus Oy, 2007; Volberg et al., 2006;
Wardle et al., 2007).
Förekomsten av spelproblem i olika familjesituationer
Swelogs visar att det finns en högre andel problemspelare bland ensamstående
män än gifta och sammanboende män. Däremot finns det ingen tydlig skillnad
mellan ensamstående och gifta sammanboende kvinnor. Bland ensamstående
är det lägre andel problemspelare bland dem som har barn bland både kvinnor
och män, men bland gifta och sammanboende är det högre andel problemspelare bland dem som har barn.
Norska, danska och isländska studier har rapporterat om en högre andel
problemspelare bland ensamstående (Bonke & Borregard, 2006; Kavli &
Torvik, 2008; Olason & Gretarsson, 2009; Øren & Bakken, 2007). Detsamma
finner man bland annat i brittiska och belgiska studier (Druine, 2009;
Wardle et al., 2007). I Danmark fann man högre andel problemspelare
bland personer utan barn (Bonke & Borregard, 2006).
Förekomsten av spelproblem i olika inkomstgrupper
Swelogs visar att högst andel problemspelare finns i den fjärdedel som har lägst
inkomst samt i den fjärdedel som har näst högst inkomst. Bland dem som har
ekonomiska problem är andelen problemspelare högre än bland övriga.
Medan flera studier från till exempel Norge, Finland, Storbritannien
och USA rapporterar om samband mellan problemspelare och låg inkomst
(Kavli & Torvik, 2008; Taloustutkimus Oy, 2007; Volberg et al., 2006; Wardle
et al., 2007) finns det länder där det liksom i Sverige inte är helt entydigt.
I Danmark finns det framför allt en lägre andel problemspelare i högsta
inkomstkvartilen (Bonke & Borregard, 2006), i övrigt är fördelningen ganska lika. I Australien fann man den högsta andelen problemspelare bland
medelinkomsttagarna (Department of Justice, 2009). I Estland har man
122 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
funnit ett samband mellan ökande inkomst och en ökande grad av problemspelare (Laansoo & Niit, 2009).
Sambanden mellan spelproblem och hälsa
Swelogs visar att det finns en större andel med problemspelare bland
dem som har dålig hälsa. Detta gäller allmän hälsa men i ännu högre grad
psykisk hälsa.
En sämre allmän hälsa bland problemspelare beskrivs i rapporter från
Norge, Storbritannien, USA, Nya Zeeland och Australien (Department of
Justice, 2009; Kessler et al., 2008; Ministry of health, 2006; Volberg et al.,
2006; Wardle et al., 2007; Øren & Bakken, 2007). I flertalet av dessa rapporter
konstaterar man, liksom i Swelogs, framför allt en sämre psykisk hälsa.
Sambanden mellan spelproblem och riskfyllt alkoholbruk och rökning
Swelogs visar att det finns en högre andel problemspelare bland dem
som har ett riskfyllt alkoholbruk. Bland män finns det även en högre andel
problemspelare bland rökare än icke-rökare.
Många studier visar samband mellan riskfyllt alkoholbruk och spelproblem, till exempel studier från Norge, Storbritannien, Belgien, USA och
Nya Zeeland (Druine, 2009; Ministry of health, 2006; Petry, 2007; Volberg
et al., 2006; Wardle et al., 2007; Øren & Bakken, 2007). I Australien fann
man vissa samband mellan alkoholbruk och spelproblem, men de var inte
genomgående signifikanta (Department of Justice, 2009). Samband med
rökning redovisas i samma studier, inklusive den från Australien.
Sambanden mellan spelproblem och utsatthet för våld
Swelogs visar att män som har blivit utsatta för fysiskt våld har en högre grad
av spelproblem än övriga män.
I en nyligen publicerad artikel från USA redovisas samband mellan
spelproblem och familjerelaterat våld, såsom våld mot partner och/eller
barn, eller att ha blivit offer för våld från någon närstående. Det är ett av få
exempel på där man tittat på samband mellan våld och spelproblem i en
befolkningsstudie. Det betyder dock inte att det saknar intresse, utan beror
snarare på att det behövs ganska stora urval för att det ska vara möjligt att
hitta den här typen av samband i små grupper av populationer (Schluchter,
Abbott, & Bellringer, 2008).
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 123
Samband mellan spelproblem och spelform
Swelogs visar att bingospel på olika webbplatser är den speltyp som är förknippad med högst andel problemspelare. Men även annat spel på Internet är förknippat med en hög andel problemspelare. Hallbingo och poker live på klubbar
är de spelformer utanför Internet som lockar högst andel problem-spelare. När
vi tittar på det sammantagna spelmönstret är den direkta effekten tydligast när
det gäller bingo, direktsända tv-tävlingar, spelautomater, poker och kasinospel.
Tabellen visar vilka länder som förutom Sverige har identifierat en ökad
grad av spelproblem i relation till olika spelformer.
Tabell 15. Högst andel problemspelare
Bingo
Swelogs
x
Norge
(Kavli & Torvik,
2008; Øren &
Bakken, 2007)
x
Tvtävlingar
Spelautomater
x
x
Poker/
kortspel
x
Kasino- Internet
spel
x
x
Annat
x
x
Nummerspel,
sportspel
Finland
(Taloustutkimus Oy, 2007)
x
x
x
Danmark
(Bonke &
Borre-gard,
2006)
x
x
x
Storbritannien
(Wardle et al.,
2007)
x
Belgien
(Druine, 2009)
x
Estland
(Laansoo
& Niit, 2009)
x
x
Island
(Olason &
Gretarsson,
2009)
x
x
Nederländerna
(Goudriaan,
De Bruin, &
Koeter, 2009)
x
x
x
x
x
Vadslagning
x
x
x
Vadslagning
USA
(Kessler et al.,
2008; Volberg
et al., 2006)
Kanada
(Wiebe et al.,
2006)
124 x
x
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
x
Vadslagning
x
Vadslagning
x
Vadslagning
x
Illegalt spel,
tärningsspel,
vadslagning
I samtliga studier återkommer spelautomater som en spelform med en
hög andel spelare med spelproblem. Poker och annat kortspel, liksom spel
på Internet, är relaterat till spelproblem i ett flertal av de länder där man
genomfört befolkningsstudier om spel om pengar. Kasinospel nämns av flera
länder, medan bingo bara framträder som en mer problematisk spelform i
Norge och USA (Kalifornien). Direktsända tv-tävlingar nämns inte speciellt
i någon av de studier vi tittat på. I flertalet studier, förutom i Swelogs, nämns
dock vadslagning speciellt.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 125
KAPITEL 6
Slutsatser
SAMMANFATTNING AV VÅRA SLUTSATSER
De spelproblem vi har i Sverige är ett folkhälsoproblem som bidrar
till en ojämlik folkhälsa.
•
• Förebyggande åtgärder för att minska spelproblemet i samhället
behöver utvecklas, utvärderas och implementeras.
• Den befintliga spelregleringen behöver stärkas och utvecklas så
att allt spel om pengar regleras och kan bli föremål för tillsyn.
• Långsiktiga medel behöver avsättas för fortsatt kunskapsupp-
byggnad i form av årliga mätningar av spelande och spelproblem på
befolkningsnivå, utvärderingar kopplade till spelansvarsåtgärder,
utvärderingar kopplade till tillståndsgivning och grundforskning om
spel om pengar.
Spelproblem är ett folkhälsoproblem
Utifrån resultaten från den här rapporten kan vi konstatera att de spelproblem vi har i Sverige är ett folkhälsoproblem. Ett folkhälsoproblem är
ett problem som:
• är vanligt förekommande
• har allvarliga negativa konsekvenser
• är ojämnt fördelat i befolkningen
• är möjligt att förebygga.
Vanligt förekommande
Minderårigt spelande finns i alla spelformer trots att nästan hela spelmarkna-
den har en åldergräns om lägst 18 år. Andelen problemspelare bland flickor
i åldern 16–17 är två procent och bland pojkar i åldern 16–17 är den fem
procent. Dessa siffror är oroande eftersom internationella studier visar att
det finns tydliga samband mellan att börja spela spel om pengar tidigt i livet
och att senare få spelproblem.
126 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Andelen problemspelare i befolkningen ligger på två procent och ytterligare
fem procent av befolkningen har viss risk för spelproblem. Spelproblem
finns i hela befolkningen men det finns stora skillnader mellan olika befolkningsgrupper. Nästan var tionde man i åldern 18–24, men färre än var
hundrade kvinna i åldern 45–64, är problemspelare.
Allvarliga negativa konsekvenser
Spelproblem och psykisk ohälsa. Det är sex gånger vanligare med nedsatt
psykisk hälsa bland problemspelare jämfört med icke-spelare och spelare
utan spelproblem. Dessa resultat stämmer också överens med internationella
studier som visar att det finns ett tydligt samband mellan psykisk ohälsa och
spelproblem.
Riskabla alkoholvanor och rökning. Vår studie visar att det finns tydliga sam-
band för män mellan att ha problem med spel om pengar och att ha riskabla
alkoholvanor eller att röka dagligen. För kvinnor finns samband mellan viss
risk för spelproblem och riskabla alkoholvanor.
Våld, hot och ensamhet. Hela 13 procent av männen som utsatts för fysiskt
våld under det senaste året är problemspelare. Bland män med viss risk för
spelproblem har 20 procent utsatts för våld det senaste året. Motsvarande
samband finns inte för kvinnor.
Ekonomiska problem. Problemspelare har ekonomiska problem i betydligt
större utsträckning än personer utan problem med spel om pengar.
Ojämn fördelning i befolkningen
Färre personer spelar för alltmer pengar. Studien visar att andelen personer
som spelar spel om pengar har minskat från 88 till 70 procent under det
senaste decenniet. Detta överensstämmer med resultat från flera internationella studier. Samtidigt ligger omsättningen på det reglerade spelandet kvar
på samma nivå som tidigare och därtill kommer en eventuell ökning av det
oreglerade spelandet.
Spelproblemen i befolkningen har omfördelats. Andelen med spelproblem
ligger kvar på samma nivå i befolkningen som helhet, men bakom dessa siffror ligger ökningar i vissa grupper och minskningar i andra. Andelen med
allvarliga spelproblem har fördubblats bland män i åldern 18–24 och bland
kvinnor i åldern 25–44. Samtidigt har spelproblemen minskat bland pojkar
i åldern 16–17, vilket var den grupp som hade mest problem med spelandet
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 127
för tio år sedan. Andelen med allvarliga spelproblem har även minskat bland
män i åldern 45–64 och kvinnor i åldern 18–24.
Det finns tydliga sociala skillnader mellan problemspelare och personer som
inte har problem med sitt spelande. Andelen problemspelare är högst bland
dem med lägst utbildning, lägst inkomst och låg socioekonomisk status. Det
finns också en större andel problemspelare bland personer som har socialbidrag, arbetslöshetskassa eller problem med hushållsekonomin. Sambanden
är inte linjära när det gäller problem med hushållsekonomin. Störst andel
problemspelare finns bland dem som ligger efter med betalningar och de
som då och då får kämpa för att få ekonomin att gå ihop. Även internationella studier visar att socioekonomiskt utsatta personer har spelproblem i
högre utsträckning än personer med hög utbildning och god ekonomi.
De sociala skillnaderna har ökat. En jämförelse med den tidigare befolknings-
studien om spel och spelberoende från 1997/98 visar att sambanden mellan
spelproblem och sociala skillnader har blivit starkare för män.
Möjligt att förebygga
Internationella studier visar att spelproblem är ett komplext fenomen som
troligen har flera orsaker. Resultaten tyder på att det är vanligt att människor
går ut ur och in i spelproblem snarare än att problemen är en kronisk och
progressiv sjukdom. Kunskapen om spelproblemens orsaker är än så länge
väldigt begränsad liksom kunskapen om vilka förebyggande metoder som är
effektiva. Vi gör dock bedömningen att det är mycket troligt att spelproblem
går att förebygga. Inte minst tyder likheter med områdena alkohol och tobak
på detta.
SLUTSATS
De spelproblem vi har i Sverige är ett folkhälsoproblem som bidrar till
en ojämlik folkhälsa.
128 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Förebyggande åtgärder behöver utvecklas
Förebyggande åtgärder för att minska spelproblemen i samhället behöver
utvecklas, utvärderas och implementeras. Resultat från vår undersökning
ger kunskap om vilka grupper där spelproblem är mer förekommande samt
pekar på flera arenor där insatser är viktiga.
Grupper med hög andel spelproblem
Unga personer och socialt utsatta. Andelen problemspelare bland flickor
16–17 år är två procent och bland pojkar 16–17 år är den fem procent. Nästan var tionde man i åldern 18–24 är problemspelare. Samtidigt ska vi inte
glömma bort att spelproblem finns i hela befolkningen och i alla spelformer.
Många anhöriga påverkas också. Cirka 260 000 personer i Sverige lever i dag
med någon som är problemspelare och 76 000 av dessa är barn. Barnfamiljer
har betydligt högre andel problemspelare jämfört med par utan barn. Högst
andel problemspelare finns bland ensamstående män, oavsett om man har
barn eller inte. Andelen personer med spelproblem har under det senaste
decenniet minskat bland de ensamstående och ökat bland gifta och sammanboende med barn. Barn som lever med missbrukare är ett prioriterat område
när det gäller förebyggande arbete mot alkohol, tobak och narkotika. Det finns
i dag inga riktade insatser för att stödja barn till problemspelare.
Socioekonomsikt utsatta personer. Lägst andel problemspelare finns bland
dem med högst socioekonomisk status. Andelen personer med viss risk för
spelproblem minskar med ökad grad av socioekonomisk status, från cirka
sex procent bland dem med låg socioekonomisk status till fyra procent
bland dem med hög status.
Viktiga arenor
Arbetsplatser och skolor är viktiga arenor. I denna undersökning hade knappt
tre procent av befolkningen spelat spel om pengar på sin arbetsplats eller i
skolan i stället för att utföra arbete eller studier. Den största andelen finns
bland yngre män. Bland kvinnor i ålder 45–64 hade två procent spelat på sin
arbetsplats eller skola i stället för att arbeta eller studera. Arbetsplatser och
skolor är viktiga arenor för hälsofrämjande och förebyggande arbete.
Fler arenor på regional och lokal nivå. Insatser mot spelproblem måste spridas
på flera olika arenor och på lokal och regional nivå. I dag finns det utvärderade behandlingsmetoder för spelberoende i storstäderna som kan spridas
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 129
vidare och utvecklas. När det gäller förebyggande insatser är kunskapen dock
mer begränsad – här krävs därför ett utvecklings- och utvärderingsarbete.
Spelintäkter kommer i stor utsträckning från problemspelare. Studien visar
att problemspelare och personer med viss risk för spelproblem står för en
oproportionerligt stor del av såväl satsade pengar som nedlagd tid på spel om
pengar i samhället. Detta innebär också att en oproportionerligt stor del av
spelbolagens vinster kommer från personer som har problem med spel om
pengar. Om man räknar samman problemspelarna och personer med viss
risk för spelproblem står dessa för mer än hälften av satsade pengar på spel i
Sverige. Ju allvarligare problem med spel om pengar desto större är andelen
av spelinsatserna. Siffrorna bör tolkas med försiktighet eftersom de bygger på
självrapporterade uppgifter, men de stämmer väl överens med internationella
studier som visar att problemspelare står för 30–50 procent av spelinsatserna
och därmed för en oproportionerligt stor del av spelbolagens vinster.
Åtgärdernas utformning
Lägre spelintäkter. Det är i detta sammanhang också viktigt att lyfta fram att
åtgärder som minskar förekomsten av spelproblem i samhället troligen också
leder till minskade intäkter till spelbolagen. Det kan också leda till att möjligheten att spela begränsas även för de personer som inte har spelproblem.
Nytt fokus på förebyggande åtgärder. Resultaten från studien visar att
omfattningen av spelproblem är stor i vissa grupper och att det finns samband även med andra typer av problematik, såsom psykisk ohälsa och
riskabel alkoholkonsumtion. Hittills har majoriteten av insatserna mot
spelproblem i Sverige inriktats på behandlingsutveckling och forskning
samt att genomföra vissa mer förebyggande verksamheter, såsom Stödlinjen
för spelare och anhöriga, stöd till ideell sektor samt utbildningsinsatser till
personer som i sitt arbete kommer i kontakt med spelproblem. För att kunna
motverka sociala skadeverkningar av överdrivet spelande på ett effektivt
sätt krävs nu större fokus på förebyggande åtgärder. Det finns också skäl
att börja integrera åtgärder mot spelproblem med åtgärder inom områdena
alkohol, narkotika, dopning och tobak.
SLUTSATS
Förebyggande åtgärder för att minska spelproblemet i samhället behöver utvecklas, utvärderas och implementeras.
130 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Spelandets reglering
Den svenska spelmarknaden har i dag ett mycket omfattande utbud av spel
om pengar. En tydlig kommersialisering av spelmarknaden skedde på 1980talet, då en mängd nya spelformer introducerades och allt större summor
satsades på marknadsföring. Denna utveckling har sedan fortsatt och de
svenska spelarrangörerna har fått tillstånd att arrangera allt fler spelformer.
Under de senaste 15 åren utgör det reglerade spelandet en relativt konstant
och liten andel av hushållens utgifter i Sverige. I själva verket är dock spelmarknadens omsättning betydligt större, eftersom det också finns ett oreglerat och illegalt spelande.
Oreglerat spelande
En betydelsefull faktor som drivit utvecklingen på spelmarknaden är expansionen av spel arrangerade av utlandsbaserade aktörer som erbjuder spel via
Internet för svenska konsumenter. Dessa verksamheter är oreglerade i sin nuvarande form och deras reklam förekommer mycket frekvent i svensk media.
Resultaten från vår studie visar att knappt tre procent av befolkningen har
spelat regelbundet på oreglerade spelformer under det senaste året. För män
i åldern 18–24 gäller detta mer än var tionde person och bland män i åldern
25–44 spelar åtta procent på oreglerade spel. Det är alltså vanligast att spela
på oreglerade spelformer i den grupp i befolkningen som har störst andel
problemspelare. Den vanligaste oreglerade spelformen är nätpoker och
därefter sportspel via Internet. Andelen problemspelare är 17 procent bland
dem som spelat nätpoker regelbundet på svenskaspel.se och 22 procent
bland dem som spelat på oreglerade webbplatser. Motsvarande siffror vad
gäller sportspel var 14 respektive 20 procent.
Andelen problemspelare är alltså hög i oreglerade spelformer och det är
vanligast att spela oreglerade spel i den grupp som har störst andel problemspelare. Samtidigt ser vi att andelen problemspelare är hög även när det gäller reglerade Internetspel, såsom bingo, skraplotter, sportspel, nummerspel
och poker via svenskaspel.se samt spel på bingolotto.se. Andelen problemspelare är tio procent eller högre i alla dessa spel. När det gäller hästspel är
andelen problemspelare lägre och mönstret ser lite annorlunda ut. Andelen
problemspelare ligger på sex procent både bland dem som spelat regelbundet i butik och bland dem som spelat regelbundet via atg.se. Motsvarande
siffra är tolv procent bland dem som spelat på oreglerade hästspel.
Tillstånd till nya spelformer och villkor för de reglerade spelarrangörerna
har ofta motiverats i termer av förväntad kanaliseringseffekt. Det innebär
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 131
att utökade tillstånd till de reglerade spelarrangörerna förväntas leda till en
kanalisering av spelare från att spela på oreglerade spelsajter till att spela på
reglerade. Resultaten från vår studie visar inte om det skett någon kanalisering, eftersom vi inte kan jämföra med hur det sett ut före genomförda
förändringar i olika spelformer.
Illegalt spelande
Resultaten från vår studie visar att en procent av befolkningen spelat regelbundet på illegala spelautomater och på pokerklubbar som kan vara illegala
under det senaste året. Bland män i åldern 18–24 är andelen fem procent.
Övriga befolkningsgrupper spelar endast i liten utsträckning på illegala spelformer. Bland dem som spelar på illegala spelautomater finns en hög andel
problemspelare, men denna är inte högre än bland dem som spelar på andra
spelautomater. Resultaten visar att andelen problemspelare var 19 procent
både bland dem som spelat regelbundet på Casino Cosmopols spelautomater och på illegala spelautomater, och 25 procent bland dem som spelat
regelbundet på Svenska Spels Vegasautomater.
Jämfört med det oreglerade spelandet är det alltså färre personer och delvis
andra grupper i befolkningen som berörs av det illegala spelandet. Vår studie
säger inte något om i vilken utsträckning som det illegala spelandet också är
kopplat till annan kriminalitet. Däremot visar resultaten att detta spelande har
betydelse för spelproblem bland unga män. Vår slutsats är därför att insatser
måste genomföras för att motverka det illegala spelandet i samhället.
Tillgänglighetsbegränsning
Forskning inom alkoholområdet visar att tillgänglighetsbegränsning är en
av de absolut viktigaste förebyggande insatserna för att minska negativa
konsekvenser av alkoholkonsumtion. Även inom spelområdet har det kommit studier som visar liknande resultat. För att bli effektiv kräver en sådan
insats dels ett tydligt lagstöd, dels en väl utvecklad tillsynsverksamhet som
sker i nära dialog med berörda aktörer. Dagens svenska spelreglering skiljer
sig från alkohollagen och tobakslagen genom att den inte är skriven som en
skyddslagstiftning i lika hög grad.
SLUTSATS
Den befintliga spelregleringen behöver stärkas och utvecklas så att allt
spel om pengar regleras och kan bli föremål för tillsyn.
132 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Mer forskning om spelande och spelproblem behövs
Swelogs befolkningsmätning om spel och hälsa 2008/09 är det första steget i
en flerårig studie om spelproblemen i Sverige. Jämfört med de flesta tidigare
studier visar resultaten i denna rapport en betydligt mer nyanserad bild av
vilka grupper i befolkningen som är drabbade och hur människor spelar.
Swelogs kommer att föra kunskapen om spel om pengar framåt samtidigt
som flera kunskapsluckor kvarstår.
Swelogs för kunskapen framåt
Det fortsatta arbetet med Swelogs kommer att leda till förbättrad kunskap
om spelproblem inom följande områden:
Orsaker. Studien är en av få undersökningar i världen som innehåller ett
representativt befolkningsurval och har ett longitudinellt studieupplägg.
Ett longitudinellt studieupplägg innebär att samma personer studeras flera
gånger med ett eller flera års mellanrum. Ett sådant upplägg är en förutsättning för att vi ska kunna identifiera orsaker till spelproblem, eftersom man
då måste kunna kontrollera tidssambanden mellan olika variabler. En del av
urvalet i befolkningsstudien kommer också att ingå i en fördjupningsstudie
med det primära syftet att ge kunskap om vilka risk- och skyddsfaktorer som
är verksamma i skapandet av spelproblem.
Verklig omfattning av problemet. En annan del i undersökningen blir att pre-
sentera resultat som inbegriper en incidensmätning. Det innebär att vi mäter
hur många problemspelare som inte längre har problem med sitt spelande
och hur många som tillkommit sedan föregående mätning. Det innebär att
vi kommer att få bättre kunskap om hur många personer i befolkningen som
verkligen är drabbade av spelproblem.
Faktorer på gruppnivå och strukturell nivå. Studien har ett folkhälsoveten-
skapligt perspektiv, vilket innebär att vi kommer att få bättre kunskap inte
bara om individuella faktorers betydelse men också om omgivningens
betydelse för förekomsten av spelproblem. Här inbegrips faktorer i uppväxtmiljö, boendemiljö och tillgängligheten till spelställen. Bland annat planerar
Statens folkhälsoinstitut en separat studie där vi kommer att analysera sambandet mellan geografisk närhet till fysiska spelställen och spelproblem.
Kännetecken för personer i riskzonen. Dagens kunskap om problem med spel
om pengar grundas till stor del på studier om personer som redan fått flera
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 133
allvarliga konsekvenser av sitt spelande. För att arbeta förebyggande på ett
effektivt sätt behöver vi bättre kunskap om personer som befinner sig i riskzonen. Detta får vi dels genom att fortsätta använda det kanadensiska mätinstrumentet PGSI, som innehåller en riskkategori, dels genom att arbeta med
metodutveckling av mätinstrumenten. Bland annat kommer vi att utvärdera
och vidareutveckla ett kort mätinstrument för riskabla spelvanor som i dag
används i den nationella folkhälsoenkäten i Sverige.
Rörlighet mellan olika grad av spelproblem. Hittills har det medicinska
perspektivet på spelproblem dominerat där man ser spelproblem som ett
kroniskt och progressivt sjukdomstillstånd. Med ett folkhälsovetenskapligt
perspektiv ser man i stället spelproblem som ett kontinuum där människor
kan röra sig fram och tillbaka mellan att ha och inte ha problem samt
mellan att ha mer och mindre allvarliga problem. Fördjupningsstudien
kommer kunna ge kunskap om hur olika personer rör sig mellan olika
grader av spelproblem.
Kunskapsluckor i Sverige
Trots att Swelogs på flera sätt kommer att flytta fram positionerna när det
gäller kunskap om spelproblem så finns det flera stora luckor som vi här vill
fästa uppmärksamhet på:
Årliga mätningar på befolkningsnivå. Swelogs kommer att kunna följa större
förändringar på spelmarknaden fram till 2014 förutsatt att fortsatta anslag
tilldelas för arbetet. Flera av de planerade mätningarna sker dock med två
års mellanrum. I dag saknas långsiktig finansiering för fortsatta mätningar
efter 2014. För att kunna följa den spelpolitiska och folkhälso-politiska
utvecklingen på ett bra sätt krävs årliga undersökningar på befolkningsnivå
som mäter självrapporterad spelkonsumtion och spelproblem. Resultaten
från vår studie visar att spelandet såväl som spelproblemens fördelning i
befolkningen ändrats relativt mycket på tio år. Detta beror troligen till stor
del på förändringar på spelmarknaden men kan också bero på andra samhällsförändringar. För att kunna genomföra evidensbaserade åtgärder till
rätt målgrupper behöver vi kunskap som bygger på täta datainsamlingar.
Oberoende utvärderingar av spelansvarsinsatser. Det finns i dag ingen som
ansvarar för en oberoende utvärdering av spelarrangörernas spelansvarsinsatser. Dessa insatser kan spela en viktig roll i det förebyggande arbetet
men vi vet i dag väldigt lite om deras faktiska effekt.
134 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Oberoende utvärderingar i samband med tillståndsgivning. Det finns i dag
ingen som ansvarar för utvärdering i samband med tillståndsgivning, till
exempel när nya spelformer införs eller när återbetalningsgraden eller
andra villkor förändras. Det övergripande syftet med Swelogs är att ta fram
kunskap utifrån vilken det är möjligt att utveckla förebyggande insatser mot
spelproblem. Dessutom sker alla mätningar utom de två första med två års
mellanrum, vilket är för sällan för att på ett bra sätt kunna utvärdera spelmarknadens snabba förändringar.
Grundforskning om spel om pengar. Slutligen ser vi att det finns behov av att
skapa en grundforskning inom spelområdet. Det behövs fler aktörer som
bidrar till kunskapsuppbyggnaden för att denna ska få maximal tillförlitlighet och användning.
SLUTSATS
Långsiktiga medel behöver avsättas för fortsatt kunskapsuppbyggnad
i form av:
• årliga mätningar av spelande och spelproblem på befolkningsnivå
• utvärderingar kopplade till spelansvarsåtgärder
• utvärderingar kopplade till tillståndsgivning
• grundforskning om spel om pengar.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 135
Referenser
AB Trav och galopp. (2010). Spel på hästar genom tiderna. Hämtad 201004-12, från https://www-atg.se/index.jsp?chooseAtgse2=true#2.784/
Adams, P. J., Raeburn, J., & de Silva, K. (2009). A question of balance: Prioritizing public health responses to harm from gambling. Addiction,
104(5), 688–691.
Ajdahi, S., & Wolgast, M. (2008). Biopsykosocial modell för spelmissbruk: En
litteraturstudie (R nr. R 2008:29). Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Babor, T.F. (2010). Alcohol: No ordinary commodity: Research and public
policy. Oxford: Oxford University Press.
Binde, P. (2005a). Att sälja en dröm: Om spelreklam och dess påverkan
(R nr. R 2005:21). Stockholm: Statens folkhälosinstitut.
Binde, P. (2005b). Spel i ett antropologiskt perspektiv. Socialt perspektiv:
Spel och -spelande(1), 7–24.
Binde, P. (2007). Spelreklam och spelberoende: En intervjustudie (R nr. R
2007:15). Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Binde, P. (2009). Gambling motivation and involvement: A review of social
science research (R nr. R 2009:20). Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Binde, P., & Jonsson, J. (Red.). (2010). Spelberoendes riksförbund 10 år: En
jubileumsskrift. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Bondolfi, G., Osiek, C., & Ferrero, F. (2002). Pathological gambling: An
increasing and under-estimated disorder. Schweizer Archiv fur Neurologie
und Psychiatrie, 153, 116–122.
Bondolfi, G., Jermann, F., Ferrero, F., Zullino, D., & Osiek, C. H. (2008).
Prevalence of pathological gambling in Switzerland after the opening
of casinos and the introduction of new preventive legislation.
Acta Psychiatrica Scandinavica, 117(3), 236–239.
Bonke, J., & Borregard, K. (2006). Ludomani i Danmark: Udbredelsen af
pengespil og problemspillere (nr. 06:12). Köpenhamn: Socialforskningsinstitutet.
Borrell, J. (2006). Critical Commentary by an EGM Gambler, October 2004:
Introduction. International Journal of Mental Health and Addiction, 4(2),
181–188.
136 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Brené, S. (2007). Underliggande biologiska orsaker till spelmissbruk: En kunskapsöversikt (R nr. R 2007:02). Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Bundeszentrale für gesundheitliche Aufklärung. (2008). Glücksspielverhalten und problematisches Glücksspielen in Deutschland 2007: Ergebnisse
einer Repräsentativbefragung. Köln: Bundeszentrale für gesundheitliche
Aufklärung.
Bundeszentrale für gesundheitliche Aufklärung. (2010). Glücksspielverhalten in Deutschland 2007 und 2009: Ergebnisse aus zwei represäntativen
Bevölkerungsbefragungen. Köln: Bundeszentrale für gesundheitliche
Aufklärung.
Bühringer, G., Kraus, L., Sonntag, D., Pfeiffer-Gerschel, T., & Steiner, S.
(2007). Pathologisches glücksspiel in Deutschland: Spiel- und bevölkerungsrisiken. Sucht: Zeitschrift für Wissenschaft und Praxis, 53(5),
296–308.
Carlbring, P., & Smit, F. (2008). Randomized trial of Internet-delivered
self-help with telephone support for pathological gamblers. Journal of
Consulting and Clinical Psychology76(6), 1090–1094.
Castellani, B. (2000). Pathological gambling: The making of a medical
problem. Albany: State University of New York Press.
Collins, P. (2003). Gambling and the public interest. Westport: Praeger.
Cox, B. J., Yu, N., Afifi, T. O., & Ladouceur, R. (2005). A national survey
of gambling problems in Canada. The Canadian Journal of Psychiatry,
50(4).
Department of Justice. (2009). A study of gambling in Victoria: Problem gambling from a public health perspective. Victoria: Department of Justice.
Dickson-Gillespie, L., Rugle, L., Rosenthal, R., & Fong, T. (2008). Preventing
the incidence and harm of gambling problems. Journal of Primary
Prevention, 29(1), 37–55.
Druine, C. (2009). Belgium. I G. Meyer, T. Hayer & M. Griffiths (Red.),
Problem gambling in Europe: Challenges, prevention and interventions.
New York: Springer.
Dutch Ministry of Justice. (2007). Summary of CVO report. Hämtad 201004-29 från http://english.justitie.nl/search.aspx?simpleSearch=problem
+gambling
Folkspel. (2010). Om Bingolotto. Hämtad 2010-04-12 från http://folkspel.
se/svBingoLotto/Om-oss/BingoLotto/
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 137
Forsberg, L., Forsberg, K., & Knifström, E. (2010). Motiverande samtal vid
spelproblem och spelberoende: En praktisk manual. Östersund: Statens
folkhälsoinstitut.
Freud, S. (1961). Dostoevsky and parricide 1928. I J. Strachey (Red.), The
complete psychological works of Sigmund Freud (Vol. XXI, ss. 175–196).
London: Hogarth.
Fröberg, F. (2006). Spel om pengar bland unga: En kunskapssammanställning.
(R nr. R 2006:09). Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Goudriaan, A. E., De Bruin, D., & Koeter, M. W. J. (2009). The Netherlands.
I G. Meyer, T. Hayer & M. Griffiths (Red.), Problem Gambling in Europe:
Challenges, prevention and intervention. New York: Springer.
Ihrfors, R. (2007). Spelfrossa: Spelets makt och maktens spel. PhD Monography, Stockholm university, Stockholm. Tillgänglig från Stockholms
universitet DiVA Digitala vetenskapliga arkivet database.
Jaakola, T. (2009). Finland. I G. Meyer, T. Hayer & M. Griffiths (Red.),
Problem gambling in Europe: Challenges, prevention and intervention.
New York: Springer..
Jonsson, J., Andrén, A., Nilsson, T., Svensson, O., Munck, I., Kindstedt, A.,
et al. (2003). Spelberoende i Sverige: Vad kännetecknar personer med
spelproblem? (R nr. R 2003:22). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Kavli, H. (2007). Spillevaner og spilleproblemer i den norske befolkningen:
Analyserapport 2007. Oslo: Synovate MMI.
Kavli, H., & Torvik, F. A. (2008). Spillevaner og spilleproblemer i befolkningen
2008: Analyserapport 2008. Oslo: Synovate MMI.
Kessler, R. C., Hwang, I., LaBrie, R., Petukhova, M., Sampson, K. C., Winters,
K. C., et al. (2008). DSM-IV pathological gambling in the National
Comorbidity Survey Replication. Psychological Medicine, 10.
Korn, D. (2001). Examining gambling issues: A public health perspective.
e-gambling. The Electronic Journal of Gambling Issues(4), 18.
Korn, D. A., & Shaffer, H. J. (1999). Gambling and the health of the public:
Adopting a public health perspective. Journal of Gambling Studies, 15(4),
289–365.
Kühlhorn, E., Ahren, U.-B., Berg, C., Björ, J., Helenius, K., Leifman, H., et al.
(1995). Spelandet i Sverige. (Brå-rapport nr. 1995:1). Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
138 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Laansoo, S., & Niit, T. (2009). Estonia. I G. Meyer, T. Hayer & M. Griffiths
(Red.), Problem gambling in Europe: Challenges, prevention and intervention. New York: Springer.
Lalander, P., & Westfelt, L. (2004). Den statliga spelapparaten: Mellan ekonomisk succé och social realitet (SoRADs forskningsrapport nr. 22). Stockholm: Stockholms universitet, Centrum för socialvetenskaplig alkoholoch drogforskning (SoRAD).
Lotteriinspektionen. (2010). Spelmarknadens utveckling i Sverige och internationellt. Strängnäs: Lotteriinspektionen.
Lund, I. (2009). Gambling behaviour and the prevalence of gambling
problems in adult EGM gamblers when EGMs are banned: A natural
experiment. Journal of Gambling Studies, 25(2), 215–225.
Lund, I., & Nordlund, S. (2003). Pengespill og pengespillproblemer i Norge
(SIRUS rapport nr. 2/2003). Oslo: Statens institutt for rusmiddelforskning.
Marshall, D. (2009). Gambling as a public health issue: The critical role of
the local environment. Journal of Gambling Issues (23), 66–80.
Meyer, G., Hayer, T., & Griffiths, M. (2009). Problem gambling in Europe:
Challenges, prevention, and interventions. New York: Springer.
Ministry of community development youth and sports. (2008). Report
of survey on participation in gambling activities among Singapore
residents 2008. Singapore: Ministry of community development,
youth and sports.
Ministry of health. (2006). Problem gambling in New Zealand: Analysis of
the 2002/03 New Zealand Health Survey. Wellington: Public Health
Intelligence, Ministry of health.
Olason, D. T., & Gretarsson, S. J. (2009). Iceland. I G. Meyer, T. Hayer &
M. Griffiths (Red.), Problem gambling in Europe: Challenges, prevention
and intervention. New York: Springer.
Ortiz, L. (2006). Till spelfriheten! Kognitiv beteendeterapi vid spelberoende.
Stockholm: Natur och kultur.
Petry, N. M. (2007). Gambling and substance use disorders: Current status
and future Directions. The American Journal on Addictions, 16(1), 1–9.
Productivity Commission. (1999). Australia’s Gambling Industries. Inquiry
report. Vol 1. Hämtad 2010-04-29, från http://www.pc.gov.au/projects/
inquiry/gambling/docs/finalreport
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 139
Regeringen. (1999). Regleringsbrev: Hälsovård, sjukvård och social omsorg.
Stockholm: Regeringen.
Regeringens proposition 2002/03:35. Mål för folkhälsan. Slutbetänkande av
den Nationella folkhälsokommittén. Stockholm: Regeringen.
Regeringens proposition 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. Stockholm: Regeringen.
Reith, G. (1999). The age of chance: Gambling in western culture. London:
Routledge.
Rönnberg, S., Andrén, A., Moore, L., Volberg, R., Abbott, M., Nilsson, T., et
al. (2000). Spel och spelberoende i Sverige (R nr. R 2000:21). Stockholm:
Statens folkhälsoinstitut.
Schluchter, P. J., Abbott, M. W., & Bellringer, M. E. (2008). Problem gambling related to intimate partner violence: Findings from the Pacific
Islands families study. International Gambling Studies, 8(1), 49–61.
SFS 1994: 100. Lotterilagen. Stockholm: Riksdagen
SOU 2000:91. Hälsa på lika villkor: Nationella mål för folkhälsan. Nationella
folkhälsokommitténs betänkande. Stockholm: Socialdepartementet.
SOU 2008:124. En framtida spelreglering: Slutbetänkande av Spelutredningen.
Stockholm: Fritzes.
Sproston, K., Erens, B., & Orford, J. (2003). Gambling behaviour in Britain:
Results from the British gambling prevalence survey. London: National
centre for social research.
Statens folkhälsoinstitut. (2009). Spelberoendeprojektet. Hämtad 2009-0713, från http://www.fhi.se/sv/Vart-uppdrag/Spelberoende/Spelberoendeprojektet/
Statens folkhälsoinstitut. (2010a). Att förebygga spelproblem: En kunskapsöversikt och en systematisk litteraturöversikt. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2010b). Öppenvårdprojekt för spelberoende: En
utvärdering. (R nr. R 2010:15) Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Svenska Spel AB. (2010). Företagsfakta: Historik. Hämtad 2010-04-12 från
http://www. svenskaspel.se/p4.aspx?pageid=213
Sverige Bingoarrangörers Centralorgansation. (2010). Lite bingohistoria.
Hämtad 2010-04-12, från http://www.svebico.se/OmBingo.htm
Taloustutkimus Oy. (2007). The Finnish Gambling Survey. Helsinki: Finnish
Ministry of Social Affairs and Health.
140 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Toce-Gerstein, M., Gerstein, D., & Volberg, R. (2003). A hierarchy of
gambling disorders in the community. Addiction(98), 1661–1672.
Tryggvesson, K. (2007). Nätpokerspelandet i Sverige: Omfattning, utveckling
och karaktär 2006. (nr 43 2007) Stockholm: Stockholms Universitet.
Wardle, H., Sproston, K., Orford, J., Erens, B., Griffiths, M., Constantine, R.,
et al. (2007). British Gambling Prevalence Survey 2007. London: National
Centre for Social Research.
Westfelt, L. (2003). Spelproblem i tre svenska orter: Resultat från 6 000
intervjuer i Sundsvall, Malmö och Karlstad (SoRADs Forskningsrapport
nr. 10). Stockholm: Stockholms universitet, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD).
Westfelt, L. (2006). Statliga kasinon i Sundsvall och Malmö: Förväntningar,
erfarenheter, attityder, spelande och spelproblem före etableringen samt
ett år och tre år efter (SoRADs Forskningsrapport nr. 32). Stockholm:
Stockholms universitet, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och
drogforskning (SoRAD).
Wiebe, J., Mun, P., & Kauffman, N. (2006). Gambling and problem gambling
in Ontario 2005. Ontario: Ontario Problem Gambling Research Centre.
Williams, R.J., West, B.L., & Simpson, R.I. (2008). Prevention of problem/pathological gambling; A comprehensive review of the evidence. Hämtad 2010-04-29 från http://www.uleth.ca/dspace/
bitstream/10133/414/7/2008-Prevention-OPGRC.pdf
Volberg, R. A., Nysse-Carris, K. L., & Gerstein, D. R. (2006). 2006 California
problem gambling prevalence study. Chicago: National Opinion Research
Center (NORC) at the University of Chicago.
Wong, I. L. K., & So, E. M. T. (2003). Prevalence estimates of problem and
pathological gambling in Hong Kong. The American Journal of Psychiatry, 160(7), 1353–1354.
Wood, R. T., & Williams, R. J. (2008). Internet gambling: Prevalence, patterns,
problems and policy options: Final report. Ontario: Ontario Problem
Gambling Research Centre.
Øren, A., & Bakken, I. J. (2007). Pengespill og pengespillproblemer i Norge
2007 (SINTEF nr. A3961). Oslo & Trondheim: SINTEF Helse, Avdeling
for epidemiologi.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 141
Presentation av
Swelogs rådgivande grupp
Max Abbott är prorektor och dekan vid fakulteten för Health and Environ-
mental Sciences, Auckland University of Technology, Nya Zeeland, där han
också är professor i psykologi och folkhälsa. Han är också ställföreträdande
direktör för National Institute for Public Health and Mental Health
Research och chef för Gambling and Addictions Research Centre. Max
delar ordförandeskapet för the International Gambling Think Tank och har
genomfört forskning inom folkhälsa och psykisk hälsa i över 35 år. Detta har
inneburit omfattande befolkningsundersökningar om spel i Nya Zeeland,
Sverige och Australien. För närvarande är han ansvarig för ett nationellt
spelforskningsprogram i Nya Zeeland och kliniska försök rörande korta
interventioner för behandling av spelproblem.
Per Binde är docent i socialantropologi vid Göteborgs universitet och har
forskat om spel sedan 2001. Han har ett brett intresse för spelfrågor, med
fokus på spelandets kulturella dimensioner, dess skiftande sociala sammanhang och hur spel regleras i olika samhällen. Per har utfört studier baserade
på deltagande observation i svenska spelmiljöer, intervjuer med spelberoende personer och data från befolkningsstudier. Han har också i ett antropologiskt perspektiv jämfört och analyserat spelandet i olika kulturer och
under olika tidsepoker. Per är ledamot av Lotteriinspektionens styrelse.
Jakob Jonsson är psykolog med erfarenhet från arbete med spelproblem
och spelansvarsåtgärder sedan 1992. Han var medlem i SWEGS forskargrupp1996–2003 och ansvarig författare för den andra av SWEGS rapporter. Jakob genomförde den empiriska delen av regeringens pokerutredning
2008. Han har skrivit bokkapitel och vetenskapliga artiklar om spelproblem.
Nyligen var han, tillsammans med Per Binde, redaktör för Spelberoendes
riksförbunds jubileumsbok. Jakob är verksam vid Spelinstitutet, ett privat
företag som specialiserat sig på spelproblem/spelansvar. Han arbetar med
behandling, forskning och spelansvar.
142 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Anders Stymne var projektledare och ansvarig för Statens folkhälsoinsti-
tuts arbete rörande spelfrågor under perioden februari 2001 till maj 2008.
Tidigare har han främst arbetat med drogfrågor och under åren 1989–1997
var han sekreterare i Nordiska kontaktmannaorganet för Narkotikafrågor,
ett samarbetsorgan mellan de nordiska ländernas regeringar under Nordiska
ministerrådet. Anders har varit sekreterare i tre statliga utredningar om
narkotikafrågor samt varit expert i Spelutredningen.
Anders Tengström är forskare vid Karolinska Institutet – Centrum för psy-
kiatriforskning – och leder en forskargrupp – FORUM (Forskningscentrum
för psykosocial hälsa) – inriktad på forskning gällande psykosocial hälsa,
där beroendefrågor och psykisk hälsa är huvudområden. Anders har aktivt
forskat inom spelberoendefältet sedan 2004 och har på uppdrag av Statens
folkhälsoinstitut utvecklat behandlingsmanualer för spelberoende och deras
anhöriga samt utvärderat denna behandling i olika studier. Vidare leder han
på uppdrag av institutet den fördjupningsstudie som är en del av Swelogs
och som hoppas kunna ge tydligare svar på risk- och skyddsfaktorer för
utveckling av problemspelande. Anders var av regeringen utsedd expert i
den statliga utredningen ”Spelutredningen” 2007–08 och sitter för närvarande i Svenska Spels forskningsråd.
Rachel A. Volberg är filosofie doktor och har arbetat med forskning om spel
och spelproblem sedan 1985 och anses allmänt som den mest erfarna spelepidemiologen i världen. Rachel har själv lett eller arbetat som expert i ett
stort antal studier runt om i världen, inklusive befolkningsundersökningar i
USA, Australien, Nya Zeeland, Storbritannien och Sverige. För närvarande
är hon engagerad i statligt finansierade projekt i Australien, Canada,
Singapore och Sverige med målet att förbättra metoderna för att mäta spelproblem och spelberoende i kliniska studier och samhällsstudier. Hon arbetar också med longitudinella studier i Australien och Nya Zeeland. Förutom
sin egen konsultverksamhet, innehar Rachel akademiska befattningar vid
University of Massachusetts, Amherst, the National Opinion Research
Center vid University of Chicago och the Auckland University of Technology på Nya Zeeland.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 143
Presentation of
presentation of Swelogs’
advisory board
Max Abbott is Pro Vice-Chancellor and Dean, Faculty of Health and Envi-
ronmental Sciences, at Auckland University of Technology, New Zealand,
where he is also Professor of Psychology and Public Health, Co-director of
the National Institute for Public Health and Mental Health Research and
Director of Gambling and Addictions Research Centre. Max co-chairs the
International Gambling Think Tank and has conducted public health and
mental health research for over 35 years. This has included large-scale general population studies of gambling in New Zealand, Sweden and Australia.
He currently heads a national gambling research programme in New
Zealand and a clinical trial of brief interventions for problem gambling.
Per Binde is an associate professor in social anthropology at the University
of Gothenburg, Sweden. His interest in gambling is broad, with a focus on
the cultural roots of gambling, its social contexts, and its regulation. Per
has conducted studies based on participant observation among Swedish
gamblers, interviews with problem gamblers and the analysis of prevalence
survey data. He has in an anthropological perspective compared and analyzed gambling in cultures of the past and present. Per is member of the board
of directors of the Swedish Gaming Board, a state authority with overall
responsibility for licensing and supervision within the field of gambling.
Jakob Jonsson is a clinical psychologist with experience from problem- and
responsible gambling since 1992. He was a member of the SWEGS research
team 1996–2003 and responsible for writing the phase two SWEGS report.
He did the empirical parts of the governmental poker evaluation 2008. He
has written book chapters on problem gambling and research publications.
Recently, together with Per Binde, he edited Spelberoendes riksförbunds
(rehabilitated gamblers association) 10-year anniversary edition. Jakob
works at Spelinstitutet, a private company specialized in problem- and
responsible gambling. He works with treatment, research and responsible
gambling.
144 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Anders Tengström is a researcher at Karolinska Institutet – Centre for
psychiatric research – and is head of a research group – FORUM – (The
Research Centre for Psycho-Social Health) focusing on research on psychosocial health, with dependency questions and psychiatric health as the main
areas. Anders has been active in the research area of gambling addictions
since 2004 and has on behalf of the Swedish National Institute of Public
Health (SNIPH) developed treatment manuals for gambling addicts and
their families, and also evaluated this treatment in different studies. Anders
and FORUM are responsible for the In Depth study that is also a part of
Swelogs, where the aim is to give further information about risk and protective factors in the development of gambling addiction. Anders was one
of the appointed experts in the governmental gambling evaluation 2007–08
and is a member of the research council for Svenska Spel.
Anders Stymne was from February 2001 till May 2008 project manager in
the Swedish Institute of Public Health and responsible for the efforts of the
Institute concerning problem gambling. Earlier Anders has mainly worked
with issues concerning drug policy planning and during 1989–1997 he
was executive Secretary of The Nordic Committee on Narcotic Drugs, one
cooperative body under the Nordic Council of Ministers. Anders has been
part of the secretariat in three governmental inquiries on drug issues and
expert in the Inquiry on gambling.
Rachel A. Volberg, Ph.D. has been involved in research on gambling and problem gambling since 1985 and is widely regarded as the most experienced
problem gambling epidemiologist in the world. Rachel has directed or consulted on numerous studies throughout the world, including national prevalence surveys in the United States, Australia, New Zealand, Great Britain,
and Sweden. She is presently involved in projects funded by government
agencies in Australia, Canada, Singapore and Sweden to improve methods
for measuring problem and pathological gambling in clinical and community studies. She is also involved in longitudinal studies being carried out
in Australia and New Zealand. In addition to her own consulting business,
Rachel holds appointments at the University of Massachusetts, Amherst,
the National Opinion Research Center at the University of Chicago and the
Auckland University of Technology in New Zealand.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 145
Bilagor
Bilaga 1. Tabellbilaga för kapitel 2. Inledning 147
Bilaga 2. Tabellbilaga för kapitel 4. Spelandet 150
Bilaga 3. Tabellbilaga för kapitel 5. Spelproblem 164
Bilaga 4. Tabellbilaga för kapitel 6. Jämförelser 177
Bilaga 5. Förteckning frågor intervjuguide Swelogs EP I 188
Bilaga 6. Intervjuguide Swelogs EP I 190
Bilaga 7. Postenkät Swelogs EP I 251
Bilaga 8. Missivbrev 283
Bilaga 9. Målsmansbrev 287
Bilaga 10. Broschyr 288
146 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 147
2,85
100
Spelomsättning
som andel av
hushållens disponibla inkomst
före utbetalda
vinster (%)
Konsumentprisindex (KPI)
Index 1995 =
100
100
2,84
100
26 904
1996
101
2,97
106
28 341
1997
101
3,09
113
30 130
1998
101
3,09
117
31 505
1999
102
2,96
120
32 185
2000
105
2,82
124
33 261
2001
107
2,82
131
35 108
2002
109
2,82
135
36 202
2003
110
2,79
136
36 575
2004
110
2,64
132
35 491
2005
112
2,59
135
36 262
2006
114
2,64
144
38 780
2007
118
2,55
148
39 824
2008
118
2,53
152
40 956
2009*
* Alla uppgifter för 2009 är preliminära, exempelvis är omsättningssiffrorna för spelmarknaden delvis baserade på beräkningar utifrån 2008 års uppgifter.
Källa: Uppgifterna om spelmarknadens omsättning och konsumentprisindex (KPI) för perioden 1995–2005 är hämtade från Lotteriinspektionen via personlig kommunikation med
Christina Hagen, 2010-03-22. Uppgifterna om spelmarknadens omsättning för 2006–2009 är hämtade ur Lotteriinspektionens rapport ”Spelmarknadens utveckling i Sverige och
internationellt 2009” som är hämtad 2010-04-02 från http://www.lotteriinspektionen.se/PageFiles/6621/Spelmarknadenens%20utveckling%20i%20Sverige%20och%20internationellt%202009,%20trycksak.pdf.
100
26 902
Index
1995 = 100
1995
År
Omsättning i
miljoner kronor
före utbetalda
vinster
Tabell 1. Den reglerades spelmarknadens omsättning före utbetalda vinster 1995–2009
Omsättningen på den reglerade svenska spelmarknaden
Bilaga 1. Tabellbilaga för kapitel 2 inledning
2 628
2 197
2 589
990
Lotto
Oddset
Trio
Miljonlotteriet
Kombilotteriet
1 162
1 152
Restaurangkasinospel
1 182
1 119
Stryktipset
759
3 108
2 997
Joker
Bingolotto
722
1 156
1 250
3 180
885
1 139
1 208
2 804
703
1 200
1 119
2 639
595
1 958
735
2298
1 229
1 091
2 666
578
1 915
779
2 314
1 312
2 144
2 882
3 650
2 759
2000
943
281
296
1 088
1 039
2 935
543
33
1 869
877
1 739
2 039
1 584
2 063
3 040
3 647
4 171
2001
649
288
330
1 126
1 029
2 790
579
146
304
1 836
1 034
1 694
2 001
1 691
2 152
3 132
3 599
5 993
2002
565
308
344
1 018
1 003
2 180
610
1 373
720
1 820
1 091
1 589
1 994
1 776
2 159
3 187
3 996
6 919
2003
525
324
381
870
931
1 637
634
1 325
853
1 796
1 155
1 585
1 986
1 990
2 104
3 246
4 156
7 270
2004
1 311
922
1 665
1 221
1 671
1 988
1 924
2 255
3 093
4 115
6 830
2005
442
331
398
759
862
1 257
681
110
1 960
733
2 292
1346
2 290
2 915
3 556
2 002
1999
187
1 983
486
2 267
1 257
2 453
2 694
3 682
1 223
1998
Tvilling
2 000
427
2 169
1 172
2 570
2 100
3 059
340
1997
V64
Casino Cosmopol*
2 100
Bingo
V65
423
Keno
2 149
Dagens dubbel
Vinnare, plats
Postkodlotteriet
3 017
1 950
2 737
V75
Triss
1 088
24
1996
1995
369
338
428
646
790
1 064
691
401
824
1 185
1 002
1 503
1 322
1 562
1 911
307
2 112
2 350
3 147
4 141
6 811
2006
347
354
444
532
794
924
728
619
826
1 186
1 153
1 466
1 337
1 673
1 988
1 129
2 440
2 532
3 308
4 292
7 093
2007
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Värdeautomatspel
Jack och Miss Vegas
Tabell 2. Bruttoomsättning under år 1995–2009 för de omsättningsmässigt största spelen på den reglerade spelmarknaden
148 365
400
492
538
712
675
771
790
875
1 172
1 224
1 402
1 403
1 630
1 913
1 601
2 944
2 658
3 291
4 258
7 371
2008
379 416 506 540 693 722 857 894
966
1 180 1 198 1 282 1 392 1 659 1 824 2 110 2 414 2 881 3 294 4 744 7 464 2009 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 149
1 685
1 753
1 728
1016
1 170
1 739
388
1 053
1 694
401
1 098
343
825
1 589
384
867
1 585
368
846
1 671
189
206
300
385
364
372
371
305 307 Källa: Uppgifterna för perioden 1995–2005 är hämtade från Lotteriinspektionen via personlig kommunikation med Christina Hagen 2010-03-22. Uppgifterna för 2006–2009 är
hämtade ur Lotteriinspektionens rapport ”Spelmarknadens utveckling i Sverige och internationellt 2009” som är hämtad 2010-04-02 från webbplatsen: http://www.lotteriinspektionen.se/PageFiles/6621/Spelmarknadenens%20utveckling%20i%20Sverige%20och%20internationellt%202009,%20trycksak.pdf.
Fet text markerar det omsättningsmässigt största spelet respektive år.
* Uppgifterna för Casino Cosmopol avser nettoomsättning.
** Uppgifterna för poker på svenskaspel.se avser endast pokerraken, dvs. den avgift på 2,5 procent som spelarna betalar till Svenska Spel.
Tia
Vinnare, plats
1 694
Pokerraken på
svenskaspel.se**
V5
Nätbingo,
Pick’n’click
Bilaga 2. Tabellbilaga för kapitel 4 spelandet
Andelen av befolkningen som spelar om pengar
Tabell 1. Spelande senaste året bland svenskar i åldern 16–84
Spelande senaste året
Andel
Inte spelat senaste året
30 %
Spelat senaste året men mindre ofta än varje månad
26 %
Spelat varje månad men mindre ofta än varje vecka
21 %
Spelat varje vecka
23 %
Tabell 2. Andel som spelat senaste 12 månaderna i olika delkategorier
Viktad andel
bland de svarande
Andel som spelat
senaste 12 månaderna
Kön
n = 8 167
Män
50 %
74 %
Kvinnor
50 %
67 %
Ålder
n = 8 167
16–17
4 %
52 %
18–24
11 %
68 %
25–44
33 %
73 %
45–64
33 %
74 %
65–84
20 %
66 %
Ensamstående utan barn
34 %
66 %
Ensamstående med barn
4 %
65 %
Gift/sammanboende
utan barn
35 %
73 %
Gift/sammanboende
med barn
26 %
74 %
Grundskola eller motsvarande
24 %
72 %
Familjesituation
n = 8 118
Högsta
utbildning
n = 7 536
Disp. inkomst
individen
n = 7 780
Disp. inkomst
hushåll
n = 7 779
150 Gymnasium
41 %
77 %
Universitet/högskola
27 %
66 %
0–107,5 tkr
24 %
65 %
107,6–156,7 tkr
24 %
71 %
156,8–219,3 tkr
24 %
75 %
219,4 tkr–
24 %
76 %
0–173,7 tkr
24 %
67 %
173,8–285,3 tkr
24 %
72 %
285,4–434,3 tkr
24 %
77 %
434,4 tkr–
24 %
71 %
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Sign.
<0,001
<0,001
<0,001
<0,001
<0,001
<0,001
Tabell 3. Debutform: Svar på frågan ”Vilken typ av spel spelade du första gången du
spelade om pengar?”
Spelform
Totalt
Män
Kvinnor
Lotteri eller Bingolotto
29 %
18 %
43 %
Sportspel
27 %
40 %
13 %
Hästar
11 %
10 %
11 %
Nummerspel
8 %
5 %
12 %
Poker
8 %
11 %
4 %
Spelautomater
8 %
8 %
8 %
Kasinospel
3 %
4 %
2 %
Bingo
2 %
1 %
4 %
Annat
4 %
4 %
5 %
Tabell 4. Andel som spelat i stället för att arbeta eller sköta sina studier
Totalt
Män
Sign
Ålder
Socioekonomi
Samtliga
3 %
16–17
6 %
Kvinnor
Sign
4 %
<0,001
8 %
1 %
<0,001
3 %
18–24
6 %
9 %
1 %
25–44
4 %
6 %
2 %
45–64
2 %
3 %
2 %
65–84
0,1 %
0,1 %
0,2 %
0,011
5 %
Sign
Sign
Låg
2%
Medel
3%
4 %
0,141
3 %
1 %
Hög
2%
3 %
1 %
<0,001
0,012
<0,001
Spelandet i olika spelformer
Tabell 5 (Figur 7). Andel män respektive kvinnor som ägnat sig åt de olika
spelformerna någon gång det senaste året
Spelform
Totalt
(n = 8 167)
Män
(n = 4 091)
Kvinnor
(n = 4 076)
Lotterier
54 %
53 %
56 %
<0,001
Nummerspel
28 %
32 %
24 %
<0,001
Sportspel
19 %
28 %
9 %
<0,001
Hästar
23 %
27 %
20 %
<0,001
Pokerspel
10 %
17 %
4 %
<0,001
Kasinospel
8 %
13 %
3 %
<0,001
10 %
12 %
7 %
<0,001
Direktsända tv-tävlingar
9 %
8 %
9 %
<0,001
Bingo
4 %
3 %
4 %
0,017
Internet
9 %
13 %
4 %
<0,001
Spelautomater
Signifikansvärde för
likhet, män–kvinnor
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 151
Tabell 6. Speldeltagande (%) totalt och i olika spelformer i olika sociodemografiska
segment
Spelat
senaste
12 mån.
Ålder
Högsta
utbildning
Födelseland
Bostadsort
Familjesituation
Socioekonomisk
status
Diff.
max.–
min.*
Lotterier
Diff.
max.–
min.*
54,3
Nummerspel
Diff.
max.–
min.*
28,3
Totalt
70,5
16–17
52,1
21,7
31,0
27,3
3,0
33,5
15,8
18–24
68,0
8,1
45,3
13,0
10,5
26,0
23,4
18,7
25–44
72,9
58,3
27,1
45–64
73,8
58,1
36,5
17,6
65–84
65,7
50,6
30,9
12,2
Grundskola
69,0
Gymnasium
77,1
10,7
49,0
11,7
60,7
24,5
22,3
11,3
35,1
23,8
Universitet/högskola
66,4
73,9
Övriga Europa
56,4
36,0
28,5
13,9
Övriga världsdelar
44,0
27,5
15,3
12,0
Stockholm/Göteborg/Malmö
66,0
Övriga landet
71,4
Ensamstående utan barn
66,2
53,6
17,2
Sverige
29,9
5,4
58,2
46,2
23,8
30,7
9,7
55,9
9,3
47,3
29,2
14,8
13,9
26,8
1,8
16,4
12,4
18,5
28,6
14,1
20,8
19,6
19,1
Ensamstående med barn
65,1
48,4
21,5
14,2
Gift/sammanboende utan barn
72,9
57,0
33,0
17,0
Gift/sammanboende med barn
74,4
Låg
73,6
61,4
Medel
75,7
58,1
38,0
24,3
Hög
73,7
59,9
31,0
18,9
2,1
59,0
33,2
1,8
28,4
För varje indelning redovisas också skillnaden mellan största och minsta andel. När det gäller ålder
redovisas denna skillnad dels för samtliga (på samma rad som andelar för 16–17-åringar), dels utan
16–17-åringarna, eftersom de påverkas av åldersgränser i flertalet spelformer.
*
Indelningar där det inte finns signifikant skillnad är markerade med grått.
152 Sportspel
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
21,9
9,6
16,1
Diff.
max.–
min.*
Hästar
Diff.
max.–
min.*
23,4
Poker Diff.
max.–
min.*
10,4
Kasino- Diff.
spel
max.–
min.*
8,1
Spelautomater
Diff.
max.–
min.*
Tvtävlingar
8,6
9,5
Diff.
max.–
min.*
Bingo
Diff.
max.–
min.*
3,5
11,2
1,7
31,3
21,8
25,2
2,6
16,9
15,2
23,4
6,9
5,8
2,0
3,2
11,2
7,8
25,2
27,6
25,2
17,8
16,9
26,5
23,4
11,4
5,8
5,2
2,1
22,5
15,3
13,4
12,1
11,3
3,1
33,0
3,4
4,5
4,6
7,1
3,3
21,1
9,0
20,1
2,4
11,1
30,4
2,7
25,2
3,1
3,7
8,5
5,6
9,0
11,2
6,7
5,1
13,7
9,5
3,7
3,9
10,3
4,7
3,7
9,8
8,8
1,8
2,1
2,7
6,7
4,8
7,9
6,8
0,8
6,6
6,0
6,2
11,8
8,9
4,3
16,5
8,2
15,5
11,0
0,7
10,3
12,8
14,6
9,6
1,8
7,8
6,9
10,0
11,0
1,8
9,2
3,0
14,0
6,4
2,7
9,1
9,0
8,0
2,6
7,1
3,8
9,6
7,8
5,0
4,4
2,9
27,8
7,7
7,0
7,5
7,7
3,4
8,6
13,9
9,4
7,0
2,5
7,2
6,9
2,3
9,3
11,5
5,1
10,0
3,5
1,1
3,7
23,3
21,3
2,6
4,0
6,4
3,9
4,4
17,5
28,3
8,2
11,1
7,6
10,4
7,6
18,6
24,7
7,7
0,9
6,6
11,1
19,3
7,6
14,2
0,9
3,3
2,9
5,1
35,2
9,9
9,5
9,8
8,2
3,5
26,4
7,4
8,0
4,7
7,1
1,7
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 153
3,4
Tabell 7 (Figur 8). Spelande på Internet efter kön och ålder
Ålder
Totalt
Sign
Män
Sign
Kvinnor
Samtliga
9 %
13 %
16–17
3 %
18–24
14 %
25–44
14 %
21 %
7 %
45–64
7 %
10 %
4 %
65–84
2 %
3 %
0,5 %
<0,001
4 %
<0,001
21 %
Sign
4 %
<0,001
1 %
<0,001
5 %
Oreglerat spelande i Sverige
Tabell 8. Oreglerat spelande i Sverige totalt och i olika delgrupper
Totalt
Ålder
Familjesituation
Högsta
utbildning
Födelseland
Samtliga
3 %
16–17 år
1 %
Sign
Män
<0,001
2 %
Kvinnor
0,4 %
<0,001
7 %
11 %
25–44 år
5 %
8 %
1 %
45–64 år
1 %
2 %
0,1 %
65–84 år
0,1 %
-
Ensamstående utan barn
4 %
Ensamstående med barn
4 %
13 %
1%
Gift/sammanboende
utan barn
2 %
3%
0,2 %
Gift/sammanboende
med barn
2 %
4%
0,7 %
Grundskola eller
motsvarande
3 %
0,077
7%
5%
<0,001
0,446
0,3 %
0,5 %
Gymnasieskola
3 %
6%
Universitet/högskola
2 %
5%
Sverige
3 %
Övriga Europa
4 %
8%
0,2 %
Övriga världsdelar
1 %
2%
0,4 %
0,046
5%
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
<0,001
1 %
0,1 %
<0,001
Sign
-
18–24 år
* För små delgrupper för att testet ska gälla.
154 Sign
5 %
*
0,190
0,6 %
0,2 %
0,002
0,4 %
*
Illegalt spelande i Sverige
Tabell 9. Illegalt spelande i Sverige totalt och i olika delgrupper
Totalt
Ålder
Familjesituation
Högsta
utbildning
Samtliga
1 %
16–17 år
1 %
18–24 år
3 %
Män
Sign
Kvinnor
1 %
<0,001
1 %
*
<0,001
1 %
*
5 %
0,2 %
1 %
1 %
1 %
45–64 år
0,3 %
0,5 %
-
65–84 år
0,2 %
-
0,4 %
Ensamstående utan barn
1 %
Ensamstående med barn
2 %
3%
1%
Gift/sammanboende
utan barn
0,5 %
0,6 %
0,4 %
Gift/sammanboende
med barn
1 %
1%
0,5 %
Grundskola eller
motsvarande
1 %
Universitet/högskola
0,017
2%
2%
1 %
1%
0,5 %
1%
Sverige
1 %
Övriga Europa
*
0,571
1%
*
0,007
0,3 %
*
0,1 %
0,096
0,6 %
0,2 %
*
0,5 %
0,5 %
1%
0,2 %
1 %
2%
0,0 %
Övriga världsdelar
Sign
0,4 %
25–44 år
Gymnasieskola
Födelseland
Sign
*
* För små delgrupper för att testet ska gälla.
Tabell 10 (Figur 9). Minderårigt spelande i olika spelformer under senaste året
Spelform
Lotterier
Nummerspel
Sportspel
Hästar
Pokerspel
Kasinospel
Totalt 16–17 år
Män 16–17 år
Kvinnor 16–17 år Sign
31 %
33 %
29 %
0,532
3 %
1 %
4 %
0,288
16 %
7 %
23 %
<0,001
1 %
2 %
1 %
0,625
22 %
33 %
10 %
<0,001
3 %
4 %
1 %
0,070
15 %
18 %
11 %
0,086
Direktsända tv-tävlingar
7 %
8 %
6 %
0,344
Bingo
2 %
3 %
1 %
0,492
Internet
2 %
4 %
1 %
0,124
Spelautomater
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 155
Omfattning av spelandet mätt i frekvens, tid och pengar
Tabell 11 (Figur 10). Spelfrekvens fördelat på kön
Inte alls
(n = 2 413)
Låg frekvens
(n = 2 771)
Vanemässigt
spelande
(n = 1 944)
Hög frekvens
(n = 1 030)
Totalt
30 %
34 %
24 %
13 %
Män
26 %
30 %
26 %
18 %
Kvinnor
33 %
38 %
22 %
7 %
Sign
<0,001
Tabell 12. Spelfrekvens i olika åldersgrupper totalt och för män och kvinnor
Ålder
Totalt
Män
Kvinnor
Inte alls
Låg frekvens
Vanemässigt
spelande
Hög frekvens Sign
16–17
48 %
40 %
10 %
3 %
18–24
33 %
40 %
18 %
9 %
25–44
27 %
38 %
23 %
12 %
45–64
26 %
31 %
29 %
15 %
65–74
34 %
28 %
24 %
14 %
16–17
39 %
43 %
14 %
4 %
18–24
26 %
33 %
25 %
16 %
25–44
24 %
32 %
25 %
19 %
45–64
24 %
28 %
29 %
19 %
18 %
65–74
31 %
26 %
25 %
16–17
58 %
36 %
6 %
1 %
18–24
41 %
48 %
10 %
1 %
<0,001
<0,001
<0,001
25–44
30 %
44 %
20 %
5 %
45–64
28 %
33 %
28 %
10 %
65–74
37 %
31 %
22 %
10 %
Vanemässigt
spelande
Hög
frekvens
Tabell 13. Spelfrekvens i olika delgrupper
Socioekonomisk
status
Högsta
utbildning
Födelseland
156 Inte alls
Låg
frekvens
Låg
26 %
38 %
25 %
11 %
Mellan
24 %
29 %
29 %
18 %
Hög
26 %
37 %
24 %
13 %
Grundskola
31 %
34 %
22 %
13 %
Gymnasium
23 %
32 %
28 %
17 %
Universitet/
högskola
34 %
39 %
21 %
7 %
Sverige
26 %
36 %
25 %
13 %
Övriga Europa
44 %
25 %
21 %
11 %
Övriga världsdelar
56 %
23 %
18 %
4 %
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Sign
<0,001
<0,001
<0,001
Tabell 14 (Figur 11). Spelfrekvens efter spelform
Spelform
Kön
Sportspel
Totalt
Män
Kvinnor
Bingo
Kvinnor
Kvinnor
Män
Kvinnor
Kvinnor
Kvinnor
330
375
Totalt
Män
Kvinnor
Lotterier
690
160
Totalt
Män
Spelautomater
1 096
809
Totalt
Män
Tv-tävlingar
1 320
989
Totalt
Män
Poker
521
138
Totalt
Kvinnor
Hästar
115
170
Totalt
Män
Nummerspel
1 145
378
Totalt
Män
Kasinospel
Vägt antal
496
279
Totalt
Män
Kvinnor
2 153
2 291
Låg frekvens
18 %
16 %
24 %
20 %
12 %
25 %
22 %
21 %
25 %
19 %
16 %
23 %
21 %
18 %
26 %
29 %
27 %
36 %
36 %
23 %
48 %
31 %
26 %
42 %
45 %
36 %
54 %
Vanemässigt
spelande
39 %
38 %
43 %
40 %
32 %
46 %
41 %
37 %
56 %
45 %
40 %
52 %
45 %
38 %
54 %
37 %
37 %
37 %
34 %
33 %
34 %
34 %
34 %
34 %
34 %
35 %
33 %
Hög frekvens Sign
43 %
47 %
33 %
40 %
56 %
29 %
37 %
42 %
20 %
36 %
44 %
25 %
34 %
44 %
20 %
34 %
36 %
28 %
30 %
44 %
18 %
35 %
41 %
24 %
21 %
29 %
29 %
<0,001
<0,001
<0,001
<0,001
<0,001
<0,001
<0,001
<0,001
<0,001
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 157
Tabell 15. Totalt antal timmar avsatt för spelande senaste månaden
Högst 1 timme
totalt
Totalt (n = 8 167)
Män (n = 4 090)
Kvinnor (n = 4 076)
Personer
som spelar
på
Sportspel (n = 1 523)
Bingo (n = 284)
Kasinospel (n = 659)
Nummerspel (n = 2 309)
Hästar (n = 1 907)
Poker (n = 850)
Tv-tävlingar (n = 705)
Spelautomater (n = 775)
Lotterier (n = 4 436)
Mer än 1 timme,
mindre än 3
timmar totalt
81 %
74 %
87 %
44 %
44 %
43 %
58 %
52 %
44 %
62 %
53 %
71 %
Mer än
3 timmar
totalt
8 %
11 %
6 %
22 %
17 %
14 %
22 %
22 %
11 %
16 %
16 %
13 %
Sign
11 %
15 %
6 %
34 %
39 %
43 %
20 %
26 %
45 %
22 %
31 %
16 %
<0,001
Tabell 16. Spelfrekvens och andel intensivspelare efter total speltid senaste månaden
Spelfrekvens
Inte spelat
Låg frekvens
Vanemässigt
Hög frekvens
Intensivspelande
158 Högst 1 timme
(n = 6 578)
37 %
40 %
20 %
4 %
12 %
1,1–2,9 timmar
(n = 689)
3 timmar eller mer
(n = 892)
12 %
46 %
42 %
10 %
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
8 %
38 %
54 %
19 %
Sign
<0,001
<0,001
Tabell 17. Total summa satsad på spel senaste månaden
0–40 kr
41–320 kr
321–600 kr
Mer än 600 kr
50 %
44 %
56 %
77 %
65 %
51 %
43 %
49 %
58 %
63 %
44 %
30 %
27 %
33 %
18 %
21 %
30 %
33 %
33 %
25 %
28 %
33 %
10 %
13 %
7 %
3 %
6 %
9 %
14 %
10 %
8 %
3 %
12 %
10 %
15 %
4 %
3 %
8 %
10 %
11 %
9 %
9 %
7 %
11 %
Gift/sammanboende med
barn
46 %
33 %
12 %
9 %
Låg socioekonomisk status
46 %
41 %
35 %
31 %
9 %
14 %
8 %
14 %
48 %
52 %
32 %
29 %
11 %
9 %
9 %
10 %
43 %
57 %
48 %
60 %
71 %
15 %
54 %
32 %
29 %
32 %
24 %
18 %
29 %
30 %
13 %
8 %
10 %
10 %
7 %
21 %
9 %
13 %
6 %
10 %
7 %
5 %
35 %
7 %
Totalt
Män
Kvinnor
16–17 år
18–24 år
25–44 år
45–64 år
65–84 år
Ensamstående utan barn
Ensamstående med barn
Gift/sammanboende utan
barn
Medel socioekonomisk
status
Hög socioekonomisk status
Grundskola eller
motsvarande
Gymnasieskola
Universitet/högskola
Född i Sverige
Född i övriga Europa
Född i övriga världsdelar
Spelar via Internet
Spelar inte via Internet
Sign
<0,001
<0,001
<0,001
<0,001
<0,001
<0,001
<0,001
Tabell 18 (Figur 12). Intensivspelande
Ålder
Samtliga
16–17
18–24
25–44
45–64
65–84
Totalt
10 %
13 %
12 %
12 %
8 %
12 %
Sign
Män
<0,001
12 %
14 %
14 %
12 %
10 %
11 %
Sign
0,204
Kvinnor
9 %
10 %
9 %
11 %
4 %
13 %
Sign
<0,001
<0,001
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 159
Tabell 19. Spelfrekvens och andel intensivspelare efter spelsumma senaste månaden
Spelfrekvens
0–40 kr
(n = 4 089)
41–320 kr
(n = 2 463)
321–600 kr
(n = 823)
59 %
36 %
5 %
0,2 %
17 %
48 %
42 %
10 %
9 %
14 %
53 %
34 %
9 %
Inte spelat
Låg frekvens
Vanemässigt
Hög frekvens
Intensivspelande
Mer än 600 kr
(n = 784)
Sign
4 %
32 %
64 %
20 %
<0,001
<0,001
Olika spelarkategorier och skillnader mellan dem
Tabell 20. Spelarkategorier och deras spelande (signifikanstesterna är gjorda utan icke-spelarna)
Ickespelare
Sällanspelare
Vanespelare
2 385
29 %
-
1 444
18 %
9 %
3 %
0,1 %
2 318
29 %
55 %
5 %
82 %
796
10 %
15 %
4 %
3 %
393
5 %
9 %
1 %
3 %
723
9 %
44 %
15 %
48 %
<0,001
<0,001
<0,001
-
0 %
100 %
0 %
27 %
74 %
3 %
36 %
58 %
35 %
34 %
51 %
21 %
60 %
80 %
46 %
<0,001
<0,001
<0,001
-
0 %
0 %
0,1 %
2 %
1 %
9 %
0 %
1 %
40 %
100 %
16 %
10 %
54 %
76 %
19 %
<0,001
<0,001
<0,001
Spelar via
Internet
-
2 %
12 %
5 %
19 %
35 %
<0,001
Spelfrekvens
Låg
-
83 %
15 %
29 %
46 %
67 %
30 %
59 %
39 %
14 %
35 %
<0,001
Timmar
senaste
månaden
Högst 1
Satsade
pengar
senaste
månaden
0–40 kr
-
2 %
94 %
2 %
4 %
46 %
48 %
4 %
2 %
25 %
67 %
21 %
12 %
15 %
48 %
22 %
15 %
3 %
86 %
7 %
7 %
45 %
43 %
9 %
4 %
2 %
67 %
9 %
24 %
46 %
36 %
9 %
9 %
51 %
38 %
14 %
48 %
17 %
23 %
17 %
43 %
Vägt antal
Samtliga
Spelform
Hästar
Bingo
Nummerspel
Sportspel
Lotterier
Spelautomater
Poker
Kasino-spel
Tvtävlingar
Vanemässig
Hög
1–2,9
3 eller mer
41–320 kr
321–600 kr
600 kr eller
mer
160 TillfälligSociala
hetsspelare spelare
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Storspelare
Sign
<0,001
<0,001
Tabell 21. Spelarkategorier och sociodemografiska variabler
Ickespelare
Sällanspelare
Vanespelare
2 385
29 %
45 %
55 %
6 %
12 %
30 %
29 %
23 %
76 %
14 %
11 %
28 %
37 %
35 %
40 %
1 444
18 %
37 %
63 %
2 %
8 %
31 %
34 %
24 %
90 %
7 %
3 %
24 %
41 %
35 %
31 %
2 318
29 %
52 %
48 %
0,3 %
2 %
27 %
48 %
23 %
89 %
9 %
2 %
22 %
52 %
26 %
22 %
Ensamstående med
barn
5 %
6 %
Gift/sambo
utan barn
33 %
Gift/sambo
med barn
Låg
Vägt antal
Samtliga
Kön
Män
Kvinnor
Ålder
16–17 år
18–24 år
25–44 år
45–64 år
65–84 år
Födelseland
Sverige
Högsta
utbildning
Grundskola
Familjesituation
Ensamstående utan
barn
Övriga Europa
Övriga världen
Gymnasium
Högskola
Socioekonomi
Medel
Hög
Tillfällighetsspelare
Sociala
spelare
Storspelare
796
10 %
46 %
54 %
6 %
18 %
39 %
24 %
13 %
86 %
6 %
8 %
29 %
48 %
24 %
40 %
393
5 %
80 %
20 %
14 %
34 %
42 %
6 %
5 %
93 %
4 %
3 %
41 %
31 %
28 %
60 %
723
9 %
76 %
24 %
2 %
22 %
50 %
22 %
4 %
89 %
6 %
5 %
24 %
58 %
18 %
42 %
3 %
2 %
3 %
5 %
37 %
45 %
25 %
24 %
29 %
23 %
25 %
30 %
33 %
13 %
24 %
33 %
31 %
35 %
36 %
27 %
37 %
32 %
38 %
30 %
31 %
29 %
40 %
29 %
26 %
45 %
27 %
39 %
34 %
Sign
<0,001
<0,001
<0,001
<0,001
<0,001
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 161
Drygt hälften
kvinnor
Liten andel yngre
och äldre
Spelar inte alls
Spelar inte alls
Andel kvinnor
Ålder
Spelmönster
Spelfrekvens
Hälften 41–320 kr
Störst andel par utan
barn
Hälften under 40 kr
Störst andel ensamstående med barn, ganska
stor andel par utan barn
Satsade pengar
senaste månaden
Familjestatus
En tiondel tre timmar
eller mer
9 av 10 högst en timme
Cirka 10 %
2 %
Spelar mycket
Närmare hälften är
frekventa spelare, en
fjärdedel är högfrekvensspelare. Spelar i
alla spelformer men få
spelar poker, kasinospel
eller på spelautomater.
De mest frekventa spelformerna är att spela på
hästar och Lotto/Keno/
Joker.
Stor andel 45–64 år,
mycket liten andel upp
till 24 år
Cirka hälften kvinnor
Satsad tid
senaste månaden
Spelar minst av de som
spelar
Mer än 80 % lågfrekventa spelare. Köper
lotter, men inte så ofta.
Spelar lite på hästar,
några få spelar bingo
eller ringer tv-tävlingar.
Liten andel yngre
(–24 år) och något större
andel bland de äldsta
Mer än 60 % kvinnor
Vanespelare
(2 317 = 29 %)
Internetspel
Mest ensamstående
utan barn
Icke-spelare
(2 384 = 30 %)
(Vägt n = %)
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Sällanspelare
(1 444 = 18 %)
Tabell 22. Sammanfattning av spelarkategoriernas särdrag
162 Hälften under 40 kr
En fjärdedel tre timmar eller mer
Cirka 20 %
Mer än hälften
är lågfrekventa
spelare. Spelar i alla
spelformer, men inte
så mycket på bingo,
Lotto och dylikt och
aldrig månadsvis på
tv-tävlingar – men alla
spelar poker.
Mycket stora andelar
16–17 och 18–24 år,
mycket få personer 45
år och äldre
En femtedel kvinnor
Sociala spelare
(393 = 5 %)
Ganska stor del ensamståMycket stor andel
ende utan barn men också
ensamstående utan
ganska många par med barn barn
Hälften under 40 kr
9 av 10 högst 1 timme
5 %
2/3 lågfrekventa spelare.
Spelar i alla spelformer
utom poker. Kasinospel och
bingo endast någon enstaka
gång. En stor andel har spelat på spelautomater någon
gång men inte månadsvis.
Ganska många har ringt tvtävlingar någon gång eller
månadsvis.
Stora andelar upp till
44 år, små andelar från 45
och uppåt
Cirka hälften kvinnor
Tillfällighetsspelare
(795 = 10 %)
Ensamstående,
relativt stor andel
ensamstående med
barn
Närmare hälften över
600 kr
Hälften tre timmar
eller mer
Cirka 30 %
Spelar mest
Hälften är högfrekventa spelare. Spelar
i alla spelformer och
mest av alla (förutom
Lotto, Keno och Joker),
åtminstone när det
gäller det veckovisa
spelandet.
Stor andel 25–44
år, liten andel av de
yngsta och äldsta
En fjärdedel kvinnor
Storspelare
(722 = 9 %)
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 163
Stor andel högskoleutbildade, lika delar
låg, mellan och hög
socioek. status
Spelar inte
Utbildning och
socioekonomisk
status
Problemspelande
Mycket stor andel utan
problem
Stor andel med högskoleutbildade, störst andel
med låg socioek. status,
men ganska stor andel
med hög
Spelproblem förekommer, men inte i samma
utsträckning som i
befolkningen totalt
Stor andel med enbart
gymnasium, ganska
jämn fördelning över
socioek. kategorier
Spelproblem ungefär som i
befolkningen totalt
Stor andel med gymnasieutbildning, lite fler med hög
socioek. status
Mycket stor andel
med gymnasieutbildning, störst andel med
medel socioek. status,
få med låg
Mycket stor andel med Stor andel problemviss risk
spelande
Stor andel med enbart
grundskola, hög andel
med hög socioek.
status
Bilaga 3. Tabellbilaga för kapitel 5 spelproblem
Förekomsten av spelproblem i olika grupper av befolkningen
Tabell 1 (Figur 16). Andel med risk för spelproblem enligt PGSI, efter ålder och kön
16–17 år
Män
Vägt antal
Kvinnor
18–24 år
25–44 år
45–64 år
65–84 år
Totalt
159
484
1 330
1 360
758
4 091
Inga spelproblem
81,8 %
75,2 %
86,3 %
95,1 %
95,9 %
89,5 %
Viss risk
13,2 %
16,1 %
10,1 %
2,9 %
3,3 %
7,3 %
Förhöjd risk
4,4 %
7,0 %
3,2 %
1,5 %
0,5 %
2,6 %
Spelproblem
0,6 %
1,7 %
0,4 %
0,6 %
0,3 %
0,6 %
142
401
1 340
1 356
836
4 075
90,8 %
92,3 %
95,4 %
97,2 %
94,0 %
95,2 %
3,5 %
Vägt antal
Inga spelproblem
Viss risk
7,0 %
5,7 %
3,2 %
2,1 %
4,5 %
Förhöjd risk
2,1 %
2,0 %
1,4 %
0,7 %
1,4 %
1,3 %
Spelproblem
0,0 %
0,0 %
0,0 %
0,0 %
0,0 %
0,0 %
Tabell 2. Risk för spelproblem enligt PGSI, efter kön och bostadsort
Män
Kvinnor
Stockholm/
Göteborg/Malmö
Vägt antal
Övriga
landet
Stockholm/
Göteborg/Malmö
Övriga
landet
Totalt
648
3 441
719
3 355
8 167
86,4 %
90,1 %
93,9 %
95,5 %
92,4 %
Viss risk
9,6 %
6,8 %
3,6 %
3,5 %
5,4 %
Spelproblem
4,0 %
3,1 %
2,5 %
1,0 %
2,2 %
Inga spelproblem
Sign
164 0,018 %
0,004 %
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Tabell 3 (Figur 17). Risk för spelproblem enligt PGSI, efter födelseland, kön och ålder
Kön
Ålder
Totalt
Vägt
antal
Sverige
Män
25–64
65–84
Viss risk
Problemspelande
6 932
92,8 %
5,2 %
2,0 %
747
89,8 %
6,8 %
3,3 %
Övriga
världsdelar
484
89,3 %
6,0 %
4,8 %
3 529
90,3 %
7,1 %
2,6 %
Övriga Europa
317
83,9 %
9,8 %
6,3 %
Övriga
världsdelar
243
86,0 %
5,3 %
8,6 %
Sverige
16–24
Inga spelproblem
Övriga Europa
Sverige
Kvinnor
Män
Födelseland
3 402
95,5 %
3,2 %
1,3 %
Övriga Europa
430
94,2 %
4,7 %
1,2 %
Övriga
världsdelar
242
92,6 %
6,6 %
0,8 %
Sverige
571
77,2 %
15,2 %
7,5 %
Övriga Europa
31
71,0 %
19,4 %
9,7 %
Övriga
världsdelar
40
75,0 %
15,0 %
10,0 %
2 266
91,7 %
6,4 %
2,0 %
Övriga Europa
Sverige
229
83,8 %
9,6 %
6,6 %
Övriga
världsdelar
196
87,8 %
3,6 %
8,7 %
Sverige
692
96,5 %
3,0 %
0,4 %
57
89,5 %
7,0 %
0%
7
100,0 %
Övriga Europa
Övriga
världsdelar
Sign
<0,001
<0,001
0,042
0,919
<0,001
*
* För små delgrupper för att testet ska gälla.
Tabell 4. Risk för spelproblem enligt PGSI, efter utbildning och kön
Högsta
utbildning
Totalt
Män
Kvinnor
Vägt antal
Inga
spelproblem
Viss risk
Problemspelande
Grundskola
1 976
89,8 %
6,8 %
3,4 %
Gymnasium
3 364
92,3 %
5,5 %
2,3 %
Universitet/
högskola
2 197
94,7 %
4,0 %
1,3 %
Grundskola
1 066
86,5 %
8,6 %
4,9 %
Gymnasium
1 725
89,2 %
7,7 %
3,2 %
Universitet/
högskola
985
92,4 %
5,5 %
2,2 %
Grundskola
909
93,8 %
4,5 %
1,7 %
Gymnasium
1 640
95,5 %
3,2 %
1,3 %
Universitet/
högskola
1 211
96,7 %
2,7 %
0,6 %
Sign
<0,001
<0,001
0,022
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 165
Tabell 5 (figur 18). Risk för spelproblem enligt PGSI, efter inkomst (2 år tidigare) och
kön
Disponibel
inkomst (tkr)
Totalt
Män
Kvinnor
166 Vägt antal
Inga spelproblem
Viss risk
Problemspelande
–107,5
1 947
89,8 %
6,8 %
3,9 %
107,6–156,7
1 947
93,8 %
4,5 %
1,7 %
156,8–219,3
1 942
91,7 %
5,6 %
2,7 %
219,4–
1 945
95,7 %
3,8 %
0,5 %
–107,5
879
82,0 %
11,0 %
6,9 %
107,6–156,7
704
91,8 %
5,8 %
2,4 %
156,8–219,3
1 004
89,2 %
7,1 %
3,7 %
219,4–
1 307
94,5 %
4,8 %
0,7 %
–107,5
1 068
95,2 %
3,4 %
1,4 %
107,6–156,7
1 243
94,9 %
3,8 %
1,3 %
156,8–219,3
937
94,3 %
4,1 %
1,6 %
219,4–
638
98,3 %
1,7 %
0%
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Sign
<0,001
<0,001
0,009
Tabell 6. Risk för spelproblem enligt PGSI, efter typ av inkomstkälla (helt eller delvis)
senaste året och kön
Inkomstkälla
senaste året
Totalt
Män
Vägt antal
Inga spelproblem
Viss risk
Problemspelande
Heltidslön
3 908
92,4 %
5,5 %
2,2 %
Ej heltidslön
4 180
92,3 %
5,4 %
2,3 %
Heltidslön
2 363
89,5 %
7,4 %
3,1 %
Ej heltidslön
1 679
89,3 %
%7,3
3,4 %
Kvinnor
Heltidslön
1 544
96,7 %
2,5 %
0,8 %
Ej heltidslön
2 500
94,4 %
4,1 %
1,5 %
Totalt
Deltidslön
1 474
91,1 %
6,6 %
2,2 %
Ej deltidslön
6 613
92,6 %
5,1 %
2,2 %
Män
Deltidslön
Ej deltidslön
Kvinnor
Deltidslön
Män
4,3 %
1,2 %
3,2 %
1,3 %
Ålderspension
1 551
95,3 %
3,6 %
1,1 %
Ej ålderspension
6 537
91,6 %
5,8 %
2,5 %
Ålderspension
Ålderspension
Föräldrapenning
Föräldrapenning
Ej föräldrapenning
Kvinnor
Föräldrapenning
Ej föräldrapenning
Totalt
Spelvinster
Ej spelvinster
Män
Spelvinster
Ej spelvinster
Kvinnor
3,1 %
95,5 %
Ej föräldrapenning
Män
4,4 %
%6,8
94,5 %
Ej ålderspension
Totalt
11,6 %
1 001
Ej ålderspension
Kvinnor
83,9 %
90,2 %
3 044
Ej deltidslön
Totalt
473
3 569
Spelvinster
Ej spelvinster
738
95,9 %
3,4 %
0,7 %
3 304
88,0 %
8,2 %
3,8 %
812
94,8 %
3,7 %
1,5 %
3 233
95,4 %
3,4 %
1,2 %
366
94,8 %
3,3 %
1,9 %
7 720
92,3 %
5,5 %
2.2 %
106
93,4 %
5,7 %
0,9 %
3 937
89,4 %
7,4 %
3,3 %
260
95,4 %
2,3 %
2,3 %
2 785
95,2 %
3,6 %
1,2 %
244
63,5 %
20,1 %
16,4 %
7 841
93,3 %
4,9 %
1,8 %
188
58,0 %
24,5 %
17,6 %
3 854
91,0 %
6,5 %
2,5 %
57
87,7 %
12,3 %
3 988
98,9 %
1,1 %
Sign
0,927
0,860
0,003
0,065
<0,001
0,270
<0,001
<0,001
0,769
0,164
0,309
0,172
<0,001
<0,001
<0,001
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 167
Tabell 7. Risk för spelproblem enligt PGSI, efter socialbidrag eller arbetslöshetsersättning (2 år tidigare) och kön
Kön
Förekomst av
bidrag/ersättning
Totalt
Vägt antal
Socialbidrag
Ej socialbidrag
Män
Socialbidrag
Ej socialbidrag
Kvinnor
Socialbidrag
Ej socialbidrag
Totalt
Arbetslöshetsers.
Ej arbetslöshetsers.
Män
Arbetslöshetsers.
Ej arbetslöshetsers.
Kvinnor
Arbetslöshetsers
Ej arbetslöshetsers.
Inga spelproblem
Viss risk
Problemspelande
325
86,5 %
7,7 %
5,8 %
7 456
92,9 %
5,1 %
2,0 %
146
81,5 %
11,6 %
6,8 %
3 748
90,2 %
6,8 %
3,0 %
177
91,0 %
4,0 %
5,1 %
3 708
95,6 %
3,4 %
1,0 %
292
88,7 %
9,6 %
1,7 %
7 489
92,8 %
5,0 %
2,2 %
126
88,9 %
7,9 %
3,2 %
3 768
89,9 %
7,0 %
3,2 %
166
88,6 %
10,8 %
0,6 %
3 720
95,7 %
3,1 %
1,2 %
Sign
<0,001
0,002
<0,001
0,002
0,913
<0,001
Tabell 7. Risk för spelproblem enligt PGSI, efter hushållsekonomi och kön
Kön
Hushållsekonomi
Totalt
Män
Inga spelproblem
Viss risk
Problemspelande
6 386
93,4 %
5,0 %
1,6 %
Klarar betalningarna men får
kämpa då och då
1 179
87,9 %
7,0 %
5,1 %
Klarar betalningarna men får
alltid kämpa
211
90,5 %
6,6 %
2,8 %
Ligger efter med
betalningar
156
87,2 %
7,1 %
5,8 %
Inga problem
Kvinnor
168 Inga problem
Vägt antal
3 268
90,7 %
7,0 %
2,3 %
Klarar betalningarna men får
kämpa då och då
542
83,9 %
8,9 %
7,2 %
Klarar betalningarna men får
alltid kämpa
74
86,5 %
9,5 %
4,1 %
Ligger efter med
betalningar
73
78,1 %
11,0 %
11,0 %
Inga problem
3 117
96,2 %
2,9 %
0,8 %
Klarar betalningarna men får
kämpa då och då
636
91,4 %
5,5 %
3,1 %
Klarar betalningarna men får
alltid kämpa
138
92,0 %
5,8 %
2,2 %
Ligger efter med
betalningar
82
95,1 %
3,7 %
1,2 %
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Sign
<0,001
<0,001
<0,001
Tabell 8. Risk för spelproblem enligt PGSI, efter socioekonomisk status och kön
Kön
Totalt
Män
Kvinnor
Socioekonomisk
status
Vägt antal
Inga spelproblem
Viss risk
Problemspelande
Sign
0,001
Låg
2 089
92,0 %
5,8 %
2,2 %
Medel
1 982
93,6 %
4,6 %
1,8 %
Hög
1 953
95,2 %
3,8 %
1,0 %
Låg
613
86,3 %
10,1 %
3,6 %
Medel
1 319
92,0 %
5,8 %
2,3 %
Hög
1 079
93,8 %
4,8 %
1,4 %
Låg
1 476
94,3 %
4,1 %
1,6 %
Medel
661
97,0 %
2,1 %
0,9 %
Hög
874
96,9 %
2,5 %
0,6 %
<0,001
0,009
Sambanden mellan spelproblem och hälsa
Tabell 9 (figur 19). Risk för spelproblem enligt PGSI, efter allmän hälsa och kön
Allmän hälsa
Totalt
Vägt antal
Mycket dålig
Dålig
Män
Problemspelande
53
86,8 %
7,5 %
5,7 %
234
88,9 %
8,1 %
3,0 %
3,5 %
Varken bra eller dålig
1 209
92,0 %
4,5 %
3 520
91,6 %
6,3 %
2,1 %
Mycket bra
3 089
93,7 %
4,5 %
1,8 %
23
69,6 %
17,4 %
13,0 %
102
89,2 %
3,9 %
6,9 %
Mycket dålig
Varken bra eller dålig
580
90,5 %
5,7 %
3,8 %
Bra
1 739
88,0 %
8,5 %
3,5 %
Mycket bra
1 610
91,1 %
6,7 %
2,2 %
32
96,9 %
0%
3,1 %
132
88,6 %
11,4 %
0%
Mycket dålig
Dålig
Varken bra eller dålig
1)
Viss risk
Bra
Dålig
Kvinnor
Inga spelproblem
628
93,3 %
3,5 %
3,2 %
Bra
1 779
95,2 %
4,1 %
0,7 %
Mycket bra
1 479
96,6 %
2,1 %
1,3 %
Sign1)
0,001
<0,001
<0,001
Kruskal Wallis Test
Tabell 10 (figur 20). Risk för spelproblem enligt PGSI, efter psykisk hälsa och kön
Psykisk
hälsa
Totalt
Män
Kvinnor
Vägt antal
Inga spelproblem
Viss risk
Problemspelande
Dålig
2 491
86,9 %
9,0 %
4,1 %
God
5 509
94,8 %
3,8 %
1,4 %
Dålig
1 148
81,2 %
11,8 %
7,1 %
God
2 853
92,7 %
5,6 %
1,7 %
Dålig
1 344
91,7 %
6,6 %
1,6 %
God
2 655
97,0 %
2,0 %
1,1 %
Sign
<0,001
<0,001
<0,001
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 169
Tabell 11. Risk för spelproblem enligt PGSI, efter att ha någon att anförtro sig åt och kön
Någon att
anförtro sig åt
Totalt
Män
Vägt antal
Nej
Viss risk
Problemspelande
611
88,7 %
7,9 %
3,4 %
Ja, en person
2 814
92,3 %
5,5 %
2,2 %
Ja, flera personer
4 582
92,8 %
5,1 %
2,1 %
375
87,5 %
8,5 %
4,0 %
Ja, en person
1 704
91,0 %
5,9 %
3,1 %
Ja, flera personer
Nej
Kvinnor
Inga spelproblem
1 931
88,4 %
8,4 %
3,2 %
Nej
237
90,7 %
6,8 %
2,5 %
Ja, en person
1 111
94,1 %
5,0 %
0,9 %
2 651
96,0 %
2,7 %
1,3 %
Ja, flera personer
Sign1)
0,012
0,032
<0,001
Tabell 12 (Figur 22, 23, 24). Risk för spelproblem enligt PSGI (totalt och efter kön),
efter alkoholbruk, rökning, utsatthet för våld
Vägt antal
Totalt
Män
Ej risk
Män
94,1 %
4,2 %
1,7 %
1 126
81,3 %
12,9 %
5,8 %
Ej risk
3 237
92,6 %
5,3 %
2,1 %
796
76,5 %
15,8 %
7,7 %
Ej risk
170 1,3 %
5,8 %
1,2 %
93,5 %
4,8 %
1,7 %
1 118
88,3 %
8,5 %
3,2 %
4,1 %
Röker dagligen
1 098
90,1 %
5,8 %
Icke-rökare
2 857
91,9 %
6,0 %
2,1 %
625
82,7 %
12,6 %
4,6 %
7,6 %
Icke-rökare
Röker dagligen
Kvinnor
3,3 %
93,0 %
5 852
Röker ibland
Män
95,4 %
330
Icke-rökare
Röker dagligen
Totalt
3 692
Röker ibland
Röker ibland
Kvinnor
Problemspelande
6 929
Riskfyllt alkoholbruk
Totalt
Viss risk
Riskfyllt alkoholbruk
Riskfyllt alkoholbruk
Kvinnor
Inga spelproblem
550
84,0 %
8,4 %
2 995
95,1 %
3,6 %
1,4 %
492
95,3 %
3,3 %
1,4 %
0,5 %
548
96,2 %
3,3 %
Ej utsatt för våld
5 551
94,0 %
4,3 %
1,6 %
Utsatt för våld tidigare
2 191
90,4 %
6,8 %
2,8 %
Utsatt för våld senaste
12 månaderna
285
74,0 %
16,1 %
9,8 %
Ej utsatt för våld
2 415
92,4 %
5,6 %
2,0 %
Utsatt för våld tidigare
1 393
87,7 %
8,4 %
3,9 %
Utsatt för våld senaste
12 månaderna
209
67,0 %
20,1 %
12,9 %
3 135
95,3 %
3,3 %
1,3 %
Utsatt för våld tidigare
Ej utsatt för våld
799
94,9 %
4,1 %
1,0 %
Utsatt för våld senaste
12 månaderna
76
93,4 %
5,3 %
1,3 %
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Sign
<0,001
<0,001
0,068
<0,001
<0,001
0,583
<0,001
<0,001
0,647
Samband mellan spelproblem och spelformer
Tabell 13 (Figur 25). PGSI i relation till spelformer redovisad för dem som spelat någon
gång senaste 12 månaderna
Spelform
Spelfrekvens
Nummerspel
Inte spelat i denna
spelform
Vägt antal
Någon gång senaste
året
Lotterier
Hästar
2,8 %
957
88,4 %
7,7 %
3,9 %
89,9 %
6,5 %
3,6 %
10,1 %
3,4 %
Någon gång senaste
året
2 082
91,3 %
6,3 %
2,4 %
Varje månad eller mer
2 352
89,1 %
7,3 %
3,7 %
Inte spelat i denna
spelform
3 833
89,4 %
7,8 %
2,8 %
939
92,0 %
4,7 %
3,3 %
Inte spelat i denna
spelform
Inte spelat i denna
spelform
Varje månad eller mer
Inte spelat i denna
spelform
Någon gång senaste
året
Varje månad eller mer
Inte spelat i denna
spelform
Någon gång senaste
året
Varje månad eller mer
Inte spelat i denna
spelform
Någon gång senaste
året
Varje månad eller mer
Spelautomater
7,8 %
86,4 %
Någon gång senaste
året
Bingo
89,4 %
1 346
Varje månad eller mer
Kasinospel
3 424
1 306
Någon gång senaste
året
Poker
Problemspelande
Varje månad eller mer
Varje månad eller mer
Sportspel
Viss risk
Inte spelat i denna
spelform
Någon gång senaste
året
Direktsända
tv-tävlingar
Inga spelproblem
967
86,6 %
9,3 %
4,1 %
5 044
89,9 %
7,4 %
2,7 %
633
85,0 %
9,2 %
5,8 %
72
88,9 %
2,8 %
8,3 %
4 224
92,2 %
5,8 %
2,1 %
846
87,1 %
9,3 %
3,5 %
674
74,3 %
16,2 %
9,5 %
4 905
92,9 %
5,0 %
2,1 %
556
79,0 %
16,0 %
5,0 %
294
47,6 %
35,0 %
17,3 %
5 087
91,9
5,8 %
2,3 %
581
75,2 %
16,5 %
8,3 %
75
30,7 %
48,0 %
21,3 %
5 455
90,2 %
7,0 %
2,7 %
220
80,0 %
15,0 %
5,0 %
63
46,0 %
23,8 %
30,2 %
4 973
91,9 %
5,9 %
2,2 %
Någon gång senaste
året
642
80,7 %
14,6 %
4,7 %
Varje månad eller mer
132
32,6 %
34,8 %
32,6 %
Inte spelat i denna
spelform
Sign
0,190
<0,001
<0,001
<0,001
<0,001
<0,001
<0,001
<0,001
<0,001
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 171
6,2 %
Annat spel på hästar hos spelbutik/ombud
Sportspel
Nummerspel
Lotterier
12,5 %
Annat spel på hästar via Internet på annat spelbolag
0 %
Harry Boy hos spelbutik/ombud
Harry Boy via Internet
14,2 %
Sportspel via Internet på svenskaspel.se
7,9 %
20 %
Sportspel via Internet på annat spelbolag
Sportspel på spelbutik/ombud
21,1 %
Annan vadhållning
3,6 %
2,5 %
Bingolotto köpt i butik eller av förening/klubb
Lotto, Keno eller Joker via spelbutik/ombud
2,6 %
Lotter med dragning en gång i veckan eller mer sällan (A-lotteriet, Postkodlotteriet, Penninglotteriet m.fl.)
30 %
3,1 %
Andra lotter, t.ex. föreningslotter
9,9 %
3,7 %
Skraplotter eller andra snabblotter köpt hos spelbutik/ombud
Lotto, Keno eller Joker via Internet på svenskaspel.se
9,5 %
Bingolotto köpt via Internet
Lotto, Keno eller Joker via Internet på annat spelbolag
11,1 %
Skraplotter eller andra snabblotter köpta via Internet, annat spelbolag
24,2 %
3,1 %
På trav- och galoppbana
Skraplotter eller Pick’n’click köpta via Internet på svenskaspel.se
5,6 %
4,6 %
Annat spel på hästar via Internet på ATG.se
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Svenska
Spel
Hästar
Internet
Speltyp
Spelform
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Problemspelare2
Tabell 14. Andel problemspelare bland dem som spelat minst sex gånger senaste året i respektive speltyp
172 Illegalt
Utländska
spel
x
?
x
x
x
Oregl. spel
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 173
15,5 %
15,2 %
5,3 %
6,1 %
Kasinospel på Casino Cosmopol
Kasinospel i utlandet eller på båt
Direktsända tv-tävlingar
17,1 %
Spelautomater på båtar eller utomlands
Restaurangkasino
18,4 %
Spelautomater på Casino Cosmopol
24,1 %
18,9 %
Andra spelautomater på restaurang/klubb/spelombud
Kasinospel via Internet
24,7 %
Vegas-automater på bingohall/restaurang
12 %
28,5 %
Poker (live) eller annat kortspel privat
Spelautomater via Internet
12,5 %
Poker (live) i utlandet eller på båtar
17 %
17,2 %
Poker via Internet på svenskaspel.se
Poker (live) på Casino Cosmopol
21,7 %
Poker via Internet på annat spelbolag
9,1 %
28,6 %
Poker (live) på klubbar
Annat bingospel, t.ex. bilbingo
x
x
x
x
x
x
x
Internet
1. Andel spelare redovisas som andel av hela populationen som spelat minst sex gånger senaste året.
2. Problemspelare är andelen problemspelare bland dem som spelat en viss speltyp minst sex gånger senaste året.
Kasinospel
Spelautomater
Poker
33,3 %
Bingo via Internet på bingolotto.se
28 %
37,3 %
Bingo via Internet på Svenska Spel
Hallbingo
54,6 %
Bingo via Internet på annat spelbolag
Bingo
Problemspelare2
Speltyp
Spelform
x
x
x
x
x
x
Svenska
Spel
x
x
Illegalt
x
x
Utländska
spel
x
x
x
x
Oregl. spel
Tabell 15 (Figur 26). Spelproblem bland dem som spelat i endast en spelform eller i
flera efter spelform
Spelform
Endast en
spelform
Hästar
Ja
Nej
Bingo
Nummerspel
Ja
Lotterier
Spelautomater
8
Ja
214
Ja
1 282
Nej
3 153
Ja
64
Nej
710
Poker
Ja
82
Kasinospel
Ja
Direktsända
tv-tävlingar
Ja
Nej
Viss risk
Förhöjd risk
Spelproblem
10 %
0%
0 %
7 %
3 %
0,7 %
0 %
0%
0%
9 %
2 %
4 %
3 %
2 %
0 %
8 %
3 %
0,4 %
1 %
8 %
1 %
0 %
13 %
6 %
1 %
22 %
3 %
1 %
0 %
8 %
4 %
0,5 %
1 %
8 %
2 %
0 %
19 %
8 %
2 %
17 %
2 %
2 %
1 %
768
26
Andel med någon grad av spelproblem
17 %
86
1 438
Nej
0,1 %
2 095
Nej
Nej
2 %
1 771
276
Ja
Andel av
spelarna
136
Nej
Nej
Sportspel
Vägt antal
spelare
0,5 %
633
83
1 %
622
23 %
8 %
2 %
0%
0 %
0 %
21 %
8 %
2 %
0%
0 %
0 %
10 %
6 %
1 %
Tabell 16 (Figur 27). Andel med problem efter kön och satsad summa på spel senaste
30 dagarna
Satsad summa
Totalt
Män
Kvinnor
174 Vägt antal
Viss risk
Problemspelande
0–40
4 097
2%
0,4 %
41–320
2 464
6%
2%
321–600
825
8%
2%
601–
781
19 %
13 %
0–40
1 817
2%
1%
41–320
1 122
6%
2%
321–600
541
9%
3%
601–
611
22 %
13 %
0–40
2 281
2%
0,4 %
41–320
1 342
6%
2%
321–600
284
5%
1%
601–
170
6%
11 %
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Samband mellan den egna inställningen till spel och spelproblem
Tabell 17. Samband mellan PGSI och påståenden om spelande
Påstående om spelande
Gamma1)
Spel är bland det roligaste som finns
1)
0,544
Spel får mig att glömma allt annat för en stund
0,581
Jag ser mig själv som spelare
0,724
Jag spelar längre tid än jag tänkt mig
0,807
Jag spelar för mer pengar än jag tänkt mig
0,787
När jag vinner i spel beror det på skicklighet
0,602
Jag har svårt att sluta spela
0,730
Jag spelar när jag egentligen borde ha gjort andra saker
0,769
Jag spelar för att det är spännande
0,470
Mitt spelande är ett sätt att tjäna pengar
0,625
Om jag bara spelar tillräckligt mycket kommer spelandet att löna sig
0,650
Jag har strategier som hjälper mig att inte spela för mycket
0,560
Jag föredrar att spela ensam
0,307
Mitt spelande ger mig vänner
0,478
Jag brukar dricka alkohol när jag spelar
0,542
Jag brukar röka när jag spelar
0,571
Mått för samband
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 175
Samband mellan spelproblem och kategorier av spelare
Tabell 18. PGSI för olika spelarkategorier och kön
Spelarkategori
Totalt
Män
Kvinnor
Viss risk
Förhöjd
risk
Icke-spelare
2 385
100 %
Sällanspelare
1 444
95,9 %
3,4 %
0,7 %
Spelproblem
<0,001
Vanespelare
2 317
93,1 %
4,6 %
2,2 %
0%
795
91,2 %
6,4 %
2,1 %
0,3 %
Sociala spelare
393
77,6 %
17,8 %
4,1 %
0,5 %
Storspelare
722
69,0 %
20,2 %
8,3 %
2,5 %
Icke-spelare
1 068
100 %
Sällanspelare
529
96,2 %
2,8 %
0,9 %
0%
Vanespelare
1 214
92,8 %
5,2 %
2,0 %
0%
Tillfällighetsspelare
363
89,8 %
7,2 %
2,5 %
0,6 %
<0,001
Sociala spelare
315
79,0 %
16,8 %
3,5 %
0,6 %
Storspelare
552
63,0 %
23,6 %
10,1 %
3,3 %
Icke-spelare
1 317
100 %
Sällanspelare
914
95,8 %
3,6 %
0,5 %
0%
Vanespelare
1 104
93,4 %
4,1 %
2,5 %
0%
Tillfällighetsspelare
433
92,4 %
5,8 %
1,8 %
0%
78
71,8 %
21,8 %
6,4 %
0%
170
88,2 %
9,4 %
2,4 %
0%
Sociala spelare
Sign1)
0%
Tillfällighetsspelare
Storspelare
176 Vägt antal Inga spelproblem
<0,001
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 177
-
-
2,0 % (2,8 %)
3,6 % (5,1 %)
69 %
-
77 %
91 %
74 %
-
73 %
87 %
81 %
95 %
Island (2005)
Oláson1
DIGS
Danmark (2005)
Bonke & Borregaard2
NODS
Finland (2003)
Ilkas & Turja3
SOGS-R
Finland (2007)
Taloustutkimus Oy4
SOGS-R
Norge (2002)
Lund & Nordlund5
SOGS-R (NODS)
-
1,9%
3,2%
Andel med riskfyllt spelande**
– senaste året
– livstid
Andel spelare
– senaste året
– livstid
Land/stat (mätår)
Studie
Mätinstrument*
Tabell 1. De största nordiska befolkningsstudierna
6.3 Internationella befolkningsstudier
0,6 % (0,7 %)
1,0 % (1,4 %)
3,1 %
5,2 %
5,5 %
0,4 %
0,7 %
1,1 %
-
Andel med spelproblem inkl. spelberoende***
– senaste året
– livstid
Bilaga 4. Tabellbilaga för kapitel 6 jämförelser
0,2 % (0,3 %)
0,3 % (0,6 %)
1,0 %
1,6 %
1,5 %
0,1 %
0,3 %
0,6 %
-
Andel med spelberoende****­
– senaste året
– livstid
Lotto och Viking,
fotbollsspel, spelautomater
Lotto och Joker,
skraplotter, spelautomater
Lotto, skraplotter,
spelautomater
Lotto, skraplotter,
lotterier
Lotto, skraplotter,
spelautomater
Dominerande spel
i befolkningen
Telefonintervju
okänd svarsfrekv. (5
013)
15–74 år
Telefonintervju och
personlig intervju
70 % (8 153)
18–74 år
Telefonintervju
70 % (5 000)
18–70 år
Metod
Svarsfrekvens i %
(urvalsstorlek)
Ålder i urvalet
Spelautomater,
Odds, fotbollsspel
Postenkät
55 % (5 532)
15–74 år
Spelautomater,
Telefonintervju
Lotto och Joker, skra- 48 % (5 008)
plotter
+15 år (ej Åland)
Spelautomater,
sportspel
Lotto, Oddset,
skraplotter
-
Dominerande spel
bland personer med
spelproblem
178 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
-
3,6 %
-
4,3 %
-
5,5 %
-
0,7 %
1,7 %
2,0 % (1 %)
3,9 %
0,6 % (0,4 %)
1,2 %
1,3 %
-
1,7 %
-
1,9 %
-
-
Skraplotter, andra
lotterier inkl.
Bingolotto, sportvadslagning
Lotto och Viking,
Extra, Joker, tips
Lotto och Viking,
Extra, Joker, tips
Lotto och Viking,
Extra, Joker, tips
Lotto och Viking,
skraplotter, Joker
Postenkät
23 % (3 165)
+15 år
Postenkät
22 % (3 002)
+15 år
Postenkät
okänd svarsfrekv.
(3 135)
+15 år
Personlig intervju
36 % (3 483)
16–74 år
Restaurang­-kasinon, Telefonintervju och
spel-automater,
postenkät
vadslagning
72 % (7 139)
15–74 år
Lotto och Viking,
Extra, Joker, tips
Lotto och Viking,
Extra, Joker, spelautomater
Lotto och Viking,
spelautomater, tips
Spelautomater,
skraplotter, Tips
**I denna kategori ingår personer som fått 1–2 poäng på PGSI.
***I denna kategori ingår personer som fått 3 poäng eller mer på mätinstrumenten SOGS, PGSI och DSM-IV.
****I denna kategori ingår personer som fått 5 poäng eller mer på mätinstrumenten SOGS och PGSI samt 8 poäng eller mer på PGSI.
*Förkortningarna på mätinstrumenten står för följande:
SOGS – South Oaks Gambling Screen
DSM-IV – Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 4th edition
PGSI – Problem Gambling Severity Index
DIGS – Diagnostic Interview for Gambling Severity
NODS – NORC, DSM Screen for Gambling Problems
89 %
95 %
11,0 %
-
-
Norge (2008)
Kavli & Torvik9
PGSI
Sverige (1997/98)
Rönnberg et al10
SOGS-R, (DSM IV)
10,6 %
-
-
Norge (2007)
Kavli8
PGSI
11,4 %
-
-
-
70 %
88 %
Norge (2005)
Kavli & Berntsen7
PGSI
Norge (2007)
Øren & Bakken 6
NODS
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 179
-
5,1 %
-
-
-
72 %
-
68 %
-
77 %
-
62 %
87 %
60 %
-
Storbritannien (1999)
Sproston et al11
SOGS (DSM-IV)
Storbritannien (2007)
Wardle et al12
PGSI (DSM-IV)
Schweiz (1999)
Bondolfi et al13
SOGS Schweiz (2005)
Bondolfi et al14
SOGS
Holland (2004)
DeBruin15
SOGS
Belgien (2005?)
Druine et al16
DSM-IV
-
Andel med riskfyllt spelande**
– senaste året
– livstid
Andel spelare
– senaste året
– livstid
Land/stat (mätår)
Studie
Mätinstrument*
Tabell 2. De största europeiska befolkningsstudierna
2,0 %
0,9 %
2,5 %
1,3 %
3,3 %
1,2 %
3,0 %
1,8 % (0,6 %)
-
2,1 % (0,6 %)
Andel med spelproblem inkl. spelberoende***
– senaste året
– livstid
0,4 %
0,3 %
1,0 %
0,5 %
1,2 %
0,2 %
0,8 %
0,8 % (0,3 %)
-
0,8 % (0,2 %)
Andel med spelberoende****­
– senaste året
– livstid
Lotterier,
skraplotter,
direktsända tvtävlingar
Lotterier,
spelautomater,
skraplotter
-
-
Lotterier,
skraplotter, hästvadslagning
Lotterier,
skraplotter, spelautomater
Dominerande
spel i befolkningen
-
-
-
Lotterier, kasinospel,
spelautomater
Vadslagning
Kasinospel, vadslagning
Dominerande spel
bland personer med
spelproblem
Telefonintervju
okänd svarsfrekv.
(3 002)
16–99 år
Telefonintervju,
postenkät och webbenkät
28 % (5 575)
+16 år
Telefonintervju
47 % (6 017)
18–98 år
Telefonintervju
59 % (2 526)
+18 år
Enkät och kort
personlig intervju
52 % (9 003)
+16 år
Enkät och kort
personlig intervju
65 % (7 680)
+16 år
Metod
Svarsfrekvens i %
(urvalsstorlek)
Ålder i urvalet
180 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
-
-
55 %
87 %
54 %
87 %
Tyskland (2007)
BZgA18
SOGS
Tyskland (2009)
BZgA19
SOGS
1,1 %
-
-
-
0,4 %
-
-
0,2 %
-
Lotto, snabblotter, spel-automater
Lotto, snabblotter, spel-automater
Lotto, lotterier,
sportvadslagning
-
-
Sportvadslagning, kasinospel, spel-automater
**I denna kategori ingår personer som fått 1–2 poäng på PGSI.
***I denna kategori ingår personer som fått 3 poäng eller mer på mätinstrumenten SOGS, PGSI och DSM-IV..
****I denna kategori ingår personer som fått 5 poäng eller mer på mätinstrumenten SOGS och PGSI samt 8 poäng eller mer på PGSI.
*Förkortningarna på mätinstrumenten står för följande:
SOGS – South Oaks Gambling Screen
DSM-IV. – Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 4th edition
PGSI – Problem Gambling Severity Index
-
49 %
72 %
Tyskland (2007)
Bühringer et al17
DSM-IV-TR
Telefonintervju
62 % (10 000)
16–65 år
Telefonintervju
okänd svarsfrekv.
(10 001)
16–65 år
Postenkät och
telefonintervju
okänd svarsfrekv.
(7 817)
18–64 år
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 181
0,7 %
-
-
86 % senaste
6 mån.
94 % livstid
69 %
-
82 %
-
Nya Zealand
(2002/03)
Ministry of Health25
Egen kort SOGS +
Lie/bet
Australien (1999)
Productivity Commission26
SOGS
-
Nya Zeeland (1999)
Abbott & Volberg24
SOGS-R
78 %
USA (2001/03)
Kessler et al22
DSM-IV
-
-
68 %
86 %
USA, Nevada (2001)
Volberg21
SOGS/NODS
-
Andel med riskfyllt spelande**
– senaste året
– livstid
USA (2004)
Petry et al23
DSM-IV
63 %
86 %
Andel spelare
– senaste året
– livstid
USA (1999)
Gerstein et al20
NODS
Land/stat (mätår)
Studie
Mätinstrument*
2,1 %
-
1,2 %
-
3,0 %
2,9 %
3,5 %
2,7 %
Andel med spelproblem
inkl. spelberoende***
– senaste året
– livstid
Tabell 3. De största befolkningsstudierna i världen utanför Europa
1%
-
-
1,0 %
0,4 %
0,3 %
0,6 %
2,9 %
1,2 %
Andel med spelberoende****­
– senaste året
– livstid
Lotto, sportvadslagning, kasino
Kasino
Hästvadslagning,
kasino
Dominerande spel
bland personer med
spelproblem
Lotto och
lotterier,
skraplotter,
spelautomater
Lotto, skraplotter, spelautomater
-
Lotto, lotterier,
Spelautomater
skraplotter,
hästvadslagning,
Lotto, spelautomat, bingo,
kasino
Kasino
Lotterier,
kasino
Dominerande
spel i befolkningen
Telefonintervju
47 % (10 500)
+18 år
Personlig intervju
72 % (12 929)
15 år
Telefonintervju
75 % (7 139)
+18 år
Personlig intervju
80 % (43 000)
+18 år
Personlig intervju
71 % (9 282)
+18 år
Telefonintervju
48 % (2 217)
+18 år
Metod
Svarsfrekvens i %
(urvalsstorlek)
Ålder i urvalet
Telefon och personlig intervju
55,5 % (2 417)
+18 år
182 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
73 %
-
Victoria, Australien
(2008)
Department of
Justice28
PGSI
5,8 %
-
-
-
63 %
92 %
-
Ontario, Kanada
(2005)
Wiebe et al31
PGSI
Sydafrika (2005)
Collins & Barr32
GA
Hongkong (2001)
Wong & So33
DSM-IV
Kanada (2002)
Community Health
Survey30
PGSI
2,8 %
-
5,7 %
-
5,3 %
-
76 % livstid
Australien (2009)
Productivity Commission29
PGSI
80 %
-
Queensland, Australien (2003/04)
Queensland Government27
PGSI
5,8 %
-
4,8 %
3,4 %
-
2%
-
2,5 %
-
3,1 %
-
2,55 %
-
1,8 %
-
0,8 %
0,8 %
-
0,5 %
-
0,8 %
-
0,7 %
-
0,55 %
-
-
Lotterier,
spelautomater,
skraplotter
Lotterier,
skraplotter,
spelautomater
Lotterier, skraplotter, kasino
Lotterier, Lotto,
spelautomater
Lotterier, Lotto,
spelautomater
Hästvadslagning,
sportvadslag-ning,
kasinospel
Lotter, spelautomater,
hästvadslagning
Lotterier,
skraplotter,
spelautomater
Spelutomater,
kasino, bingo, hästvadslagning
Spelautomater,
Lotto, lotterier
Spelautomater, lotterier, Keno
Telefonintervju
57 % (1 150)
15–64 år
Telefonintervju och
enkät
Saknar svarsfrekv.
(3 003)
Vuxna
Telefonintervju
46 % (3 604)
+18 år
Personlig intervju
och telefonintervju
77 % (34 770)
+15 år
Sammanvägning
av ca 20 studier
från olika stater i
Australien
Telefonintervju
43 % (15 000)
+18 år
Telefonintervju
28 % (30 000)
+18 år
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 183
54 %
-
-
2,9 %
-
1,2 %
-
Lotterier, vadslagning
**I denna kategori ingår personer som fått 1–2 poäng på PGSI.
***I denna kategori ingår personer som fått 3 poäng eller mer på mätinstrumenten SOGS, PGSI och DSM-IV.
****I denna kategori ingår personer som fått 5 poäng eller mer på mätinstrumenten SOGS och PGSI samt 8 poäng eller mer på PGSI.
*Förkortningarna på mätinstrumenten står för följande:
SOGS – South Oaks Gambling Screen
DSM-IV – Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 4th edition
PGSI – Problem Gambling Severity Index
NODS – NORC, DSM Screen for Gambling Problems
Lie/bet – Lie/bet questionnaire fore screening pathological gamblers
GA – Gamblers Anonymous self-assessment for compulsive gambling
Singapore (2007/08)
Ministry of sports34
DSM-IV
-
Personlig intervju
89 % (2 300)
+18 år
Fotnötter
1 Oláson, D. T. & Gretarsson, S. J. (2009). ”Iceland” I Meyer, G., Hayer,
T. och Griffiths, M. (red.). Problem gambling in Europe: Challenges,
prevention and interventions. New York: Springer.
2 Bonke, J. & Borregaard, K. (2006). ”Ludomani i Danmark. Udbredelsen af pengespil og problemspillere”. Socialforskningsinstituttets rapport
06:12. Köpenhamn: Socialforskningsinstituttet.
3 Ilkas, H. & Turja, T. (2003). Rahapelitutkimus [Gambling survey]
Taloustutkimus Oy hämtad från Jaakola, Tapio (2009) ”Finland”
I Meyer, G., Hayer, T. och Griffiths, M. (red.). Problem gambling in
Europe: Challenges, prevention and interventions. New York: Springer
SOGS gavs enbart till dem som hade spelat två ggr/månad. 10 % av
15–24-åringarna var spelberoende.
4 Taloustutkimus Oy (2007). The Finnish Gambling Survey. Helsinki:
Finnish Ministry of Social Affairs and Health.
5 Lund, I. & Nordlund, S. (2003). Pengespill og pengespillproblemer i Norge
(SIRUS-rapport nr. 2, 2003). Oslo: Statens institutt for rusmiddelforskning
6 Øren, A. & Bakken, I. J. (2007). Pengespill og pengespillproblemer i Norge
2007 (SINTEF nr. A3961). Oslo & Trondheim: SINTEF Helse, Avdeling
for epidemiologi.
7 Kavli, H. & Berntsen, W. (2005). Undersökelse om pengespill. Spillevaner
og spilleproblemer i befolkningen. Oslo: MMI.
8 Kavli, H. (2007). Spillevaner og spilleproblemer i den norske befolkningen:
Analyserapport 2007. Oslo: Synovate MMI.
9 Kavli, H. & Torvik, F. A. (2008). Spillevaner og spilleproblemer i befolkningen 2008: Analyserapport 2008. Oslo: Synovate MMI.
10 Rönnberg, S., Volberg, R., Abbott, M., Moore, L., Andrén, A., Munck, I.,
et al. (1999). Spel och spelberoende i Sverige. (R nr. R 2000:21). Rapport
nr. 3 i Folkhälsoinstitutets serie om spel och spelberoende. Stockholm:
Statens Folkhälsoinstitut.
11 Sproston, K., Erens & B., Orford, J. (2000). Gambling behavior in Britain:
results from the gambling prevalence survey. London: National Centre for
Social Research. (Prevalenserna för SOGS som redovisas här är nivåindelad på samma sätt som i den svenska studien: Riskspelare = 1–2
poäng; Spelmissbrukare = el >3 poäng och Spelberoende = el > 5 poäng.
184 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
I den brittiska studien förordas dock en strängare indelning där man
enbart använder spelmissbrukare (Problem gamblers) = >5 poäng.)
12 Wardle, H., Sproston, K., Orford, J., Erens, B., Griffiths, M., Constantine, R., et al. (2007). British Gambling Prevalence Survey 2007. London:
National Centre for Social Research.
13 Bondolfi, G., Osiek, C. & Ferrero, F. (2002). ”Pathological gambling:
An increasing and underestimated disorder”. I Schweizer archiv für
neurologie und psychiatrie (2002);153: s. 116-122.
14 Bondolfi, G., Osiek, C. & Ferrero, F. (2002). Pathological gambling:
An increasing and underestimated disorder. I Schweizer Archiv fur
Neurologie und Psychiatrie, 153, s. 116–122.
15 DeBruin, D.E., Meijerman, C.J.M., Leenders, F.R.J. & Braam, R. V.
(2006). Verslingerd aan meer dan een spel: Een onderzoek naar de aard
en omvang van kansspelproblematiek in Nederland [Wired to more than
one game; A study on the nature and extent of problem gambling in the
Netherlands.] Den Haag: Research and Documentation Centre of the
Ministry of Justice, commissioned by the Ministry of Justice.
16 Druine, C., Delmarcelle C., Dubois M., Joris, L. & Somers, W. (2006).
Étude quantitative des habitudes de Jeux de hazard pour l’offre classique
et en ligne en Belgique [Quantitative study on online and offline gambling
behaviour in Belgium]. Bruxelles: Foundation Rodin. Hämtad ur Druine,
C. (2009) “Belgium” I Meyer, G:, Hayer, T: & Griffiths, M. (red). Problem
gambling in Europ: Challenges, prevention and interventions. New York:
Springer.
17 Bühringer, G., Kraus, L., Sonntag, D., Pfeiffer-Gerschel, T., & Steiner,
S. (2007). Pathologisches glücksspiel in Deutschland: Spiel- und bevölkerungsrisiken. Sucht: Zeitschrift für Wissenschaft und Praxis, 53(5),
296–308.
18 Bundeszentrale für gesundheitliche Aufklärung (2008). Glücksspielverhalten und problematisches Glücksspielen in Deutschland 2007; Ergebnisse
einer Repräsentativbefragung. Köln: Bundeszentrale für gesundheitliche
Aufklärung.
19 Bundeszentrale für gesundheitliche Aufklärung (2010). Glücksspielverhalten in Deutschland 2007 und 2009: Ergebnisse aus zwei represäntativen Bevölkerungsbefragungen. Köln: Bundeszentrale für gesundheitliche
Aufklärung.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 185
20 Gerstein, D., Hoffmann, J., Larison, C., et al. (1999). Gambling impact
and behavior study. Report to the National Gambling Impact Study
Commission. Chicago: National Opinion Research Center at the University of Chicago.
21 Volberg, R. A. (2001). Gambling and problem gambling in Nevada.
Report to the Nevada Department of Human Resources. Carson City:
Department of Human Resources.
22 Kessler, R. C., Hwang, I., LaBrie, R., Petukhova, M., Sampson, N., Winters, K. C. & Shaffer, H. J. (2008). The prevalence and correlates of DSMIV. Pathological gambling in the national comorbidity survey replication. Psychological Medicine 2008; 38(9): 1351–1360.
23 Petry, N. M., Stinson, F. S. & Grant, B. F. (2005). Comorbidity of DSMIV pathological gambling and psychiatric disorders: Results from the
national epidemiologic survey on alcohol and related conditions.
Journal of Clinical Psychiatry 2005; 66:564–574.
24 Abbott, M. W., & Volberg, R. A. (2000). Taking the pulse on gambling
and problem gambling in New Zealand: A report on phase one of the 1999
National Prevalence Survey. Wellington: Department of Internal Affairs.
25 Ministry of Health (2006). Problem Gambling in New Zealand: Analysis of the 2002/03 New Zealand Health Survey. Wellington: Ministry of
Health.
26 Productivity Commission (1999). Australia’s Gambling Industries.
Final Report Summary, Report no. 10. Canberra AusInfo.
27 Queensland Government (2005). Queensland Household Gambling
Survey 2003–04. Brisbane: Research and Community Engagement
Division Queensland Office of Gaming Regulation & Office of Economic and Statistical Research.
28 Department of Justice (2009). A study of gambling in Victoria; Problem
gambling from a public health perspective. Victoria: Department of
Justice.
29 Productivity commission (2009). Gambling: Productivity commission
draft report (Draft report). Canberra: Productivity Commission.
30 Marshall, K., & Wynne, H. (2003). Fighting the odds. Perspectives on
labour and income, 4 (12), 5–13, Cox, B. J., Yu, N., Afifi, T. O., & Ladouceur, R. (2005). A National Survey of Gambling Problems in Canada.
The Canadian Journal of Psychiatry, 50(4).
186 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
31 Wiebe, J., Mun, P. & Kauffman, N. (2006). Gambling and problem
gambling in Ontario 2005. Ontario: Ontario Problem Gambling
Research Centre.
32 Collins, P. & Barr, G. (2006). The national 2006 prevalence study.
Gambling and problem gambling in South Africa. Cape Town: The National Centre for the Study of Gambling. GA (Gamblers Anonymous)
består av 20 frågor och 7 “ja” eller fler tolkas som spelmissbruk medan
14 “ja” eller fler tolkas som spelberoende.
33 Wong, I.L.K. & So, E.M.T (2003). “Prevalence Estimates of Problem and
Pathological Gambling in Hong Kong”. American Journal of Psychiatry,
juli 2003 vol 160: no 7, p 1353–1354.
34 Ministry of community development youth and sports (2008). Report
of survey on participation in gambling activities among Singapore residents 2008. Singapore: Ministry of community development, youth and
sports.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 187
Bilaga 5. Förteckning frågor intervjuguide Swelogs ep1
Innehållsförteckning för intervjublankett Spel och hälsa, 080912
Screeningfrågor om spel
B1A-B10B
s. 2-8
Hästsport
B11A-B13
s.9-13
Bingospel
B14A-B16
s.13-16
Nummerspel
B17A-B19
s.17-19
Vadhållning och sportspel
B20A-B22
s.19-22
Bingolotto/lotter
B23A-B25
s.22-27
Spelautomater
B26A-B28
s.27-30
Poker
B29A-B31
s.30-34
Kasinospel
B32A-B34
s.34-37
Direktsända TV-tävlingar
B35-B37
s.37-39
’Kompletterande’ frågor om
spelandet senaste 12 mån.
B38-B40
s.39-40
’Kompletterande’ frågor om
spelandet någon gång i livet.
B41-B42
S 4041
Frågor om relationen till spel
(SOGS-R + extra fråga om
typ av problemspel)
C43A-C63
s.41-53
Frågor om relationen till spel
(PGSI + fråga om
intensivspelande)
C64-C71
s.54-55
Frågor om spelandets
betydelse i närmiljön
C72-C77
s.56-58
Tankar om spel
C78-C93
s.58-63
188 Frågor om vilka spel man spelat ställs till
samtliga (nio spelformer + extra fråga om
internetspel för att sålla bort kommande
delfråga). Följdfrågor om spel senaste 12
månaderna ställs enbart till de som någon
gång spelat denna spelform.
Frågorna ställs till de som spelat respektive
spel under de senaste 12 månaderna.
Dessa tre frågor ställs endast till de som
spelat något spel under de senaste 12
månaderna
Dessa frågor ställs till alla som spelat någon
spelform någon gång.
Dessa frågor ställs enbart till de som spelat på
någon spelform de senaste 12 månaderna.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
TV- och datorspel
D94-D98D
s.64-67
Alla får den inledande frågan, därefter hoppar
de som inte spelat sådana spel under det
senaste året till nästa frågeblock (E - hälsa).
Allmänna hälsofrågor
Kessler 6
E99-E103
E104-109
s.68-69
s.70-71
Rökning
E110
s.72
Frågor om relationen till spel
(FORS)
C111A-C
s.72-73
Alkohol
F112-F115
s.74-75
Trygghet och sociala
relationer
G116AG122
s.76-79
Sysselsättning, ekonomi och
boende
H123H132
s.79-84
Frågor om anhöriga och
hjälpsökande + fritextfråga
om tillägg från up
I133-I138
s.85-88
Samtycke till
uppföljningsintervju
J139
s.88-89
Frågorna ställs till samtliga
Adressuppgifter
J140A-E
s.89-91
Frågorna ställs till de som samtyckt till
uppföljning (ja på fråga J139).
Alla får dessa frågor (vilka frågor som ställs
beror dock på tidigare svar).
Dessa frågor ställs enbart till de som spelat på
någon spelform de senaste 12 månaderna.
Alla får dessa frågor (vilka frågor som ställs
beror dock på tidigare svar)
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 189
Bilaga 6. intervjuguide swelogs ep1
Frågetext:
INTRO:
(Hej, jag ringer från Statistiska centralbyrån.
För en tid sedan fick du ett brev om att du är utvald att delta i en
undersökning om spel och hälsa.
'Informationsbrevet skickades till din målsman och jag undrar om du läst det?'
Undersökningen görs på uppdrag av Folkhälsoinstitutet, och jag undrar om det går
bra att jag ställer frågorna nu?)
Först vill jag bara försäkra mig om att jag talar med rätt person. Är Du född
den ?
TRYCK 1 OCH ENTER FÖR ATT FORTSÄTTA
BINTRO
Frågetext:
Först några frågor om vilka spel om pengar som du har spelat i ditt liv. Räkna
även med privata spel och spel via internet. Om jag inte anger något annat
gäller frågorna spel som du spelat i Sverige.
TRYCK 1 OCH ENTER FÖR ATT FORTSÄTTA
Instruktioner:
Med privata spel menas t ex att slå vad med vänner, spela kort om pengar i
familjen osv.
B1A
Frågetext:
Har du någon gång satsat pengar på hästar?
1
2
JA
NEJ
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
T ex Harry Boy, V75, Dagens dubbel, Trio på trav- och galoppbanan, hos
ombud/spelbutik och via Internet.
B1B
Frågetext:
Har du gjort det under de senaste 12 månaderna?
1
2
JA
NEJ
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B2AN
Frågetext:
190 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Har du någon gång satsat pengar på bingospel utom Bingolotto? Räkna inte med
automatbingo.
1
2
F8
F9
JA
NEJ
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
Tex hallbingo, nätbingo, bilbingo.
B2BN
Frågetext:
Har du gjort det under de senaste 12 månaderna?
1
2
F8
F9
JA
NEJ
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B3AN
Frågetext:
Har du någon gång satsat pengar på Lotto, Keno eller Joker?
1
2
F8
F9
JA
NEJ
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B3BN
Frågetext:
Har du gjort det under de senaste 12 månaderna?
1
2
F8
F9
JA
NEJ
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B4AN
Frågetext:
Har du någon gång satsat pengar på tips, sportspel eller vadhållning inklusive
olika privata vad om pengar?
1
2
F8
F9
JA
NEJ
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
T ex Stryktips, Måltips, Europatipset, Oddset, Bomben, bookmaker och vadhållning
via Internet.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 191
ODDSET OCH BOMBEN ÄR EXEMPEL PÅ VADHÅLLNING
B4BN
Frågetext:
Har du gjort det under de senaste 12 månaderna?
1
2
JA
NEJ
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B5AN
Frågetext:
Har du någon gång köpt lotter eller Bingolotter?
1
2
JA
NEJ
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
Tex skraplotter som Triss, penninglotter, Postkodlotteriet, föreningslotter
inklusive köp av lotter via Internet.
B5BN
Frågetext:
Har du gjort det under de senaste 12 månaderna?
1
2
JA
NEJ
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B6AN
Frågetext:
Har du någon gång satsat pengar på spelautomater?
1
2
JA
NEJ
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
Tex spelautomater på restauranger, bingohallar, Casino Cosmopol, klubbar, båt
eller via Internet.
B6BN
Frågetext:
Har du gjort det under de senaste 12 månaderna?
1
2
JA
NEJ
F8
192 VET EJ
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
F9
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B7AN
Frågetext:
Har du någon gång spelat poker om pengar?
1
2
F8
F9
JA
NEJ
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
T ex pokerspel på klubbar, Casino Cosmopol, i privata sammanhang eller via
Internet.
B7BN
Frågetext:
Har du gjort det under de senaste 12 månaderna?
1
2
F8
F9
JA
NEJ
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B8AN
Frågetext:
Har du någon gång satsat pengar på kasinospelen roulette, black jack eller
tärningsspel?
1
2
F8
F9
JA
NEJ
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
Det kan vara på restaurang, klubbar, Casino Cosmopol, båt eller via Internet.
B8BN
Frågetext:
Har du gjort det under de senaste 12 månaderna?
1
2
F8
F9
JA
NEJ
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B9AN
Frågetext:
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 193
Har du någon gång satsat pengar på spel eller köpt lotter via internet? Frågan
gäller alla spel som vi just pratat om men inte TV- och datorspel.
1
2
JA
NEJ
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B9BN
Frågetext:
Har du gjort det under de senaste 12 månaderna?
1
2
JA
NEJ
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B10AN
Frågetext:
Har du någon gång ringt in till direktsända TV-tävlingar där man kan vinna
pengar genom att ringa in sitt svar på olika ordlekar, rebusar och frågor?
1
2
JA
NEJ
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
tex Momento, Nattliv, Jackpot, Hjärnkoll, Game on och Capish?
TIDIGARE NAMN PÅ PROGRAM SOM GÄLLER HÄR ÄR EXEMPELVIS REBUS OCH ORDJAKTEN
DÄREMOT RÄKNAS INTE MELODIFESTIVALEN, SOMMARKRYSSET, BINGOLOTTO OCH
POSTKODMILJONÄREN.
B10BN
Frågetext:
Har du gjort det under de senaste 12 månaderna?
1
2
JA
NEJ
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
INTROSPEL
Frågetext:
Nu följer ytterligare frågor om de spel du sagt att du spelat' OM B1A=1 | B2AN=1
| B3AN=1 | B4AN=1 | B5AN=1 | B6AN=1 | B7AN=1 | B8AN=1 | B9AN=1| B10AN=1>>
TRYCK 1 OCH ENTER FÖR ATT FORTSÄTTA
Instruktioner:
194 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
B11A
Frågetext:
Hur ofta har du satsat pengar på följande typer av spel på hästar under de
senaste 12 månaderna:
Trav- och galoppbana?
SVARSALTERNATIVEN LÄSES VID BEHOV
1
2
3
4
5
6
7
F8
F9
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
VET EJ
VILL EJ SVARA
GRANSKA ATT SVAR=(1:9);
Instruktioner:
B11BN
Frågetext:
HUR OFTA HAR DU SATSAT PENGAR PÅ FÖLJANDE UNDER DE SENASTE 12 MÅNADERNA:
Harry Boy, köpt i butik / hos ombud?
1
2
3
4
5
6
7
F8
F9
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
Harry Boy är färdiga rader på V75
B11CN
Frågetext:
HUR OFTA HAR DU SATSAT PENGAR PÅ FÖLJANDE UNDER DE SENASTE 12 MÅNADERNA:
Harry Boy, köpt via internet?
1
2
3
4
5
6
7
F8
F9
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
VET EJ
VILL EJ SVARA
GRANSKA ATT SVAR=(1:9);
Instruktioner:
Harry Boy är färdiga rader på V75
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 195
B11DN
Frågetext:
HUR OFTA HAR DU SATSAT PENGAR PÅ FÖLJANDE UNDER DE SENASTE 12 MÅNADERNA:
Annat spel på hästar hos ombud / spelbutik?
1
2
3
4
5
6
7
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B11EN
Frågetext:
HUR OFTA HAR DU SATSAT PENGAR PÅ FÖLJANDE UNDER DE SENASTE 12 MÅNADERNA:
Annat spel på hästar över internet på ATG:s hemsida?
1
2
3
4
5
6
7
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B11FN
Frågetext:
HUR OFTA HAR DU SATSAT PENGAR PÅ FÖLJANDE UNDER DE SENASTE 12 MÅNADERNA:
Annat spel på hästar över internet på annat spelbolag?
1
2
3
4
5
6
7
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B12ANY
Frågetext:
Hur mycket tid har du använt för att spela på hästar under de senaste 30
dagarna? Räkna med den tid du lagt på planering av spel och att kontrollera
resultaten, inklusive att lägga upp system?
196 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
1
2
3
4
5
F8
F9
Mindre än en timme
1-4 timmar
5-10 timmar
Mer än 10 timmar (ANGE I NÄSTA FRÅGA)
INTE SPELAT ALLS SENASTE 30 DAGARNA
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
Att följa loppen kan räknas in om UP själv uppfattar detta som spel
Betona att det avser just de senaste 30 dagarna
B12BNY
Frågetext:
Hur många timmar?
ANGE TIMMAR (AVSER DE SENASTE 30 DAGARNA):
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B13NY
Frågetext:
Hur mycket pengar har du sammanlagt satsat på hästar under de senaste 30
dagarna?
Räkna samman de insatser du har gjort oavsett om du vunnit eller förlorat.
ANGE KRONOR
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B14AN
Frågetext:
Hur ofta har du satsat pengar på följande typer av bingospel under de senaste 12
månaderna:
- Hallbingo?
SVARSALTERNATIVEN LÄSES VID BEHOV
1
2
3
4
5
6
7
F8
F9
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B14BN
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 197
Frågetext:
HUR OFTA HAR DU SATSAT PENGAR PÅ FÖLJANDE UNDER DE SENASTE 12 MÅNADERNA:
- Bingo via internet på svenskaspel.se?
1
2
3
4
5
6
7
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B14CN
Frågetext:
HUR OFTA HAR DU SATSAT PENGAR PÅ FÖLJANDE UNDER DE SENASTE 12 MÅNADERNA:
- Bingo via internet på bingolotto.se?
1
2
3
4
5
6
7
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B14DN
Frågetext:
HUR OFTA HAR DU SATSAT PENGAR PÅ FÖLJANDE UNDER DE SENASTE 12 MÅNADERNA:
- Bingo via internet på annat spelbolag?
1
2
3
4
5
6
7
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B14EN
Frågetext:
HUR OFTA HAR DU SATSAT PENGAR PÅ FÖLJANDE UNDER DE SENASTE 12 MÅNADERNA:
- Annat bingospel, t ex bilbingo eller Full bricka?
1
2
3
4
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
198 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
5
6
7
F8
F9
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
Full bricka är ett nytt bingospel som kan spelas varje vardag.
B15AN
Frågetext:
Hur mycket tid har du använt för att spela bingo under de senaste 30 dagarna?
1
2
3
4
5
F8
F9
Mindre än en timme
1-4 timmar
5-10 timmar
Mer än 10 timmar (ANGE I NÄSTA FRÅGA)
INTE SPELAT ALLS SENASTE 30 DAGARNA
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
Räkna med den tid du lagt på planering av spel.
B15BN
Frågetext:
Hur många timmar?
ANGE TIMMAR (AVSER DE SENASTE 30 DAGARNA):
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B16N
Frågetext:
Hur mycket pengar har du sammanlagt satsat på bingo under de senaste 30 dagarna?
Räkna samman de insatser du har gjort oavsett om du vunnit eller förlorat.
ANGE KRONOR
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B17AN
Frågetext:
Hur ofta har du satsat pengar på Lotto, Keno eller Joker under de senaste 12
månaderna, på något av följande ställen:
- Köpt hos ombud / spelbutik?
SVARSALTERNATIVEN LÄSES VID BEHOV
1
2
3
4
5
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 199
6
7
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
B17BN
Frågetext:
HUR OFTA HAR DU SATSAT PENGAR PÅ LOTTO, KENO ELLER JOKER UNDER DE SENASTE 12
MÅNADERNA:
- Via internet på svenskaspel.se?
1
2
3
4
5
6
7
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B17CN
Frågetext:
HUR OFTA HAR DU SATSAT PENGAR PÅ LOTTO, KENO ELLER JOKER UNDER DE SENASTE 12
MÅNADERNA:
- Via internet på annat spelbolag?
1
2
3
4
5
6
7
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B18AN
Frågetext:
Hur mycket tid har du använt för att satsa pengar på Lotto, Keno eller Joker
under de senaste 30 dagarna?
RÄKNA MED TIDEN FÖR PLANERING AV SPEL, KONTROLL AV RESULTAT, UPPLÄGG AV SYSTEM
1
2
3
4
5
Mindre än en timme
1-4 timmar
5-10 timmar
Mer än 10 timmar (ANGE I NÄSTA FRÅGA)
INTE SPELAT ALLS SENASTE 30 DAGARNA
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
Betona att det avser just de senaste 30 dagarna
200 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
B18BN
Frågetext:
Hur många timmar?
ANGE TIMMAR (AVSER DE SENASTE 30 DAGARNA):
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B19N
Frågetext:
Hur mycket pengar har du sammanlagt satsat på Lotto, Keno eller Joker under de
senaste 30 dagarna?
Räkna samman de insatser du har gjort oavsett om du vunnit eller förlorat.
ANGE KRONOR
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B20AN
Frågetext:
Hur ofta har du satsat pengar på följande typer av tips, sportspel och
vadhållning under de senaste 12 månaderna:
- Sportspel (t.ex. stryktips, Oddset, Måltips mm) köpta hos ombud/ i spelbutik?
SVARSALTERNATIVEN LÄSES VID BEHOV
1
2
3
4
5
6
7
F8
F9
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
T ex Stryktips, Måltips, Europatipset, Oddset, Bomben, bookmaker och vadhållning
via Internet.
ODDSET OCH BOMBEN ÄR EXEMPEL PÅ VADHÅLLNING
B20BN
Frågetext:
HUR OFTA HAR DU SATSAT PENGAR PÅ FÖLJANDE TYPER AV TIPS, SPORTSPEL OCH
VADHÅLLNING UNDER DE SENASTE 12 MÅNADERNA:
- Sportspel via Internet på svenskaspel.se?
1
2
3
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 201
4
5
6
7
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B20CN
Frågetext:
HUR OFTA HAR DU SATSAT PENGAR PÅ FÖLJANDE TYPER AV TIPS, SPORTSPEL OCH
VADHÅLLNING UNDER DE SENASTE 12 MÅNADERNA:
- Sportspel via internet på annat spelbolag?
1
2
3
4
5
6
7
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B20DN
Frågetext:
HUR OFTA HAR DU SATSAT PENGAR PÅ FÖLJANDE TYPER AV TIPS, SPORTSPEL OCH
VADHÅLLNING UNDER DE SENASTE 12 MÅNADERNA:
- Annan vadhållning t ex book-maker, privat osv. ?
1
2
3
4
5
6
7
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B21AN
Frågetext:
Hur mycket tid har du använt för att satsa pengar på tips, sportspel och
vadhållning under de senaste 30 dagarna? Räkna med tiden för planering av spel
och kontrollera resultaten, inklusive att lägga upp system. : :
1
2
3
4
5
Mindre än en timme
1-4 timmar
5-10 timmar
Mer än 10 timmar (ANGE I NÄSTA FRÅGA)
INTE SPELAT ALLS SENASTE 30 DAGARNA
F8
F9
202 VET EJ
VILL EJ SVARA
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Instruktioner:
Att följa matcher o dyl. kan räknas in om UP själv uppfattar detta som spel.
Betona att det avser just de senaste 30 dagarna
B21BN
Frågetext:
Hur många timmar?
ANGE TIMMAR (AVSER DE SENASTE 30 DAGARNA):
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B22N
Frågetext:
Hur mycket pengar har du sammanlagt satsat på tips, sportspel och vadhållning
under de senaste 30 dagarna?
Räkna samman de insatser du har gjort oavsett om du vunnit eller förlorat.
ANGE KRONOR
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B23AN
Frågetext:
Hur ofta har du köpt följande typer av lotter eller Bingolotter under de senaste
12 månaderna:
- Bingolotto köpt via Internet?
SVARSALTERNATIVEN LÄSES VID BEHOV
1
2
3
4
5
6
7
F8
F9
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B23BN
Frågetext:
HUR OFTA HAR DU KÖPT FÖLJANDE TYPER AV LOTTER ELLER BINGOLOTTO UNDER DE SENASTE
12 MÅNADERNA:'
Hur ofta har du köpt följande typer av lotter eller Bingolotto under de senaste
12 månaderna:'
- Bingolotto köpt i butik eller av förening / klubb / spelare?
1
2
3
4
5
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 203
6
7
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B23CN
Frågetext:
HUR OFTA HAR DU KÖPT FÖLJANDE TYPER AV LOTTER ELLER BINGOLOTTO UNDER DE SENASTE
12 MÅNADERNA:
- Lotter med dragning en gång i veckan eller mer sällan, t.ex. A-lotteriet,
Postkodlotteriet m.fl.?
1
2
3
4
5
6
7
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B23DN
Frågetext:
HUR OFTA HAR DU KÖPT FÖLJANDE TYPER AV LOTTER ELLER BINGOLOTTO UNDER DE SENASTE
12 MÅNADERNA:
- Skraplotter, som Triss eller andra snabblotter köpt hos ombud/spelbutik?
1
2
3
4
5
6
7
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B23EN
Frågetext:
HUR OFTA HAR DU KÖPT FÖLJANDE TYPER AV LOTTER ELLER BINGOLOTTO UNDER DE SENASTE
12 MÅNADERNA:
- Skraplotter eller Pick'n click köpta via Internet på svenskaspel.se?
1
2
3
4
5
6
7
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
F8
F9
204 VET EJ
VILL EJ SVARA
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Instruktioner:
B23FN
Frågetext:
HUR OFTA HAR DU KÖPT FÖLJANDE TYPER AV LOTTER ELLER BINGOLOTTO UNDER DE SENASTE
12 MÅNADERNA:
- Skraplotter eller snabblotter köpta via Internet hos annat spelbolag?
1
2
3
4
5
6
7
F8
F9
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B23GN
Frågetext:
HUR OFTA HAR DU KÖPT FÖLJANDE TYPER AV LOTTER ELLER BINGOLOTTO UNDER DE SENASTE
12 MÅNADERNA:
- Andra lotter, t.ex. föreningslotter, tombola?
1
2
3
4
5
6
7
F8
F9
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B24AN
Frågetext:
Hur mycket tid har du använt för att köpa/skrapa lotter eller Bingolotter under
de senaste 30 dagarna?
1
2
3
4
5
F8
F9
Mindre än en timme
1-4 timmar
5-10 timmar
Mer än 10 timmar (ANGE I NÄSTA FRÅGA)
INTE SPELAT ALLS SENASTE 30 DAGARNA
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
Att se på Bingolotto eller Postkodmijonären på TV kan räknas in om Up själv
uppfattar detta som spel förutsatt att Up haft lott(er).
Betona att det avser just de senaste 30 dagarna
B24BN
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 205
Frågetext:
Hur många timmar?
ANGE TIMMAR (AVSER DE SENASTE 30 DAGARNA):
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B25N
Frågetext:
Hur mycket pengar har du köpt lotter eller Bingolotter för under de senaste 30
dagarna?
Räkna samman de insatser du har gjort oavsett om du vunnit eller förlorat.
ANGE KRONOR
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B26AN
Frågetext:
Hur ofta har du satsat pengar på följande typer av spelautomater under de
senaste 12 månaderna:
- Spelautomaterna på Casino Cosmopol?
SVARSALTERNATIVEN LÄSES VID BEHOV
1
2
3
4
5
6
7
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
Casino Cosmopol är de statliga kasinon som finns i Stockholm, Göteborg, Malmö
och Sundsvall
B26BN
Frågetext:
HUR OFTA UNDER DE SENASTE 12 MÅNADERNA HAR DU SATSAT PENGAR PÅ:
- Vegas-automater i bingohallar och på restauranger?
1
2
3
4
5
6
7
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
206 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Vegas-automater kallades tidigare Miss Vegas och Jack Vegas
B26CN
Frågetext:
HUR OFTA UNDER DE SENASTE 12 MÅNADERNA HAR DU SATSAT PENGAR PÅ:
- Andra spelautomater t.ex. EU-automater på restauranger, pubar och
föreningslokaler i Sverige?
1
2
3
4
5
6
7
F8
F9
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B26DN
Frågetext:
HUR OFTA UNDER DE SENASTE 12 MÅNADERNA HAR DU SATSAT PENGAR PÅ:
- Spelautomater via Internet?
1
2
3
4
5
6
7
F8
F9
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B26EN
Frågetext:
HUR OFTA UNDER DE SENASTE 12 MÅNADERNA HAR DU SATSAT PENGAR PÅ:
- Spelautomater på båtar eller utomlands?
1
2
3
4
5
6
7
F8
F9
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B27A
Frågetext:
Hur mycket tid har du använt för att spela på spelautomater under de senaste 30
dagarna?
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 207
1
2
3
4
5
Mindre än en timme
1-4 timmar
5-10 timmar
Mer än 10 timmar (ANGE I NÄSTA FRÅGA)
INTE SPELAT ALLS SENASTE 30 DAGARNA
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
BETONA "DE SENASTE 7 DAGARNA"
B27B
Frågetext:
Hur många timmar?
ANGE TIMMAR (AVSER DE SENASTE 30 DAGARNA):
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B28N
Frågetext:
Hur mycket pengar har du sammanlagt satsat på spelautomater under de senaste 30
dagarna?
Räkna samman de insatser du har gjort oavsett om du vunnit eller förlorat.
ANGE KRONOR
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B29AN
Frågetext:
Hur ofta har du satsat pengar på följande typer av pokerspel under de senaste 12
månaderna:
- Poker, live, på Casino Cosmopol?
SVARSALTERNATIVEN LÄSES VID BEHOV
1
2
3
4
5
6
7
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B29BN
Frågetext:
HUR OFTA UNDER DE SENASTE 12 MÅNADERNA HAR DU SATSAT PENGAR PÅ:
- Poker, live, på klubb?
208 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
1
2
3
4
5
6
7
F8
F9
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B29CN
Frågetext:
HUR OFTA UNDER DE SENASTE 12 MÅNADERNA HAR DU SATSAT PENGAR PÅ:
- Poker, live, och annat kortspel om pengar med vänner eller i andra privata
sammanhang?
1
2
3
4
5
6
7
F8
F9
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B28DN
Frågetext:
HUR OFTA UNDER DE SENASTE 12 MÅNADERNA HAR DU SATSAT PENGAR PÅ:
- Poker, live, i utlandet eller på båtar?
1
2
3
4
5
6
7
F8
F9
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B29EN
Frågetext:
HUR OFTA UNDER DE SENASTE 12 MÅNADERNA HAR DU SATSAT PENGAR PÅ:
- Poker via Internet på svenskaspel.se?
1
2
3
4
5
6
7
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 209
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B29FN
Frågetext:
HUR OFTA UNDER DE SENASTE 12 MÅNADERNA HAR DU SATSAT PENGAR PÅ:
- Poker via Internet hos annat bolag?
1
2
3
4
5
6
7
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B30AN
Frågetext:
Hur mycket tid har du använt för att spela poker om pengar under de senaste 30
dagarna?
1
2
3
4
5
6
7
1-4 timmar
5-10 timmar
11-15 timmar
16-20 timmar
21-30 timmar
Mer än 30 timmar (ANGE I NÄSTA FRÅGA)
HAR INTE SPELAT DE SENASTE 30 DAGARNA
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
BETONA "DE SENASTE 7 DAGARNA"
Räkna även med planering av spel
B30BN
Frågetext:
Hur många timmar?
ANGE TIMMAR (AVSER DE SENASTE 30 DAGARNA):
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B31N
Frågetext:
Hur mycket pengar har du satsat på pokerspel under de senaste 30 dagarna?
ANGE KRONOR:
210 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
Skriv int antal kronor. Räkna samman insatsre oavsett vinst eller förlust.
B32AN
Frågetext:
Hur ofta har du satsat pengar på följande typer av kasinospel under de senaste
12 månaderna:
- Kasinospel på restaurangkasinon?
SVARSALTERNATIVEN LÄSES VID BEHOV
1
2
3
4
5
6
7
F8
F9
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B32BN
Frågetext:
HUR OFTA UNDER DE SENASTE 12 MÅNADERNA HAR DU SATSAT PENGAR PÅ:
- Kasinospel på Casino Cosmopol?
1
2
3
4
5
6
7
F8
F9
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B32CN
Frågetext:
HUR OFTA UNDER DE SENASTE 12 MÅNADERNA HAR DU SATSAT PENGAR PÅ:
- Kasinospel via Internet?
1
2
3
4
5
6
7
F8
F9
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 211
B32DN
Frågetext:
HUR OFTA UNDER DE SENASTE 12 MÅNADERNA HAR DU SATSAT PENGAR PÅ:
- Kasinospel i utlandet eller på båt?
1
2
3
4
5
6
7
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B33AN
Frågetext:
Hur mycket tid har du använt för att satsa pengar på kasinospel under de senaste
30 dagarna?
1
2
3
4
5
Mindre än en timme
1-4 timmar
5-10 timmar
Mer än 10 timmar (ANGE I NÄSTA FRÅGA)
INTE SPELAT DE SENASTE 30 DAGARNA
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
BETONA "DE SENASTE 7 DAGARNA"
Räkna med den tid du lagt på planering av spel
B33BN
Frågetext:
Hur många timmar?
ANGE TIMMAR (AVSER DE SENASTE 30 DAGARNA):
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B34N
Frågetext:
Hur mycket pengar har du satsat på kasinospel under de senaste 30 dagarna?
Räkna samman de insatser du har gjort oavsett om du vunnit eller förlorat.
(VAR BEREDD ATT EV. RÄKNA OM FRÅN DOLLAR TILL KRONOR)
ANGE KRONOR
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
1 Dollar (USD) = ca 7,20 SEK
212 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
B35N
Frågetext:
Hur ofta har du ringt in till direktsända TV-tävlingar där man kan vinna pengar
de senaste 12 månaderna?
1
2
3
4
5
6
7
F8
F9
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
Frågan gäller tävlingar där man kan vinna pengar genom att ringa in sitt svar på
olika ordlekar, rebusar och frågor i direktsänd TV.
TIDIGARE NAMN PÅ PROGRAM SOM GÄLLER HÄR ÄR EXEMPELVIS REBUS OCH ORDJAKTEN
DÄREMOT RÄKNAS INTE MELODIFESTIVALEN, SOMMARKRYSSET, BINGOLOTTO OCH
POSTKODMILJONÄREN.
B36AN
Frågetext:
Hur mycket tid har du använt för att ringa till direktsända TV-tävlingar om
pengar de senaste 30 dagarna?
1
2
3
4
5
F8
F9
Mindre än en timme
1-4 timmar
5-10 timmar
Mer än 10 timmar (ANGE I NÄSTA FRÅGA)
INTE RINGT ALLS SENASTE 30 DAGARNA
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
BETONA "DE SENASTE 7 DAGARNA"
Att se på dessa program på TV kan räknas in om UP själv uppfattar detta som spel
B36BN
Frågetext:
Hur många timmar?
ANGE TIMMAR (AVSER DE SENASTE 30 DAGARNA):
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B37N
Frågetext:
Hur mycket pengar har du sammanlagt satsat genom att ringa in till direktsända
TV-tävlingar under de senaste 30 dagarna? Räkna samman de insatser du har gjort
oavsett om du vunnit eller förlorat.
RÄKNA MED ATT VARJE UPPRINGNING KOSTAR 10 KR
ANGE KRONOR
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 213
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B38N
Frågetext:
Vilket är ditt favoritspel, av det- eller de spel du nu berättat att du spelat
på?
ANGE KORTFATTAT SVAR:
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
Avser det spel man helst spelar, oavsett varför
B39N
Frågetext:
Har du spelat något spel om pengar som jag inte frågat om t. ex. spel över
mobiltelefon?
1
2
3
JA, INTERNETSPEL
JA, ANNAT SPEL
NEJ
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B40N
Frågetext:
Vilken är den största spelvinst du gjort under det senaste året?
ANGE KRONOR
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B41N
Frågetext:
Hur gammal var du första gången du spelade för egna pengar?
ANGE ÅLDER
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B42N
Frågetext:
På vad för slags spel var det?
1 HÄSTSPEL
2 BINGOSPEL UTOM BINGOLOTTO
3 LOTTO, KENO ELLER JOKER
4 TIPS, SPORTSPEL, VADHÅLLNING
5 LOTTER ELLER BINGOLOTTO
214 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
6
7
8
9
SPELAUTOMAT
POKER
KASINOSPEL
ANNAT SPEL...(ANGE I NÄSTA FRÅGA)
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
B42AN
Frågetext:
ANGE SPELFORM:
Instruktioner:
CINTRO
Frågetext:
Nu ska jag ställa några frågor om hur du ser på ditt spelande. Frågorna gäller
allt spel om pengar sammantaget, oavsett hur mycket du har spelat och vilka spel
du har spelat. Frågorna är standardiserade och används för att bedöma människors
förhållande till olika spel i Sverige och utomlands. Det finns inga rätta eller
felaktiga svar på frågorna utan vi är enbart intresserade av Dina upplevelser.
Var snäll och besvara frågorna så ärligt som möjligt. Frågorna gäller alltså
inte TV- och datorspel.
TRYCK 1 OCH ENTER FÖR ATT FORTSÄTTA
Instruktioner:
C43AN
Frågetext:
Om du förlorat på spel, har det någon gång hänt att du då återvänt någon annan
dag för att försöka vinna tillbaka det du förlorat?
1
2
3
4
Aldrig
Ibland
Ofta
Alltid
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C43BN
Frågetext:
Hur ofta har detta hänt under det senaste året?
1
2
3
4
Aldrig
Ibland
Ofta
Alltid
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C44AN
Frågetext:
Har du någon gång låtit andra förstå att du har vunnit pengar på spel fast du i
verkligheten förlorat?
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 215
1
2
3
4
Aldrig
Ibland
Ofta
Alltid
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C44BN
Frågetext:
Hur ofta har detta hänt under det senaste året?
1
2
3
4
Aldrig
Ibland
Ofta
Alltid
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C45AN
Frågetext:
Har du någon gång spelat för mer pengar än vad du egentligen avsåg?
1
2
3
4
Aldrig
Ibland
Ofta
Alltid
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C45BN
Frågetext:
Hur ofta har detta inträffat under det senaste året?
1
2
3
4
Aldrig
Ibland
Ofta
Alltid
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C46AN
Frågetext:
Har du någon gång blivit kritiserad på grund av att du spelat?
1
2
3
4
Aldrig
Ibland
Ofta
Alltid
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
216 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Instruktioner:
C46BN
Frågetext:
Har detta inträffat någon gång under det senaste året?
1
2
3
4
Aldrig
Ibland
Ofta
Alltid
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C47AN
Frågetext:
Har du någon gång haft skuldkänslor på grund av dina spelvanor?
1
2
3
4
Aldrig
Ibland
Ofta
Alltid
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C47BN
Frågetext:
Har du någon gång känt så under det senaste året?
1
2
3
4
Aldrig
Ibland
Ofta
Alltid
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C48AN
Frågetext:
Har du någon gång känt det som att du skulle vilja sluta spela men inte trott
Dig om att klara av det?
1
2
3
4
Aldrig
Ibland
Ofta
Alltid
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C48BN
Frågetext:
Har du någon gång känt så under det senaste året?
1
Aldrig
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 217
2
3
4
Ibland
Ofta
Alltid
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C49AN
Frågetext:
Har du någon gång gömt lotter, spelpengar, spelkvitton, bongar eller andra
tecken på att du spelat för din make/maka/sambo, barn eller andra viktiga
personer i Ditt liv?
1
2
3
4
Aldrig
Ibland
Ofta
Alltid
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C49BN
Frågetext:
Har du gjort så någon gång under det senaste året?
1
2
3
4
Aldrig
Ibland
Ofta
Alltid
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C50AN
Frågetext:
Har det någon gång varit häftiga diskussioner hemma om hur du handhar pengar?
1
2
3
4
Aldrig
Ibland
Ofta
Alltid
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C50BN
Frågetext:
Har diskussionerna någon gång handlat om Ditt spelande?
1
2
3
4
Aldrig
Ibland
Ofta
Alltid
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
218 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
C50CN
Frågetext:
Har du hamnat i sådana diskussioner under det senaste året?
1
2
3
4
Aldrig
Ibland
Ofta
Alltid
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C51AN
Frågetext:
Har du någon gång spelat i stället för att vara på Ditt arbete eller när du
egentligen skulle ha skött dina studier?
1
2
3
4
Aldrig
Ibland
Ofta
Alltid
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C51BN
Frågetext:
Har du gjort så någon gång under det senaste året?
1
2
3
4
Aldrig
Ibland
Ofta
Alltid
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C52AN
Frågetext:
Har du någon gång lånat pengar av någon för att kunna spela, utan att betala
tillbaka?
1
2
3
4
Aldrig
Ibland
Ofta
Alltid
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C52BN
Frågetext:
Har du gjort så under det senaste året?
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 219
1
2
3
4
Aldrig
Ibland
Ofta
Alltid
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C53AN
Frågetext:
Nu följer ett antal frågor om olika sätt som folk använder sig av för att skaffa
pengar till spel av olika slag. Vi ber dig uppge om du använt något eller några
av de här sätten för att skaffa fram pengar att spela för.
Har du någon gång lånat pengar från hushållskassan för att kunna spela eller
betala spelskulder?
1
2
JA
NEJ
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
Med hushållskassa menas dina och/eller familjens medel avsedda för andra ändamål
än nöjen och rekreation
C53BN
Frågetext:
Har du gjort så under det senaste året?
1
2
JA
NEJ
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C54AN
Frågetext:
Har du någon gång lånat pengar av din maka/make/sambo eller partner för att
kunna spela eller betala spelskulder?
1 JA
2 NEJ
3 ENSAMSTÅENDE
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C54BN
Frågetext:
Har du gjort så under det senaste året?
1
2
JA
NEJ
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
220 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Instruktioner:
C55AN
Frågetext:
Har du någon gång lånat pengar av släktingar eller bekanta för att kunna spela
eller betala spelskulder?
1
2
JA
NEJ
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C55BN
Frågetext:
Har du gjort så någon under det senaste året?
1
2
JA
NEJ
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C56AN
Frågetext:
Har du någon gång lånat pengar av banker, finansbolag eller låneinstitut för att
kunna spela eller betala spelskulder?
1
2
JA
NEJ
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C56BN
Frågetext:
Har du gjort så någon gång under det senaste året?
1
2
JA
NEJ
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C57AN
Frågetext:
Har du någon gång tagit ut kontanter med hjälp av kreditkort eller belastat ett
kreditkonto för att kunna spela eller betala spelskulder?
1
2
JA
NEJ
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 221
C57BN
Frågetext:
Har du gjort så någon gång under det senaste året?
1
2
JA
NEJ
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C58AN
Frågetext:
Har du någon gång tagit lån till höga räntekostnader t ex hos någon privat
låneförmedlare eller så kallad "lånehaj", för att kunna spela eller betala
spelskulder?
1
2
JA
NEJ
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
Här räknas även t ex SMS-lån, Finaxlån m m
C58BN
Frågetext:
Har du gjort så någon gång under det senaste året?
1
2
JA
NEJ
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C59AN
Frågetext:
Har du någon gång sålt aktier, obligationer, premieobligationer eller andra
värdepapper för att kunna spela eller betala spelskulder?
1
2
JA
NEJ
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C59BN
Frågetext:
Har du gjort så någon gång under det senaste året?
1
2
JA
NEJ
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C60AN
222 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Frågetext:
Har du någon gång sålt någon/några av dina personliga ägodelar för att kunna
spela eller betala spelskulder?
1
2
JA
NEJ
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C60BN
Frågetext:
Har du gjort så någon gång under det senaste året?
1
2
JA
NEJ
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C61AN
Frågetext:
Har du någon gång skrivit ut checkar som saknade täckning eller övertrasserat
bankkonton för att kunna spela eller betala spelskulder?
1
2
JA
NEJ
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C61BN
Frågetext:
Har du gjort så någon gång under det senaste året?
1
2
JA
NEJ
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C62AN
Frågetext:
Har du någon gång upplevt problem på grund av dina spelvanor?
1
2
JA
NEJ
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C62BN
Frågetext:
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 223
Har du gjort så någon gång under det senaste året?
1
2
JA
NEJ
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C62CN
Frågetext:
Hur ofta skulle du säga att du upplevt problem på grund av ditt spelande de
senaste 12 månaderna?
1
2
3
Ibland
Ofta
Alltid
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C63N
Frågetext:
Vilket spel om pengar eller lotteri har du haft mest problem med under det
senaste året?
ANGE SPEL/LOTTERI (SÅ KORTFATTAT SOM MÖJLIGT):
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C64N
Frågetext:
Hur ofta har du spelat för mer än du verkligen haft råd att förlora de senaste
12 månaderna? Är det...
1
2
3
4
Aldrig
Ibland
Ofta
Alltid
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C65N
Frågetext:
Hur ofta har du behövt spela med större summor för att få samma känsla av
spänning de senaste 12 månaderna? Är det...
1
2
3
4
Aldrig
Ibland
Ofta
Alltid
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
224 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Instruktioner:
C66N
Frågetext:
Hur ofta har du lånat pengar eller sålt något för att ha pengar att spela för de
senaste 12 månaderna? Är det...
1
2
3
4
Aldrig
Ibland
Ofta
Alltid
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C67N
Frågetext:
Hur ofta har spelandet orsakat dig några problem med din hälsa, inräknat stress
eller ångest de senaste 12 månaderna? Är det...
1
2
3
4
Aldrig
Ibland
Ofta
Alltid
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C68N
Frågetext:
Hur ofta har någon kritiserat ditt spelande eller sagt att du har problem med
spelandet de senaste 12 månaderna? Är det...
1
2
3
4
Aldrig
Ibland
Ofta
Alltid
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C69N
Frågetext:
Hur ofta har ditt spelande orsakat några ekonomiska problem för dig eller ditt
hushåll de senaste 12 månaderna? Är det...
1
2
3
4
Aldrig
Ibland
Ofta
Alltid
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C70N
Frågetext:
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 225
Hur ofta har du känt skuld över hur du spelar eller vad som händer när du spelar
de senaste 12 månaderna? Är det...
1
2
3
4
Aldrig
Ibland
Ofta
Alltid
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C71N
Frågetext:
Har du vid ett eller flera tillfällen spelat för ovanligt mycket pengar, eller
ovanligt lång tid i sträck, de senaste 12 månaderna?
1
2
JA
NEJ
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
Jämfört med hur UP brukar spela
C72N
Frågetext:
Nu ska jag ställa ytterligare några frågor om hur du ser på ditt eget spelande.
Frågorna gäller fortfarande inte TV- och datorspel:
Hur viktigt var spel om pengar i din familj, under dina första 15 år? Var det...
1
2
3
4
Mycket viktigt
Ganska viktigt
Ganska oviktigt
Inte alls viktigt?
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
Jämfört med hur UP brukar spela
C73N
Frågetext:
Hur viktigt var spel om pengar bland dina vänner, under dina första 15 år?
1
2
3
4
Mycket viktigt
Ganska viktigt
Ganska oviktigt
Inte alls viktigt?
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C74N
Frågetext:
Fanns det någon person i din närhet som hade spelproblem, under dina första 15
år?
1
Ja, flera
226 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
2
3
Ja, en
NEJ
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C75N
Frågetext:
Hur viktigt är spel om pengar i din nuvarande familj? Är det...
1 Mycket viktigt
2 Ganska viktigt
3 Ganska oviktigt
4 Inte alls viktigt
5 EJ TILLÄMPLIGT
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C76N
Frågetext:
Hur viktigt är spel om pengar bland dina vänner nu? Är det...
1
2
3
4
Mycket viktigt
Ganska viktigt
Ganska oviktigt
Inte alls viktigt
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C77N
Frågetext:
Hur viktigt är spel om pengar på din nuvarande arbetsplats eller skola? Är
det...
1
2
3
4
5
Mycket viktigt
Ganska viktigt
Ganska oviktigt
Inte alls viktigt
IP VARKEN JOBBAR ELLER STUDERAR
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C78N
Frågetext:
I vilken utsträckning håller du med eller håller inte alls med i följande
påståenden om ditt spel om pengar under de senaste 12 månaderna?
Svara på en skala mellan 1 och 7, där 1 innebär att du inte alls håller med och
7 innebär att du håller med helt och hållet:
- Spel är bland det roligaste som finns
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 227
Instruktioner:
C79N
Frågetext:
SVARA PÅ EN SKALA MELLAN 1 OCH 7, DÄR 1 INNEBÄR ATT DU INTE ALLS HÅLLER MED OCH
7 INNEBÄR ATT DU HÅLLER MED HELT OCH HÅLLET. (AVSER DE SENASTE 12 MÅNADERNA):
- Spel får mig att glömma allt annat för en stund
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C80N
Frågetext:
SVARA PÅ EN SKALA MELLAN 1 OCH 7, DÄR 1 INNEBÄR ATT DU INTE ALLS HÅLLER MED OCH
7 INNEBÄR ATT DU HÅLLER MED HELT OCH HÅLLET. (AVSER DE SENASTE 12 MÅNADERNA):
- Jag ser mig själv som spelare
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C81N
Frågetext:
SVARA PÅ EN SKALA MELLAN 1 OCH 7, DÄR 1 INNEBÄR ATT DU INTE ALLS HÅLLER MED OCH
7 INNEBÄR ATT DU HÅLLER MED HELT OCH HÅLLET. (AVSER DE SENASTE 12 MÅNADERNA):
- Jag spelar längre tid än jag tänkt mig
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C82N
Frågetext:
SVARA PÅ EN SKALA MELLAN 1 OCH 7, DÄR 1 INNEBÄR ATT DU INTE ALLS HÅLLER MED OCH
7 INNEBÄR ATT DU HÅLLER MED HELT OCH HÅLLET. (AVSER DE SENASTE 12 MÅNADERNA):
- Jag spelar för mer pengar än jag tänkt mig
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C83N
Frågetext:
SVARA PÅ EN SKALA MELLAN 1 OCH 7, DÄR 1 INNEBÄR ATT DU INTE ALLS HÅLLER MED OCH
7 INNEBÄR ATT DU HÅLLER MED HELT OCH HÅLLET. (AVSER DE SENASTE 12 MÅNADERNA):
- När jag vinner i spel beror det på skicklighet
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C84N
Frågetext:
228 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
SVARA PÅ EN SKALA MELLAN 1 OCH 7, DÄR 1 INNEBÄR ATT DU INTE ALLS HÅLLER MED OCH
7 INNEBÄR ATT DU HÅLLER MED HELT OCH HÅLLET. (AVSER DE SENASTE 12 MÅNADERNA):
- Jag har svårt att sluta spela
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C85N
Frågetext:
SVARA PÅ EN SKALA MELLAN 1 OCH 7, DÄR 1 INNEBÄR ATT DU INTE ALLS HÅLLER MED OCH
7 INNEBÄR ATT DU HÅLLER MED HELT OCH HÅLLET. (AVSER DE SENASTE 12 MÅNADERNA):
- Jag spelar när jag egentligen borde ha gjort andra saker
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C86N
Frågetext:
SVARA PÅ EN SKALA MELLAN 1 OCH 7, DÄR 1 INNEBÄR ATT DU INTE ALLS HÅLLER MED OCH
7 INNEBÄR ATT DU HÅLLER MED HELT OCH HÅLLET. (AVSER DE SENASTE 12 MÅNADERNA):
- Jag spelar för att det är spännande
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C87N
Frågetext:
SVARA PÅ EN SKALA MELLAN 1 OCH 7, DÄR 1 INNEBÄR ATT DU INTE ALLS HÅLLER MED OCH
7 INNEBÄR ATT DU HÅLLER MED HELT OCH HÅLLET. (AVSER DE SENASTE 12 MÅNADERNA):
- Mitt spelande är ett sätt att tjäna pengar
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C88N
Frågetext:
SVARA PÅ EN SKALA MELLAN 1 OCH 7, DÄR 1 INNEBÄR ATT DU INTE ALLS HÅLLER MED OCH
7 INNEBÄR ATT DU HÅLLER MED HELT OCH HÅLLET. (AVSER DE SENASTE 12 MÅNADERNA):
- Om jag bara spelar tillräckligt mycket kommer spelandet att löna sig
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C89N
Frågetext:
SVARA PÅ EN SKALA MELLAN 1 OCH 7, DÄR 1 INNEBÄR ATT DU INTE ALLS HÅLLER MED OCH
7 INNEBÄR ATT DU HÅLLER MED HELT OCH HÅLLET. (AVSER DE SENASTE 12 MÅNADERNA):
- Jag har strategier som hjälper mig att inte spela för mycket
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 229
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C90N
Frågetext:
SVARA PÅ EN SKALA MELLAN 1 OCH 7, DÄR 1 INNEBÄR ATT DU INTE ALLS HÅLLER MED OCH
7 INNEBÄR ATT DU HÅLLER MED HELT OCH HÅLLET. (AVSER DE SENASTE 12 MÅNADERNA):
- Jag föredrar att spela ensam
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C91N
Frågetext:
SVARA PÅ EN SKALA MELLAN 1 OCH 7, DÄR 1 INNEBÄR ATT DU INTE ALLS HÅLLER MED OCH
7 INNEBÄR ATT DU HÅLLER MED HELT OCH HÅLLET. (AVSER DE SENASTE 12 MÅNADERNA):
- Mitt spelande ger mig vänner
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C92N
Frågetext:
SVARA PÅ EN SKALA MELLAN 1 OCH 7, DÄR 1 INNEBÄR ATT DU INTE ALLS HÅLLER MED OCH
7 INNEBÄR ATT DU HÅLLER MED HELT OCH HÅLLET. (AVSER DE SENASTE 12 MÅNADERNA):
- Jag brukar dricka alkohol när jag spelar
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C93N
Frågetext:
SVARA PÅ EN SKALA MELLAN 1 OCH 7, DÄR 1 INNEBÄR ATT DU INTE ALLS HÅLLER MED OCH
7 INNEBÄR ATT DU HÅLLER MED HELT OCH HÅLLET. (AVSER DE SENASTE 12 MÅNADERNA):
- Jag brukar röka när jag spelar
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
D94N
Frågetext:
Nu kommer några frågor om dina erfarenheter av TV- och datorspel. Dessa frågor
gäller alltså inte spel om pengar.
Har du spelat TV- eller datorspel någon gång de senaste 12 månaderna?
1
2
JA
NEJ
230 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
D95N
Frågetext:
Hur ofta har du sammanlagt spelat TV- eller datorspel, under de senaste 12
månaderna?
SVARSALTERNATIVEN LÄSES VID BEHOV
1
2
3
4
5
6
7
F8
F9
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger / år
mer sällan / aldrig
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
D96AN
Frågetext:
Hur många timmar har du spelat tv- eller datorspel, under de senaste 7 dagarna?
1
2
3
4
5
6
7
F8
F9
1-4 timmar
5-10 timmar
11-15 timmar
16-20 timmar
21-30 timmar
Mer än 30 timmar (ANGE I NÄSTA FRÅGA)
HAR INTE SPELAT DE SENASTE 7 DAGARNA
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
D96BN
Frågetext:
Hur många timmar?
ANGE TIMMAR (AVSER DE SENASTE 7 DAGARNA):
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
D97AN
Frågetext:
Hur många timmar har du spelat tv- eller datorspel, under de senaste 30 dagarna?
1
2
3
4
5
6
0-4 timmar
5-10 timmar
11-15 timmar
16-20 timmar
21-30 timmar
Mer än 30 timmar (ANGE I NÄSTA FRÅGA)
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 231
7
HAR INTE SPELAT DE SENASTE 30 DAGARNA
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
D97BN
Frågetext:
Hur många timmar?
ANGE TIMMAR (AVSER DE SENASTE 30 DAGARNA):
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
D98AN
Frågetext:
Har du använt riktiga pengar när du spelat tv- eller datorspel under de senaste
12 månaderna genom att:
: :
- betala medlemsavgift?
1
2
JA
NEJ
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
Medlemsavgift kan t.ex. vara en månadsavgift eller en deltagaravgift för att
kunna spela tv- eller datorspelet. Detta gäller både online och LAN (Local Area
Network).
D98BN
Frågetext:
HAR DU ANVÄNT RIKTIGA PENGAR NÄR DU SPELAT TV- ELLER DATORSPEL UNDER DE SENASTE
12 MÅNADERNA GENOM ATT:
: :
- köpa eller sälja föremål, guld eller karaktärer?
1
2
JA
NEJ
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
Köp och försäljning av föremål (som kan vara svärd, sköldar, möbler mm) och
karaktärer (även avatarer) kan ske både i spelet eller i andra sammanhang som
t.ex. e-bay, blocket eller någon annan auktionsajt. Guld avser den virtuella
valutan (i spelet World of Warcraft) som kan växlas in mot en fysisk valuta.
Andra virtuella valutor är PED (Project Entropia Dollars) och lindendollar
(valutan för Second Life).
D98CN
Frågetext:
HAR DU ANVÄNT RIKTIGA PENGAR NÄR DU SPELAT TV- ELLER DATORSPEL UNDER DE SENASTE
12 MÅNADERNA GENOM ATT:
: :
- delta i turnering med prispengar?
232 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
1
2
JA
NEJ
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
Turneringar med prispengar kan vara tävlingar, ligor eller mästerskap i tv- och
datorspel som tex CounterStrike (CS), Warcraft 3 och Battlefield (både online
och LAN) eller turneringar i e-sport.
D98DN
Frågetext:
HAR DU ANVÄNT RIKTIGA PENGAR NÄR DU SPELAT TV- ELLER DATORSPEL UNDER DE SENASTE
12 MÅNADERNA GENOM ATT:
- slå vad eller delta i hasardspel?
1
2
JA
NEJ
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
Slå vad eller delta i hasardspel avser spel om pengar (slumpspel, vadslagning,
lotteri osv) som förekommer i själva datorspelet (tex Second Life) och där
riktiga pengar är inblandade.
E99N
Frågetext:
Nu kommer några frågor om din hälsa.
Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Är det...
1
2
3
4
5
Mycket bra
Bra
Någorlunda
Dåligt
Mycket dåligt
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
E100AN
Frågetext:
Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion,
eller annat långvarigt hälsoproblem?
1
2
JA
NEJ
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
E100BN
Frågetext:
Medför dessa besvär att din arbetsförmåga är nedsatt eller hindrar dig i dina
andra dagliga sysselsättningar?
1
Ja, i hög grad
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 233
2
3
Ja, i någon mån
NEJ (inte alls)
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
E101N
Frågetext:
Bor du tillsammans med någon person med långvarig sjukdom, besvär efter
olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem?
1
2
JA
NEJ
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
E102N
Frågetext:
Under de senaste 30 dagarna, hur många dagar skulle du säga att din kroppsliga
hälsa inte varit god, pga sjukdom, kroppsliga besvär eller skador?
ANGE ANTAL DAGAR MELLAN 0 OCH 30:
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
E103N
Frågetext:
Under de senaste 30 dagarna, hur många dagar skulle du säga att din psykiska
hälsa inte varit god, t.ex. pga stress, nedstämdhet eller oro?
ANGE ANTAL DAGAR MELLAN 0 OCH 30:
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
E104N
Frågetext:
Ungefär hur ofta under de senaste 30 dagarna har du känt dig nervös? Skulle du
säga att det var hela tiden, för det mesta, en del av tiden, en liten del av
tiden eller inte alls?
1
2
3
4
5
Hela tiden
För det mesta
En del av tiden
En liten del av tiden
Inte alls
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
E105N
Frågetext:
234 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Under de senaste 30 dagarna, hur ofta har du känt hopplöshet? Skulle du säga att
det var hela tiden, för det mesta, en del av tiden, en liten del av tiden eller
inte alls?
1
2
3
4
5
Hela tiden
För det mesta
En del av tiden
En liten del av tiden
Inte alls
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
E106N
Frågetext:
Under de senaste 30 dagarna, hur ofta har du känt dig rastlös eller orolig?
Skulle du säga att det var hela tiden, för det mesta, en del av tiden, en liten
del av tiden eller inte alls?
1
2
3
4
5
Hela tiden
För det mesta
En del av tiden
En liten del av tiden
Inte alls
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
E107N
Frågetext:
Under de senaste 30 dagarna, hur ofta har du känt dig så deprimerad att inget
kunnat muntra upp dig? Skulle du säga att det var hela tiden, för det mesta, en
del av tiden, en liten del av tiden eller inte alls?
1
2
3
4
5
Hela tiden
För det mesta
En del av tiden
En liten del av tiden
Inte alls
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
E108N
Frågetext:
Under de senaste 30 dagarna, hur ofta har du känt att allt varit en
ansträngning? Skulle du säga att det var hela tiden, för det mesta, en del av
tiden, en liten del av tiden eller inte alls?
1
2
3
4
5
Hela tiden
För det mesta
En del av tiden
En liten del av tiden
Inte alls
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
E109N
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 235
Frågetext:
Under de senaste 30 dagarna, hur ofta har du känt dig värdelös? Skulle du säga
att det var hela tiden, för det mesta, en del av tiden, en liten del av tiden
eller inte alls?
1
2
3
4
5
Hela tiden
För det mesta
En del av tiden
En liten del av tiden
Inte alls
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
E110N
Frågetext:
Har du rökt under de senaste 12 månaderna?
1
2
3
Ja, dagligen
Ja, då och då
NEJ (Aldrig)
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C111AN
Frågetext:
Nu skall jag återigen ställa frågor om hur du ser på ditt spelande. Frågorna
gäller precis som tidigare allt spel om pengar.
Under de senaste 12 månaderna, hur många gånger har du:
-försökt minska ditt spelande?
1
2
3
ALDRIG
1-2 GÅNGER
3 GÅNGER ELLER MER
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C111BN
Frågetext:
UNDER DE SENASTE 12 MÅNADERNA, HUR MÅNGA GÅNGER HAR DU:
- känt dig rastlös och irriterad om du inte kunnat spela?
1
2
3
ALDRIG
1-2 GÅNGER
3 GÅNGER ELLER MER
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
C111CN
Frågetext:
236 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
UNDER DE SENASTE 12 MÅNADERNA, HUR MÅNGA GÅNGER HAR DU:
- ljugit om hur mycket du spelat?
1
2
3
ALDRIG
1-2 GÅNGER
3 GÅNGER ELLER MER
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
**sogsberLF och sogsproLF**
BERÄKNA SC43AN=1 OM C43AN=(2,3,4);
BERÄKNA SC44AN=1 OM C44AN=(2,3,4);
BERÄKNA SC45AN=1 OM C45AN=(2,3,4);
BERÄKNA SC46AN=1 OM C46AN=(2,3,4);
BERÄKNA SC47AN=1 OM C47AN=(2,3,4);
BERÄKNA SC48AN=1 OM C48AN=(2,3,4);
BERÄKNA SC49AN=1 OM C49AN=(2,3,4);
BERÄKNA SC50BN=1 OM C50BN=(2,3,4);
BERÄKNA SC51AN=1 OM C51AN=(2,3,4);
BERÄKNA SC52AN=1 OM C52AN=(2,3,4);
BERÄKNA
BERÄKNA
BERÄKNA
BERÄKNA
BERÄKNA
BERÄKNA
BERÄKNA
BERÄKNA
BERÄKNA
BERÄKNA
SC53AN=1
SC54AN=1
SC55AN=1
SC56AN=1
SC57AN=1
SC58AN=1
SC59AN=1
SC60AN=1
SC61AN=1
SC62AN=1
OM
OM
OM
OM
OM
OM
OM
OM
OM
OM
C53AN=1;
C54AN=1;
C55AN=1;
C56AN=1;
C57AN=1;
C58AN=1;
C59AN=1;
C60AN=1;
C61AN=1;
C62AN=1;
**Spelberoende SOGS-R
LIFETIME************************************************************************
***************************************
BERÄKNA SOGSBERLF=0;
BERÄKNA SOGSBERLF=1 OM
SC43AN+SC44AN+SC45AN+SC46AN+SC47AN+SC48AN+SC49AN+SC50BN+SC51AN+SC52AN+SC53AN+SC5
4AN+SC55AN+SC56AN+SC57AN+SC58AN+SC59AN+SC60AN+SC61AN+SC62AN>=5;
**Spelproblem SOGS-R
LIFETIME************************************************************************
******************************************
BERÄKNA SOGSPROLF=0;
BERÄKNA SOGSPROLF=1 OM
SC43AN+SC44AN+SC45AN+SC46AN+SC47AN+SC48AN+SC49AN+SC50BN+SC51AN+SC52AN+SC53AN+SC5
4AN+SC55AN+SC56AN+SC57AN+SC58AN+SC59AN+SC60AN+SC61AN+SC62AN>=3;
**sogsberPY och sogsproLY**
BERÄKNA SC43BN=1 OM C43BN=(2,3,4);
BERÄKNA SC44BN=1 OM C44BN=(2,3,4);
BERÄKNA SC45BN=1 OM C45BN=(2,3,4);
BERÄKNA SC46BN=1 OM C46BN=(2,3,4);
BERÄKNA SC47BN=1 OM C47BN=(2,3,4);
BERÄKNA SC48BN=1 OM C48BN=(2,3,4);
BERÄKNA SC49BN=1 OM C49BN=(2,3,4);
BERÄKNA SC50CN=1 OM C50CN=(2,3,4);
BERÄKNA SC51BN=1 OM C51BN=(2,3,4);
BERÄKNA SC52BN=1 OM C52BN=(2,3,4);
BERÄKNA
BERÄKNA
BERÄKNA
BERÄKNA
BERÄKNA
BERÄKNA
BERÄKNA
SC53BN=1
SC54BN=1
SC55BN=1
SC56BN=1
SC57BN=1
SC58BN=1
SC59BN=1
OM
OM
OM
OM
OM
OM
OM
C53BN=1;
C54BN=1;
C55BN=1;
C56BN=1;
C57BN=1;
C58BN=1;
C59BN=1;
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 237
BERÄKNA SC60BN=1 OM C60BN=1;
BERÄKNA SC61BN=1 OM C61BN=1;
BERÄKNA SC62BN=1 OM C62BN=1;
**Spelberoende SOGS-R
PASTYEAR************************************************************************
***************************************
BERÄKNA SOGSPERBY=0;
BERÄKNA SOGSPERBY=1 OM
SC43BN+SC44BN+SC45BN+SC46BN+SC47BN+SC48BN+SC49BN+SC50CN+SC51BN+SC52BN+SC53BN+SC5
4BN+SC55BN+SC56BN+SC57BN+SC58BN+SC59BN+SC60BN+SC61BN+SC62BN>=5;
**Spelproblem SOGS-R
PASTYEAR************************************************************************
***************************************
BERÄKNA SOGSPROPY=0;
BERÄKNA SOGSPROBY=1 OM
SC43BN+SC44BN+SC45BN+SC46BN+SC47BN+SC48BN+SC49BN+SC50CN+SC51BN+SC52BN+SC53BN+SC5
4BN+SC55BN+SC56BN+SC57BN+SC58BN+SC59BN+SC60BN+SC61BN+SC62BN=(3,4);
**forsrisk**
BERÄKNA SC111AN=1 OM C111AN=(2,3);
BERÄKNA SC111BN=1 OM C111BN=(2,3);
BERÄKNA SC111CN=1 OM C111CN=(2,3);
**Riskspel FORS**
BERÄKNA FORSRISK=0;
BERÄKNA FORSRISK=1 OM SC111AN+SC111BN+SC111CN>=1;
**pgsiPROBL och pgsiMEDEL och pgsiLAG**
BERÄKNA
BERÄKNA
BERÄKNA
BERÄKNA
BERÄKNA
BERÄKNA
BERÄKNA
BERÄKNA
BERÄKNA
BERÄKNA
BERÄKNA
BERÄKNA
BERÄKNA
BERÄKNA
BERÄKNA
BERÄKNA
BERÄKNA
BERÄKNA
BERÄKNA
BERÄKNA
BERÄKNA
BERÄKNA
BERÄKNA
BERÄKNA
BERÄKNA
BERÄKNA
BERÄKNA
SC64N=1 OM C64N=2;
SC64N=2 OM C64N=3;
SC64N=3 OM C64N=4;
SC65N=1 OM C65N=2;
SC65N=2 OM C65N=3;
SC65N=3 OM C65N=4;
SC66N=1 OM C66N=2;
SC66N=2 OM C66N=3;
SC66N=3 OM C66N=4;
SC67N=1 OM C67N=2;
SC67N=2 OM C67N=3;
SC67N=3 OM C67N=4;
SC68N=1 OM C68N=2;
SC68N=2 OM C68N=3;
SC68N=3 OM C68N=4;
SC69N=1 OM C69N=2;
SC69N=2 OM C69N=3;
SC69N=3 OM C69N=4;
SC70N=1 OM C70N=2;
SC70N=2 OM C70N=3;
SC70N=3 OM C70N=4;
SC43BN=1 OM C43BN=2;
SC43BN=2 OM C43BN=3;
SC43BN=3 OM C43BN=4;
SC62CN=1 OM C62CN=1;
SC62CN=2 OM C62CN=2;
SC62CN=3 OM C62CN=3;
**Problemspel PGSI**
BERÄKNA PGSIPROBL=0;
BERÄKNA PGSIPROBL=1 OM
SC64N+SC65N+SC66N+SC67N+SC68N+SC69N+SC70N+SC43BN+SC62CN>=8;
**Medelrisk PGSI**
BERÄKNA PGSIMEDEL=0;
BERÄKNA PGSIMEDEL=1 OM
SC64N+SC65N+SC66N+SC67N+SC68N+SC69N+SC70N+SC43BN+SC62CN=(3,4,5,6,7);
238 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
**Lågrisk PGSI**
BERÄKNA PGSILAG=0;
BERÄKNA PGSILAG=1 OM
SC64N+SC65N+SC66N+SC67N+SC68N+SC69N+SC70N+SC43BN+SC62CN=(1,2);
F112N
Frågetext:
Nu ska jag ställa några frågor om alkoholanvändning. Med alkohol menas folköl,
mellanöl, starköl, alkoholstark cider, vin, starkvin och sprit.
Hur ofta har du druckit alkohol under de senaste 12 månaderna?
SVARSALTERNATIVEN LÄSES VID BEHOV
1
2
3
4
5
6
7
8
F8
F9
Dagligen / nästan dagligen
Några gånger / vecka
1 gång / vecka
några gånger / månad
1 gång / månad
6-11 gånger
mer sällan
Aldrig
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
F113N
Frågetext:
Hur många "glas" har du druckit en typisk dag då du druckit alkohol under de
senaste 12 månaderna?
MED "GLAS" MENAS 50 CL FOLKÖL, 33 CL STARKÖL, 10-15 CL VIN, 5-8 CL STARKVIN
ELLER 4 CL SPRIT, T EX WHISKEY
1
2
3
4
5
1-2 GLAS
3-4 GLAS
5-6 GLAS
7-9 GLAS
10 GLAS ELLER FLER
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
F114N
Frågetext:
Hur ofta har du druckit sex "glas" eller fler vid samma tillfälle, under de
senaste 12 månaderna?
(MED "GLAS" MENAS 50 CL FOLKÖL, 33 CL STARKÖL, 10-15 CL VIN, 5-8 CL STARKVIN
ELLER 4 CL SPRIT, T EX WHISKEY)
SVARSALTERNATIVEN LÄSES VID BEHOV
1
2
3
4
5
6
F8
F9
Dagligen eller nästan dagligen
Varje vecka
Varje månad
6-10 gånger
Mer sällan
Aldrig
VET EJ
VILL EJ SVARA
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 239
Instruktioner:
F115N
Frågetext:
Hur ofta har du druckit så mycket alkohol att du varit berusad, under de senaste
12 månaderna?
1 Dagligen eller nästan dagligen
2 Några gånger / vecka
3 1 gång / vecka
4 2- 3 gånger / månad
5 1 gång / månad
6 Någon eller några gånger per halvår
7 Mer sällan eller aldrig
F8
F9
VET EJ
VILL EJ SVARA
Instruktioner:
G116AN
Frågetext:
Nu några frågor om trygghet och sociala relationer.
Kan du få hjälp av någon om du har praktiska problem eller är sjuk? Till exempel
få råd eller stöd, låna saker, hjälp med matinköp, reparationer etc.
1
2
JA
NEJ
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
G116BN
Frågetext:
Kan du i så fall få hjälp...
1
2
3
4
5
Alltid
Ofta
Ibland
Sällan
Nästan aldrig
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
G117N
Frågetext:
Har du någon du kan dela dina innersta känslor med?
1
2
3
Ja, en
Ja, flera
NEJ
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
240 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
G118N
Frågetext:
Händer det att du avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen,
rånad eller på annat sätt ofredad?
1
2
3
4
5
Alltid
Ofta
Ibland
Sällan
Aldrig/Nästan aldrig
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
G119AN
Frågetext:
Har du någon gång blivit utsatt för fysiskt våld, under de senaste 12 månaderna?
1
2
JA
NEJ
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
G119BN
Frågetext:
Vem / vilka utsatte dig för våldet?
1 Partner
2 Tidigare partner
3 Syskon/föräldrar/annan släkting
4 Bekant/granne
5 Annan
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
G120N
Frågetext:
Har du någon gång blivit utsatt för fysiskt våld tidigare i livet?
1
2
JA
NEJ
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
G121AN
Frågetext:
Har du någon gång blivit utsatt för hot om våld så att du blev rädd, under de
senaste 12 månaderna?
1
2
JA
NEJ
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 241
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
G121BN
Frågetext:
Vem vilka utsatte dig för hotet?
1 Partner
2 Tidigare partner
3 Syskon/föräldrar/annan släkting
4 Bekant/granne
5 Annan
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
G122N
Frågetext:
Har du någon gång blivit utsatt för hot om våld så att du blev rädd, tidigare i
livet?
1
2
JA
NEJ
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
H123N
Frågetext:
Nu ska jag ställa några frågor om sysselsättning, ekonomi och boende.
Vilken eller vilka inkomstkällor har du haft under de senaste 12 månaderna,
inklusive ev. spel om pengar?
FLERA ALTERNATIV KAN ANGES. SKRIV DÅ MELLANSLAG MELLAN VARJE SVAR
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Heltidslön
Deltidslön
Vinster från spel om pengar
Studiemedel / barnbidrag
Ålderspension
Sjukpension / förtidspension / sjukpenning
Föräldrapenning
A-kassa / socialbidrag / praktikersättning / ANNAT
INGEN INKOMST
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
H124N
Frågetext:
Hur trivs du med dina arbetsuppgifter?
1
2
3
Mycket bra
Ganska bra
Varken bra eller dåligt
242 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
4
5
Ganska dåligt
Mycket dåligt
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
H125N
Frågetext:
Är du orolig för att förlora ditt arbete inom den närmaste tiden?
1
2
Ja
Nej
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
H126N
Frågetext:
Har det hänt att du spelat spel om pengar på din arbetstid/under skoldagen,
under de senaste 12 månaderna?
1 Alltid
2 Ofta
3 Ibland
4 Sällan
5 Aldrig/Nästan aldrig
7 IP VARKEN JOBBAR ELLER STUDERAR
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
H127N
Frågetext:
Hur stor var din senaste månadsinkomst efter skatt? Alla inkomster under månaden
ska läggas ihop, inklusive eventuella spelvinster, extrajobb (även "svartjobb"),
bostadsbidrag, barnbidrag och andra transfereringar
ANGE STORLEKEN PÅ SENASTE MÅNADS NETTOINKOMST
ANGE KRONOR:
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
H128N
Frågetext:
Har det hänt att du haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat,
hyra, räkningar mm, under de senaste 12 månaderna?
1
2
3
4
Ja, vid ett tillfälle
Ja, vid flera tillfällen
NEJ
EJ AKTUELLT
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 243
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
H129N
Frågetext:
Bor du själv eller delar du bostad med någon?
1
2
BOR SJÄLV (INKL STUDENTBOENDE MEN INTE KOLLEKTIV)
DELAR BOSTAD
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
H130AN
Frågetext:
Vilka personer ingår i ditt hushåll?
FLERA ALTERNATIV KAN ANGES. SKRIV DÅ MELLANSLAG MELLAN VARJE SVAR
1
2
3
4
5
MAKE / MAKA / SAMBO / PARTNER
FÖRÄLDER / FÖRÄLDRAR
SYSKON
BARN (EGNA ELLER ANDRAS)
ANDRA VUXNA (INKL KOLLEKTIVBOENDE OCH INSTITUTION)
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
FÖR ATT EN PERSON SKA INGÅ I HUSHÅLLET SKA DENNA BO MINST HALVA TIDEN
TILLSAMMANS MED UP. FÖRÄLDRAR AVSER BARNETS VÅRDNADSHAVARE, INKLUSIVE
ADOPTIVFÖRÄLDRAR OCH FOSTERFÖRÄLDRAR."NYA PARTNERS" SOM INGÅR I HUSHÅLLET RÄKNAS
SOM ANDRA VUXNA. ADOPTIVSYSKON OCH FOSTERSYSKON RÄKNAS SOM SYSKON.
H130BN
Frågetext:
Hur många föräldrar ingår i hushållet?
ANGE ANTAL:
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
FÖR ATT EN PERSON SKA INGÅ I HUSHÅLLET SKA DENNA BO MINST HALVA TIDEN
TILLSAMMANS MED UP. FÖRÄLDRAR AVSER BARNETS VÅRDNADSHAVARE, INKLUSIVE
ADOPTIVFÖRÄLDRAR OCH FOSTERFÖRÄLDRAR."NYA PARTNERS" SOM INGÅR I HUSHÅLLET RÄKNAS
SOM ANDRA VUXNA. ADOPTIVSYSKON OCH FOSTERSYSKON RÄKNAS SOM SYSKON.
H130CN
Frågetext:
Hur många syskon ingår i hushållet?
ANGE ANTAL:
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
244 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
FÖR ATT EN PERSON SKA INGÅ I HUSHÅLLET SKA DENNA BO MINST HALVA TIDEN
TILLSAMMANS MED UP. FÖRÄLDRAR AVSER BARNETS VÅRDNADSHAVARE, INKLUSIVE
ADOPTIVFÖRÄLDRAR OCH FOSTERFÖRÄLDRAR."NYA PARTNERS" SOM INGÅR I HUSHÅLLET RÄKNAS
SOM ANDRA VUXNA. ADOPTIVSYSKON OCH FOSTERSYSKON RÄKNAS SOM SYSKON.
H130DN
Frågetext:
Hur många barn ingår i hushållet?
ANGE ANTAL:
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
FÖR ATT EN PERSON SKA INGÅ I HUSHÅLLET SKA DENNA BO MINST HALVA TIDEN
TILLSAMMANS MED UP. FÖRÄLDRAR AVSER BARNETS VÅRDNADSHAVARE, INKLUSIVE
ADOPTIVFÖRÄLDRAR OCH FOSTERFÖRÄLDRAR."NYA PARTNERS" SOM INGÅR I HUSHÅLLET RÄKNAS
SOM ANDRA VUXNA. ADOPTIVSYSKON OCH FOSTERSYSKON RÄKNAS SOM SYSKON.
H130EN
Frågetext:
Hur många andra vuxna ingår i hushållet?
ANGE ANTAL:
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
FÖR ATT EN PERSON SKA INGÅ I HUSHÅLLET SKA DENNA BO MINST HALVA TIDEN
TILLSAMMANS MED UP. FÖRÄLDRAR AVSER BARNETS VÅRDNADSHAVARE, INKLUSIVE
ADOPTIVFÖRÄLDRAR OCH FOSTERFÖRÄLDRAR."NYA PARTNERS" SOM INGÅR I HUSHÅLLET RÄKNAS
SOM ANDRA VUXNA. ADOPTIVSYSKON OCH FOSTERSYSKON RÄKNAS SOM SYSKON.
H131
Frågetext:
Vilket av följande påståenden beskriver bäst hur <<TEXT 'ditt hushåll ekonomiskt
under de senaste 12 månaderna.
(ENDAST ETT SVARSALTERNATIV)
1 kan
2 kan
3 kan
4 Det
ligger
5 har
6 har
betala alla räkningar och inbetalningar utan problem
betala alla räkningar och inbetalningar, men får då och då kämpa
betala alla räkningar och inbetalningar, men får alltid kämpa
har hänt att <<TEXT 'jag' OM H129N=1>><<TEXT 'vi' OM H129N=(2,8,9)>>
efter med räkningar och inbetalningar
ekonomiska problem och ligger efter med räkningar eller avbetalningar
inga räkningar eller andra ekonomiska åtaganden
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
H132N
Frågetext:
<<TEXT 'Hur ofta har du fått betalningspåminnelse, under de senaste 12
månaderna, när det gäller...' OM H129N=1>>
<<TEXT 'Hur ofta har ditt hushåll fått betalningspåminnelse, under de senaste 12
månaderna, när det gäller...' OM H129N=(2,8,9)>>
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 245
- Amortering på bostad eller på hyra?
1
2
3
4
5
6
Alltid
Ofta
Ibland
Sällan
Aldrig/nästan aldrig
EJ AKTUELLT
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
Med "Alltid" avses varje gång räkningarna ska betalas, d v s oftast varje månad
I133N
Frågetext:
Nu kommer vi till sista delen av intervjun.
Finns det någon i din närhet som - så vitt du vet - har eller har haft problem
med spel om pengar?
1
2
3
Ja, en person
Ja, flera personer
NEJ
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
I134AN
Frågetext:
Har du sökt hjälp/information å någon annans vägnar för problem med spel om
pengar?
TILL IVE: DENNA FRÅGA SKA BESVARAS AV ALLA OAVSETT OM MAN HAR NÅGON PERSON MED
SPELPROBLEM I SIN NÄRHET ELLER EJ. (MAN KAN TEX HA SÖKT INFORMATION I EGENSKAP
AV ATT VARA LÄRARE, SOCIONOM, VÅRDANSTÄLLD MM ELLER FÖR EN PERSON SOM VARIT MEN
INTE LÄNGRE ÄR I ENS NÄRHET).
1
2
3
Ja, en gång
Ja, flera gånger
NEJ
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
I134BN
Frågetext:
Var sökte du hjälp/information?
FLERA ALTERNATIV KAN ANGES. SKRIV DÅ MELLANSLAG MELLAN VARJE SVAR
1
2
3
4
5
6
7
8
INTERNET (ANGE I NÄSTA FRÅGA)
STÖDLINJEN
SOCIALTJÄNSTEN
ÖPPENVÅRDEN
KAMRATFÖRENING
BEHANDLINGSHEM
PRIVAT PSYKOLOG/PSYKOTERAPEUT
ANNAT
246 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
F8 VET EJ
F9 VILLE J SVARA
Instruktioner:
PSYKOLOG/PSYKOTERAPEUT VIA LANDSTING ELLER KOMMUN INGÅR I SVARSALTERNATIV 4,
ÖPPENVÅRDEN. PSYKOLOG/PSYKOTERAPEUT INOM RAMEN FÖR SLUTENVÅRDEN (DVS MAN ÄR
INLAGD PÅ SJUKHUS) INGÅR I SVARSALTERNATIV " ANNAT".
I134CN
Frågetext:
Var på Internet?
ANGE KORTFATTAT:
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
I135N
Frågetext:
Har du någonsin lånat ut pengar till någon person som du tror/vet skulle använda
dem till spel eller spelskulder?
1
2
JA
NEJ
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
I136N
Frågetext:
<<TEXT 'Hur upplever du att spel om pengar påverkar ditt hushåll? Är det:' OM
H129N=(2,8,9)>>
<<TEXT 'Hur upplever du att spel om pengar påverkar dig? Är det:' OM H129N=1>>
1
2
3
4
5
Mycket
Ganska
Varken
Ganska
Mycket
positivt
positivt
positivt eller negativt
negativt
negativt
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
I137AN
Frågetext:
Har du sökt hjälp för egna problem med spel om pengar?
1
2
3
Ja, en gång
Ja, flera gånger
NEJ
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
I137BN
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 247
Frågetext:
Var sökte du hjälp?
FLERA ALTERNATIV KAN ANGES. SKRIV DÅ MELLANSLAG MELLAN VARJE SVAR
1
2
3
4
5
6
7
8
INTERNET (ANGE I NÄSTA FRÅGA)
STÖDLINJEN
SOCIALTJÄNSTEN
ÖPPENVÅRDEN
KAMRATFÖRENING
BEHANDLINGSHEM
PRIVAT PSYKOLOG/PSYKOTERAPEUT
ANNAT
F8 VET EJ
F9 VILLE J SVARA
Instruktioner:
I137CN
Frågetext:
Var på Internet?
ANGE KORTFATTAT:
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
I138N
Frågetext:
Har du något annat du vill tillägga i den här intervjun?
ANGE KORTFATTAT OM UP HAR KOMMENTARER, SYNPUNKTER EL DYL:
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
J139N
Frågetext:
Det var alla frågor jag hade. Folkhälsoinstitutet kommer att göra fler
intervjuer med en del av personerna som svarat på denna intervju. Om du vill
vara med på en sådan intervju kommer du att bli kontaktad igen inom ett år. Du
väljer själv om du vill delta i intervjuerna och kan avbryta när som helst. En
viss ersättning kommer att betalas för nedlagd tid. För de som blir utvalda att
delta i uppföljningsintervjuer kommer SCB att lämna över kontaktuppgifter (namn,
adress och telefonnummer) till Folkhälsoinstitutet. Alla som arbetar med studien
har tystnadsplikt och dina kontaktuppgifter kommer inte att kunna kopplas ihop
med dina svar. Svaren från intervjuerna kommer att läggas samman av SCB som
sparar kontaktuppgifterna för att kunna kontakta de som vill medverka. När
svaren sedan analyseras är alla personuppgifter borttagna. Det spelar ingen roll
om du spelar lite eller mycket, du är lika viktig för studien ändå. Skulle du
vilja vara med vid en sådan intervju?
BÅDE PERSONER SOM SPELAR MYCKET OCH PERSONER SOM SPELAR LITE BEHÖVS FÖR
INTERVJUERNA
1
2
JA (ANGE TEL.NR TILL UP I NÄSTA FRÅGA)
NEJ
248 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
F8 VET EJ
F9 VILL EJ SVARA
Instruktioner:
J140A
Frågetext:
Vilket telefonnummer kan du säkrast kontaktas på om du blir utvald till en
uppföljningsintervju?
Instruktioner:
NYTTNR
Frågetext:
Vilket telefonnummer?
Instruktioner:
FLERANR
Frågetext:
Finns det något mer telefonnummer?
<<TEXT 'B
Bostaden' OM Telnrbost>''>> <<TEXT Telnrbost>>
<<TEXT '1' OM Telnrarb>''>>
<<TEXT Telnrarb>>
N Nytt nummer
7
Nej, inget mer telefonnummer
Instruktioner:
NYTTNR2
Frågetext:
Vilket telefonnummer?
Instruktioner:
J140B
Frågetext:
Är följande adress den adress som du vill att vi lämnar till
Folkhälsoinstitutet?
1
2
Ja
Nej
Instruktioner:
J140C
Frågetext:
Gatuadress:
Instruktioner:
J140D
Frågetext:
Postnummer:
Instruktioner:
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 249
---------------------------------------------------------J140E
Frågetext:
Postadress:
Instruktioner:
AVSLUT
Frågetext:
Då var vi klara, tack för din medverkan!
TRYCK 1 OCH ENTER FÖR ATT AVSLUTA INTERVJUN
Instruktioner:
TOLK
Frågetext:
FRÅGA TILL INTERVJUAREN EFTER AVSLUTAD INTERVJU:
Genomfördes intervjun på annat språk än svenska?
1 NEJ
2 JA
Instruktioner:
250 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Bilaga 7. Postenkät Swelogs ep1
Del A Spelande
Först kommer några frågor om vilka spel om pengar som du har spelat i ditt liv. Räkna även med spel via
Internet.
1.
A) Hur ofta har du spelat på hästar under de senaste 12 månaderna?
T.ex. Harry Boy, V75, Dagens dubbel, Trio mfl?
1
Dagligen/nästan dagligen
2
Några gånger i veckan
3
En gång i veckan
4
Några gånger i månaden
5
En gång i månaden
6
6-11 ggr de senaste 12 månaderna
7
1-5 ggr de senaste 12 månaderna
8
Aldrig
9
Vet inte/minns inte
Gå till fråga 2 A
Gå till fråga 2 A
B) På vilket sätt har du spelat på hästar de senaste 12 månaderna?
Flera svar får markeras.
1
På trav- eller galoppbana
1
Köpt Harry Boy i butik/ombud
1
Köpt Harry Boy via Internet
1
Annat spel på hästar hos spelbutik/ombud
1
Annat spel på hästar via Internet på ATG.se
1
Annat spel på hästar via Internet på annat spelbolag
C) Hur mycket tid har du använt för att spela på hästar de senaste 30 dagarna?
Skriv in antal timmar. Räkna med den tid du lagt på planering av spel och kontrollera resultat inklusive
att lägga upp system.
antal timmar/30 dgr
D) Hur mycket pengar har du satsat på hästar de senaste 30 dagarna?
Skriv in antal kronor! Räkna samman de insatser du gjort oavsett om du vunnit eller förlorat.
antal kronor/30 dgr
1
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 251
2.
A) Hur ofta har du satsat pengar på bingospel under de senaste 12 månaderna?
Räkna inte Bingolotto som sänds i TV.
1
Dagligen/nästan dagligen
2
Några gånger i veckan
3
En gång i veckan
4
Några gånger i månaden
5
En gång i månaden
6
6-11 ggr de senaste 12 månaderna
7
1-5 ggr de senaste 12 månaderna
8
Aldrig
9
Vet inte/minns inte
Gå till fråga 3 A
Gå till fråga 3 A
B) Vilken typ av bingospel har du spelat de senaste 12 månaderna?
Flera svar får markeras.
1
Hallbingo
1
Bingo via Internet på Svenskaspel.se
1
Bingo via Internet på Bingolotto.se
1
Bingo via Internet på annat spelbolag
1
Annat bingospel t.ex. bilbingo
C) Hur mycket tid har du använt på bingo de senaste 30 dagarna?
Skriv in antal timmar!
antal timmar/30 dgr
D) Hur mycket pengar har du satsat på bingo de senaste 30 dagarna?
Skriv in antal kronor! Räkna samman de insatser du gjort oavsett om du vunnit eller förlorat.
antal kronor/30 dgr
3.
A) Hur ofta har du satsat pengar på Lotto, Keno och Joker under de senaste 12 månaderna?
1
Dagligen/nästan dagligen
2
Några gånger i veckan
3
En gång i veckan
4
Några gånger i månaden
5
En gång i månaden
6
6-11 ggr de senaste 12 månaderna
7
1-5 ggr de senaste 12 månaderna
8
Aldrig
9
Vet inte/minns inte
Gå till fråga 4 A
Gå till fråga 4 A
2
252 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
B) På vilket sätt har du satsat pengar på Lotto, Keno och Joker de senaste 12 månaderna?
Flera svar får markeras.
1
Spelbutik/ombud
1
Via Internet på Svenskaspel.se
1
Via Internet på annat spelbolag
C) Hur mycket tid har du använt på Lotto, Keno och Joker de senaste 30 dagarna?
Skriv in antal timmar! Räkna med den tid du lagt på planering av spel och satsningar, t.ex. att lägga
upp system och kontrollera resultat.
antal timmar/30 dgr
D) Hur mycket pengar har du satsat på Lotto, Keno och Joker de senaste 30 dagarna?
Skriv in antal kronor! Räkna samman de insatser du gjort oavsett om du vunnit eller förlorat.
antal kronor/30 dgr
4.
A) Hur ofta har du satsat pengar på tips, sportspel eller vadhållning inklusive privata vad
under de senaste 12 månaderna?
T.ex. Oddset, Stryktips, Bomben.
1
Dagligen/nästan dagligen
2
Några gånger i veckan
3
En gång i veckan
4
Några gånger i månaden
5
En gång i månaden
6
6-11 ggr de senaste 12 månaderna
7
1-5 ggr de senaste 12 månaderna
8
Aldrig
9
Vet inte/minns inte
Gå till fråga 5 A
Gå till fråga 5 A
B) På vilket sätt har du satsat pengar på tips, sportspel eller vadhållning de senaste
12 månaderna?
Flera svar får markeras.
1
Sportspel på spelbutik/ombud
1
Sportspel via Internet på Svenskaspel.se
1
Sportspel via Internet på annat spelbolag
1
Annan vadhållning t.ex. bookmaker, privat vadhållning, vadhållning via Internet som inte är
sportspel etc.
C) Hur mycket tid har du använt på tips, sportspel och vadhållning de senaste 30 dagarna?
Skriv in antal timmar! Räkna med den tid du lagt på planering av spel och satsningar, t.ex. att lägga
upp system och kontrollera resultat.
antal timmar/30 dgr
3
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 253
D) Hur mycket pengar har du satsat på tips, sportspel och vadhållning de senaste 30 dagarna?
Skriv in antal kronor! Räkna samman de insatser du gjort oavsett om du vunnit eller förlorat.
antal kronor/30 dgr
5.
A) Hur ofta har du köpt lotter eller Bingolotto under de senaste 12 månaderna?
T.ex. Bingolotto, skraplotter, penninglotter, Postkodlotteriet, föreningslotter m.fl.
1
Dagligen/nästan dagligen
2
Några gånger i veckan
3
En gång i veckan
4
Några gånger i månaden
5
En gång i månaden
6
6-11 ggr de senaste 12 månaderna
7
1-5 ggr de senaste 12 månaderna
8
Aldrig
9
Vet inte/minns inte
Gå till fråga 6 A
Gå till fråga 6 A
B) Vilken typ av lotter eller Bingolotto har du köpt/ skrapat de senaste 12 månaderna?
Flera svar får markeras.
1
Bingolotto köpt via Internet
1
Bingolotto köpt i butik eller av förening/klubb
1
Lotter med dragning en gång i veckan eller mer sällan, t.ex. A-lotteriet, Postkodslotteriet,
Penninglotteriet mfl
1
Skraplotter eller andra snabblotter köpt hos ombud/spelbutik
1
Skraplotter eller Pick’n’click köpta via Internet på svenskaspel.se
1
Skraplotter eller snabblotter köpta via Internet hos annat spelbolag
1
Andra lotter, t.ex. föreningslotter
C) Hur mycket tid har du använt på att köpa/skrapa lotter eller Bingolotto de senaste 30
dagarna?
Skriv in antal timmar! Räkna med den tid du lagt på planering av spel och kontrollera resultat inklusive
att se på Bingolotto.
antal timmar/30 dgr
D) Hur mycket pengar har du satsat på lotter de senaste 30 dagarna?
Skriv in antal kronor! Räkna samman de insatser du gjort oavsett om du vunnit eller förlorat.
antal kronor/30 dgr
4
254 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
6.
A) Hur ofta har du satsat pengar på spelautomater under de senaste 12 månaderna?
T.ex. spelautomater på restauranger, bingohallar, Casino Cosmopol, klubbar, båtar, via Internet.
1
Dagligen/nästan dagligen
2
Några gånger i veckan
3
En gång i veckan
4
Några gånger i månaden
5
En gång i månaden
6
6-11 ggr de senaste 12 månaderna
7
1-5 ggr de senaste 12 månaderna
8
Aldrig
9
Vet inte/minns inte
Gå till fråga 7 A
Gå till fråga 7 A
B) Vilken typ av spelautomater har du spelat på de senaste 12 månaderna?
Flera svar får markeras.
1
Spelautomater på Casino Cosmopol
1
Vegas-automater på bingohall/restaurang
1
Andra spelautomater på exempelvis restaurang/klubb/spelombud
1
Spelautomater via Internet
1
Spelautomater på båtar och utomlands
C) Hur mycket tid har du använt på spelautomater de senaste 30 dagarna?
Skriv in antal timmar! Räkna med den tid du lagt på planering av spel.
antal timmar/30 dgr
D) Hur mycket pengar har du satsat på spelautomater de senaste 30 dagarna?
Skriv in antal kronor! Räkna samman de insatser du gjort oavsett om du vunnit eller förlorat.
antal kronor/30 dgr
7.
A) Hur ofta har du spelat poker om pengar under de senaste 12 månaderna?
T.ex. pokerspel på klubbar, Casino Cosmopol eller via Internet.
1
Dagligen/nästan dagligen
2
Några gånger i veckan
3
En gång i veckan
4
Några gånger i månaden
5
En gång i månaden
6
6-11 ggr de senaste 12 månaderna
7
1-5 ggr de senaste 12 månaderna
8
Aldrig
9
Vet inte/minns inte
Gå till fråga 8 A
Gå till fråga 8 A
5
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 255
B) Vilken typ av pokerspel har du spelat de senaste 12 månaderna
Flera svar får markeras.
1
Poker (live) på Casino Cosmopol
1
Poker (live) på klubbar
1
Poker (live) och annat kortspel om pengar med vänner eller i andra privata sammanhang
1
Poker (live) i utlandet eller på båtar
1
Poker via Internet på Svenskaspel.se
1
Poker via Internet på annat spelbolag
C) Hur mycket tid har du använt på pokerspel de senaste 30 dagarna?
Skriv in antal timmar! Räkna med den tid du lagt på planering av spel.
antal timmar/30 dgr
D) Hur mycket pengar har du satsat på pokerspel de senaste 30 dagarna?
Skriv in antal kronor! Räkna samman de insatser du gjort oavsett om du vunnit eller förlorat.
antal kronor/30 dgr
8.
A) Hur ofta har du satsat pengar på kasinospel under de senaste 12 månaderna?
T.ex. roulett, black jack eller tärningsspel på kasino, restaurang, båt, klubb eller Internet.
1
Dagligen/nästan dagligen
2
Några gånger i veckan
3
En gång i veckan
4
Några gånger i månaden
5
En gång i månaden
6
6-11 ggr de senaste 12 månaderna
7
1-5 ggr de senaste 12 månaderna
8
Aldrig
9
Vet inte/minns inte
Gå till fråga 9 A
Gå till fråga 9 A
B) Var har du spelat kasinospel de senaste 12 månaderna?
Flera svar får markeras.
1
Restaurangkasino
1
Casino Cosmopol
1
Via Internet
1
I utlandet eller på båt
C) Hur mycket tid har du använt på kasinospel de senaste 30 dagarna?
Skriv in antal timmar! Räkna med den tid du lagt på planering av spel.
antal timmar/30 dgr
6
256 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
D) Hur mycket pengar har du satsat på kasinospel de senaste 30 dagarna?
Skriv in antal kronor! Räkna samman de insatser du gjort oavsett om du vunnit eller förlorat.
antal kronor/30 dgr
9.
A) Hur ofta har du ringt in till direktsända TV-tävlingar där man kan vinna pengar under de
senaste 12 månaderna?
T.ex. Momento, Nattliv, Jackpot, Hjärnkoll, Capish. Frågan gäller tävlingar där man kan vinna pengar
genom att ringa in sitt svar på olika ordlekar, rebusar och frågor i direktsänd TV. Däremot räknas inte
program som t.ex. Bingolotto, Postkodsmiljonären eller Melodifestivalen
1
Dagligen/nästan dagligen
2
Några gånger i veckan
3
En gång i veckan
4
Några gånger i månaden
5
En gång i månaden
6
6-11 ggr de senaste 12 månaderna
7
1-5 ggr de senaste 12 månaderna
8
Aldrig
9
Vet inte/minns inte
Gå till fråga 10
Gå till fråga 10
B) Hur mycket tid har du använt på att ringa till direktsända TV-tävlingar de senaste 30
dagarna?
Skriv in antal timmar! Räkna med den tid du lagt på planering av spel.
antal timmar/30 dgr
C) Hur mycket pengar har du satsat på att ringa till direktsända TV-tävlingar de senaste 30
dagarna?
Skriv in antal kronor! Räkna med att varje uppringning kostar 10 kr. Räkna samman de insatser du
gjort oavsett om du vunnit eller förlorat.
antal kronor/30 dgr
10.
Vilket är ditt favoritspel?
Gäller fortfarande spel om pengar.
11.
Vilken är den största spelvinst du gjort under det senaste året?
antal kronor/12 månader
7
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 257
12.
A) Hur gammal var du första gången du spelade för egna pengar?
B) På vilken sorts spel var det?
01
Hästspel
02
Bingospel utom Bingo-Lotto
03
Lotto, Keno eller Joker
04
Tips, sport, vadhållning
05
Lotter eller Bingo-Lotto
06
Spelautomater
07
Poker
08
Kasinospel
09
Annat spel:
88
Vet inte
8
258 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Del B Relationen till spel
När du svarar på resterande frågor ska du tänka på allt ditt spelande sammantaget!
13.
A) Om du förlorat på spel, har det någon gång hänt att du då återvänt någon annan dag för att
försöka vinna tillbaka det du förlorat?
1
Aldrig
2
Ibland
3
Ofta
4
Alltid
8
Vet inte
Gå till fråga 14 A
Gå till fråga 14 A
B) Hur ofta har detta hänt under det senaste året?
14.
1
Aldrig
2
Ibland
3
Ofta
4
Alltid
8
Vet inte
A) Har du någon gång låtit andra förstå att du har vunnit pengar på spel fast du i verkligheten
förlorat?
1
Aldrig
2
Ibland
3
Ofta
4
Alltid
8
Vet inte
Gå till fråga 15 A
Gå till fråga 15 A
B) Hur ofta har detta hänt under det senaste året?
15.
1
Aldrig
2
Ibland
3
Ofta
4
Alltid
8
Vet inte
A) Har du någon gång spelat för mer pengar än vad du egentligen avsåg?
1
Aldrig
2
Ibland
3
Ofta
4
Alltid
8
Vet inte
Gå till fråga 16 A
Gå till fråga 16 A
9
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 259
B) Hur ofta har detta inträffat under det senaste året?
16.
1
Aldrig
2
Ibland
3
Ofta
4
Alltid
8
Vet inte
A) Har du någon gång blivit kritiserad på grund av att du spelat?
1
Aldrig
2
Ibland
3
Ofta
4
Alltid
8
Vet inte
Gå till fråga 17 A
Gå till fråga 17 A
B) Har detta inträffat någon gång under det senaste året?
17.
1
Aldrig
2
Ibland
3
Ofta
4
Alltid
8
Vet inte
A) Har du någon gång haft skuldkänslor på grund av dina spelvanor?
1
Aldrig
2
Ibland
3
Ofta
4
Alltid
8
Vet inte
Gå till fråga 18 A
Gå till fråga 18 A
B) Har du någon gång känt det så under det senaste året?
1
Aldrig
2
Ibland
3
Ofta
4
Alltid
8
Vet inte
10
260 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
18.
A) Har du någon gång känt det som om du skulle vilja sluta spela men inte trott dig om att klara
av det?
1
Aldrig
2
Ibland
3
Ofta
4
Alltid
8
Vet inte
Gå till fråga 19 A
Gå till fråga 19 A
B) Har du någon gång känt det så under det senaste året?
19.
1
Aldrig
2
Ibland
3
Ofta
4
Alltid
8
Vet inte
A) Har du någon gång gömt lotter, spelpengar, spelkvitton, bongar eller andra tecken på att du
spelat för din make/maka/sambo, barn eller andra viktiga personer i ditt liv?
1
Aldrig
2
Ibland
3
Ofta
4
Alltid
8
Vet inte
Gå till fråga 20 A
Gå till fråga 20 A
B) Har du gjort så någon gång under det senaste året?
20.
1
Aldrig
2
Ibland
3
Ofta
4
Alltid
8
Vet inte
A) Har det någon gång varit häftiga diskussioner hemma om hur du handhar pengar?
1
Aldrig
2
Ibland
3
Ofta
4
Alltid
8
Vet inte
Gå till fråga 21 A
Gå till fråga 21 A
11
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 261
B) Har diskussionerna någon gång handlat om ditt spelande?
1
Aldrig
2
Ibland
3
Ofta
4
Alltid
8
Vet inte
C) Har du hamnat i sådana diskussioner under det senaste året?
21.
1
Aldrig
2
Ibland
3
Ofta
4
Alltid
8
Vet inte
A) Har du någon gång spelat i stället för att vara på ditt arbete eller när du egentligen skulle ha
skött dina studier?
1
Aldrig
2
Ibland
3
Ofta
4
Alltid
8
Vet inte
Gå till fråga 22 A
Gå till fråga 22 A
B) Har du gjort så någon gång under det senaste året?
22.
1
Aldrig
2
Ibland
3
Ofta
4
Alltid
8
Vet inte
A) Har du någon gång lånat pengar av någon för att kunna spela, utan att betala tillbaka?
1
Aldrig
2
Ibland
3
Ofta
4
Alltid
8
Vet inte
Gå till fråga 23 A
Gå till fråga 23 A
12
262 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
B) Har du gjort så någon gång under det senaste året?
1
Aldrig
2
Ibland
3
Ofta
4
Alltid
8
Vet inte
Gå till fråga 23 A
Gå till fråga 23 A
Nu följer ett antal frågor om olika sätt som folk använder sig av för att skaffa pengar till spel olika slag. Vi ber
dig uppge om du använt något eller några av de här sätten för att skaffa fram pengar att spela för.
23.
A) Har du någon gång lånat pengar från hushållskassan för att kunna spela eller betala
spelskulder?
Med hushållskassa menas dina och/eller familjens medel avsedda för andra ändamål än nöjen och
rekreation.
1
Ja
2
Nej
8
Vet inte
Gå till fråga 24 A
Gå till fråga 24 A
B) Har du gjort så någon gång under det senaste året?
24.
1
Ja
2
Nej
8
Vet inte
A) Har du någon gång lånat pengar av Din maka/make/sambo eller partner för att kunna spela
eller betala spelskulder?
1
Ja
2
Nej
8
Vet inte
Gå till fråga 25 A
Gå till fråga 25 A
B) Har du gjort så någon gång under det senaste året?
25.
1
Ja
2
Nej
8
Vet inte
A) Har du någon gång lånat pengar av andra släktingar eller bekanta för att kunna spela eller
betala spelskulder?
1
Ja
2
Nej
8
Vet inte
Gå till fråga 26 A
Gå till fråga 26 A
13
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 263
B) Har du gjort så någon gång under det senaste året?
26.
1
Ja
2
Nej
8
Vet inte
A) Har du någon gång lånat pengar av banker, finansbolag eller låneinstitut för att kunna spela
eller betala spelskulder?
1
Ja
2
Nej
8
Vet inte
Gå till fråga 27 A
Gå till fråga 27 A
B) Har du gjort så någon gång under det senaste året?
27.
1
Ja
2
Nej
8
Vet inte
A) Har du någon gång tagit ut kontanter med hjälp av kreditkort eller belastat ett kreditkonto för
att kunna spela eller betala spelskulder?
1
Ja
2
Nej
8
Vet inte
Gå till fråga 28 A
Gå till fråga 28 A
B) Har du gjort så någon gång under det senaste året?
28.
1
Ja
2
Nej
8
Vet inte
A) Har du någon gång tagit lån till höga räntekostnader, t ex hos någon privat låneförmedlare
eller så kallad ”lånehaj”, för att kunna spela eller betala spelskulder?
Här räknas även tex sms-lån, Finaxlån mm.
1
Ja
2
Nej
8
Vet inte
Gå till fråga 29 A
Gå till fråga 29 A
B) Har du gjort så någon gång under det senaste året?
1
Ja
2
Nej
8
Vet inte
14
264 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
29.
A) Har du någon gång sålt aktier, obligationer, premieobligationer eller andra värdepapper för
att kunna spela eller betala spelskulder?
1
Ja
2
Nej
8
Vet inte
Gå till fråga 30 A
Gå till fråga 30 A
B) Har du gjort så någon gång under det senaste året?
30.
1
Ja
2
Nej
8
Vet inte
A) Har du någon gång sålt någon/några av dina personliga ägodelar för att kunna spela eller
betala spelskulder?
1
Ja
2
Nej
8
Vet inte
Gå till fråga 31 A
Gå till fråga 31 A
B) Har du gjort så någon gång under det senaste året?
31.
1
Ja
2
Nej
8
Vet inte
A) Har du någon gång skrivit ut checker som saknade täckning eller övertrasserat bankkonton
för att kunna spela eller betala spelskulder?
1
Ja
2
Nej
8
Vet inte
Gå till fråga 32 A
Gå till fråga 32 A
B) Har du gjort så någon gång under det senaste året?
32.
1
Ja
2
Nej
8
Vet inte
A) Har du någon gång upplevt problem på grund av dina spelvanor?
1
Ja
2
Nej
8
Vet inte
Gå till fråga 33
Gå till fråga 33
15
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 265
B) Har du gjort så någon gång under det senaste året?
1
Ja
2
Nej
8
Vet inte
C) Vilket spel om pengar eller lotteri har du haft MEST problem med under det senaste året?
Ange spel/lotteri.
33.
34.
35.
Hur ofta har du spelat för mer än du verkligen haft råd att förlora de senaste 12 månaderna?
Är det…
1
Aldrig
2
Ibland
3
Ofta
4
Alltid
8
Vet inte
Hur ofta har du behövt spela med större summor för att få samma känsla av spänning de
senaste 12 månaderna? Är det…
1
Aldrig
2
Ibland
3
Ofta
4
Alltid
8
Vet inte
Hur ofta har du lånat pengar eller sålt något för att ha pengar att spela för de senaste 12
månaderna? Är det…
1
Aldrig
2
Ibland
3
Ofta
4
Alltid
8
Vet inte
16
266 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
36.
37.
38.
39.
40.
Hur ofta har spelandet orsakat dig några problem med din hälsa, inräknat stress eller ångest de
senaste 12 månaderna? Är det…
1
Aldrig
2
Ibland
3
Ofta
4
Alltid
8
Vet inte
Hur ofta har andra kritiserat ditt spelande eller sagt att du har problem med spelandet, oavsett
om du tyckt det varit sant eller inte, de senaste 12 månaderna? Är det…
1
Aldrig
2
Ibland
3
Ofta
4
Alltid
8
Vet inte
Hur ofta har ditt spelande orsakat några ekonomiska problem för dig eller sitt hushåll de
senaste 12 månaderna? Är det…
1
Aldrig
2
Ibland
3
Ofta
4
Alltid
8
Vet inte
Hur ofta har du känt skuld över hur du spelar eller vad som händer när du spelar de senaste 12
månaderna? Är det…
1
Aldrig
2
Ibland
3
Ofta
4
Alltid
8
Vet inte
Har du vid ett eller flera tillfällen spelat för ovanligt mycket pengar eller ovanligt lång tid i
sträck, under de senaste 12 månaderna?
Frågan gäller alla spel om pengar sammantaget.
1
Ja
2
Nej
8
Vet inte/minns inte
17
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 267
41.
42.
43.
44.
45.
46.
Hur viktigt var spel om pengar i din familj, under dina första 15 år?
1
Mycket viktigt
2
Ganska viktigt
3
Ganska oviktigt
4
Inte alls viktigt
8
Vet inte/minns inte
Hur viktigt är spel om pengar bland dina vänner, under dina första 15 år?
1
Mycket viktigt
2
Ganska viktigt
3
Ganska oviktigt
4
Inte alls viktigt
8
Vet inte/Inte tillämpligt
Fanns det någon person i din närhet som hade spelproblem, under dina första 15 år?
1
Ja, flera
2
Ja, en
3
Nej
8
Vet inte/minns inte
Hur viktigt är spel om pengar i din nuvarande familj? Är det…
1
Mycket viktigt
2
Ganska viktigt
3
Ganska oviktigt
4
Inte alls viktigt
8
Vet inte/Inte tillämpligt
Hur viktigt är spel om pengar bland dina vänner nu? Är det…
1
Mycket viktigt
2
Ganska viktigt
3
Ganska oviktigt
4
Inte alls viktigt
8
Vet inte/Inte tillämpligt
Hur viktigt är spel om pengar på din nuvarande arbetsplats eller skola? Är det…
1
Mycket viktigt
2
Ganska viktigt
3
Ganska oviktigt
4
Inte alls viktigt
8
Vet inte/Inte tillämpligt
18
268 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
47.
I vilken utsträckning håller du med eller håller inte alls med i följande påståenden om ditt spel
om pengar under de senaste 12 månaderna?
Svara på en skala mellan 1 och 7 där 1 innebär att du inte alls håller med och 7 innebär att du håller
med helt och hållet.
Inte
alls
1
2
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 269
a.
Spel är bland det roligaste som finns
b.
Spel får mig att glömma allt annat för en stund
c.
Jag ser mig själv som spelare
d.
Jag spelar längre tid än jag tänkt mig
e.
Jag spelar för mer pengar än jag tänkt mig
f.
När jag vinner i spel beror det på skicklighet
g.
Jag har svårt att sluta spela
h.
Jag spelar när jag egentligen borde ha gjort
andra saker
i.
Jag spelar för att det är spännande
j.
Mitt spelande är ett sätt att tjäna pengar
k.
Om jag bara spelar tillräckligt mycket kommer
spelandet att löna sig
l.
Jag har strategier som hjälper mig att inte
spela för mycket
m.
Jag föredrar att spela ensam
n.
Mitt spelande ger mig vänner
o.
Jag brukar dricka alkohol när jag spelar
p.
Jag brukar röka när jag spelar
19
3
4
5
6
Helt
och
hållet
7
Vet
inte
8
48.
49.
50.
Har du spelat TV- eller datorspel någon gång de senaste 12 månaderna?
1
Ja
2
Nej
8
Vet inte
Gå till fråga 53
Gå till fråga 53
Hur ofta har du sammanlagt spelat TV- eller datorspel under de senaste 12 månaderna?
1
Dagligen eller nästan dagligen
2
Några gånger i veckan
3
1 gång i vecka
4
Några gånger i månaden
5
1 gång i månaden
6
Mer sällan eller aldrig
8
Vet inte
A) Hur många timmar har du spelat tv- eller datorspel under de senaste 7 dagarna?
1
1-4 timmar
2
5-10 timmar
3
11-15 timmar
4
16-20 timmar
5
21-30 timmar
6
Mer än 30 timmar
7
Har inte spelat de senaste 7 dagarna
8
Vet inte
B) Om du har spelat mer än 30 timmar de senaste 7 dagarna, hur många timmar har du spelat?
Skriv in antal timmar.
antal timmar/7 dgr
51.
A) Hur många timmar har du spelat tv- eller datorspel under de senaste 30 dagarna?
1
1-4 timmar
2
5-10 timmar
3
11-15 timmar
4
16-20 timmar
5
21-30 timmar
6
Mer än 30 timmar
7
Har inte spelat de senaste 30 dagarna
8
Vet inte
20
270 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
B) Om du har spelat mer än 30 timmar de senaste 30 dagarna, hur många timmar har du
spelat? Skriv in antal timmar.
antal timmar/30 dgr
52.
a.
Har du använt riktiga pengar när du spelat tv- eller datorspel under de senaste 12 månaderna
genom att...:
Ja
Nej
Vet inte
1
2
8
...betala medlemsavgift?
b.
...köpa eller sälja föremål, guld eller karaktärer?
c.
...delta i turnering med prispengar?
d.
...slå vad eller delta i hasardspel?
21
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 271
Del C Hälsa och trygghet
53.
54.
Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?
1
Mycket bra
2
Bra
3
Någorlunda
4
Dåligt
5
Mycket dåligt
8
Vet inte
A) Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat
långvarigt hälsoproblem?
1
Nej
2
Ja
Gå till fråga 55
B) Medför dessa besvär att din arbetsförmåga är nedsatt eller hindrar dig i dina andra dagliga
sysselsättningar?
55.
56.
1
Nej, inte alls
2
Ja i någon mån
3
Ja, i hög grad
Bor du tillsammans med någon person med långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon
nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem?
1
Ja
2
Nej
8
Vet inte
Under de senaste 30 dagarna, hur många dagar skulle du säga att din kroppsliga hälsa inte
varit god, p.g.a. sjukdom, kroppsliga besvär eller skador?
dagar
57.
Under de senaste 30 dagarna, hur många dagar skulle du säga att din psykiska hälsa inte varit
god, t.ex. p.g.a. stress, nedstämdhet eller oro?
dagar
22
272 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Följande frågor handlar om hur du har mått under de senaste 30 dagarna.
58.
Ungefär hur ofta under de senaste 30 dagarna har du känt dig...
Hela
tiden
1
a.
En del av
tiden
3
En liten del
av tiden
4
Inte
alls
5
Vet
ej
6
Vill ej
svara
7
Orolig
b.
Nervös
c.
Hopplös
d.
Rastlös eller orolig
e.
Så deprimerad utan att inget har
kunnat muntra upp dig
f.
Känt att allt varit en ansträngning
g.
Känt dig värdelös
59.
För det
mesta
2
Har du rökt under de senaste 12 månaderna?
1
Ja, dagligen
2
Ja, då och då
3
Nej
8
Vet inte/minns inte
Nu kommer ytterligare några frågor om hur du ser på ditt spelande. Frågorna gäller precis som tidigare allt
spel om pengar sammantaget.
60.
a.
Hur många gånger har du under de senaste 12 månaderna …
…försökt minska ditt spelande?
b.
…känt dig rastlös och irriterad om du inte kunnat spela?
c.
…ljugit om hur mycket du spelat?
23
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 273
Aldrig
1-2 ggr
1
2
3 ggr
eller mer
3
Vet
inte
8
Nu kommer några frågor om alkohol. Med alkohol menas folköl, mellanöl, starköl, alkoholstark cider, vin,
starkvin och sprit. Besvara frågorna så noggrant och ärligt som möjligt.
61.
62.
63.
Hur ofta har du druckit alkohol under de senaste 12 månaderna?
1
4 gånger/vecka eller mer
2
2-3 gånger/ vecka
3
2-4 gånger/månad
4
I gång/månad eller mer sällan
5
Aldrig
8
Vet inte/minns inte
Gå till fråga 65
Hur många ”glas” (se exempel) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol under de
senaste 12 månaderna?
1
1-2 glas
2
3-4 glas
3
5-6 glas
4
7-9 glas
5
10 eller fler
8
Vet inte
Hur ofta dricker du sex ”glas” eller fler vid samma tillfälle under de senaste 12 månaderna?
1
Dagligen eller nästan varje dag
2
Varje vecka
3
Varje månad
4
Mer sällan än en gång i månaden
5
Aldrig
8
Vet inte/minns inte
24
274 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
64.
65.
Hur ofta har du druckit så mycket alkohol att du varit berusad, under de senaste 12
månaderna?
1
Dagligen eller nästan dagligen
2
Några gånger/vecka
3
1 gång/vecka
4
2-3 gånger/månad
5
1 gång/månad
6
Någon eller några gånger per halvår
7
Mer sällan eller aldrig
A) Kan du få hjälp av någon om du har praktiska problem eller är sjuk?
Till exempel få råd, låna saker, hjälp med matinköp, reparationer etc.
1
Ja, en
2
Ja, flera
3
Nej
8
Vet inte
B) Hur ofta kan du i så fall få hjälp?
66.
67.
68.
1
Alltid/nästan alltid
2
Ofta
3
Sällan
4
Aldrig
8
Vet inte
Har du någon du kan dela dina innersta känslor med?
1
Ja, en
2
Ja, flera
3
Nej
8
Vet inte
Händer det att du avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på
annat sätt ofredad?
1
Alltid
2
Ofta
3
Ibland
4
Sällan
5
Aldrig/nästan aldrig
A) Har du någon gång blivit utsatt för fysiskt våld, under de senaste 12 månaderna?
1
Ja
2
Nej
8
Vet inte
Gå till fråga 69
Gå till fråga 69
25
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 275
B) Vem/vilka utsatte dig för våldet?
69.
70.
1
Partner
2
Tidigare partner
3
Syskon/förälder/annan släkting
4
Bekant/granne
5
Annan
8
Vet inte
Har du någon gång blivit utsatt för fysiskt våld, tidigare i livet?
1
Ja
2
Nej
8
Vet inte
A) Har du någon gång blivit utsatt för hot om våld så att du blev rädd, under de senaste 12
månaderna?
1
Ja
2
Nej
8
Vet inte
Gå till fråga 71
Gå till fråga 71
B) Vem/vilka utsatte dig för våldet?
71.
1
Partner
2
Tidigare partner
3
Syskon/förälder/annan släkting
4
Bekant/granne
5
Annan
8
Vet inte
Har du någon gång blivit utsatt för hot om våld så att du blev rädd, tidigare i livet?
1
Ja
2
Nej
8
Vet inte
26
276 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Del D Boende och ekonomi
72.
A) Bor du själv eller delar du bostad med någon?
1
Jag bor själv (inkluderar studentboende men ej kollektiv)
2
Jag delar bostad med någon annan
8
Vet inte
Gå till fråga 73
B) Vilka personer ingår i ditt hushåll?
Flera alternativ kan väljas.
1
Make/maka/sambo/partner
Fyll i antal
2
Förälder/föräldrar
Fyll i antal
3
Syskon
Fyll i antal
4
Barn, egna eller andras
Fyll i antal
Andra vuxna, inkluderar även
kollektivboende och institutioner
Fyll i antal
5
9
73.
Fyll i antal
Vet inte
Vad har varit din huvudsakliga inkomstkälla de senaste 12 månaderna?
Flera alternativ kan väljas.
1
Heltidslön
1
Deltidslön
1
Vinster från spel om pengar
1
Studiemedel/Barnbidrag
1
Ålderspension
1
Sjukpension/förtidspension/sjukpenning
1
Föräldrapenning
1
A-kassa / socialbidrag / praktikersättning / Annat
1
Ingen inkomst
1
Vet inte
27
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 277
74.
Hur stor var din senaste månadsinkomst före skatt?
kronor/månad
8
Vet inte
Vänligen: om du har en anställning svara på fråga 75 och 76.
Om du studerar gå till fråga 77 annars gå till fråga 78.
75.
76.
77.
78.
Hur trivs du med dina arbetsuppgifter?
1
Mycket bra
2
Ganska bra
3
Varken bra eller dåligt
4
Ganska dåligt
6
Mycket dåligt
8
Vet inte
Är du orolig för att förlora ditt arbete inom det närmsta året?
1
Ja
2
Nej
8
Vet inte
Har det hänt att du spelat om pengar på din arbetstid/under skoldagen?
1
Alltid/nästan alltid
2
Ofta
3
Sällan
4
Aldrig/nästan aldrig
8
Vet inte
Har det hänt att du haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar mm,
under de senaste 12 månaderna?
1
Ja, vid ett tillfälle
2
Ja, vid flera tillfällen
3
Nej
8
Vet inte/inte aktuellt
28
278 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
79.
80.
81.
82.
Vilket av följande påståenden beskriver bäst hur ditt hushåll klarat sig ekonomiskt under de
senaste 12 månaderna? Jag/Vi…
1
kan betala alla räkningar och inbetalningar utan problem
2
kan betala alla räkningar och inbetalningar, men får då och då kämpa
3
kan betala alla räkningar och inbetalningar, men får alltid kämpa
4
ligger efter med räkningar och inbetalningar
5
har ekonomiska problem och ligger efter med räkningar eller avbetalningar
8
Vet inte/inte aktuellt
Har ditt hushåll fått någon betalningsanmärkning under de senaste 12 månaderna?
1
Ja
2
Nej
8
Vet inte
Finns det någon i din närhet som – så vitt du vet – har eller har haft problem med spel om
pengar?
1
Ja, en person
2
Ja, flera personer
3
Nej
8
Vet ej
A) Har du sökt hjälp/information å någon annans vägnar för problem med spel om pengar?
1
Ja, en gång
2
Ja, flera gånger
3
Nej
8
Vet inte
Gå till fråga 83
Gå till fråga 83
B) Var sökte du hjälp/information?
1
Internet
Var på Internet?
1
Stödlinjen
1
Socialtjänsten
1
Öppenvården
1
Behandlingshem
1
Privat psykolog/psykoterapeut
1
Annat
1
Vet inte
29
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 279
83.
84.
85.
86.
Har du någonsin lånat ut pengar till någon person som du tror/vet skulle använda dem till spel
eller spelskulder?
1
Ja
2
Nej
8
Vet inte
Hur upplever du att spel om pengar påverkar ditt hushåll? Är det:
1
Mycket positivt
2
Ganska positivt
3
Varken positivt eller negativt
4
Ganska negativt
5
Mycket negativt
8
Vet inte
Hur upplever du att spel om pengar påverkar dig?
1
Mycket positivt
2
Ganska positivt
3
Varken positivt eller negativt
4
Ganska negativt
5
Mycket negativt
8
Vet inte
A) Har du någon gång sökt hjälp för egna problem med spel om pengar?
1
Ja, en
2
Ja, flera
3
Nej
8
Vet inte
Gå till fråga 87
Gå till fråga 87
B) Var sökte du hjälp/information?
1
Internet
Var på Internet?
1
Stödlinjen
1
Socialtjänsten
1
Öppenvården
1
Behandlingshem
1
Privat psykolog/psykoterapeut
1
Annat
1
Vet inte
30
280 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
87.
Folkhälsoinstitutet kommer att göra fler intervjuer med en del av personerna som svarar på denna
enkät. Om du vill vara med på en sådan intervju kommer du att bli kontaktad igen inom ett år. Du
väljer själv om du vill delta i intervjuerna och kan avbryta när som helst. En viss ersättning kommer att
betalas för nedlagd tid. För de som blir utvalda att delta i uppföljningsintervjuer kommer SCB att lämna
över kontaktuppgifter (namn, adress och telefonnummer) till Folkhälsoinstitutet. Alla som arbetar med
studien har tystnadsplikt och dina kontaktuppgifter kommer inte att kunna kopplas ihop med dina svar.
Svaren från enkäter och intervjuer kommer att läggas samman av SCB som sparar en s.k.
identifieringsnyckel. När svaren sedan ska analyseras är alla personuppgifter borttagna. Det spelar
ingen roll om du spelar lite eller mycket, du är lika viktig för studien ändå.
Kan du tänka dig att vara med i en intervju om spel och hälsa?
1
Ja
2
Nej
Jag nås i första hand på telefon:
I andra hand på telefon:
Min adress är:
31
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 281
88
Har du något ytterligare som du vill framföra är du välkommen att skriva det här.
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
TACK FÖR DIN MEDVERKAN!
32
282 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Bilaga 8. Missivbrev
Vill du delta i en undersökning
om spel och hälsa?
Spel om pengar är vanligt idag. Spelreklam förekommer ofta i tidningar
och TV. De senaste åren har våra spelvanor förändrats. Många nya spel har
kommit och allt fler bolag erbjuder spel över Internet. Vi behöver lära oss
mer om hur spel om pengar påverkar människors hälsa. Därför gör Statens
folkhälsoinstitut en stor undersökning för att ta reda på:
vilken betydelse har spelandet i samhället?
vad innebär spelproblem för människor?
hur kan man utvärdera politiska beslut om lagar och regler för spel?
Vi hoppas att du vill delta i undersökningen. Det spelar ingen roll om du
spelar mycket, lite eller inte alls. Dina svar är lika viktiga i alla fall.
Du är viktig för oss!
Du är en av 12 000 personer i åldern 16-84 år som med statistiska metoder har valts ut
ur befolkningsregistret. Vi hoppas att så många som möjligt deltar, för att vi ska få ett
rättvisande resultat. Men du bestämmer själv om du vill delta och vilka frågor som du vill
svara på. Däremot kan vi inte använda någon annans svar om du väljer att inte svara på
vissa frågor.
Så här går det till
Om några veckor kommer en intervjuare från Statistiska centralbyrån att ringa till dig.
Det är bra om du då kan svara på frågorna i lugn och ro. Om du hellre vill prata en annan
dag eller kanske på ett annat telefonnummer, kan du och intervjuaren bestämma det. I det
här brevet berättar vi mer om undersökningen och om hur vi använder dina svar. Det finns
ingen som tjänar pengar på undersökningen.
Vänliga hälsningar
Marie Risbeck
Antti Ahtiainen
Projektledare, spelberoendeprojektet
Undersökningsledare
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 283
Undersökningen är första steget
Undersökningen är första steget i forskningsprogrammet SWELOGS som sträcker sig över
flera år. Vi kommer att göra fler undersökningar de närmaste åren och kommer då att
fråga dig igen om du vill vara med. Du bestämmer själv om du vill delta.
Dina svar är skyddade!
Allt du berättar i undersökningen och all information om dig är skyddad. Alla som arbetar
med undersökningen har tystnadsplikt. När intervjuaren har fått dina svar tar hon eller
han bort ditt namn och din adress innan någon läser vad du har berättat. Intervjuaren på
Statistiska centralbyrån sparar ditt namn och ditt telefonnummer, så att vi kan ringa och
fråga om du vill delta igen när vi upprepar undersökningen om några år. Om du deltar
i en ny undersökning är dina svar fortfarande skyddade. Skyddet gäller enligt 9 kap 4 §
sekretesslagen (1980:100).
Dina svar kommer till användning!
Du kommer att kunna läsa vad undersökningen kommer fram till på vår webbplats
www.fhi.se/spelberoende. Vi kommer också att skriva om det i rapporter, artiklar och
broschyrer. Men du kan aldrig se vad var och en av deltagarna har svarat.
Vi kommer även att välja ut några personer och fråga om de vill vara med i en fördjupad
intervju. För den intervjun får man ersättning av oss. Om du vill vara med lämnar du ditt
namn och telefonnummer till intervjuaren. SCB lämnar sedan dina uppgifter till oss på
Statens folkhälsoinstitut så att vi kan kontakta dig igen.
284 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Behöver du tolk?
Vi hjälper dig gärna med både språktolkning och teckentolkning. Ring till Ulrika Andersson
på Statistiska centralbyrån: 019-17 61 08 eller mejla till [email protected].
Vill du prata med någon om spelproblem?
Kontakta Stödlinjen om du är orolig för ditt eget eller någon annans spelande. Telefon:
020-81 91 00. Webbplats: www.stodlinjen.se. Du får kontakt med utbildad personal som
har tystnadsplikt.
För att intervjun ska bli så kort som möjligt kommer vi att använda följande
uppgifter som redan finns i SCB:s register:
 kön, ålder, civilstånd, kommun, medborgarskap, födelseland, föräldrars
födelseland, antal hemmavarande barn, årtal för äktenskap och skilsmässor, inrikes flyttningar, in- och utvandring samt årtal då en maka,
make eller partner avlidit
 högsta avslutade utbildning samt betyg, studieväg och hemspråksundervisning i grund- och gymnasieskolan
 arbete och yrke
 inkomst, förmögenhet och skulder.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 285
SWELOGS betyder Swedish Longitudinal Gambling Studies och är ett forskningsprogram om spel och hälsa i Sverige. Det är Statens folkhälsoinstitut som leder
arbetet. Programmet ska ta reda på vilka skador som människor kan få av överdrivet spelande. Ju mer vi lär oss, desto bättre kan samhället hjälpa människor
att slippa problem med spelandet. Forskare från USA och Nya Zeeland arbetar
tillsammans med forskare från Göteborgs universitet, Karolinska institutet och
Mittuniversitetet.
Kontakta oss gärna…
Jag kan berätta mer om undersökningen:
Marie Risbeck
Tfn: 063-19 97 24
e-post: [email protected]
Jag kan berätta mer om intervjun:
Ulrika Andersson
Tfn: 019-17 61 08
e-post: [email protected]
!
I medföljande broschyr kan du läsa mer om vad vi arbetar med på
Statens folkhälsoinstitut. Den är översatt till flera olika språk och finns
på vår webbplats www.fhi.se/spelberoende.
286 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Bilaga 9. Målsmansbrev
Hej!
Din dotter/son har blivit utvald att vara med i en nationell undersökning om spel
och hälsa. Statistiska centralbyrån (SCB) gör intervjuerna på uppdrag av oss på
Statens folkhälsoinstitut.
I detta brev berättar vi lite om undersökningen. Informationen om vad undersökningen handlar om, hur den görs och om vad resultatet kommer att användas till
finns i foldern som heter ”Vill du delta i en undersökning om spel och hälsa?”.
För studiens syfte spelar det ingen roll om ditt barn har någon erfarenhet av att
spela eller inte. Hennes/hans svar är lika viktiga ändå.
Brevet skickas till dig eftersom din dotter/son inte fyllt 18 år. Vi ber dig läsa igenom
informationen och sedan visa den för ditt barn och be henne/honom läsa igenom
den. Vi hoppas att du som målsman tycker undersökningen känns viktig och känner
dig bekväm med att ditt barn deltar.
Ta gärna kontakt med oss om du har frågor!
Vänliga hälsningar
Marie Risbeck
Projektledare, spelberoendeprojektet
Statens folkhälsoinstitut
Tel: 063-19 97 24
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 Antti Ahtiainen
Undersökningsledare
Statistiska centralbyrån
Tel: 019-17 65 42
287
Bilaga 10. Broschyr
Vad gör Statens folkhälsoinstitut?
Information till dig som är utvald att
delta i forskningsprogrammet SWELOGS
288 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
© statens folkhälsoinstitut, östersund
isbn: 978-91-7257-580-6
foto: photos.com
grafisk produktion: ab typoform
tryck: alfa print ab 2008
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 289
Hälsa är en mänsklig rättighet
Hälsa behövs för att andra mänskliga rättigheter ska bli verklighet. Så står det i FN:s
deklaration om mänskliga rättigheter från 1948. Hälsa är därför en särskilt grundläggande rättighet.
Hälsa handlar om hur vi mår fysiskt och psykiskt, men också hur vi upplever att vi
mår. Folkhälsa handlar om hur befolkningen mår. Vi ska må så bra som möjligt och
hälsan ska vara jämlikt fördelad.
Vi som arbetar med folkhälsa vill skapa bra förutsättningar och miljöer för
människor. Vi vill också göra det möjligt för oss alla att göra hälsosamma val.
Vi följer utvecklingen av människors hälsa genom att studera folkbokföring, statistik
och enkäter – både i hela befolkningen och i olika grupper av befolkningen.
290 SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Statens folkhälsoinstitut
Statens folkhälsoinstitut är en statlig myndighet som arbetar för att förbättra folkhälsan.
Vi ska bidra till att skapa förutsättningar i samhället för en god hälsa på lika villkor
för alla.
Vi samarbetar med föreningar, högskolor och universitet, kommuner, landsting och
andra statliga myndigheter. Vi delar med oss av våra kunskaper och erfarenheter på
vår webbplats, i rapporter och på konferenser.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
 är ett nationellt kunskapscentrum för folkhälsa.
 utvärderar Sveriges folkhälsopolitik.
 samordnar kontroll inom bland annat alkohol- och tobaksområdena.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 291
Folkhälsans elva målområden
Sveriges folkhälsopolitik har elva målområden. Målområdena handlar om de faktorer
som betyder mest för folkhälsan – hur vi lever, var vi bor och arbetar, vad vi äter och
vilka andra vanor vi har. Vi arbetar särskilt för att hälsan ska bli bra för människor
som är extra utsatta för hälsorisker, till exempel barn, unga och äldre.
3. Barns och ungas
4. Hälsa i arbetslivet
uppväxtvillkor
2. Ekonomiska och
sociala förutsättningar
5. Miljöer och produkter
1. Delaktighet och
inflytande i samhället
6. Hälsofrämjande
hälso- och sjukvård
11. Tobak, alkohol,
narkotika, dopning
och spel
7. Skydd mot
smittspridning
10. Matvanor
och livsmedel
9. Fysisk aktivitet
292 8. Sexualitet och
reproduktiv hälsa
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Spel och hälsa
1999 gav regeringen Statens folkhälsoinstitut uppdraget att undersöka hur spelandet
påverkar det svenska folkets hälsa. Det har vi gjort sedan dess. Vi föreslår också hur
man kan minska de skador som människor kan få av överdrivet spelande. En av våra
viktigaste uppgifter i det här arbetet är att åren 2008–2009 starta en stor undersökning om spel och hälsa i Sverige. Undersökningen kommer att pågå under tio år och
har fått namnet SWELOGS (Swedish Longitudinal Gambling Studies).
Spel om pengar är mycket vanligt i dag, och spelbolagen tjänar stora pengar. År
2007 sålde Svenska Spel, ATG och Folkspel (de spelbolag som har tillstånd att sälja
spel i Sverige) spel för 38 miljarder kronor. Det innebär att alla som är över 18 år i
genomsnitt spelar för 5 000 kronor per person och år. Nu har de svenska spelbolagen
fått konkurrens av utländska bolag, eftersom många spelar över Internet. Spelreklam
är vanlig i tidningar, på TV och på affischer.
NÅGRA DATUM I SPELHISTORIEN:
1773
1923
1935
1996
2001
2006
Det statliga Nummerlotteriet startar.
Totalisatorspel på hästar introduceras.
Totalisatorspel på sport introduceras.
Spelautomater tillåts igen efter att ha varit förbjudna sedan 1979.
Sverige öppnar sitt första internationella kasino.
Svenska Spel börjar med nätpoker.
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 293
Föregångaren till SWELOGS
Senast vi gjorde en undersökning om spel och hälsa var 1997–1998. Undersökningen
visade att 2 procent av Sveriges befolkning mellan 15 och 74 år hade problem med
spel om pengar. För ungdomar mellan 15 och 17 år var siffran högre – 5 procent.
Undersökningen visade också att 0,5 procent, cirka 40 000 personer, hade så allvarliga
problem att de var spelberoende.
Många som har problem med spel får skulder, slitningar i familjen och en försämrad
hälsa. Därför måste vi fortsätta att undersöka varför en del får problem med spelandet, och vad som händer när problemen har kommit.
%
60
294 ?
r
s
pl
ot
te
to
ot
ol
ng
ra
Sk
o
Ti
p
Bi
el
ng
sp
st
Bi
r
l
Sp
ne
l
pe
rts
sio
Ko
ng
ns
to
Sk
ol
ot
Ti
p
Bi
ng
sp
st
Bi
r
ne
as
Hä
ki
pe
m
pe
ns
el
rts
sio
Sp
Ko
Ka
Diagrammet visar fördelningen mellan olika
spelformer bland de som uppgivit att de ägnat
sig åt spel med pengar.
ki
0
as
0
Hä
10
pe
10
m
20
ra
pl
ot
te
r
30
20
s
30
o
40
el
40
l
50
l
50
2008–2009
el
1997–1998
Ka
%
60
Genom att delta i SWELOGS-studien
hjälper du oss att räta ut frågetecknet!
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09
Statens folkhälsoinstitut utvecklar och
förmedlar kunskap för bättre hälsa.
Statens folkhälsoinstitut
Distributionstjänst
120 88 Stockholm
Fax 08-449 88 11
[email protected]
www.fhi.se
SPEL OM PENGAR OCH SPELPROBLEM I SVERIGE 2008/09 ISBN 978-91-7257-580-6
295
Swedish Longitudinal Study, Swelogs, initierades 2008 med syfte att
få fram aktuell kunskap om spel om pengar, spelproblem och hälsa
i Sverige­. Denna rapport presenterar resultaten från den första
befolknings­mätningen genomförd november 2008 till augusti 2009.
Rapporten vänder sig i första hand till forskare, sakkunniga och politiker
intresserade av området men kan även vara av intresse för personer
som i sitt arbete möter personer med spelproblem eller deras anhöriga
och andra intresserade.
Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för
en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja
samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot
hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.
Solna Nobels väg 18, 171 82 Solna Östersund Forskarens väg 3, 831 40 Östersund
www.folkhalsomyndigheten.se